beteckning
stringlengths 6
8
| titel
stringlengths 23
222
| prompt
stringlengths 325
10.1k
|
|---|---|---|
1977:37 | Förordning (1977:37)
med instruktion för utrikesdepartementets antagningsnämnd | Uppgifter
1 § Utrikesdepartementets antagningsnämnd prövar om den som har sökt
anställning som handläggare inom utrikesförvaltningen är lämplig för
utrikestjänsten. Resultatet av prövningen redovisas i ett yttrande
till utrikesdepartementet.
Första stycket gäller ej om anställningen gäller en tjänst i lägst
alternativlönegrad F 21/F 23. Det gäller ej heller i fråga om den som
söker lokalanställning vid en utlandsmyndighet.
I fråga om dels sökande som redan innehar ordinarie, extra ordinarie
eller extra tjänster i utrikesförvaltningen, dels sökande till
tjänster från vilka omstationering till utlandsmyndighet normalt ej
förekommer kan dock nämnden överlämna prövningen till
utrikesdepartementet. Förordning (1980:46).
2 § Vid prövning enligt 1 § skall nämnden ta hänsyn till
1. sökandes kunskaper och erfarenhet samt lämplighet i övrigt för
tjänstgöring i utrikesförvaltningen och
2. behovet av tjänstemän för allmän tjänstgöring i
utrikesförvaltningen och av specialinriktad personal med särskilda
uppgifter.
Organisation m.m.
3 § Nämnden består av en ordförande och åtta andra ledamöter.
Expeditionschefen i utrikesdepartementet är självskriven ledamot.
Ordföranden och de sju övriga ledamöterna utses för tre år.
Ordföranden utses av regeringen bland utrikesförvaltningens
tjänstemän. Övriga ledamöter utses av chefen för utrikesdepartementet.
Två av dessa utses på förslag av personalorganisationerna i
utrikesdepartementet. I övrigt skall riksdagen, statsförvaltningen,
arbetsmarknadens organisationer, näringslivet och utbildningsväsendet
vara företrädda bland ledamöterna.
Nämnden utser inom sig vice ordförande.
Expeditionschefen utser sekreterare åt nämnden.
Ärendenas handläggning m.m.
4 § Nämnden är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och
minst fyra andra ledamöter är närvarande. Förordning (1986:803).
5 § Vid nämndens sammanträde föres protokoll. Protokollet justeras av
ordföranden.
6 § Nämndens ordförande, expeditionschefen och sekreteraren får begära
in förklaringar, upplysningar eller yttranden i ärenden hos nämnden
samt pröva frågor om utlämnande av allmänna handlingar eller
överklagande av nämndens beslut. Förordning (1986:803).
7 § Mot nämndens yttrande i antagningsärende får talan ej föras.
8 § har upphävts genom förordning (1977:648).
9 § har upphävts genom förordning (1977:648).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1991:196 | Lag (1991:196)
om PenningmarknadsCentralen PmC Aktiebolag; | 1 § PenningmarknadsCentralen PmC Aktiebolag (penningmarknadscentralen)
skall fullgöra de uppgifter som anges i lagen (1991:195) om
penningmarknadskonton.
2 § Aktiebolagslagen (1975:1385) är tillämplig på
penningmarknadscentralen, om något annat inte följer av 3 eller 4 §.
3 § Bolagsordningen för penningmarknadscentralen skall fastställas av
regeringen och får inte ändras utan regeringens godkännande.
4 § Penningmarknadscentralen står under tillsyn av bankinspektionen.
Bankinspektionen får förelägga vite vid meddelande av villkor eller
förbud i samband med tillsynen.
Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.
Beslut i frågor som rör tillsynen skall verkställas även om beslutet har
överklagats, såvida inte regeringen beslutar något annat.
Ytterligare föreskrifter om tillsynsverksamheten meddelas av regeringen.
5 § Penningmarknadscentralen skall med en årlig avgift bekosta
bankinspektionens verksamhet enligt de närmare föreskrifter som
regeringen meddelar.
Penningmarknadscentralen skall med belopp som bankinspektionen bestämmer
betala ersättning till en revisor som bankinspektionen förordnat enligt
bolagsordningen.
6 § Styrelseledamot, verkställande direktör eller någon annan tjänsteman
hos penningmarknadscentralen som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
till bankinspektionen lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter om
centralen eller dess verksamhet döms till böter eller fängelse i högst
sex månader, om gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1982:306 | Förordning (1982:306) om utlämning för brott | Utlämning för brott till Sverige
1 § Framställning om utlämning av den som här i riket är
misstänkt eller tilltalad för brott görs av åklagare.
Framställningen ska sändas till riksåklagaren, som avgör om
den ska överlämnas till Justitiedepartementet för
vidarebefordran till den främmande staten.
Förordning (2012:568).
2 § Vid en framställning som avses i 1 § bör fogas protokoll
vid häktningsförhandling, särskilt uppsatt häktningsbeslut
eller annan handling som tydligt redovisar att en domstol
funnit sannolika skäl till misstanke föreligga för det eller de
brott som har föranlett häktning, tid och plats för deras
förövande, tillämpliga lagrum samt namn, hemvist, medborgarskap
och övriga personuppgifter beträffande den som begärs utlämnad.
Handlingen bör vara undertecknad eller bestyrkt av en domare
som var ledamot av rätten när häktningen beslutades.
Uppgift om signalement bör om möjligt bifogas framställningen.
Åklagaren kan samråda med Justitiedepartementet i frågan om
ytterligare utredning behöver bifogas. Förordning (2000:718).
3 § Framställning om utlämning för verkställighet av
- fängelsestraff görs av Kriminalvården,
- rättspsykiatrisk vård görs av Socialstyrelsen,
- sluten ungdomsvård görs av Statens institutionsstyrelse.
Framställningen ska överlämnas till Justitiedepartementet för
vidarebefordran till den främmande staten.
Förordning (2012:568).
4 § En framställning som avses i 3 § skall åtföljas av en
bestyrkt kopia av den dom som skall verkställas. Vidare skall,
om möjligt, uppgift lämnas om hur lång tid som återstår att
verkställa. Tillämpliga bestämmelser bör också redovisas.
Kriminalvården, Socialstyrelsen eller Statens
institutionsstyrelse kan samråda med Justitiedepartementet i
frågan om ytterligare utredning behöver bifogas.
Förordning (2005:1003).
5 § Justitiedepartementet vidarebefordrar
utlämningsframställningen till den andra staten. Vid behov kan
begäran om provisoriskt anhållande göras innan
utlämningsframställningen vidarebefordras.
Översättning av framställningen och därvid fogade handlingar
ombesörjs av Justitiedepartementet. Förordning (2000:718).
5 a § Riksåklagaren, Kriminalvården, Socialstyrelsen, Statens
institutionsstyrelse eller åklagare som gjort en framställning
om utlämning får lämna kompletterande information till en
behörig myndighet i en annan stat om den andra staten tillåter
det. Förordning (2005:1003).
5 b § När det följer av en internationell överenskommelse som
är bindande för Sverige, att den som har utlämnats för brott
till Sverige kan lämna sitt samtycke till åtal eller straff
för annat brott som han eller hon har begått före utlämningen
eller till att vidareutlämnas till en annan stat, utan att
medgivande måste inhämtas från den stat från vilken utlämning
har skett, ska samtycke lämnas till åklagare.
Samtycket ska antecknas på ett formulär som fastställs av
riksåklagaren. Formuläret ska om möjligt vara skrivet på det
språk som normalt används av den som har utlämnats. Om ett
annat språk används, ska det antecknas på handlingen vilka
åtgärder som har vidtagits för att kontrollera att den som har
utlämnats har förstått innebörden av samtycket.
Förordning (2012:568).
6 § Har upphävts genom förordning (2012:568).
7 § Har upphävts genom förordning (2012:568).
8 § Har upphävts genom förordning (2012:568).
9 § Utlämning bör begäras endast när det med beaktande av det
men för den enskilde samt den tidsutdräkt och de kostnader som
kan antas uppkomma i ärendet framstår som motiverat med hänsyn
till brottets art och svårighetsgrad samt övriga
omständigheter.
Vid prövning enligt första stycket skall bland andra
omständigheter beaktas längden av det fängelsestraff eller den
slutna ungdomsvård som kan antas komma att dömas ut för brottet
eller som har dömts ut för detta och återstår att avtjäna eller
genomgå. Kan det antas att den eftersökte genom domen kommer
att utvisas ur landet eller har beslut om utvisning meddelats,
skall även denna omständighet beaktas. Förordning (2001:636).
9 a § Riksåklagaren får i ett ärende om utlämning till Sverige
godta villkor om att den som begärs utlämnad återförs till den
andra staten för att där verkställa ett fängelsestraff eller
annan frihetsberövande påföljd som personen har dömts till i
Sverige. Förordning (2003:82).
9 b § Bestämmelser om transporter i Sverige finns i 26 §
lagen (1957:668) om utlämning för brott.
Förordning (2017:148).
9 c § Om någon ska återföras enligt 9 a § ska den ansvariga
myndigheten se till att verkställigheten av straffet eller
påföljden överförs till den andra staten och att personen
förs dit när domen har vunnit laga kraft. Myndigheten får
begära hjälp av Polismyndigheten om det behövs. En sådan
begäran ska innehålla uppgift om den ort där personen
vistas.
Ansvarig myndighet enligt första stycket är
- Kriminalvården, om påföljden är fängelse,
- Socialstyrelsen, om påföljden är rättspsykiatrisk vård,
och
- Statens institutionsstyrelse, om påföljden är sluten
ungdomsvård. Förordning (2017:148).
9 d § Har upphävts genom förordning (2020:388).
10 § Har upphävts genom förordning (2003:1181).
11 § Har upphävts genom förordning (2003:1181).
12 § Har upphävts genom förordning (2012:568).
Utlämning för brott från Sverige
13 § Om en person som begärs utlämnad för lagföring från
Sverige enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott är
medborgare i en medlemsstat i Europeiska unionen, Island eller
Norge ska riksåklagaren, om personen begär det, informera den
staten om att en ansökan om utlämning för lagföring har
gjorts. Riksåklagaren ska upplysa den berörda personen om
innebörden av att information lämnas. Förordning (2024:48).
Övergångsbestämmelser
2003:1181
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2004.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för ärenden om
utlämning som har inletts vid ikraftträdandet.
3. Äldre bestämmelser gäller i förhållande till en stat som den
1 januari 2004 var medlem i Europeiska unionen och som när
ärendet inleds inte har genomfört rådets rambeslut 2002/584/RIF
av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och
överlämnande mellan medlemsstaterna5, dock endast om ärendet
har inletts före den 1 januari 2005.
2012:568
1. Denna förordning träder i kraft den 16 oktober 2012.
2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden om utlämning som har
inletts före ikraftträdandet.
2024:48
1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2024.
2. Äldre bestämmelser gäller för ärenden som har inletts före
ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2002:120 | Förordning (2002:120) om nationellt stöd för upprättande av växtodlingsplaner | Förordningens tillämpningsområde
1 § Stöd enligt denna förordning kan, i mån av tillgång på
medel, lämnas i form av ersättning till jordbrukare för
upprättande av växtodlingsplaner.
Stöd får lämnas endast under förutsättning att Europeiska
gemenskapernas kommission godkänner stödordningen.
Villkoren för stöd och stödbelopp
2 § Stöd får lämnas årligen under perioden 2002-2004 under
förutsättning att stödmottagaren för vart och ett av dessa år
åtar sig att för åkermark på sitt jordbruksföretag upprätta en
växtodlingsplan som uppfyller de krav som Statens jordbruksverk
föreskriver.
3 § Stöd får lämnas med högst 100 kr per hektar åkermark som
omfattas av en växtodlingsplan.
Beräknade stödbelopp som är lägre än 200 kr skall inte betalas
ut.
Förfarandet i stödärenden
4 § Frågor om stöd enligt denna förordning prövas av
Jordbruksverket.
5 § Ansökan om stöd skall ges in inom den tid som föreskrivs av
Jordbruksverket.
6 § Stödet betalas ut av Jordbruksverket.
Tillsyn m.m.
7 § Den centrala tillsynen av efterlevnaden av denna förordning
utövas av Jordbruksverket. Den närmare tillsynen inom länet
utövas av länsstyrelsen.
8 § Som villkor för stödet gäller att stödmottagaren godtar att
Jordbruksverket och länsstyrelsen
1. har rätt att få tillträde till områden som stödet avser,
2. får göra de undersökningar som behövs för tillsynen utan att
ersättning lämnas, och
3. har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar
som behövs för tillsynen.
Stödmottagaren skall även tillhandahålla den hjälp som behövs
för att tillsynen skall kunna bedrivas.
9 § Om det vid kontroll konstateras en avvikelse från
stödvillkoren skall stödbeloppet helt eller delvis sättas ned
varvid hänsyn skall tas till felets betydelse i förhållande
till syftet med stödet.
Om det vid kontroll konstateras en avvikelse från stödvillkoren
eller att arealen är mindre än vad stödmottagaren sökt stöd för
och felet bedöms som allvarligt får beslutet om stöd hävas.
Detsamma gäller när ett fel i ett stödbeslut beror på en
oriktig eller ofullständig uppgift av sökanden. Jordbruksverket
får besluta att fortsatt stöd inte skall lämnas.
10 § Stöd som stödmottagaren inte är berättigad till skall
betalas tillbaka.
Jordbruksverket har rätt att kräva tillbaka beloppet inom tio
år från det att beloppet betalades ut.
Det belopp en stödmottagare skall betala tillbaka får sättas
ned om det kan anses oskäligt att kräva återbetalning av hela
beloppet.
11 § Stödmottagaren är inte återbetalningsskyldig om
stödvillkoren inte kan uppfyllas på grund av att
1. en omständighet som utgör force majeure inträffar,
2. en fastighetsreglering genomförs,
3. ett avtal om upplåtelse av nyttjanderätt upphör till följd
av någon oförutsedd händelse som ligger utanför
nyttjanderättshavarens kontroll, eller
4. andra liknande omständigheter inträffar.
Om stödvillkoren inte kan uppfyllas på grund av sådana
omständigheter som avses i första stycket, får Jordbruksverket
besluta att stödvillkoren skall anpassas till de uppkomna
förhållandena eller att åtagandet skall upphöra.
Om stödmottagaren slutligt upphör med att bedriva sin näring
efter det att en betydande del av åtagandet har fullgjorts och
det inte är möjligt för en efterträdare att överta åtagandet,
får Jordbruksverket besluta att lämnat stöd inte skall
återbetalas.
Ränta
12 § Ränta skall betalas till staten, om stödmottagaren inte är
berättigad till beloppet och detta skall betalas tillbaka.
Jordbruksverket får föreskriva
1. hur räntan skall beräknas,
2. hur räntan skall betalas, och
3. att små räntebelopp inte skall tas ut.
Jordbruksverket får sätta ned räntekravet om det finns
särskilda skäl.
Ytterligare föreskrifter
13 § Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om
stöd och tillsyn enligt denna förordning.
Överklagande
14 § Jordbruksverkets beslut får inte överklagas.
Övergångsbestämmelser
2010:191
Regeringen föreskriver att förordningen (2002:120) om
nationellt stöd för upprättande av växtodlingsplaner ska
upphöra att gälla vid utgången av maj 2010. Den upphävda
förordningen gäller dock fortfarande för stöd som lämnats
före utgången av maj 2010.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1984:224 | Förordning (1984:224) om bemyndigande för statens
löne- och pensionsverk att besluta om rätt
till förtidspension i vissa fall | 1 § Statens löne- och pensionsverk får -- vid tillämpningen av statliga
pensionsavtal eller statens allmänna tjänstepensionsreglemente
(1959:287, SPR) -- bifalla ansökningar om förtidspension enligt 11 § 1
mom. fjärde stycket SPR, om arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på
grund av sjukdom eller olycksfall i sådan grad att avgång ur tjänsten är
motiverad, och enligt 11 § 1 mom. femte stycket SPR.
Verket beslutar också om förtidspensionen skall utgå från en tidigare
tidpunkt än vid pensioneringsperiodens nedre gräns eller vid
pensionsåldern.
2 § Finner statens löne- och pensionsverk vid sin prövning antingen att
det är tveksamt om förtidspension bör beviljas eller att en ansökning
bör avslås, skall ärendet lämnas över till regeringen för prövning.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1991:87 | /r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1991:87)
om gällande räntesats för allemanssparandet; | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 9 § lagen (1983:890)
om allemanssparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion för
riksgäldskontoret.
På de medel som satts in på ett allemanssparkonto utgår från och med den
5 mars 1991 och tills vidare årlig ränta med 11 procent. Räntan skall
dock utgå med lägst den procentsats som motsvarar det av riksbanken
fastställda vid varje tid gällande diskontot minskat med tre
procentenheter.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1977:994 | Förordning (1977:994) om försäljning och förvaring av vissa flyktiga lösningsmedel m.m. | 1 § Denna förordning gäller i fråga om
1. flyktiga lösningsmedel som vid inandning medför eller kan
befaras medföra berusning, och
2. annan vara som innehåller ett flyktigt lösningsmedel, om
varan vid inandning medför eller kan befaras medföra berusning.
Ytterligare bestämmelser finns i förordningen (2008:245) om
kemiska produkter och biotekniska organismer.
Förordning (2008:246).
2 § En vara som avses i 1 § skall förvaras på sådant sätt att dess
användning i berusningssyfte hindras eller motverkas. Varan får inte
försäljas, när det kan antas att den förvärvas för att användas som
berusningsmedel.
Läkemedelsverket får, i syfte att hindra eller motverka att varor som
avses i 1 § används i berusningssyfte, meddela särskilda föreskrifter om
märkning, förvaring och försäljning efter samråd med
kemikalieinspektionen. Verket får förbjuda försäljning av visst varuslag
till den som inte har fyllt 18 år. Förordning (1990:553).
3 § Läkemedelsverket utövar tillsynen över att denna förordning
och föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen
följs. Verket ska, efter samråd med Kemikalieinspektionen,
offentliggöra vägledande förteckningar över ämnen och varor som
avses i 1 §. Förordning (2008:246).
4 § Läkemedelsverkets beslut om föreskrifter med stöd av
2 § andra stycket får överklagas till regeringen.
I 40 § förvaltningslagen (2017:900) finns bestämmelser om
överklagande till allmän förvaltningsdomstol.
Förordning (2018:937).
5 § Av 26 kap. 26 § miljöbalken framgår att en
tillsynsmyndighet får bestämma att dess beslut skall gälla
omedelbart även om det överklagas. Förordning (1998:918).
6 § Bestämmelser om ansvar och förverkande på grund av
överträdelser av denna förordning och föreskrifter som har
meddelats med stöd av förordningen finns i 29 kap. miljöbalken.
Förordning (1998:918).
Övergångsbestämmelser
1995:280
Denna förordning träder i kraft den 1 april 1995. Beslut som har
meddelats före ikraftträdandet överklagas enligt äldre bestämmelser.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1979:545 | Lag (1979:545)
om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande
projektexport | 1 § Regeringen får överlämna till Sveriges exportråd att pröva fråga
om stöd till systemleveranser till stora industri- och
anläggningsprojekt utomlands (projektexport).
2 § Den som hos Sveriges exportråd har tagit befattning med fråga som
anges i 1 § får ej obehörigen yppa vad han därvid har erfarit om
affärs- eller driftförhållanden.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1983:163 | Cirkulär (1983:163) om kungörande av
konkursbeslut i annat nordiskt land, m.m. | Till upplysning för vederbörande konkursdomare meddelas att den tidning
som avses i 2 § lagen (1934:67) med bestämmelser om konkurs, som
omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller Norge, och i 2 § lagen
(1981:6) om konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land är
i Danmark "Statstidende'' (på Färöarna "Dimmalaetting"),
i Finland "Officiella tidningen",
i Island "Lögbirtingarblad", samt
i Norge "Norsk Lysingsblad".
Med anledning av föreskrifterna i 2 § lagen (1934:67) med bestämmelser
om konkurs, som omfattar egendom i Danmark, Finland, Island eller
Norge, och i 13 § konkursförordningen (1979:801) meddelas vidare att
tillkännagivanden om konkurser skall
i Danmark
a) tinglysas vid den underrätt, inom vars område fast egendom som ingår
i konkursboet är belägen,
b) införas i fartygsregistret (Det almindelige skibsregister,
Köpenhamn), om i konkursboet ingår fartyg om minst 20 registerton brutto
eller andel i sådant fartyg,
i Finland
a) införas i inteckningsprotokollet vid den underrätt, inom vars område
fast egendom som ingår i konkursboet är belägen,
b) införas i vederbörande fartygsregister, om i konkursboet ingår
handelsfartyg om minst 19 registerton netto eller fartyg, som eljest är
intaget i fartygsregister, eller andel i fartyg som nu nämnts,
c) införas i luftfartygsregistret (luftfartsstyrelsen, Vanda), om i
konkursboet ingår luftfartyg,
i Island
a) tinglysas vid underrätten i den rättskrets inom vars område fast
egendom som ingår i konkursboet är belägen,
b) införas i vederbörande fartygsregister, om i konkursboet ingår fartyg
om mer än 12 registerton brutto,
i Norge
a) tinglysas vid den herreds- eller byrett inom vars område fast egendom
som ingår i konkursboet är belägen,
b) införas i vederbörande fartygsregister (skibsregister), om i
konkursboet ingår fartyg som är registrerat i skibsregister.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2007:260 | Förordning (2007:260) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst | 1 § I denna förordning finns föreskrifter i fråga om sådan
behandling av personuppgifter som omfattas av lagen (2007:258)
om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens
försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst.
Termer och uttryck som används i denna förordning har samma
innebörd och tillämpningsområde som i den lagen.
Uppgiftssamlingar
Försvarsunderrättelseverksamhet
2 § Vid Försvarsmakten får det finnas uppgiftssamlingar för
försvarsunderrättelseverksamhet. Uppgiftssamlingarna får endast
innehålla uppgifter som behövs för att Försvarsmakten skall
kunna fullgöra uppgifter enligt lagen (2000:130) om
försvarsunderrättelseverksamhet.
En uppgiftssamling för försvarsunderrättelseverksamhet får
endast innehålla
1. identifieringsuppgifter,
2. uppgifter om de omständigheter och händelser som ger
anledning att anta att den registrerade har betydelse för
försvarsunderrättelseverksamheten, och
3. upplysningar om varifrån den registrerade uppgiften kommer
och om en uppgiftslämnares trovärdighet.
Militär säkerhetstjänst
3 § Vid Försvarsmakten får det finnas uppgiftssamlingar för
säkerhetsunderrättelsetjänst. Uppgiftssamlingarna får endast
innehålla uppgifter som är nödvändiga för att upptäcka och
klarlägga säkerhetshotande verksamhet som riktas mot
Försvarsmakten och dess säkerhetsintressen.
Personuppgifter i en uppgiftssamling för
säkerhetsunderrättelsetjänst skall gallras senast vid utgången
av det tionde året efter det att behandlingen av uppgifterna
påbörjades, om inte Försvarsmakten dessförinnan har beslutat
att uppgifterna skall bevaras därför att de fortfarande behövs
för det ändamål för vilket de behandlas. Om uppgifter bevaras
med stöd av ett sådant beslut skall de gallras eller frågan om
bevarande prövas på nytt senast vid utgången av det tionde året
efter beslutet.
4 § Vid Försvarsmakten får det finnas uppgiftssamlingar för
säkerhetsskyddstjänst. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla
uppgifter som är nödvändiga för att förebygga och avvärja
säkerhetshotande verksamhet som riktas mot Försvarsmakten och
dess säkerhetsintressen.
Personuppgifter i en uppgiftssamling för säkerhetsskyddstjänst
skall gallras senast vid utgången av det tionde året efter det
att behandlingen av uppgifterna påbörjades, om inte
Försvarsmakten dessförinnan har beslutat att uppgifterna skall
bevaras därför att de fortfarande behövs för det ändamål för
vilket de behandlas. Om uppgifter bevaras med stöd av ett
sådant beslut skall de gallras eller frågan om bevarande prövas
på nytt senast vid utgången av det tionde året efter beslutet.
5 § Vid Försvarsmakten får det finnas uppgiftssamlingar för
signalkontroll. Uppgiftssamlingarna får endast innehålla
uppgifter som är nödvändiga för att förhindra obehörig insyn i
och påverkan av totalförsvarets telekommunikations- och
informationssystem.
Personuppgifter i en uppgiftssamling för signalkontroll skall
gallras senast ett år efter att behandlingen av uppgifterna
påbörjades.
Utlämnande av uppgifter
Utlämnande till andra länder
6 § Uppgifter får lämnas ut till en utländsk myndighet eller en
internationell organisation, om utlämnandet tjänar den svenska
statsledningen eller det svenska totalförsvaret. De uppgifter
som Försvarsmakten lämnar till andra länder och internationella
organisationer får inte vara till skada för svenska intressen.
Utlämnande på medium för automatiserad behandling
7 § Utlämnande på medium för automatiserad behandling får
omfatta fler än enstaka uppgifter, om uppgifterna lämnas ut
till en annan statlig myndighet.
Direktåtkomst
8 § Försvarets radioanstalt får ha direktåtkomst till uppgifter
i en uppgiftssamling för försvarsunderrättelseverksamhet i den
omfattning som Försvarsmakten beslutar. Tillgången till sådana
uppgifter skall vara förbehållen de personer inom Försvarets
radioanstalt som på grund av sina arbetsuppgifter behöver ha
tillgång till uppgifterna.
9 § Säkerhetspolisen får, i den omfattning som Försvarsmakten
beslutar, ha direktåtkomst till sådana uppgifter i en
uppgiftssamling för säkerhetsskyddstjänst som avses i 1 kap.
10 § första stycket 5 lagen (2007:258) om behandling av
personuppgifter i Försvarsmaktens
försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst.
Tillgången till sådana uppgifter ska vara förbehållen de
personer inom Säkerhetspolisen som på grund av sina
arbetsuppgifter behöver ha tillgång till uppgifterna.
Förordning (2014:1226).
Tillsyn
10 § Integritetsskyddsmyndigheten är tillsynsmyndighet enligt
lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i
Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära
säkerhetstjänst. Förordning (2020:1121).
Bemyndiganden
11 § Integritetsskyddsmyndigheten får, efter samråd med
Försvarsmakten, meddela föreskrifter om innehållet i sådana
förteckningar som anges i 4 kap. 3 § lagen (2007:258) om
behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens
försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst.
Förordning (2020:1121).
12 § Riksarkivet får, efter samråd med Försvarsmakten, meddela
föreskrifter om att uppgifter och handlingar som skall gallras
enligt 6 kap. 1 § lagen (2007:258) om behandling av
personuppgifter i Försvarsmaktens
försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst
eller denna förordning skall bevaras.
Riksarkivet får meddela föreskrifter om att uppgifter eller
handlingar som undantas från gallring skall överlämnas till en
arkivmyndighet.
13 § Försvarsmakten får meddela närmare föreskrifter om
verkställighet av bestämmelserna i lagen (2007:258) om
behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens
försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst
och denna förordning. I den utsträckning som föreskrifterna
berör integritetsskyddet vid personuppgiftsbehandling ska
Försvarsmakten samråda med Integritetsskyddsmyndigheten innan
föreskrifterna meddelas. Förordning (2020:1121).
14 § Försvarsmakten får meddela föreskrifter om omfattningen
av direktåtkomst och om vad som krävs i fråga om behörighet
och säkerhet för att direktåtkomst till uppgifter ska kunna
medges de myndigheter som anges i 1 kap. 15 § första stycket
lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i
Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära
säkerhetstjänst.
Direktåtkomst till uppgifterna får inte medges innan
Försvarsmakten har försäkrat sig om att den mottagande
myndigheten uppfyller uppställda krav på behörighet och
säkerhet. Förordning (2018:81).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1988:342 | Förordning (1988:342)
med instruktion för arkivet för ljud och bild | /r3/ Arkivets uppgifter
1 § Arkivet för ljud och bild har till uppgift att ta emot och förvara
sådana exemplar av ljudradio- och televisionsprogram, filmer, fonogram
och videogram som enligt lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter
och ljud- och bildupptagningar skall lämnas till arkivet. Arkivet skall
därvid föra det register över ingivna pliktexemplar av videogram som
anges i 17 a § första stycket lagen.
Arkivet får även som deposition eller gåva ta emot eller på annat sätt
förvärva andra ljud- eller bildupptagningar än sådana som avses i första
stycket samt sådana framställningar i skrift, ljud eller bild som är
avsedda att användas tillsammans med upptagningarna. Förordning
(1990:995).
2 § Det åligger arkivet särskilt att
1. vårda de samlingar som förvaras hos arkivet,
2. gallra i den utsträckning som behövs samt
3. hålla samlingarna tillgängliga.
Samlingarna skall förvaras på ett betryggande sätt.
Om bevarande och tillhandahållande finns bestämmelser i förordningen
(1978:779) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar.
/r3/ Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på arkivet med
undantag av 2, 18--21, 23 och 24 §§.
/r3/ Arkivets ledning
4 § Chef för arkivet är en direktör.
/r3/ Styrelsen
5 § Arkivets styrelse består av sex ledamöter, direktören medräknad.
Direktören är styrelsens ordförande.
/r3/ Ärendenas handläggning
6 § Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst tre av de andra
ledamöterna är närvarande.
När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter
närvara.
7 § Ärenden som inte skall avgöras av styrelsen avgörs av direktören.
Om sådana ärenden som avses i första stycket inte behöver prövas av
direktören, får de avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall
ske anges i arbetsordningen eller i särskilda beslut.
Andra stycket gäller inte föreskrifter.
/r3/ Tjänstetillsättningar m. m.
8 § Tjänsten som direktör tillsätts av regeringen.
Andra tjänster tillsätts av arkivet.
9 § Andra styrelseledamöter än direktören utses av regeringen för en
bestämd tid.
/r3/ Bisysslor
10 § Besked om bisyssla enligt 37 § andra stycket
anställningsförordningen (1965:601) lämnas av styrelsen i fråga om
direktören.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1978:798 | Förordning (1978:798)
om tillämpning av en konvention den 30 mars 1978 mellan Sverige
och
Jugoslavien rörande social trygghet | Den konvention mellan Sverige och Jugoslavien rörande social trygghet
som har undertecknats den 30 mars 1978 jämte protokoll till
konventionen samt en samma dag undertecknad överenskommelse om
tillämpning av konventionen skall lända till efterrättelse här i riket
från och med den 1 januari 1979. Kungörelsen den 13 juni 1969 (nr 375)
om tillämpning av en mellan Sverige och Jugoslavien sluten konvention
rörande social trygghet skall samtidigt upphöra att gälla.
Konventionen, protokollet och tillämpningsöverenskommelsen bifogas
denna förordning i svensk och serbokroatisk text som bilagor 1-3.
Vid tillämpning av artiklarna 5, 8, 24 och 25 i konventionen skall
riksförsäkringsverket vara behörig svensk myndighet.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1991:921 | /r1/ Lag (1991:921)
om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om
jordbruksprodukter; | /r3/ Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag skall tillämpas på näringsidkare vars verksamhet avser
1. köp av jordbruksprodukter från jordbrukare eller andra
råvaruproducenter, eller
2. bearbetning eller förädling i något efterföljande produktionsled av
sådana produkter.
2 § Lagen gäller dock inte verksamhet
1. inom en koncern, eller
2. inom en ekonomisk förening som bara har jordbrukare eller andra
råvaruproducenter som medlemmar.
3 § I denna lag avses med näringsidkare också en sammanslutning av
näringsidkare, även om den inte bedriver någon näringsverksamhet.
Med jordbruksprodukter avses sådana varor som anges i bilagan till lagen
(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.
/r3/ Förbud
4 § I fråga om jordbruksprodukter är det -- under de förutsättningar som
anges i 5 § -- otillåtet för en näringsidkare
1. att ingå eller tillämpa en överenskommelse med en annan näringsidkare
i samma led,
2. att tillämpa ett gemensamt förfarande i samförstånd med en annan
näringsidkare i samma led, eller
3. att utöva påtryckning på en annan näringsidkare i samma led i syfte
att få till stånd en överenskommelse eller ett gemensamt förfarande.
5 § Förbudet i 4 § gäller, så snart överenskommelsen eller det
gemensamma förfarandet innebär
1. att inköp av varor inom landet eller efterföljande produktion eller
försäljning delas upp
-- i kvoter,
-- i geografiska områden, eller
-- i kundkretsar,
2. att produktionen eller utbudet av varor inom landet begränsas på
något annat sätt, eller
3. att underskott vid försäljning av jordbruksprodukter på export
finansieras gemensamt.
6 § Vad som sägs i 4 och 5 §§ om en överenskommelse eller ett gemensamt
förfarande skall tillämpas också på ett beslut av en sammanslutning av
näringsidkare.
7 § Förbudet i 4 § gäller inte förfaranden som bara i begränsad
utsträckning kan påverka konkurrensen på den marknad som det är fråga om
i varje särskilt fall.
/r3/ Dispens
8 § Marknadsdomstolen kan, för en viss tid eller tills vidare, meddela
en näringsidkare tillstånd till ett förfarande som annars är förbjudet
enligt 4 § (dispens).
9 § Dispens enligt 8 § får meddelas bara
om förfarandet kan antas främja kostnadsbesparingar, som till väsentlig
del kommer konsumenterna till godo, eller i övrigt bidra till en från
allmän synpunkt ändamålsenlig ordning eller
om det annars finns särskilda skäl.
10 § I ärenden enligt 8 § skall följande föreskrifter i konkurrenslagen
(1982:729) också tillämpas:
17 § om ansökan,
18 § om interimistiska beslut, och
24--25 §§ om omprövning m. m.
/r3/ Straff m. m.
11 § Den som uppsåtligen bryter mot förbudet enligt 4 § skall dömas till
böter eller fängelse högst ett år.
Om brottet är ringa skall dock inte dömas till straff.
Om brottet är grovt, skall dömas till fängelse i högst två år. Vid
bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas i vad mån det
har utgjort ett led i en organiserad, omfattande samverkan eller i en
upprepad brottslighet eller har medfört betydande skada.
12 § Till ansvar enligt denna lag skall inte dömas för gärningar som är
belagda med straff enligt konkurrenslagen (1982:729) eller som omfattas
av ett sådant förbud eller åläggande som har meddelats vid vite med stöd
av den lagen.
13 § Allmänt åtal för brott mot denna lag får väckas bara efter
medgivande av Konkurrensverket. Lag (1992:1522).
/r3/ Uppgiftsskyldighet m. m.
14 § Vid tillämpningen av denna lag skall följande föreskrifter i
konkurrenslagen (1982:729) också tillämpas:
28 och 30--32 §§ om uppgiftsskyldighet m. m.,
33 § om begäran om biträde av myndighet för utredning,
38 § om talan om utdömande av vite, och
40 § om överklagande.
Övergångsbestämmelser
1991:921
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
2. Om någon före utgången av augusti 1991 har sökt dispens enligt 8 §
för ett förfarande som står i strid mot denna lag men som inletts innan
lagen trädde i kraft, omfattas förfarandet inte av lagen förrän två
månader efter det att beslut i dispensärendet meddelats. Ansökningar om
sådan dispens får prövas före lagens ikraftträdande.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2016:605 | Förordning (2016:605) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler | Inledande bestämmelse
1 § Denna förordning innehåller kompletterande bestämmelser
till lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens
statsstödsregler.
Återkrav av olagligt statsstöd
2 § Frågor om återkrav av stöd enligt 2 § andra stycket lagen
(2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens
statsstödsregler prövas av den myndighet som lämnat stödet,
om inte regeringen i det enskilda fallet bestämmer något
annat.
Uppgiftslämnande
3 § Enligt 12 a § första stycket 1 lagen (2013:388) om
tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler ska den
som genomför en stödåtgärd lämna uppgifter för
offentliggörande av stöd. Myndigheten för tillväxtpolitiska
utvärderingar och analyser får meddela föreskrifter om på
vilket sätt uppgifterna ska lämnas.
4 § Enligt 12 a § första stycket 1 lagen (2013:388) om
tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler ska den
som genomför en stödåtgärd lämna uppgifter för rapportering
av stöd. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och
analyser får meddela föreskrifter om på vilket sätt
uppgifterna ska lämnas.
Registerföring
5 § I fråga om skyldigheten att föra register enligt 12 a §
första stycket 2 lagen (2013:388) om tillämpning av
Europeiska unionens statsstödsregler tillämpas 6 och 7 §§, om
inte regeringen föreskriver något annat.
6 § Den som genomför en stödåtgärd som omfattas av någon av
nedan angivna kommissionsförordningar ska föra det register
som avses i
1. artikel 12 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av
den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd
förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna
107 och 108 i fördraget,
2. artikel 13 i kommissionens förordning (EU) 2022/2472 av den
14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom
jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden
förklaras förenliga med den inre marknaden enligt
artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt, eller
3. artikel 13 i kommissionens förordning (EU) 2022/2473 av den
14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd till
företag som är verksamma inom produktion, beredning och
saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras
förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108
i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Förordning (2023:294).
7 § Den som genomför en stödåtgärd som omfattas av någon av
nedan angivna kommissionsförordningar ska föra det register
som avses i
1. artikel 3.3 i kommissionens förordning (EU) nr 360/2012 av
den 25 april 2012 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108
i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av
mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller
tjänster av allmänt ekonomiskt intresse,
2. artikel 6.4 i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013
av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107
och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på
stöd av mindre betydelse,
3. artikel 6.4 i kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013
av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107
och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på
stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn, eller
4. artikel 6.4 i kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av
den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av
mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn.
Övergångsbestämmelser
2023:294
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2023.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för stödåtgärder som
omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 702/2014 av den
25 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd inom
jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden
förklaras förenliga med den inre marknaden enligt
artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt eller kommissionens förordning (EU) nr 1388/2014
av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd
till företag som är verksamma inom produktion, beredning och
saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras
förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108
i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1975:836 | Förordning (1975:836)
om beräkning av pensionslön för kommunala anställningar m.fl. i
vissa
fall | 1 § Denna förordning tillämpas vid beräkning av pensionslön enligt 9 §
2 mom. andra stycket statens allmänna tjänstepensionsreglemente
(1959:287) för tid före utgången av år 1974 såvitt gäller sådan
icke-statlig anställning på vilken kommunala eller motsvarande
lönebestämmelser tillämpats.
2 § Pensionslönen utgöres av den vid anställningens upphörande
gällande månadslönen för den löneklass på löneplan K som anges i
bilaga till denna förordning, till den del pensionslönen beräknas
på grundval av månadslön som utgått enligt tidigare tillämpad
löneplan.
Övergångsbestämmelser
1975:836
Denna förordning träder i kraft en vecka efter den dag, då
förordningen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. Förordningen tillämpas dock för tid från och med
den 1 januari 1975, även om anställningen upphört före förordningens
ikraftträdande men under tid för vilken förordningen tillämpas.
Övergångsbestämmelser
1991:1435
Den upphävda författningen gäller fortfarande i fråga om rätt till
pensionsförmån som uppkommit före utgången av år 1991.
Detsamma gäller i fråga om rätt till familjepensionsförmån efter
den som har en sådan rätt.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2015:137 | Förordning (2015:137) om statsbidrag för kommunernas medverkan vid 2015 års omval | 1 § För sin medverkan vid 2015 års omval ska Båstads kommun
få statsbidrag med
1. dels 30 000 kronor,
2. dels ett belopp som motsvarar kommunens andel av det
totala antalet röstberättigade i riket vid val till
kommunfullmäktige, beräknat efter en fingerad valdag den 1
mars 2014, multiplicerat med 146 300 000 kr, varvid brutet
tal ska avrundas nedåt till helt krontal.
Valmyndigheten ska fastställa och betala ut statsbidraget
senast den 30 april 2015.
2 § Andra kommuner än som avses i 1 §, vilka anordnar
förtidsröstning vid 2015 års omval, ska få statsbidrag med
125 000 kronor per kommun.
Kommuner enligt första stycket ska anmäla till Valmyndigheten
senast den 23 mars 2015 att förtidsröstning anordnas.
Statsbidraget ska, för de kommuner som anmäler att
förtidsröstning kommer att erbjudas, även användas till
kostnader för säker distribution av mottagna röster.
Valmyndigheten ska besluta om och betala ut statsbidraget
senast två veckor efter sista dag för anmälan.
3 § En kommun som har tagit emot statsbidrag enligt 2 § är
skyldig att betala tillbaka medel som inte har använts för
förtidsröstning. En upplysning om detta ska tas in i beslutet
om statsbidrag.
4 § Beslut i ärenden om statsbidrag får inte överklagas.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1983:261 | Förordning (1983:261) om statlig trafikflygarutbildning | 1 § För trafikflygarutbildning finns en trafikflygarhögskola som
ingår i krigsflygskolan vid Försvarsmakten.
Högskolan leds av en chef.
Till högskolan är knutet ett utbildningsråd. Förordning (1994:711).
Uppgifter
2 § Trafikflygarhögskolan har till uppgift att ge de studerande vid
högskolan grundläggande civil trafikflygarutbildning.
Utbildningen skall anordnas så att de studerande förvärvar de kunskaper
och färdigheter som krävs för fortsatt utbildning och anställning som
flygstyrman och befälhavare i såväl tung civil luftfart som övrigt
kommersiellt flyg.
Efter medgivande av regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får även annan utbildning anordnas vid högskolan.
Förordning (1994:4).
3 § Utbildningsrådet skall fortlöpande följa utbildningen vid
trafikflygarhögskolan.
Det åligger rådet särskilt att
1. ägna uppmärksamhet åt övergripande frågor som rör planering och
genomförande av utbildningen samt utbildningsmetoder,
2. följa utvecklingen i fråga om antagning och godkännande av studerande,
3. överväga principiella frågor som rör behovet av personal och
kompetenskrav för lärare och annan personal,
4. överväga principiella frågor som rör den grundläggande
trafikflygarutbildningen,
5. föreslå de åtgärder i fråga om utbildningen som rådet finner
påkallade eller i övrigt lämpliga. Förordning (1994:4).
Utbildningsrådet
4 § Utbildningsrådet består av en ordförande och högst tre andra ledamöter.
Ordföranden förordnas av regeringen. Av övriga ledamöter utses en av
vardera Försvarsmakten, Luftfartsverket och Högskoleverket.
Rådet skall sammanträda minst två gånger varje år. Därutöver skall rådet
sammanträda när ordföranden eller minst två andra ledamöter begär det.
Förordning (1995:924).
Utbildningen
5 § Trafikflygarutbildningen skall planeras så att det i 2 § angivna
syftet med denna kan uppnås. Vidare bör en så god samordning som möjligt
åstadkommas mellan utbildningen vid trafikflygarhögskolan och den
vidareutbildning som de studerande avses genomgå.
6 § Trafikflygarutbildningen skall bygga på att de studerande har gått
igenom en linje i gymnasieskolan som omfattar minst två läsår eller att
de har motsvarande utbildning.
7 § Trafikflygarutbildningen skall delas upp i olika skeden. Tiden för
varje skede skall anges i en utbildningsplan som gäller för hela
utbildningen. För utbildningen under varje skede skall finnas en
kursplan.
Utbildningsplanen och kursplanerna fastställs av Försvarsmakten
efter förslag av chefen förr krigsflygskolan och efter samråd med
utbildningsrådet. Innan en plan fastställs skall den ha godkänts av
luftfartsverket. Förordning (1994:711).
8 § Behörig att antas till trafikflygarutbildningen är den som
1. är svensk medborgare,
2. när utbildningen påbörjas, är minst tjugo och högst tjugosju år,
3. har genomgått särskild antagningsprövning enligt vad Försvarsmakten
bestämmer,
4. uppfyller villkoren för allmän behörighet till högskola enligt
högskoleförordningen (1993:100),
5. antingen har sådana kunskaper i engelska som motsvarar en slutförd
lärokurs om minst tre årskurser på någon linje i gymnasieskolan och
efter genomgången utbildning fått lägst betyget 3 i ämnet eller har
sådana kunskaper i engelska som motsvarar en slutförd lärokurs om minst
två årskurser med fullständig studiekurs på tre- eller fyraårig linje i
gymnasieskolan och efter genomgången utbildning fått lägst betyget 3
i ämnet,
6. har sådana kunskaper i svenska som motsvarar en slutförd lärokurs
om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan och efter
genomgången utbildning fått lägst betyget 3 i ämnet,
7. har sådana kunskaper i matematik som motsvarar en slutförd lärokurs
om minst tre årskurser på någon linje i gymnasieskolan och efter
genomgången utbildning fått lägst betyget 3 i ämnet,
8. har sådana kunskaper i fysik eller i naturkunskap som motsvarar en
slutförd lärokurs om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan
och efter genomgången utbildning fått lägst betyget 3 i ämnet, och
9. uppfyller de villkor som anges i 84 § tredje stycket luftfarts-
förordningen (1986:171).
Frågor huruvida sökanden till utbildningen uppfyller de villkor som avses
i första stycket 9 prövas av Luftfartsverket. Uppfyller en sökande villkoren,
skall verket utfärda ett bevis därom. Förordning (1994:711).
9 § Om det finns särskilda skäl, får Försvarsmakten i enskilda
fall medge undantag från ett eller flera av de i 8 § 1--8 angivna
behörighetsvillkoren. Förordning (1994:711).
10 § Frågor om antagning till trafikflygarutbildningen avgörs av
Försvarsmakten efter samråd med utbildningsrådet. Förordning (1994:711).
11 § Från trafikflygarutbildningen får skiljas den som
1. visar sig olämplig för fortsatt utbildning,
2. inte längre uppfyller de behörighetsvillkor som anges i 8 §, eller
3. på grund av sjukdom eller av någon annan orsak är frånvarande från
utbildningen i sådan utsträckning att han inte kan tillgodogöra sig
denna.
Frågor om skiljande från utbildningen avgörs av chefen för
krigsflygskolan efter anmälan av chefen för trafikflygarhögskolan.
Luftfartsverket skall underrättas om beslut om att skilja någon från
utbildningen.
12 § Den som med godkänt resultat har gått igenom hela
trafikflygarutbildningen eller ett eller flera skeden av den skall få
ett bevis över utbildningen (utbildningsbevis).
Den som utan att ha uppnått godkänt resultat har gått igenom hela
trafikflygarutbildningen eller ett eller flera skeden av den skall få
ett intyg över utbildningen (utbildningsintyg).
Utbildningsbevis och utbildningsintyg utfärdas av chefen för
krigsflygskolan.
Övriga bestämmelser
13 § Beslut enligt denna förordning av chefen för
trafikflygarhögskolan eller chefen för krigsflygskolan får överprövas
av överbefälhavaren eller den chef för avdelning i högkvarteret som
överbefälhavaren bestämmer.
Beslut av Luftfartsverket och beslut av Försvarsmakten som fattats
av någon annan än chefen för trafikflygarhögskolan eller chefen för
krigsflygskolan får överklagas hos regeringen. Beslut enligt 12 §,
som har överprövats enligt första stycket, får dock inte överklagas.
Förordning (1994:711).
14 § Föreskrifter för verkställigheten av denna förordning meddelas av
Försvarsmakten. Förordning (1994:711).
15 § Den som är elev vid den norska trafikflygarskolan Torp får meddelas
trafikflygarutbildning vid trafikflygarhögskolan. Beträffande sådana
elever gäller inte 8--10 §§. Förordning (1988:145).
Övergångsbestämmelser
1992:751
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1992.
En ledamot som har utsetts med stöd av äldre föreskrifter kvarstår som
ledamot i rådet under den tid som han har utsetts för.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1975:592 | Förordning (1975:592)
om arvode åt personalföreträdare i statlig myndighet med
lekmannastyrelse | Den som enligt kungörelsen (1974:224) om personalföreträdare i statlig
myndighets styrelse m.m. har utsetts att i myndighet med
lekmannastyrelse vara personalföreträdare eller ersättare för sådan
skall erhålla arvode enligt de grunder som gäller för arvode åt sådan
ledamot eller ersättare i myndighetens styrelse som ej är anställd hos
myndigheten.
Övergångsbestämmelser
1975:592
Denna förordning träder i kraft en vecka efter den dag, då förordningen
enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling. Till personalföreträdare eller ersättare som har
utsetts före ikraftträdandet utgår arvode dock redan från och med den
dag han tillträtt sitt uppdrag.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1995:110 | Förordning (1995:110) om uppbörd av avgift på gödselmedel | 1 § Tullmyndigheten uppbär och redovisar sådan avgift som enligt
lagen (1984: 409) om avgift på gödselmedel skall betalas av den som
för in gödselmedel till landet men inte har registrerats som
avgiftsskyldig hos Statens jordbruksverk.
2 § Generaltullstyrelsen får, efter samråd med Jordbruksverket,
meddela föreskrifter om verkställighet av förordningen.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1998:413 | Förordning (1998:413) om ackord rörande statliga
fordringar m.m. | 1 § Om Skatteverket, med stöd av 2 § andra stycket lagen
(1993:892) om ackord rörande statliga fordringar m.m. uppdrar
åt Kronofogdemyndigheten att fatta beslut om att anta förslag
om ackord, skall verket skyndsamt underrätta gäldenären om
detta. Förordning (2006:784).
2 § Skatteverket skall meddela de föreskrifter som behövs för
en följdriktig och över landet enhetlig tillämpning av
bestämmelsen i 2 § andra stycket lagen (1993:892) om ackord
rörande statliga fordringar m.m. och de föreskrifter i övrigt
som behövs för verkställigheten av den lagen.
Förordning (2003:995).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2008:604 | Konkurrensförordning (2008:604) | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om
- verkställighetsföreskrifter till konkurrenslagen (2008:579),
- föreskrifter om behörig myndighet i vissa fall,
- föreskrifter om underrättelse om vissa avgöranden, och
- föreskrifter om länsstyrelsernas uppgifter på
konkurrensområdet.
2 § En anmälan till Konkurrensverket enligt 4 kap. 6 eller 7 §
konkurrenslagen (2008:579) ska göras skriftligen.
3 § Konkurrensverket får
1. meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas i en
sådan anmälan som anges i 2 §, och
2. fastställa blanketter för anmälan.
3 a § Innan Konkurrensverket beslutar om förbud enligt 4 kap.
1 § eller åläggande enligt 4 kap. 2 § konkurrenslagen
(2008:579), ska verket ge den som avses med beslutet
tillfälle att yttra sig över ett utkast till beslut.
Förordning (2017:989).
4 § I rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december
2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och
82 i fördraget anges i enskilda artiklar uppgifter som en
nationell konkurrensmyndighet har. I den mån motsvarande
uppgifter enligt bestämmelser i konkurrenslagen (2008:579)
ges till Konkurrensverket eller allmän domstol är myndigheten
konkurrensmyndighet enligt den tillämpliga artikeln.
När det gäller sådana uppgifter som en nationell
konkurrensmyndighet har enligt enskilda artiklar i rådets
förordning, och som saknar motsvarighet i konkurrenslagen,
ska Konkurrensverket vara konkurrensmyndighet.
Förordning (2016:241).
5 § Konkurrensverket är sådan behörig myndighet som avses i
rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om
kontroll av företagskoncentrationer.
Konkurrensverket ska vidta de åtgärder som ankommer på en
medlemsstat enligt artiklarna 4, 9 och 22 i rådets förordning.
6 § När en allmän domstol meddelar en dom eller ett slutligt
beslut som gäller tillämpningen av artikel 101 eller 102 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, ska en kopia
av domen eller beslutet samma dag skickas till
Konkurrensverket. Konkurrensverket ska utan dröjsmål
överlämna kopian till Europeiska kommissionen.
Förordning (2016:241).
7 § Länsstyrelserna ska i länet verka för en effektiv
konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för
konsumenterna.
Länsstyrelserna ska därvid särskilt
1. informera om konkurrensfrågor,
2. uppmärksamma Konkurrensverket på förhållanden som tyder på
överträdelser av konkurrensbestämmelserna,
3. uppmärksamma regleringar som hindrar en effektiv konkurrens,
4. lämna förslag till och, efter samråd med Konkurrensverket,
följa upp avregleringsåtgärder,
5. uppmärksamma olika typer av hinder för en effektiv
konkurrens i offentlig förvaltning och lämna förslag till
åtgärder för att undanröja dessa, samt
6. verka för att konkurrensaspekter beaktas hos länsstyrelsen
och i regionala och lokala organ.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2002:719 | Förordning (2002:719) med instruktion för
Läkemedelsförmånsnämnden | Uppgifter
1 § Läkemedelsförmånsnämnden ansvarar för beslut om
subventionering och prisreglering för varor som ingår i
läkemedelsförmånerna. Myndigheten skall genom sin verksamhet
medverka till en rationell och kostnadseffektiv
läkemedelsanvändning i samhället.
2 § Myndigheten skall också
- följa utvecklingen på läkemedelsområdet,
- följa upp och utvärdera sina beslut,
- följa utvecklingen i andra länder och ta till vara
erfarenheter därifrån, samt
- informera berörda om sin verksamhet och om effekterna av sina
beslut om subventionering och prisreglering.
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på
myndigheten med undantag av 4, 5, 10-14, 17, 21, 22, 33 och
34 §§.
Myndighetens ledning
4 § Generaldirektören är chef för myndigheten.
Organisation
5 § Inom myndigheten finns en nämnd som beslutar i frågor om
läkemedelsförmåner. Nämndens uppgifter och organisation framgår
av 6 och 8-11 §§. I övrigt bestämmer myndigheten själv sin
organisation.
Vem som beslutar
6 § Nämnden beslutar
- om allmänna riktlinjer för prissättning,
- om subventionering och prisreglering av nya läkemedel och av
nya varor som avses i 18 § lagen (2002:160) om
läkemedelsförmåner m.m. med undantag för nya styrkor,
- på eget initiativ att ett visst läkemedel eller en viss vara
inte längre skall ingå i läkemedelsförmånerna,
- på eget initiativ eller efter ansökan om ändrade villkor för
att ett visst läkemedel eller viss vara skall ingå i
läkemedelsförmånerna,
- om föreskrifter enligt bemyndigande i lagen (2002:160) om
läkemedelsförmåner m.m. och andra författningar,
- om allmänna råd för den som marknadsför produkter som kan
omfattas av förmånssystemet, samt
- i andra frågor som generaldirektören förelägger nämnden.
7 § Generaldirektören avgör ärenden som inte skall avgöras av
nämnden eller av personalansvarsnämnden. Om sådana ärenden inte
behöver avgöras av generaldirektören, får de avgöras av någon
annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i arbetsordningen
eller i särskilt beslut.
Nämndens sammansättning
8 § Nämnden består av en ordförande och tio ledamöter. För
ordföranden skall en vice ordförande utses. Ordföranden, vice
ordföranden samt ledamöterna och personliga ersättare för dessa
utses av regeringen för en bestämd tid. Av ledamöterna skall
fyra hämtas från landstingen, fyra från myndigheter och andra
aktörer som har kunskaper inom läkemedelsområdet och två från
brukargrupperna.
Handläggningen i nämnden
9 § Ärendena avgörs efter föredragning. Generaldirektören eller
den generaldirektören utser är föredragande i nämnden.
10 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst hälften av
de andra ledamöterna är närvarande.
När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga
ledamöter vara närvarande.
Generaldirektören deltar alltid i nämndens sammanträden. Vid
behov kan nämnden tillfälligt adjungera en eller flera experter
med särskild sakkunskap. Generaldirektören och adjungerade
experter har rätt att yttra sig men deltar inte i besluten.
11 § Om ett ärende är så brådskande att nämnden inte hinner
sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom
meddelanden mellan ordföranden och minst så många ledamöter som
behövs för beslutförhet. Om detta förfarande inte kan
tillämpas, får ordföranden ensam avgöra ärendet. Ett sådant
beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2013:26 | Förordning (2013:26) om hantering av skjutvapen och ammunition som har lämnats in till en polismyndighet | 1 § Denna förordning gäller hanteringen av föremål som har
lämnats in till en polismyndighet enligt lagen (2013:25) om
ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott.
2 § Polismyndigheten ska kontrollera om det finns någon känd
ägare till de skjutvapen och den ammunition som har lämnats
in. Är ägaren känd ska denne underrättas om inlämnandet. En
underrättelse behöver inte lämnas om det står klart att
ägaren har samtyckt till inlämnandet.
Underrättelsen ska delges ägaren. I underrättelsen ska ägaren
informeras om att egendomen tillfaller staten om han eller
hon inte skriftligen gör anspråk på den inom en månad från
det att han eller hon har fått del av underrättelsen.
Anspråk enligt 3 § andra stycket lagen (2013:25) om
ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott ska göras skriftligen hos
en polismyndighet.
3 § Den polismyndighet som har tagit emot skjutvapen eller
ammunition ska ha hand om egendomen till dess att
1. egendomen har lämnats ut till en ägare som har gjort
anspråk på den med stöd av 3 § andra stycket lagen (2013:25)
om ansvarsfrihet vid vissa vapenbrott, eller
2. egendomen har tillfallit staten enligt 3 § första stycket
samma lag.
4 § Statens kriminaltekniska laboratorium ska ansvara för att
de skjutvapen som har tillfallit staten förstörs.
Polismyndigheten ska ansvara för att den ammunition som har
tillfallit staten förstörs. Om egendomen behövs för ett
musealt eller militärt ändamål eller för Statens
kriminaltekniska laboratoriums verksamhet, ska dock egendomen
överlämnas till den myndighet eller inrättning som behöver
egendomen.
5 § Rikspolisstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter
om den kontroll som ska utföras enligt 2 § och om hanteringen
i övrigt av den egendom som avses i denna förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2005:638 | Tillkännagivande (2005:638) av överenskommelser som avses i lagen (1957:668) om utlämning för brott | Vid tillämpningen av följande bestämmelser i lagen (1957:668)
om utlämning för brott avses de överenskommelser som anges
nedan.
5 § första stycket
I följande överenskommelser finns bestämmelser som innebär
undantag från förbudet mot utlämning för gärningar som avses i
5 § första stycket lagen om utlämning för brott:
1. artikel 1 i avtalet den 19 juni 1995 mellan de stater som är
parter i Nordatlantiska fördraget och de andra stater som
deltar i Partnerskap för fred om status för deras styrkor
(genom hänvisning till artikel VII punkt 5 (a) i avtalet den 19
juni 1951 mellan parterna i Nordatlantiska fördraget om status
för deras styrkor), och
2. artikel II 1 (a) i avtalet den 13 december 2001 mellan de
stater som deltar i den multinationella snabbinsatsbrigaden för
FN-insatser om status för deras styrkor (genom hänvisning till
artikel VII punkt 5 (a) i avtalet den 19 juni 1951 mellan
parterna i Nordatlantiska fördraget om status för deras
styrkor).
6 § tredje stycket
I följande överenskommelser finns bestämmelser om att en
ansökan om utlämning inte får avslås endast på den grunden att
framställningen avser ett politiskt brott:
1. artikel VII i Förenta nationernas konvention den 9 december
1948 om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord,
2. artikel 11 i Förenta nationernas konvention den 15 december
1997 om bekämpande av bombattentat av terrorister, och
3. artikel 14 i Förenta nationernas konvention den 9 december
1999 om bekämpande av finansiering av terrorism.
12 a §
I följande överenskommelse finns bestämmelser om att den som
har utlämnats i vissa fall får åtalas eller straffas för annat
brott som han eller hon har begått före utlämningen utan att
medgivande inhämtas från den stat från vilken utlämning har
skett:
1. artikel 17.1 (c) i avtalet den 15 februari 2000 om utlämning
mellan Sveriges regering och Kanadas regering.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2007:606 | Lag (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall | Inledande bestämmelser
1 § Syftet med utredningsverksamheten enligt denna lag är
att ge regeringen underlag för beslut om åtgärder som har som
mål att förebygga att
1. barn far illa, eller
2. vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av närstående
eller tidigare närstående personer. Lag (2018:1375).
2 § En utredning enligt denna lag ska genomföras när ett
brott har begåtts mot ett barn och det finns anledning att
anta att brottet har samband med något förhållande som har
inneburit att barnet varit i behov av skydd om
1. barnet har avlidit med anledning av brottet,
2. barnet har utsatts för grov misshandel eller synnerligen
grov misshandel av en närstående eller tidigare närstående
person,
3. brottet utgör försök, förberedelse eller stämpling till
mord eller dråp eller försök eller förberedelse till
barnadråp, eller
4. brottet utgör försök, förberedelse eller stämpling till
grov misshandel eller synnerligen grov misshandel och är
begånget av en närstående eller tidigare närstående person.
En utredning ska även genomföras när det annars finns
särskilda skäl att utreda en händelse enligt första stycket
och det finns anledning att anta att händelsen har samband
med något förhållande som har inneburit att barnet varit i
behov av skydd.
I fall som avses i första stycket 1 eller om det finns sådana
särskilda skäl som avses i andra stycket får en utredning
genomföras även när ett barn har avlidit utomlands, om barnet
vid dödsfallet var svensk medborgare eller hade sin hemvist i
Sverige.
Med barn avses i denna lag personer under 18 år.
Lag (2018:1375).
2 a § En utredning enligt denna lag ska genomföras när
ett brott har begåtts mot en vuxen person av en närstående
eller tidigare närstående person och det finns anledning att
anta att brottet har samband med något förhållande som har
inneburit att den vuxna personen varit i behov av skydd eller
stöd och hjälp för att förändra sin situation om
1. den vuxna personen har avlidit med anledning av brottet,
eller
2. brottet utgör försök, förberedelse eller stämpling till
mord eller dråp.
En utredning ska även genomföras när det annars finns
särskilda skäl att utreda en händelse enligt första stycket
och det finns anledning att anta att händelsen har samband
med något förhållande som har inneburit att den vuxna
personen varit i behov av skydd eller stöd och hjälp för att
förändra sin situation.
I fall som avses i första stycket 1 eller om det finns sådana
särskilda skäl som avses i andra stycket får en utredning
genomföras även när en vuxen person har avlidit utomlands, om
personen vid dödsfallet var svensk medborgare eller hade sin
hemvist i Sverige. Lag (2018:1375).
3 § Utredningsverksamheten ska bedrivas av den myndighet
som regeringen bestämmer (utredningsmyndigheten).
Utredningsmyndigheten får anlita experter och sakkunniga för
att biträda utredningen.
Statliga förvaltningsmyndigheter som bedriver tillsyn över
verksamhet som berörs av en utredning eller vars
ansvarsområde berörs av en utredning ska, efter begäran från
utredningsmyndigheten, biträda utredningsmyndigheten genom
att ställa experter till förfogande.
Skyldigheten att ställa experter till utredningsmyndighetens
förfogande enligt andra stycket gäller inte Riksdagens
ombudsmän, Riksrevisionen och Justitiekanslern.
Lag (2018:1375).
3 a § Statliga förvaltningsmyndigheter, dock inte
Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen och Justitiekanslern,
bör genomföra tillsyn eller intern tillsyn av verksamhet som
berörs av en utredning enligt denna lag.
Utredningsmyndigheten ska informera den myndighet som är
ansvarig för tillsynen enligt första stycket att ett ärende
har inletts.
Om en myndighet som avses i andra stycket redan har utövat
tillsyn eller inleder tillsyn med anledning av informationen
enligt samma stycke, ska utredningsmyndigheten underrättas om
vad som iakttagits i tillsynen och om vilka åtgärder som
vidtagits med anledning av tillsynen. Lag (2018:1375).
Underrättelseskyldighet
4 § Om misstanke har uppkommit om brott som avses i 2 §
första stycket eller 2 a § första stycket ska
Polismyndigheten eller åklagare underrätta
utredningsmyndigheten om beslut som innebär att en
förundersökning eller en utredning enligt 31 § lagen
(1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare
inte ska inledas eller ska läggas ned eller ska avslutas utan
att åtal eller bevistalan enligt 38 § nämnda lag väcks.
Om åklagare har väckt åtal eller bevistalan för brott som
avses i 2 § första stycket eller 2 a § första stycket ska
åklagaren, efter att domstolens dom eller slutliga beslut i
målet har fått laga kraft, underrätta utredningsmyndigheten
om domen eller beslutet. Lag (2018:1375).
Uppgiftsskyldighet
5 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga
att på utredningsmyndighetens begäran lämna de uppgifter som
behövs för en utredning enligt 2 §:
1. myndigheter vars verksamhet berör barn,
2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan
rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och
kriminalvården,
3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2,
4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild
verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn eller annan
sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på
socialtjänstens område, och
5. de myndigheter som utövar tillsyn över de verksamheter som
avses i 1-4, dock inte Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen
och Justitiekanslern. Lag (2018:1375).
5 a § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga
att på utredningsmyndighetens begäran lämna de uppgifter som
behövs för en utredning enligt 2 a §:
1. myndigheter som i sin verksamhet har kommit i kontakt med
den vuxna person eller den närstående eller tidigare
närstående person som avses i 2 a §,
2. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1,
3. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild
verksamhet och fullgör uppgifter inom hälso- och sjukvården
eller på socialtjänstens område, och som har kommit i kontakt
med den vuxna person eller den närstående eller tidigare
närstående person som avses i 2 a §, och
4. de myndigheter som utövar tillsyn över de verksamheter som
avses i 1-3, dock inte Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen
och Justitiekanslern. Lag (2018:1375).
Utredningens genomförande
6 § Utredningsmyndigheten får inte inleda en utredning förrän
en underrättelse enligt 4 § har kommit in till myndigheten.
Om ett dödsfall inträffat utomlands får en utredning dock
inledas när det står klart att dödsfallet inte kommer att
utredas av svensk brottsutredande myndighet.
7 § En utredning ska klarlägga det händelseförlopp som
föregått en sådan händelse som avses i 2 § eller 2 a §,
möjliga orsaker till händelsen och vilka åtgärder som har
vidtagits eller kunnat vidtas för att skydda barnet eller
skydda eller stödja och hjälpa den vuxna personen.
Lag (2018:1375).
8 § En utredning får inte genomföras på ett sådant sätt att den
medför men för en brottsutredning, rättegång eller ett ärende
om tillsyn.
Behandling av personuppgifter
9 § Bestämmelser om behandling av personuppgifter i verksamhet
enligt denna lag finns i lagen (2001:454) om behandling av
personuppgifter inom socialtjänsten.
Tystnadsplikt
10 § En enskild person eller den som är eller varit
verksam inom enskild verksamhet och som medverkat i en
utredning enligt denna lag får inte obehörigen röja vad denne
då har fått veta om enskilds personliga förhållanden.
Lag (2018:1375).
Övergångsbestämmelser
2007:606
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2. Vid dödsfall som inträffat före lagens ikraftträdande får
utredningar inledas utan sådan underrättelse som avses i 4 §.
Sådana utredningar får endast avse fall där det genom en
lagakraftvunnen dom konstaterats att ett brott har begåtts mot
ett barn som har avlidit i anledning av brottet.
2011:1111
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012.
2. Vid dödsfall som har inträffat före lagens ikraftträdande
får utredningar enligt 2 a § inledas utan sådan underrättelse
som avses i 4 §. Sådana utredningar får endast avse fall där
det genom en lagakraftvunnen dom har konstaterats att ett
brott har begåtts mot en kvinna eller en man av en närstående
eller tidigare närstående person och kvinnan eller mannen har
avlidit med anledning av brottet.
2018:1375
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Äldre bestämmelser gäller för utredningar som har
påbörjats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1992:814 | Förordning (1992:814) med instruktion för
Sekretariatet för utvärdering av universitet
och högskolor; | Uppgifter
1 § Sekretariatet för utvärdering av universitet och högskolor har till
uppgift att
1. planera vilka nationella utvärderingar rörande verksamheten vid
universitet och högskolor som skall genomföras och begära resurser för
detta,
2. svara för beställningen av olika nationella utvärderingar,
3. sammanfatta och publicera resultaten av de utförda utvärderingarna,
4. stimulera universitet och högskolor att genomföra egna utvärderingar
samt bedöma de interna kvalitetssäkrings- och utvärderingssystemen som
universiteten och högskolorna utvecklar,
5. följa upp vilka åtgärder som universitet och högskolor vidtar med
anledning av utförda utvärderingar,
6. definiera och utveckla olika metoder för utvärdering,
7. deltaga i utvecklandet av olika kvalitetsindikationer att använda som
underlag för resurstilldelning till den grundläggande
högskoleutbildningen,
8. följa den internationella utvecklingen på området, och
9. pröva universitets och högskolors rätt att examinera på olika nivåer.
Sekretariatet skall under sitt första verksamhetsår inrikta sig på att
utarbeta närmare riktlinjer för sin verksamhet samt bygga upp den
organisation och skapa de kontakter som krävs för att fullgöra
uppgifterna i första stycket.
Sammansättning
2 § Sekretariatet består av universitetskanslern och högst tio
ledamöter. Univer sitetskanslern är ordförande.
Organisation
3 § Vid sekretariatet finns ett kansli. Det leds av
universitetskanslern.
Verksförordningens tillämpning
4 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1987:1100) skall
tillämpas på sekretariatet:
14 och 15 §§ om myndighetens regelgivning,
16 § om interna föreskrifter,
17 § om inhämtande av uppgifter,
18 § om ärendeförteckning,
27 § om rätt att besluta i vissa frågor,
28 § om vem som får begära in förklaringar m. m.,
29 § om myndighetens beslut,
30 § om överklagande.
5 § Sekretariatet har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som
anges i 4 --7, 9, 10 och 13 §§ verksförordningen (1987:1100).
Ärendenas handläggning
6 § Sekretariatet är beslutfört när universitetskanslern och minst
hälften av de andra ledamöterna är närvarande.
När ärenden av större vikt handläggs skall om möjligt samtliga ledamöter
vara närvarande.
7 § Om ett ärende är så brådskande att sekretariatet inte hinner
sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelanden
mellan universitetskanslern och minst så många ledamöter som behövs för
beslutförhet.
Om detta förfarande inte är lämpligt, får universitetskanslern ensam
avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde
med sekretariatet.
8 § Sekretariatet får i arbetsordningen eller i särskilda beslut lämna
över till universitetskanslern eller till någon som tjänstgör hos
sekretariatet att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte
behöver prövas av sekretariatet.
9 § Ärendena avgörs efter föredragning. I arbetsordningen eller i
särskilda beslut får det dock medges att ärenden som avgörs enligt 8 §
inte behöver föredras.
Tjänstetillsättningar m. m.
10 § Universitetskanslern och ledamöterna förordnas av regeringen för en
bestämd tid.
11 § Tjänster vid kansliet tillsätts av sekretariatet.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1975:848 | Förordning (1975:848)
om kupongskatt för person med hemvist i Liberia, m.m. | Kupongskatt för person med hemvist i Liberia
1 § Utgår enligt kungörelsen (1969:566) om tillämpning av avtal den 29
april 1969 mellan Sverige och Liberia för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet
kupongskatt efter lägre skattesats än enligt kupongskattelagen
(1970:624), innehålles vid utbetalning av utdelning på aktie i svenskt
aktiebolag sådan skatt enligt kungörelsen 1969:566. Därvid gäller
bestämmelserna i 2 §.
Utbetalas utdelning som avses i första stycket till någon som innehar
aktien under sådana förhållanden att annan därigenom obehörigen beredes
förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner nedsättning av
kupongskatt eller är det i annat fall icke uppenbart att rätt till
nedsättning av kupongskatt föreligger, innehålles sådan skatt med
belopp enligt 5 § kupongskattelagen (1970:624).
2 § Beträffande utdelning i avstämningsbolag tillämpas bestämmelserna i
kupongskattekungörelsen (1971:49).
I fråga om utdelning i annat aktiebolag än avstämningsbolag skall
utbetalaren se till, att uppgifter enligt 14 § kupongskattelagen
(1970:624) lämnas jämte intyg av liberiansk myndighet eller bank i
Liberia att den utdelningsberättigade har hemvist i Liberia.
3 § Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige
skall erlägga enligt kungörelsen 1969:566, restitueras det
överskjutande beloppet.
4 § Ansökan om restitution prövas av riksskatteverket.
5 § Ansökan om restitution göres skriftligen av den
utdelningsberättigade. Ansökningshandlingen skall ha kommit in till
riksskatteverket före utgången av femte kalenderåret efter
utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen fogas intyg eller annan
utredning om den erlagda kupongskatten och utredning om de
omständigheter sökanden åberopar för nedsättning av kupongskatten.
6 § Talan mot riksskatteverkets beslut i ärende om restitution föres i
den ordning som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624).
Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk förening
till person med hemvist i Liberia
7 § Ansökan om nedsättning av statlig inkomstskatt på utdelning på
andel i svensk ekonomisk förening enligt art. 8 § 1 i avtalet göres
skriftligen av den utdelningsberättigade. Ansökan göres hos den
taxeringsnämnd som har att fastställa den skattskyldiges taxering till
statlig inkomstskatt för det år då utdelningen tages till beskattning
eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande taxeringen detta år
avslutats, hos den domstol som har att upptaga besvär över nämnda
taxering. Ansökan göres dock senast före utgången av tredje
kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.
I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade ge in intyg
om hemvist enligt 2 § andra stycket.
8 § Talan mot beslut i ärende som avses i 7 § föres i den ordning som
anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen
(1971:291).
Övergångsbestämmelser
1975:848
Denna förordning träder i kraft en vecka efter den dag, då förordningen
enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.
Genom förordningen upphäves kungörelsen (1969:567) med vissa
bestämmelser angående kupongskatt för skattskyldig med hemvist i
Liberia, m.m.
Förordningen tillämpas beträffande kupongskatt på utdelning som blivit
tillgänglig för lyftning från och med dagen för ikraftträdandet och
beträffande statlig inkomstskatt på sådan utdelning på andel i
ekonomisk förening som blivit tillgänglig för lyftning efter utgången
av år 1974.
Den upphävda kungörelsen gäller fortfarande i fråga om kupongskatt på
utdelning som blivit tillgänglig för lyftning före ikraftträdandet av
denna förordning samt i fråga om statlig inkomstskatt på sådan
utdelning på andel i ekonomisk förening som blivit tillgänglig för
lyftning före utgången av år 1974.
1987:1046
De upphävda författningarna gäller dock fortfarande för inkomst som
förvärvas före den 1 januari 1988 och för förmögenhet som taxeras före
år 1989.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2006:331 | Förordning (2006:331) om ursprungsgarantier för högeffektiv
kraftvärmeel och förnybar el | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpningen
av lagen (2006:329) om ursprungsgarantier för högeffektiv
kraftvärmeel och förnybar el.
2 § Statens energimyndighet är tillsynsmyndighet och
Affärsverket svenska kraftnät är garantimyndighet.
3 § En ursprungsgaranti för högeffektiv kraftvärmeel skall
innehålla uppgifter om
1. den mängd högeffektiv kraftvärmeel som garantin avser och
den tidsperiod under vilken elen har producerats,
2. den produktionsanläggning där elen har producerats,
3. bränslets lägre värmevärde (det effektiva värmevärdet),
4. hur den värme som framställts genom kraftvärmeprocessen har
använts, och
5. den bränslebesparing som gjorts genom användning av
högeffektiv kraftvärme jämfört med separat produktion av el och
värme.
Bränslebesparingen skall bestämmas med tillämpning av
fastställda referensvärden för effektivitet och enligt den
formel som anges i punkten b i bilaga 3 till Europaparlamentets
och rådets direktiv 2004/8/EG av den 11 februari 2004 om
främjande av kraftvärme på grundval av efterfrågan på
nyttiggjord värme på den inre marknaden för energi och om
ändring av direktiv 92/42/EEG.
4 § En ursprungsgaranti för förnybar el skall innehålla
uppgifter om
1. den mängd förnybar el som garantin avser och den tidsperiod
under vilken elen har producerats,
2. den produktionsanläggning där elen har producerats, och
3. de förnybara energikällor som har använts vid
elproduktionen.
Om elen har producerats med användning av vattenkraft skall
dessutom produktionsanläggningens installerade effekt anges.
5 § För varje ursprungsgaranti som utfärdas skall den
elproducent som begärt garantin betala en avgift om 100 kronor
till Affärsverket svenska kraftnät.
Detta gäller inte om begäran har gjorts elektroniskt.
6 § I fall som avses i 4 § andra stycket lagen (2006:329) om
ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar el
skall den andel el som producerats med användning av
högeffektiv kraftvärme beräknas enligt bilaga 2 till
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/8/EG.
7 § Om den el som har producerats i en elproduktionsanläggning
matas in i ett elnät som inte omfattas av nätkoncession skall
elproducenten mäta mängden inmatad el och mängdens fördelning
över tiden samt rapportera uppgifterna till garantimyndigheten.
8 § Föreskrifter om skyldighet för den som har nätkoncessionen
för ett elnät att rapportera mängden inmatad el och mängdens
fördelning över tiden finns i 9 § andra stycket 2 förordningen
(1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd
el.
9 § Statens energimyndighet får meddela
1. närmare föreskrifter om hur den bränslebesparing som avses i
3 § andra stycket skall bestämmas,
2. ytterligare föreskrifter om de uppgifter som en
ursprungsgaranti skall innehålla,
3. närmare föreskrifter om mätning och rapportering enligt 7 §,
4. föreskrifter om de uppgifter som skall finnas med i en
anmälan enligt 5 § (2006:329) lagen om ursprungsgarantier för
högeffektiv kraftvärmeel och förnybar el, och
5. närmare föreskrifter om beräkning och rapportering enligt
6 § andra stycket och 7 § lagen (2006:329) om ursprungsgarantier
för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar el.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1988:858 | Förordning (1988:858) med instruktion för Statens
maskinprovningar | Uppgifter
1 § Statens maskinprovningar (Maskinprovningarna) har till
uppgift att prova, besikta och certifiera maskiner, fordon och
redskap samt att informera och lämna råd i frågor som rör denna
verksamhet. Förordning (1993:385).
2 § Maskinprovningarna skall särskilt
1. åt myndigheter, företag och andra enskilda prova, besikta och
certifiera maskiner, fordon och redskap,
2. enligt särskilda föreskrifter utföra obligatorisk kontroll som avses
i lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om
mätning,
3. hjälpa myndigheter, företag och andra enskilda med råd och
upplysningar inom Maskinprovningarnas verksamhetsområde
genom att publicera resultat från provning och besiktning samt
verka för upplysning om en ändamålsenlig maskinanvändning,
4. i sin verksamhet beakta och redovisa sådana egenskaper hos
maskiner, fordon och redskap som innebär en minskad belastning
på miljön och en effektivare energihushållning.
Förordning (1993:385).
3 § Taxa för provningar fastställs av maskinprovningarna efter samråd
med riksrevisionsverket.
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på maskinprovningarna
med undantag av 2 och 18 §§.
Myndighetens ledning
5 § Maskinprovningarnas föreståndare är chef för maskinprovningarna.
Styrelsen
6 § Maskinprovningarnas styrelse består av högst tio personer,
föreståndaren medräknad. En av ledamöterna är ordförande och en är vice
ordförande.
Styrelsen är beslutför när ordföranden, föreståndaren och minst tre av
de andra ledamöterna är närvarande.
Organisation
7 § Inom Maskinprovningarna finns fyra enheter, en för provning,
en för besiktning, en för certifiering och en administrativ enhet.
Varje enhet leds av en chef.
Inom Maskinprovningarna finns rådgivande nämnder för officiell
provning. Förordning (1993:385).
Personalföreträdare
8 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
maskinprovningarna.
Personalansvarsnämnden
9 § Maskinprovningarnas personalansvarsnämnd består -- förutom av
föreståndaren och personalföreträdarna -- av enhetscheferna.
Föreståndaren är nämndens ordförande.
Nämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är
närvarande.
Föreskrifter
10 § Styrelsen får överlåta till föreståndaren att besluta föreskrifter
som avses i 13 § verksförordningen (1987:1100). Detta gäller dock inte
föreskrifter som är av principiellt slag eller i övrigt av större vikt.
Tjänstetillsättning m. m.
11 § Tjänsten som föreståndare tillsätts av regeringen efter anmälan av
styrelsens ordförande.
Tjänst som chef för annan enhet än den administrativa enheten tillsätts
av regeringen efter anmälan av föreståndaren.
Andra tjänster tillsätts av maskinprovningarna. Förordning (1990:47).
12 § Förordnande att vara föreståndarens ställföreträdare meddelas av
regeringen för en bestämd tid. Det sker efter anmälan av föreståndaren.
13 § Andra styrelseledamöter än föreståndaren utses av regeringen för en
bestämd tid.
Förordnande att vara styrelsens ordförande meddelas av regeringen.
Styrelsen utser en ledamot att vara vice ordförande.
14 § Bestämmelserna i 3 § 1 anställningsförordningen (1994:373) om
chefen för en förvaltningsmyndighet skall tillämpas på föreståndaren.
Förordning (1994:987).
Bisysslor
15 § Besked om bisyssla enligt 37 § andra stycket
anställningsförordningen (1965:601) lämnas av maskinprovningarna även i
fråga om enhetschef som tillsätts av regeringen. Förordning (1990:47).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1983:887 | Förordning (1983:887) om avgift på Svenska
skeppshypotekskassans garantifond | För de garantiförbindelser som staten enligt 2 § lagen (1980:1097) om
Svenska skeppshypotekskassan ställer till kassans förfogande i form av
garantifond skall kassan betala en avgift till staten. Avgiften är 1,0 %
per år på garantiförbindelsens belopp upp till 167 miljoner kronor och
2,0 % på belopp däröver.
Avgiften skall betalas i förskott senast den 1 januari varje år.
Förordning (1992:865).
Övergångsbestämmelser
1985:817
Denna förordning träder i kraft fyra veckor efter den dag då
förordningen enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk
författningssamling. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om
avgifter för år 1985.
1992:865
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1992. Avgift för år
1992 avseende belopp överstigande 167 miljoner kronor skall
betalas senast den 1 september 1992.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1997:735 | Lag (1997:735) om riksfärdtjänst | 1 § En kommun skall på de villkor som anges i denna lag lämna
ersättning för reskostnader för personer som till följd av ett
stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt
kostsamt sätt.
2 § Med dem som ansvarar för kollektivtrafik i länet och
regional kollektivtrafikmyndighet avses i denna lag detsamma
som i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik. Lag (2010:1067).
3 § Kommunens uppgifter enligt denna lag fullgörs av den eller
de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer.
Kommunen får, efter överenskommelse med regionen, om den hör
till dem som ansvarar för kollektivtrafiken i länet, överlåta
sina uppgifter enligt denna lag till den regionala
kollektivtrafikmyndigheten i länet. Lag (2019:900).
Tillstånd till riksfärdtjänst
4 § Riksfärdtjänst får anlitas av den som efter ansökan har
fått tillstånd till det.
Frågor om tillstånd prövas av kommunen där den sökande är
folkbokförd eller, om kommunens uppgifter enligt denna lag
överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten i
länet, av denna myndighet (tillståndsgivaren).
Lag (2010:1067).
5 § Tillstånd skall meddelas om
1. resan till följd av den sökandes funktionshinder inte till
normala reskostnader kan göras med allmänna kommunikationer
eller inte kan göras utan ledsagare,
2. ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet
eller någon annan enskild angelägenhet,
3. resan görs inom Sverige från en kommun till en annan kommun,
4. resan görs med taxi, ett för ändamålet särskilt anpassat
fordon eller med allmänna kommunikationer tillsammans med
ledsagare, och
5. resan inte av någon annan anledning bekostas av det
allmänna.
Om sökanden är under 18 år skall prövningen göras i förhållande
till barn i motsvarande ålder utan funktionshinder.
Lag (2006:1115).
6 § Om den som söker tillstånd till riksfärdtjänst behöver
ledsagare under resan, skall tillståndet gälla även ledsagaren.
7 § Tillstånd till riksfärdtjänst får förenas med föreskrifter
om färdsätt.
Avgift
8 § Vid resa med riksfärdtjänst skall tillståndshavaren betala
en avgift (egenavgift) som motsvarar normala reskostnader med
allmänna färdmedel. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om
dessa avgifter.
Ersättning för en riksfärdtjänstresa lämnas med ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan reskostnaden och egenavgiften.
Ersättning för ledsagarens resa skall dock motsvara kostnaden
för resan. Ersättningen betalas till den som utfört transporten
eller till den som har betalat transporten. Beslut om
ersättning meddelas av tillståndsgivaren.
Återkallelse av tillstånd m.m.
9 § En tillståndsgivare får återkalla ett tillstånd att anlita
riksfärdtjänst om förutsättningarna för tillståndet inte längre
finns. Ett tillstånd får också återkallas om tillståndshavaren
gjort sig skyldig till allvarliga eller upprepade överträdelser
av de föreskrifter som gäller för riksfärdtjänsten.
Föreskrifter får ändras, om ändrade förhållanden föranleder
det.
Handläggning av ärenden m.m.
10 § Har upphävts genom lag (2010:1067).
11 § Trots sekretess får en tillståndsgivare lämna ut uppgifter
om enskildas personliga förhållanden till en
beställningscentral för transporter eller en trafikutövare, om
uppgifterna behövs för att samordna resor.
12 § Personer som är eller har varit verksamma inom enskild
verksamhet som bedrivs yrkesmässigt och som omfattas av denna
lag får inte obehörigen röja vad de i verksamheten fått veta om
någons personliga förhållanden.
Överklagande
13 § Tillståndsgivarens beslut enligt denna lag får
överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2010:1067).
Övergångsbestämmelser
1997:735
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998, då lagen
(1993:963) om kommunal riksfärdtjänst skall upphöra att gälla.
I fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller
den gamla lagen. Den nya lagen skall dock från och med den 1
januari 2000 tillämpas på tillstånd till riksfärdtjänst som har
meddelats före ikraftträdandet. Lag (1999:339).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1998:518 | Förordning (1998:518) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter | 1 § Denna förordning gäller vid tillämpning av lagen
(1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.
Termer och uttryck som används i denna förordning har samma
innebörd som i lagen om punktskattekontroll av transporter
m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.
Förordning (2022:1736).
2 § Om en punktskattepliktig vara påträffas vid
transportkontroll skall protokoll föras över kontrollen.
Av protokollet skall det framgå
1. var kontrollen verkställts,
2. vilka som var närvarande vid kontrollen, när kontrollen
påbörjades och avslutades samt vad som genomsökts,
3. om beslut om omhändertagande fattats, samt
4. annat av betydelse som förekommit vid kontrollen.
3 § I samband med att ägare och andra rättsinnehavare
underrättas om innehållet i ett beslut om upphävande av ett
omhändertagande enligt 2 kap. lagen (1998:506) om
punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,
tobaksvaror och energiprodukter skall upplysning lämnas om
innehållet i 2 kap. 18 § nämnda lag. Förordning (2007:359).
3 a § I ärenden och mål om skatt eller transporttillägg enligt
lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter gäller
bestämmelserna om betalningssäkring i 11 kap. 1, 2 och 4-7 §§,
17 kap. 8 §, 18 kap. 6 § och 19 kap. 3 §
skatteförfarandeförordningen (2011:1261).
När Tullverket tillämpar bestämmelserna i första stycket ska
det som sägs i skatteförfarandeförordningen om Skatteverket i
stället gälla Tullverket. Förordning (2012:165).
4 § Om det krävs säkerhet för anstånd enligt 4 kap. 7 § lagen
(1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter skall den
skattskyldige underrättas om den tid inom vilken säkerheten
skall lämnas för att anståndet skall gälla. Tullverket
bevakar den ställda säkerheten. Förordning (2007:359).
5 § Har upphävts genom förordning (2002:518).
6 § Tullverket skall underrätta Skatteverket om
1. kontroller och beslut enligt lagen (1998:506) om
punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,
tobaksvaror och energiprodukter, och
2. vem som hämtat ut punktskattepliktiga varor för vilka skatt
inte påförts. Förordning (2007:359).
7 § Allmän förvaltningsdomstol skall enligt de föreskrifter
Skatteverket och Tullverket meddelar lämna
uppgifter till verken om sina beslut enligt lagen
(1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.
Förordning (2007:359).
8 § Tullverket får meddela
1. föreskrifter om hur avsändaren av en postförsändelse ska
underrättas om att en vara har tagits om hand enligt 3 kap. 1 §
lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av
alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,
2. föreskrifter om betalningssäkring enligt 4 kap. 5 § lagen om
punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,
tobaksvaror och energiprodukter som gäller
a) sådan säkerhet som avses i 46 kap. 17 §
skatteförfarandelagen (2011:1244), och
b) sådan säkerhet som avses i 69 kap. 16 §
skatteförfarandelagen,
3. ytterligare föreskrifter om verkställighet av lagen om
punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,
tobaksvaror och energiprodukter, och
4. föreskrifter om verkställighet av denna förordning inom
verkets verksamhetsområde.
Innan Tullverket meddelar föreskrifter med stöd av första
stycket 2-4 ska verket höra Skatteverket. Förordning (2012:165).
9 § Skatteverket får meddela föreskrifter om verkställighet av
denna förordning inom verkets verksamhetsområde.
Innan Skatteverket meddelar sådana föreskrifter ska verket höra
Tullverket. Förordning (2012:165).
Övergångsbestämmelser
1998:518
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1998. Det som sägs i
5 § om Skattemyndigheten i Gävle skall dock intill utgången av
år 1998 gälla Skattemyndigheten i Dalarnas län.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1999:170 | Förordning (1999:170) med
instruktion för Ombudsmannen mot diskriminering på grund av
sexuell läggning (HomO) | Uppgifter
1 § Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell
läggning (HomO) har de uppgifter som anges i lagen (1999:133)
om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell
läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i
högskolan, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och
lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan
kränkande behandling av barn och elever. Ombudsmannen skall
också verka för att diskriminering på grund av sexuell läggning
inte förekommer på andra områden av samhällslivet samt
förebygga och motverka homofobi.
Ombudsmannen skall genom rådgivning och på andra sätt medverka
till att den som utsatts för diskriminering på grund av sexuell
läggning kan ta till vara sina rättigheter.
Ombudsmannen skall föreslå regeringen författningsändringar och
andra åtgärder som kan motverka diskriminering på grund av
sexuell läggning. Förordning (2006:146).
2 § Ombudsmannen skall
1. ta initiativ till eller medverka i utbildnings- och
informationsverksamhet samt andra opinionsbildande insatser som
rör homofobi och diskriminering på grund av sexuell läggning
och
2. följa forsknings- och utvecklingsarbete som avser sådan
diskriminering och homofobi.
Ombudsmannen skall i sin verksamhet också upprätthålla
kontakter med organisationer vars verksamhet rör frågor om
sexuell läggning, övriga ombudsmän mot diskriminering, barn-
och elevombudet för likabehandling inom Statens skolverk,
universitet, högskolor, skolor och andra verksamheter som
regleras i skollagen (1985:1100), Statens folkhälsoinstitut och
andra myndigheter samt med landsting, kommuner och
organisationer på arbetsmarknaden.
Ombudsmannen skall även följa den internationella utvecklingen
inom ansvarsområdet, särskilt utvecklingen inom Europeiska
unionen. Förordning (2006:146).
3 § Ombudsmannen får uppdra åt ett ombud att föra talan i en
tvist enligt 23 § lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering
i arbetslivet på grund av sexuell läggning, 17 § lagen
(2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, 20 §
lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering och 17 § lagen
(2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande
behandling av barn och elever. Förordning (2006:146).
Verksförordningens tillämpning
4 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall
tillämpas på ombudsmannen:
2 § om behörighet att företräda staten vid domstol,
15 § om revisionsberättelse,
16 § om medverkan i EU-arbetet,
17 och 18 §§ om myndighetens organisation,
24-26 §§ om ärendenas handläggning,
29 § om inhämtande av uppgifter m.m.,
30 § om ärendeförteckning,
31 § om myndighetens beslut,
32 § om anställningar m.m., och
35 § om överklagande.
Ombudsmannen har det ansvar för verksamheten och de uppgifter
som anges i 6-9 §§ verksförordningen. Förordning (2006:1408).
Ärendenas handläggning
5 § Ärendena avgörs av ombudsmannen. Ärenden som är av det
slaget att de inte behöver prövas av ombudsmannen får dock
avgöras av någon annan tjänsteman. Hur detta skall ske anges i
arbetsordning eller i särskilda beslut.
6 § Vitesföreläggande enligt 18 § lagen (1999:133) om förbud
mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning
skall delges arbetsgivaren.
Vitesföreläggande får delges enligt 12 § delgivningslagen
(1970:428) bara om det finns skäl att anta att arbetsgivaren
har avvikit eller på annat sätt håller sig undan.
Överklagande
7 § Ombudsmannens beslut i andra ärenden än anställningsärenden
får inte överklagas. Förordning (2006:1408).
Övergångsbestämmelser
2006:1408
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av sådana
beslut i anställningsärenden som har meddelats före
ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1985:351 | Förordning (1985:351) om sommartid | 1 § Sommartid skall gälla i landet under perioderna
1. den 30 mars--28 september 1986,
2. den 29 mars--27 september 1987,
3. den 27 mars--25 september 1988.
Vid tidsangivning skall under perioderna tillämpas svensk normaltid
ökad med en timme. Bestämmelser om sådan tid finns i förordningen
(1979:988) om svensk normaltid.
2 § Sommartiden börjar klockan 02.00 normaltid den första dagen i
varje period. Tiden anges då som klockan 03.00 sommartid.
Sommartiden upphör klockan 03.00 sommartid den sista dagen i varje
period. Tiden anges då som klockan 02.00 normaltid.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1981:111 | Förordning (1981:111) om prövning av vissa ärenden enligt lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag | 1 § Frågor om tillstånd som avses i 2 kap. 37 § fjärde stycket
lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag prövas av
Bolagsverket. Förordning (2004:351).
2 § För handläggning och prövning av ansökan enligt 2 kap. 37 §
fjärde stycket lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag
skall avgift betalas med 475 kronor.
Avgift skall betalas när ansökan ges in. Avgiften återbetalas inte
om handläggningen av en ansökan har påbörjats. Förordning (1996:363).
Övergångsbestämmelser
2004:351
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004.
2. Ärenden som har kommit in till Patent- och
registreringsverket men i vilka verket inte har fattat beslut
före ikraftträdandet skall överlämnas till Bolagsverket för
fortsatt handläggning.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1986:855 | Förordning (1986:855) om inställande av vissa
inskrivningsdagar under år 1987 | Regeringen föreskriver i fråga om inskrivningsmyndigheter som för
inskrivningsregister med användande av automatisk databehandling och
inskrivningsmyndigheten för företagsinteckning att inskrivningsdagarna
den 2 och 5 januari, den 16 och 30 april, den 29 maj samt den 30
oktober 1987 skall ställas in.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1974:226 | Lag (1974:226) om prisreglering på fiskets område; | Inledande bestämmelser
1 § För att reglera priserna på fiskets produkter får regeringen eller,
efter bemyndigande av regeringen, fiskeriverket föreskriva att
bestämmelserna i 7, 10, 12 eller 13 § skall tillämpas på varor av visst
slag.
För samma ändamål får regeringen eller, efter bemyndigande av
regeringen, fiskeriverket föreskriva att sådana varor som anges i
bilagan till denna lag inte får föras in i eller ut ur landet utan
särskilt tillstånd (importlicens eller exportlicens). Lag (1991:391).
1 a § Enligt de närmare föreskrifter som beslutas av regeringen eller,
efter regeringens bestämmande, av fiskeriverket får regleringsföreningen
Svensk fisk, ekonomisk förening, inom ramen för prisregleringen på
fiskets område pröva frågor om bidrag eller annat stöd i
marknadsreglerande syfte.
Om ett beslut i en fråga som avses i första stycket får överklagas,
tillämpas bestämmelserna i 23--25 och 30 §§ förvaltningslagen (1986:
223). Lag (1991:391).
2 § har upphävts genom lag (1984:61).
3 § har upphävts genom lag (1984:61).
4 § har upphävts genom lag (1984:61).
5 § har upphävts genom lag (1984:61).
6 § Regeringen får bemyndiga fiskeriverket att ge en sådan
sammanslutning, som enligt regeringens eller fiskeriverkets förordnande
handhar prisreglering på fiskets område, rätt att på villkor som
fiskeriverket bestämmer ensam föra ut sådana varor för vilka
tillståndstvång för utförsel har föreskrivits med stöd av denna lag. Lag
(1991:391).
Avgifter
Prisregleringsavgift
7 § För vara som anges i bilaga till denna lag och som fångats av
svenskt fiskefartyg och ilandföres här i landet med svenskt fartyg
(svenskfångad fisk) skall vid första försäljningen erläggas
prisregleringsavgift.
8 § Prisregleringsavgiften skall betalas av köparen. Säljaren skall dock
betala avgift för
1. fisk av egen fångst som han säljer i fast fiskbutik för förbrukning i
köparens hushåll,
2. fisk som förs iland av den som förutom fiske bedriver handel med
inköpt fisk,
3. fisk av egen fångst som han för iland i Sverige och därefter
exporterar,
4. fisk av egen fångst som han själv bereder och säljer.
För fisk som säljs vid fiskauktion skall den som bedriver auktionen
betala avgiften. Lag (1984:200).
9 § har upphävts genom lag (1984:200).
10 § Prisregleringsavgift skall, utöver för sådana varor som anges i
7 §, erläggas för sådana varor som anges i bilagan till denna lag och som
förs in i landet och inte utgör svenskfångad fisk (importfisk), om sådan
avgift utgår för svenskfångad fisk.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från denna
avgiftsskyldighet. Lag (1984:61).
11 § Prisregleringsavgift för importfisk skall, om inte fiskeriverket
efter samråd med generaltullstyrelsen föreskriver annat, erläggas till
tullverket i den ordning som gäller för tull. Även i övrigt gäller i
sådant fall i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om tull.
Avgiftsmedlen skall inlevereras till fiskeriverket i den ordning
regeringen bestämmer. Lag (1991:391).
Införselavgift och utförselavgift
12 § För importfisk skall erläggas införselavgift. I fråga om sådan
avgift skall 11 § tillämpas.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från denna
avgiftsskyldighet. Lag (1984:61).
13 § För sådana varor som anges i bilagan till denna lag och som förs ut
ur landet skall erläggas utförselavgift. Avgiften uppbärs av
fiskeriverket.
Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från denna
avgiftsskyldighet.
Föreligger avgiftsskyldighet får, om fiskeriverket inte medger annat,
utförsel ske endast om bevis att avgiften har erlagts företes för
tullmyndigheten.
Verket får som villkor för medgivande enligt tredje stycket föreskriva
att säkerhet skall ställas för avgiftsbeloppet. Lag (1991:391).
Gemensamma bestämmelser
14 § Avgift som avses i denna lag beräknas efter den procent av varans
värde eller det belopp för kvantitet som regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, fiskeriverket bestämmer. Lag (1991:391).
15 § har upphävts genom lag (1984:200).
16 § har upphävts genom lag (1984:200).
17 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, fiskeriverket får
medge befrielse från avgift eller återbetalning av avgift. Lag
(1991:391).
18 § Avgiftsmedel som ej åtgår till uppbörd eller kontroll användes till
prisreglering och andra åtgärder på fiskets område enligt föreskrifter
som regeringen meddelar. Lag (1974:866).
19 § I fråga om annan avgift som avses i denna lag än sådan som erläggs
till tullverket gäller lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter. Lag (1984:200).
Ansvarsbestämmelser m. m.
20 § har upphävts genom lag (1984:200).
21 § Den som till ledning vid fastställande av avgift uppsåtligen eller
av grov oaktsamhet avger handling med oriktig uppgift och därigenom
föranleder fara för att avgift undandras, döms till böter eller fängelse
i högst två år, om inte gärningen är belagd med straff i lagen
(1960:418) om straff för varusmuggling.
Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att avge
deklaration eller annan därmed jämförlig handling till ledning vid
fastställande av avgift döms till böter.
Detsamma gäller om den som skall erlägga avgift enligt denna lag till
annan än tullmyndighet uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter
bokföringsskyldighet eller föreskriven skyldighet att föra och bevara
räkenskaper och därigenom allvarligt försvårar fiskeriverkets
kontrollverksamhet.
I ringa fall döms inte till ansvar enligt första--tredje styckena.
Bestämmelserna i 14 § andra stycket skattebrottslagen (1971:69)
tillämpas på brott enligt första stycket. Lag (1991:391).
22 § har upphävts genom lag (1984:61).
23 § Beslut, som fiskeriverket i särskilt fall meddelat enligt denna lag
eller med stöd av regeringens förordnande enligt lagen, i fråga om annat
än en import- eller exportlicens, får överklagas hos kammarrätten genom
besvär.
Andra beslut, som fiskeriverket meddelat enligt lagen eller med stöd av
regeringens förordnande enligt lagen, får överklagas hos regeringen
genom besvär. Lag (1991:391).
23 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyldighet för den som yrkesmässigt köper eller
säljer varor som anges i bilaga till denna lag att lämna de uppgifter
som behövs för prisregleringen på fiskets område. Lag (1980:406).
Tillämpningsföreskrifter
24 § Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av fiskeriverket. Lag
(1991:391).
Övergångsbestämmelser
1985:112
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.
De nya bestämmelserna i 21 § femte stycket tillämpas även på brott som
har begåtts före ikraftträdandet, om inte möjligheten att ådöma påföljd
har bortfallit dessförinnan enligt äldre bestämmelser. De tillämpas
endast på underrättelser om brottsmisstanke som delges efter
ikraftträdandet.
1989:115
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989. I fråga om beslut som har
meddelats före ikraftträdandet tillämpas dock vad som gällde då.
1993:707
Regeringen föreskriver att bestämmelserna om prisregleringsavgift
och uppgiftsskyldighet i lagen (1974:226) om prisreglering på
fiskets område skall fortsätta att gälla till utgången av december
1993.
Bilaga
Förteckning
över varor som avses i 1 § andra stycket
_________________________________________________________________
Tulltaxenr Varuslag
_________________________________________________________________
03.01-03.07 Samtliga varuslag
ur 05.11 Produkter av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller
andra ryggradslösa vattendjur; döda djur av sådana slag
som omfattas av 3 kap., otjänliga till människoföda
16.04 Fisk, beredd eller konserverad; kaviar
16.05 Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur,
beredda eller konserverade
Lag (1987:1297).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1995:156 | Tillkännagivande (1995:156) av Färöarnas,
Grönlands och Ålands anslutning till den nordiska
konventionen den 15 juni 1992 om social trygghet | Regeringen ger tillkänna att den nordiska konventionen den 15 juni
l992 om social trygghet med tillhörande administrativ överenskommelse
enligt artikel 28.2 i konventionen trätt i kraft för Grönland och
Åland den 1 januari l994 och för Färöarna den 8 juli l994.
Konventionen är införlivad med svensk rätt genom förordningen (1993:
1529) om tillämpning av en nordisk konvention den 15 juni l992 om
social trygghet, och den administrativa överenskommelsen är
införlivad genom förordningen (1993: 1530) om tillämpning av en
överenskommelse den 18 augusti l993 om tillämpning av den nordiska
konventionen den 15 juni l992 om social trygghet.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2004:872 | Förordning (2004:872) om statsbidrag till jämställdhetsprojekt
inom förskolan | Tillämpningsområde
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter om statsbidrag
till jämställdhetsprojekt inom förskolan.
Statsbidrag kan enligt denna förordning i första hand lämnas
till kommuner och andra huvudmän för förskolor.
Villkor för statsbidrag
2 § Statsbidrag kan lämnas under förutsättning att bidraget
används till utveckling av pedagogiskt jämställdhetsarbete inom
förskolan samt till dokumentation och spridning av kunskaper
och erfarenheter avseende sådant arbete.
Statsbidrag lämnas i mån av tillgång på medel.
Beslut om statsbidrag
3 § Frågor om statsbidrag enligt denna förordning prövas av
Delegationen för jämställdhet i förskolan.
Ansökan om statsbidrag skall göras skriftligen. Ansökan skall
ha det innehåll och komma in till delegationen senast den dag
som delegationen bestämmer.
Om den som ansöker om statsbidrag själv kan finansiera en del
av det jämställdhetsprojekt som ansökan avser skall detta
beaktas vid bidragsprövningen.
4 § Delegationen för jämställdhet i förskolan får besluta att
ett beviljat statsbidrag inte skall betalas ut, om det kan
antas att bidraget har beviljats på grund av oriktiga
uppgifter.
Återbetalning
5 § Delegationen för jämställdhet i förskolan får besluta att
ett statsbidrag helt eller delvis skall betalas tillbaka om
1. det har beviljats på grund av oriktiga uppgifter,
2. det inte används för det ändamål det har beviljats, eller
3. mottagaren inte lämnar sådana utvärderingar och andra
uppgifter som avses i 6 §.
Utvärdering
6 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning
skall lämna Delegationen för jämställdhet i förskolan de
skriftliga utvärderingar och andra uppgifter som delegationen
bestämmer.
Överklagande
7 § Ett beslut av Delegationen för jämställdhet i förskolan
enligt denna förordning får inte överklagas.
Övergångsbestämmelser
2004:872
1. Denna förordning träder i kraft den 7 december 2004.
2. Beslut enligt 5 § skall inte meddelas om beslutet att
bevilja statsbidraget har fattats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1978:620 | Förordning (1978:620)
om samråd med statistiska centralbyrån i frågor rörande
statistikproduktion, m.m. | 1 § Statlig myndighet skall samråda med statistiska centralbyrån i
fråga om
1. insamling av uppgifter till samt planering, produktion och
publicering av statistik utom sådan som är av intresse enbart för den
myndighet som utarbetar statistiken,
2. ändring av administrativt förfarande som är av betydelse för stati
stikproduktionen hos centralbyrån,
3. yttrande eller förslag i statistiska frågor till internationella
organ,
4. deltagande i internationella konferenser som behandlar statistiska
frågor.
2 § Statlig myndighet skall ge statistiska centralbyrån tillfälle att
lämna anbud när myndigheten avser att genom uppdrag anlita utomstående
organ för
1. statistiska undersökningar,
2. insamling av uppgifter genom besökseller telefonintervjuer i
samband med statistisk undersökning,
3. manuell och maskinell statistisk databehandling,
4. statistisk konsultationsverksamhet.
3 § Vad som sägs i denna förordning om statlig myndighet gäller även
annan statlig institution och kommitté.
4 § Vid tillämpning av denna förordning skall myndigheter som tillhör
försvarsdepartementets verksamhetsområde anses som en myndighet. Vad
som har sagts nu gäller dock ej beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar och flygtekniska försöksanstalten.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1987:886 | Förordning (1987:886) om licens för yrkesfiske | 1 § Prisstöd till fisket eller stöd enligt 1 § 1--4 förordningen
(1985:439) om statligt stöd till yrkesfisket m. m. kan lämnas till
fiskeföretag som har licens för yrkesfiske enligt denna förordning.
2 § Licens kan beviljas fiskeföretag som innehas eller drivs av
yrkesfiskare eller av någon annan för vars försörjning fisket är av
väsentlig betydelse. För licens krävs dessutom att fisket bedrivs eller
avses bedrivas med fartyg som är infört i skepps- eller båtregistret
enligt 2 § andra stycket sjölagen (1891:35 s. 1).
Om det finns särskilda skäl, kan licens beviljas även om fisket inte
bedrivs eller avses bedrivas med sådant fartyg.
Licens får inte beviljas fiskeföretag som innehas eller drivs av någon
som har ålderspension, om det inte finns särskilda skäl att ge licens.
3 § När en fråga om licens prövas, skall särskilt beaktas
1. tillgången på fisk,
2. förutsättningarna i övrigt att bedriva ett rationellt fiske,
3. möjligheterna att avsätta fångsterna, och
4. förutsättningarna för företaget att få en sådan inkomst av enbart
fisket att den ensam eller tillsammans med någon annan varaktig
inkomstmöjlighet ger företagaren en tillfredsställande försörjning.
4 § Licenshavarna är skyldiga att lämna de uppgifter om fångsten som
behövs för tillämpningen av denna förordning. De är även i övrigt
skyldiga att i den utsträckning fiskeriverket föreskriver upplysa om
omständigheter som har betydelse för licensinnehavet. Förordning
(1991:569).
5 § En licens meddelas för viss tid eller tills vidare. Den kan förenas
med särskilda villkor.
En licens kan återkallas om villkor åsidosätts eller om
förutsättningarna för att få licens inte längre är uppfyllda.
6 § Frågor om licens prövas av fiskeriverket eller, efter bemyndigande
av verket, av länsstyrelsen. Förordning (1991:569).
7 § Länsstyrelsens beslut får överklagas hos fiskeriverket.
Fiskeriverkets beslut i ett särskilt fall får överklagas hos
kammarrätten. Förordning (1991:569).
8 § Ytterligare föreskrifter om verkställigheten av denna förordning får
meddelas av fiskeriverket. Förordning (1991:569).
Övergångsbestämmelser
1987:886
Denna förordning träder i kraft den 1 november 1987, då förordningen
(1978:517) om licens för yrkesfiske skall upphöra att gälla.
Licenser som har beviljats enligt den äldre förordningen gäller för den
tid de har meddelats eller tills de återkallas enligt bestämmelserna i
denna förordning.
1990:868
Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1990.
I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet
gäller äldre föreskrifter.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1992:318 | Lag (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde | 1 § Har upphävts genom lag (2007:1331).
2 § Föreningen Svenska Tecknare utser och entledigar en
ledamot i styrelsen för Sveriges författarfond.
Lag (2015:394).
3 § Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS) prövar frågor om
individuell fördelning av statliga medel till bild- och
formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo
visas för allmänheten eller används på något annat allmännyttigt
sätt. Lag (1996:1595).
4 § Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå
(STIM) prövar frågor om fördelning av statliga medel till
upphovsmän på musikområdet för utlåning av deras verk genom det
allmänna biblioteksväsendet. Lag (1998:1216).
4 a § Föreningen Svenska Artisters och Musikers Intresseorgani-
sation (SAMI) prövar frågor om fördelning av statliga medel
till utövande konstnärer på musikområdet för utlåning genom det
allmänna biblioteksväsendet av verk som de har medverkat i.
Lag (1998:1216).
5 § Musikaliska akademien prövar frågor om statsbidrag till tryckning av
verk som ges ut av musikförlag.
Beslut enligt denna paragraf fattas av akademiens styrelse.
6 § Stiftelsen Nordiska museet får, i fråga om personal som är anställd
vid museet, fatta sådana beslut som avser myndighetsutövning i den mån
inte något annat är föreskrivet.
7 § Stiftelsen Svenska Filminstitutet prövar frågor om fördelning av
statliga medel inom stiftelsens verksamhetsområde.
8 § Har upphävts genom lag (2002:1152).
9 § Stiftelsen Svensk-norska samarbetsfonden prövar frågor om statliga
stipendier inom fondens verksamhetsområde.
10 § Stiftelsen Tekniska museet får, i fråga om personal som är anställd
vid museet, fatta sådana beslut som avser myndighetsutövning i den mån
inte något annat är föreskrivet.
11 § Svenska Fotografers Förbund utser och entledigar en
ledamot i styrelsen för Sveriges författarfond.
Lag (2015:394).
12 § Svenska gruvföreningen utser och entledigar en ledamot i Nämnden
för isotopgeologi vid Naturhistoriska riksmuseet.
13 § Har upphävts genom lag (2002:1152).
14 § Har upphävts genom lag (2007:1331).
15 § Sveriges Författarförbund
1. prövar frågor om fördelning av statliga medel till
författare och översättare för utnyttjande av deras verk i
form av talböcker och taltidningar, och
2. utser och entledigar sex ledamöter i styrelsen för
Sveriges författarfond. Lag (2015:394).
16 § För utövande av förvaltningsuppgift enligt denna lag gäller de
föreskrifter som meddelas av regeringen eller av den myndighet som
regeringen utser.
Regeringen eller den myndighet som regeringen utser kan besluta om
undantag från föreskrifterna i denna lag.
17 § Om ett beslut som avses i 6 och 10 §§ får överklagas,
tillämpas 43-47 §§ förvaltningslagen (2017:900).
Lag (2018:799).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2020:757 | Förordning (2020:757) om proportionalitetsprövning vid nya eller ändrade krav på yrkeskvalifikationer | Syfte och tillämpningsområde
1 § Genom denna förordning genomförs Europaparlamentets och
rådets direktiv 2018/958/EU av den 28 juni 2018 om
proportionalitetsprövning före antagandet av ny reglering av
yrken. Förordningen gäller för myndigheter under regeringen.
Denna förordning är meddelad med stöd av 8 kap. 7 §
regeringsformen.
2 § Om det i en bindande EU-rättsakt finns särskilda krav för
regleringen av ett yrke ska motsvarande bestämmelser i denna
förordning inte tillämpas.
Uttryck i förordningen
3 § De uttryck som används i 5 § lagen (2016:145) om
erkännande av yrkeskvalifikationer har samma innebörd i denna
förordning. I förordningen avses dessutom med
1. skyddad yrkestitel: en form av reglering av ett yrke där
det genom lag, förordning eller andra föreskrifter krävs
innehav av en särskild yrkeskvalifikation för att använda
yrkestiteln i en eller flera former av yrkesverksamhet, och
där missbruk av denna titel är förenat med sanktioner,
2. reserverad aktivitet: en form av reglering av ett yrke där
tillträdet till en eller flera former av yrkesverksamhet genom
lag, förordning eller andra föreskrifter, direkt eller
indirekt är förbehållet personer med en särskild
yrkeskvalifikation, innefattande fall där verksamheten är
gemensam med andra reglerade yrken, och
3. behöriga myndigheter: de myndigheter som är behöriga
myndigheter enligt 7 kap. 1 § förordningen (2016:157) om
erkännande av yrkeskvalifikationer.
Inremarknadstest
4 § Den myndighet som utarbetar ett förslag till föreskrifter
som innehåller nya eller ändrade krav för ett reglerat yrke
ska genomföra ett inremarknadstest genom att
1. säkerställa att förslaget inte är direkt eller indirekt
diskriminerande på grund av nationalitet eller bosättningsort,
2. i enlighet med 5-7 §§ motivera förslaget med hänvisning
till ett mål av allmänt intresse, och
3. i enlighet med den metod för proportionalitetsprövning som
framgår av 9-12 §§ visa att de åtgärder som föreslås är
lämpliga för att säkerställa att målet av allmänt intresse nås
och inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå det
målet.
5 § Följande mål av allmänt intresse hör till dem som kan
motivera ett förslag till föreskrifter enligt 4 § :
- allmän ordning och allmän säkerhet,
- folkhälsa och en hög hälsoskyddsnivå för människor,
- djurhälsa,
- konsumentskydd,
- skydd av tjänstemottagare och arbetstagare,
- rättssäkerhet,
- skydd och bevarande av det nationella historiska och
konstnärliga kulturarvet,
- skydd av miljö eller stadsmiljö,
- socialpolitiska eller kulturpolitiska mål,
- bevarande av den ekonomiska jämvikten i välfärdssystemet,
- rättvisa handelstransaktioner,
- bekämpning av bedrägerier,
- förhindrande av skatteflykt och skatteundandragande,
- en effektiv skattekontroll,
- transportsäkerhet, och
- skydd av immateriella rättigheter.
6 § Myndigheten får inte hänvisa till nationalekonomiska eller
administrativa skäl för att motivera ett förslag till
föreskrifter enligt 4 §.
7 § När myndigheten motiverar ett förslag till föreskrifter
enligt 4 § med hänvisning till ett mål av allmänt intresse ska
myndigheten visa att det finns en verklig risk för att detta
mål inte nås, om föreskrifterna inte meddelas.
8 § När ett förslag till föreskrifter som innehåller nya eller
ändrade krav för ett reglerat yrke offentliggörs ska förslaget
åtföljas av en redogörelse av det inremarknadstest som har
genomförts enligt 4 §.
Metod för proportionalitetsprövning
9 § Vid en proportionalitetsprövning enligt 4 § 3 av ett
förslag till föreskrifter ska myndigheten med utgångspunkt i
målet av allmänt intresse beakta
1. vilka slags risker som motverkas av förslaget,
2. befintliga bestämmelser och i vilken utsträckning de är
tillräckliga för att nå målet av allmänt intresse,
3. om förslaget är konsekvent och systematiskt i förhållande
till hur liknande risker i jämförbara verksamheter har
åtgärdats,
4. om förslaget förväntas leda till att målet av allmänt
intresse nås,
5. vilka negativa effekter förslaget kan få för den fria
rörligheten för personer och tjänster, konsumenternas
valmöjligheter och tjänsternas kvalitet och väga dessa
effekter mot förslagets förväntade nytta,
6. om målet av allmänt intresse kan nås genom mindre
restriktiva åtgärder, och
7. om de föreslagna nya eller ändrade kraven var för sig
bidrar till och är nödvändiga för att nå målet av allmänt
intresse när de kombineras med övriga krav som begränsar
tillträdet till yrket.
10 § Vid bedömningen enligt 9 § 7 ska myndigheten särskilt
beakta
1. om yrket regleras genom reserverade aktiviteter, en skyddad
yrkestitel eller på annat sätt,
2. om det finns en skyldighet att genomgå kontinuerlig
fortbildning,
3. krav som rör organiseringen av yrket, yrkesetik eller
tillsyn,
4. krav på medlemskap i en yrkesorganisation,
5. kvantitativa begränsningar, såsom av antalet tillstånd att
utöva yrket eller av antalet anställda med bestämda
yrkeskvalifikationer,
6. krav på associationsform eller krav som rör
ägarförhållanden eller företagsledning och som är kopplade
till yrkets utövning,
7. territoriella begränsningar,
8. begränsningar av verksamhetskombinationer,
9. krav på försäkringsskydd,
10. krav på språkkunskaper,
11. krav som rör taxor, och
12. krav som rör marknadsföring.
11 § Vid proportionalitetsprövningen av ett förslag till
föreskrifter enligt 4 § 3 ska myndigheten med utgångspunkt i
målet av allmänt intresse, när det har betydelse, även beakta
1. vilken verksamhet som yrket omfattar och kopplingen till
den yrkeskvalifikation som krävs,
2. uppgifternas komplexitet och kopplingen till behovet av
yrkeskvalifikationer, särskilt när det gäller nivån, arten och
längden på den utbildning eller erfarenhet som krävs,
3. möjligheten att få tillräckliga yrkeskvalifikationer på
alternativa sätt,
4. om reserverade aktiviteter är gemensamma för flera
yrkesgrupper,
5. graden av självständighet när yrket utövas, och
6. vetenskaplig och teknisk utveckling som påverkar
konsumenternas möjligheter att bedöma kvaliteten på den tjänst
som yrkesutövaren utför.
12 § Om ett förslag till föreskrifter medför begränsningar av
den rätt att tillfälligt utöva ett reglerat yrke i Sverige som
följer av 6 § lagen (2016:145) om erkännande av
yrkeskvalifikationer ska myndigheten pröva proportionaliteten
av dessa begränsningar.
Första stycket gäller inte förslag till föreskrifter som avser
administrativa krav och kontrollåtgärder vid utstationering i
den mening som avses i lagen (1999:678) om utstationering av
arbetstagare.
Informationsutbyte mellan medlemsstaterna
13 § Universitets- och högskolerådet ska lämna och ta emot den
information om proportionalitetsprövning och yrkesreglering
som avses i artikel 10.1 i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2018/958/EU, i den ursprungliga lydelsen.
De behöriga myndigheterna ska på begäran av Universitets- och
högskolerådet lämna den information som behövs för att rådet
ska kunna fullgöra sin uppgift enligt första stycket.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2020:254 | Förordning (2020:254) om undantag från plan- och byggregler för tillfälliga vårdbyggnader till följd av sjukdomen covid-19 | Innehåll och definitioner
1 § Denna förordning innehåller undantag från vissa
bestämmelser i plan- och bygglagen (2010:900) och plan- och
byggförordningen (2011:338) till följd av spridningen av det
virus som orsakar sjukdomen covid-19.
2 § Termer och uttryck i denna förordning har samma betydelse
som i plan- och bygglagen (2010:900).
3 § Med tillfällig vårdbyggnad avses i denna förordning en
byggnad som till följd av sjukdomen covid-19 under en
begränsad tid behövs för hälso- och sjukvård, exempelvis ett
fältsjukhus eller ett bårhus eller en byggnad som används som
patientmottagning, vårdsal, personalutrymme eller lager.
Undantag från kraven på bygglov
4 § Trots 9 kap. 2 § första stycket plan- och bygglagen
(2010:900) krävs det inte bygglov för att uppföra, flytta,
bygga till eller på annat sätt ändra en tillfällig
vårdbyggnad. Det krävs inte heller bygglov för att helt eller
delvis ta i anspråk eller inreda en byggnad som tillfällig
vårdbyggnad.
Trots 6 kap. 1 § 2, 7, 8 och 10 plan- och byggförordningen
(2011:338) krävs det inte bygglov för att anordna, inrätta,
uppföra, flytta eller väsentligt ändra sådana upplag,
materialgårdar, murar, plank, parkeringsplatser och
transformatorstationer som behövs för att bedriva hälso-
och sjukvård i en tillfällig vårdbyggnad.
Trots 6 kap. 3, 3 a och 4 a §§ plan- och byggförordningen
krävs det inte heller bygglov för att sätta upp, flytta eller
väsentligt ändra skyltar och ljusanordningar på eller i
anslutning till en tillfällig vårdbyggnad.
Undantag från kraven på marklov
5 § Trots 9 kap. 11-13 §§ plan- och bygglagen (2010:900) krävs
det inte marklov för schaktning, fyllning och markåtgärder som
kan försämra markens genomsläpplighet, om åtgärden behöver
vidtas i samband med att en tillfällig vårdbyggnad uppförs,
flyttas, byggs till eller på annat sätt ändras.
Förutsättningar för att få tillämpa undantagen från kraven på
lov
6 § Undantagen från kraven på bygglov och marklov i 4 och 5 §§
gäller endast om
1. en region eller Socialstyrelsen är byggherre,
2. åtgärden vidtas på sedan tidigare exploaterad mark som
ligger inom eller i anslutning till bebyggelse,
3. åtgärden inte vidtas närmare än
a) 8,0 meter från en fastighetsgräns eller 4,5 meter från en
körbana som hör till en sådan väg, gata, torg eller annan led
eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon där
högsta tillåtna hastighet är mer än 20 kilometer i timmen, och
b) 30,0 meter från mitten av ett järnvägsspår,
4. åtgärden påbörjas senast den 1 januari 2022, och
5. platsen där åtgärden har vidtagits återställs eller
byggnadens användning återgår till den ursprungliga senast vid
utgången av december 2022.
Om ägarna till angränsande fastigheter, väghållaren eller
huvudmannen respektive järnvägens infrastrukturförvaltare
medger det, får en åtgärd enligt 4 och 5 §§ vidtas närmare en
fastighetsgräns, en körbana eller ett järnvägsspår än vad som
anges i första stycket 3. Förordning (2022:137).
7 § Om en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning
ska vidtas inom eller i anslutning till ett område som är av
riksintresse för totalförsvaret enligt 3 kap. 9 § andra
stycket miljöbalken, krävs ett skriftligt medgivande från den
myndighet som har beslutat om riksintresseanspråket enligt 2 §
andra stycket 12 förordningen (1998:896) om hushållning med
mark- och vattenområden.
Inget krav på rivningslov
8 § I 9 kap. 10 § andra stycket plan- och bygglagen (2010:900)
finns bestämmelser om att det inte krävs rivningslov för att
riva en byggnad eller en byggnadsdel som får uppföras utan
bygglov.
Undantag från kraven på anmälan
9 § I fråga om en tillfällig vårdbyggnad som har tillkommit
med stöd av denna förordning krävs det inte någon anmälan
enligt 6 kap. 5 § plan- och byggförordningen (2011:338).
Undantag från kraven på hänsyn till allmänna intressen
10 § För en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning
behöver hänsyn till allmänna intressen vid lokalisering,
placering och utformning av bebyggelse inte tas enligt 2 kap.
6, 9 och 10 §§ plan- och bygglagen (2010:900).
Byggnadsverk, skyltar och ljusanordningar enligt 2 kap. 9 §
plan- och bygglagen får dock inte lokaliseras, placeras,
utformas eller användas så att de kan medföra en sådan
påverkan på grundvattnet eller omgivningen i övrigt som
innebär fara för människors hälsa och säkerhet.
Undantag från utformnings- och egenskapskraven på byggnadsverk
11 § Kraven på skydd mot buller, energihushållning och
värmeisolering, hushållning med vatten och avfall,
bredbandsanslutning och laddning av elfordon i 8 kap. 4 §
första stycket 5, 6 och 9-11 plan- och bygglagen (2010:900)
och 3 kap. 13, 14 och 20-20 b §§ plan- och byggförordningen
(2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i
anslutning till de paragraferna, behöver inte uppfyllas vid
nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad av en
tillfällig vårdbyggnad.
En tillfällig vårdbyggnad behöver inte heller vara försedd med
en hiss eller annan lyftanordning enligt 3 kap. 4 § första
stycket och 18 § andra stycket plan- och byggförordningen.
Förordning (2020:264).
12 § Vid nybyggnad, ombyggnad eller annan ändring än ombyggnad
av en tillfällig vårdbyggnad får kraven i 8 kap. 1 § 1 och 2
och 4 § första stycket 1-4 och 7 plan- och bygglagen
(2010:900) och 3 kap. 7-10 och 16 §§ plan- och byggförordningen
(2011:338) samt de föreskrifter som Boverket har meddelat i
anslutning till de paragraferna anpassas och avsteg från
kraven göras i den utsträckning som är skälig i förhållande
till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.
Trots 8 kap. 8 § första stycket andra meningen plan- och
bygglagen får, vid åtgärder enligt första stycket, avsteg från
kraven i 8 kap. 1 § 3 och 4 § första stycket 8 samma lag och
3 kap. 18 § första stycket plan- och byggförordningen samt de
föreskrifter som Boverket har meddelat i anslutning till de
paragraferna, göras i den utsträckning som är skälig med
hänsyn till åtgärdens art, omfattning och varaktighet.
Anpassningar och avsteg som görs får inte medföra en
oacceptabel risk för människors hälsa och säkerhet.
Undantag från kraven på tomter, allmänna platser och andra
områden
13 § För en åtgärd som inte kräver lov enligt denna förordning
gäller inte kraven på tomter, allmänna platser och områden för
andra anläggningar än byggnader enligt 8 kap. 9, 10 och 12 §§
plan- och bygglagen (2010:900).
Undantag från kravet på planenlighet
14 § Trots 10 kap. 2 § första stycket 2 plan- och bygglagen
(2010:900) får en åtgärd som inte kräver lov enligt denna
förordning, genomföras i strid med den detaljplan eller de
områdesbestämmelser som gäller för området.
Skyldighet att underrätta byggnadsnämnden
15 § En byggherre som avser att vidta en åtgärd som inte
kräver lov eller anmälan enligt denna förordning ska så snart
som möjligt underrätta byggnadsnämnden om detta.
Underrättelsen ska innehålla
1. beteckningen på den fastighet som berörs av åtgärden,
2. en översiktlig beskrivning av vilken åtgärd som ska vidtas,
och
3. kontaktuppgifter till byggherren.
Tillämpliga regler när undantagen har upphört att gälla
16 § Att en åtgärd har vidtagits med stöd av denna förordning
hindrar inte att byggnadsnämnden kan besluta om ingripanden
och påföljder enligt de ordinarie bestämmelserna i 11 kap.
plan- och bygglagen (2010:900), om den plats där åtgärden har
vidtagits inte har återställts eller byggnadens användning
inte återgått till den ursprungliga när den tid som anges i
6 § första stycket 5 har löpt ut.
Övergångsbestämmelser
2020:254
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2020.
2. Förordningen tillämpas även på åtgärder som har påbörjats
före ikraftträdandet, dock tidigast den 15 mars 2020.
3. Förordningen upphör att gälla vid utgången av juni 2021.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1983:199 | Förordning (1983:199) om statsbidrag till Göteborgs
högre samskola m.fl. för undervisning på grundskolenivå | Inledande föreskrifter
1 § Denna förordning innehåller sådana föreskrifter om statsbidrag till
undervisning på grundskolenivå som avses i 1 c § 4 förordningen
(1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor.
Huvudmännen för Göteborgs högre samskola och Franska skolan har rätt
till sådant statsbidrag för undervisning motsvarande årskurserna 1--9 av
grundskolan och huvudmannen för Lundsbergs skola för undervisning
motsvarande årskurserna 7--9 av grundskolan. Förordning (1985:551).
Grunder för bidraget
2 § Statsbidraget beräknas per elev och redovisningsår.
Med redovisningsår avses tiden den 1 juli--den 30 juni nästa kalenderår.
3 § Bidrag lämnas på grundval av antalet elever på vart och ett av låg-,
mellan- och högstadierna den 15 september under redovisningsåret.
Fler elever får dock inte medräknas än
1. för Göteborgs högre samskola 75 elever på lågstadiet, 120 elever på
mellanstadiet och 450 elever på högstadiet,
2. för Franska skolan 150 elever på lågstadiet, 180 elever på
mellanstadiet och 180 elever på högstadiet,
3. för Lundsbergs skola 120 elever på högstadiet. Förordning (1985:551).
4 § Bidraget beräknas med utgångspunkt i de belopp per elev på de olika
stadierna som regeringen för varje redovisningsår fastställer enligt
förordningen (1983:97) om statsbidrag till fristående skolor för
skolpliktiga elever.
5 § Om skolan i underlaget för bidraget till låg-, mellan- eller
högstadiet eller, för Lundsbergs skolas del, högstadiet räknar in högst
så många elever som skolöverstyrelsen inom elevtalsramen enligt 3 §
bestämmer med hänsyn till antalet elever på stadiet den 15 september
1982, skall skolans bidrag per elev på stadiet överstiga det belopp som
avses i 4 § med det antal procentenheter som skolöverstyrelsen
fastställer.
Storleken av den procentuella förhöjningen skall för varje skola och
stadium eller, för Lundsbergs skola, för högstadiet bestämmas utifrån
syftet att skolan för stadiet utan hinder av övergången till ett nytt
bidragssystem skall kunna få bidrag i samma omfattning som enligt
reglerna för redovisningsåret 1982/83, om antalet elever är oförändrat.
I jämförelsen skall inte ingå sådana bidrag som omfattas av 1 b § och 1
c § 1--3 förordningen (1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor
i paragrafernas lydelse den 1 juli 1983. Dessa bidrag tillgodoser vissa
ändamål även på grundskolenivån enligt såväl det äldre som det nya
bidragssystemet. Förordning (1985:551).
6 § Regeringen kan för bidraget till en skola bestämma andra grunder än
som anges i denna förordning, om det finns särskilda skäl, såsom att
elevantalet i olika årskurser och därmed underlaget för klassbildning
förändras väsentligt jämfört med förhållandena redovisningsåret 1982/83.
Det ankommer på skolöverstyrelsen att till regeringen anmäla väsentliga
förändringar som kan motivera andra bidragsgrunder.
Utbetalning m.m.
7 § Skolöverstyrelsen skall utan rekvisition till huvudmannen betala ut
förskott på statsbidraget.
Om inte annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar särskilt,
skall förskott betalas ut under redovisningsåret
1. i början av juli med 30 procent av det belopp huvudmannen har
uppburit i förskott under närmast föregående redovisningsår,
2. i början av oktober med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 45
procent av det beslutade bidraget för närmast föregående redovisningsår
och förskottet enligt 1,
3. i början av januari med 15 procent av det beslutade bidraget för
närmast föregående redovisningsår,
4. i början av april med 30 procent av det beslutade bidraget för
närmast föregående redovisningsår.
Varje förskott skall avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
8 § Slutreglering för redovisningsåret sker efter beslut av
skolöverstyrelsen om bidragets storlek. Beslut fattas på grundval av
rekvisition från huvudmannen.
Rekvisitionen skall ges in till skolöverstyrelsen senast den 31 juli
närmast efter redovisningsårets utgång. Om särskilda skäl föreligger,
får skolöverstyrelsen pröva en rekvisition fastän den inte har kommit in
i föreskriven tid.
Om skolöverstyrelsens beslut innebär avvikelse från rekvisitionen, skall
skolöverstyrelsen underrätta huvudmannen om anledningen till avvikelsen.
9 § Snarast möjligt efter beslut enligt 8 § och redovisningsårets utgång
betalar skolöverstyrelsen ut det slutligt fastställda beloppet med
avdrag för utgivna förskott.
10 § Skolöverstyrelsen får i beslutet om statsbidrag för ett
redovisningsår förordna att från bidraget skall räknas av vad som enligt
slutligt fastställd anmärkning felaktigt har betalats ut till
huvudmannen i bidrag för tidigare redovisningsår.
Överklagande
11 § Skolöverstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas
hos regeringen genom besvär.
Övergångsbestämmelser
1989:374
1. Denna förordning träder i kraft den l juli 1989.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (1983:199) om statsbidrag
till Göteborgs högre samskola m.fl. för undervisning på grundskolenivå.
3. I fråga om statsbidrag som avser tid före ikraftträdandet gäller
fortfarande äldre föreskrifter i dels den upphävda förordning som anges
i punkten 2, dels den likaså upphävda förordningen (SÖ-FS 1983:65) om
statsbidrag till Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket för undervisning
på grundskolenivå.
4. Denna förordning tillämpas i fråga om statsbidrag till Grännaskolan
första gången för redovisningsåret 1989/90.
Inför redovisningsåret 1989/90 skall skolöverstyrelsen göra en
preliminär beräkning av hur stort bidragsbelopp som kan väntas tillkomma
Grännaskolan. Beräkningarna skall bygga på väntat antal elever inom
ramen för bidragsunderlaget och det belopp per högstadieelev som
regeringen fastställer för redovisningsåret 1988/89 enligt förordningen
(1983:97) om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever.
Förskott för redovisningsåret 1989/90 skall till Grännaskolan betalas ut
a) i början av juli med 30 procent av det preliminärt beräknade
bidraget,
b) i början av oktober med 15 procent av det preliminärt beräknade
bidraget,
c) i början av januari med 15 procent av det preliminärt beräknade
bidraget,
d) i början av april med 30 procent av det preliminärt beräknade
bidraget.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2006:358 | Förordning (2006:358) om genetisk integriet m.m. | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser som kompletterar
lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.
Termer och uttryck som används i lagen om genetisk integritet
m.m. har samma betydelse i förordningen.
2 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om
1. genetiska undersökningar inom hälso- och sjukvården enligt
8 kap. 8 § första stycket 1 lagen (2006:351) om genetisk
integritet m.m.,
2. fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik
enligt 8 kap. 8 § första stycket 2 lagen om genetisk
integritet m.m.,
3. det antal befruktade ägg som får föras in i en kvinnas
kropp vid befruktning utanför kroppen enligt 8 kap. 8 §
första stycket 3 lagen om genetisk integritet m.m.,
4. hur många barn en donator enligt 6 kap. 4 § och 7 kap. 6 §
lagen om genetisk integritet m.m. får ge upphov till enligt
8 kap. 8 § tredje stycket lagen om genetisk integritet m.m.
Föreskrifter som anges i första stycket 1 och 2 ska beslutas
efter hörande av Statens medicinsk-etiska råd.
Förordning (2018:1284).
3 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om undantag från
kravet enligt 3 kap. 1 § första stycket lagen (2006:351) om
genetisk integritet m.m. på tillstånd till en genetisk
undersökning som utgör eller ingår som ett led i en allmän
hälsoundersökning. Förordning (2019:344).
4 § Inspektionen för vård och omsorg får meddela föreskrifter
om ansökningsförfarandet för tillstånd enligt 6 kap 2 § och 7
kap. 4 § lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.
Socialstyrelsen får meddela ytterligare föreskrifter om
verkställigheten av lagen om genetisk integritet m.m.
Förordning (2013:1153).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1975:603 | Lag (1975:603) om förnyelse av
vissa fartygsinteckningar m.m. | 1 § Har inteckning beviljats i fartyg enligt lagen (1901:26 s. 1) om
inteckning i fartyg och har fartyget därefter avförts ur
fartygsregistret utan att inteckningen dödats innan denna lag har
trätt i kraft, består inteckningen, till dess den förfaller enligt 2 §
eller dödas. Inteckningsboken skall överlämnas till den
registermyndighet som avses i 2 § sjölagen (1891:35 s. 1). Denna
myndighet skall föra boken så länge den upptager bestående
inteckning.
Inteckning som avses i första stycket dödas på ansökan av innehavare.
Därvid skall inteckningshandlingen företes. Beslutet skall föras in i
inteckningsboken. Bevis om beslutet tecknas på inteckningshandlingen.
På ansökan av innehavare av inteckningshandling skall innehavet
antecknas i inteckningsboken och bevis därom tecknas på handlingen.
2 § Inteckning som avses i 1 § förfaller med utgången av maj 1977, om
den icke dödas dessförinnan. Om inteckningen vid ikraftträdandet av
denna lag utgjorde och alltjämt utgör säkerhet för pantfordran, kan
den dock, på begäran av innehavaren medan inteckningen ännu gäller,
förnyas att gälla ytterligare tio år och därefter förnyas i samma
ordning för tio år åt gången.
3 § Begäran om inteckningsförnyelse göres skriftligen hos
registermyndigheten. Därvid skall inteckningshandlingen företes. I
ärende om inteckningsförnyelse har lagen (1946:807) om handläggning av
domstolsärenden motsvarande tillämpning.
Beslut om inteckningsförnyelse skall införas i inteckningsboken och
bevis om förnyelsen tecknas på inteckningshandlingen. Handlingar i
ärenden om inteckningsförnyelse sammanföres i akter under det
registreringsnummer fartyget har haft i fartygsregistret.
4 § I fråga om utmätning och exekutiv försäljning av egendom, vari
göres gällande panträtt på grund av inteckning som avses i denna lag,
gäller i tillämpliga delar bestämmelserna om utmätning och exekutiv
försäljning av registrerat skepp.
5 § Registermyndigheten skall före utgången av år 1976 översända
underrättelse till varje känd innehavare av inteckning som avses i
denna lag med upplysning om att inteckningen icke har kunnat överföras
till skeppsregistret samt om vad som enligt denna lag och 11 a
övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1064) om ändring i sjölagen
(1891:35 s. 1) gäller om sådan inteckning.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1988:149 | Förordning (1988:149) om tillsättning av tjänster
m.m. vid kustbevakningen | Inledande bestämmelse
1 § Denna förordning gäller när kommittén (Fi 1987:08) med uppdrag att
utarbeta förslag till organisation m. m. för kustbevakningen
(kustbevakningskommittén) vidtar åtgärder för att inrätta
kustbevakningen.
/r3/ Tjänstetillsättning m. m.
2 § Tjänsten som chef för kustbevakningen samt tjänsterna som chefer för
enheter inom den centrala ledningen och chefer för regionala ledningar
tillsätts av regeringen.
3 § Andra tjänster än de som anges i 2 § tillsätts av
kustbevakningskommittén.
4 § Vid tillämpningen av inrättandeförordningen (1985:915) och
kungörelsen (1966:462) om inrättande av vissa tjänster i befordringsgång
m. m. skall med myndighet förstås kustbevakningskommittén i fråga om
tjänster som tillsätts av kommittén.
Kustbevakningskommittén fullgör arbetsgivarens skyldigheter enligt lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller kollektivavtal i frågor
där kommittén vidtar åtgärder i myndighets ställe.
5 § Tjänster får, utan att kungöras lediga till ansökan, tillsättas med
arbetstagare som vid tillsättningstidpunkten ingår i sådan
övertalighetsgrupp enligt trygghetsavtalet för arbetstagare hos staten
(TrA-S) vid tullverket som har fastställts med anledning av
kustbevakningens inrättande.
Tjänster som inte kan tillsättas enligt första stycket, får utan att
kungöras lediga till ansökan tillsättas med andra arbetstagare som
berörs av kustbevakningens inrättande och är förordnade tills vidare
utan tidsbegränsning, om dessa tjänster i fråga om arbetsuppgifter och
löneställning i huvudsak motsvarar de innehavda tjänsterna.
För tjänster som kustbevakningskommittén enligt annars gällande
föreskrifter kungör lediga till ansökan, skall ansökningstiden vara två
veckor.
6 § Omplaceringsförordningen (1984:110) och förordningen (1984:819) om
statliga platsanmälningar tillämpas inte när tjänster tillsätts enligt 5
§ första eller andra stycket.
7 § Beslut i tillsättningsärenden ges till känna genom att anslås på
anslagstavla hos generaltullstyrelsen.
8 § Kustbevakningskommitténs beslut i ett tillsättningsärende får
överklagas hos försvarets personalnämnd inom två veckor från den dag då
beslutet har anslagits på anslagstavla hos generaltullstyrelsen.
Nämndens beslut får inte överklagas.
/r3/ Rätt att besluta om viss anskaffning m. m.
9 § Intill dess kustbevakningen har inrättats får
kustbevakningskommittén efter samråd med generaltullstyrelsen avgöra
sådana lokal-, intendentur- och materielfrågor, andra ekonomiska frågor
och personalfrågor i övrigt som väsentligen berör kustbevakningens
verksamhet.
/r3/ Rätt att besluta om föreskrifter
10 § Kustbevakningskommittén får meddela de föreskrifter som behövs om
kustbevakningens organisation och formerna för kustbevakningens
verksamhet.
/r3/ Övriga frågor
11 § Ärenden enligt denna förordning avgörs av ordföranden och minst en
ledamot. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
Ordföranden får medge att kommitténs experter deltar i handläggningen av
ärendena.
12 § I fråga om varje beslut skall det finnas en handling som utvisar
dagen för beslutet, beslutets innehåll och vem som har fattat beslutet.
13 § Kustbevakningskommittén får utföra personalkontroll enligt
personalkontrollkungörelsen (1969:446).
14 § Generaltullstyrelsen skall lämna kustbevakningskommittén biträde
när den handlägger frågor som avses i denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1988:149
Denna förordning träder i kraft den 25 april 1988 och gäller till
utgången av juni 1988. Dock skall bestämmelserna i 5 och 6 §§ gälla för
kustbevakningen intill utgången av juni 1989.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1993:955 | Förordning (1993:955) om
vissa sanktioner mot Haiti; | Inledande bestämmelse
1 § Med krigsmateriel och liknande materiel avses i denna
förordning
1. materiel som är upptagen i bilagan till förordningen (1992:1303)
om krigsmateriel, och
2. motsvarande materiel utformad för polisiärt bruk.
Förbud mot handel med vissa varor
2 § Krigsmateriel och liknande materiel eller petroleum och
petroleumprodukter får inte föras ut ur Sverige, om
bestämmelselandet är Haiti.
3 § Krigsmateriel och liknande materiel eller petroleum och
petroleumprodukter får inte föras in i Haiti.
4 § Krigsmateriel och liknande materiel eller petroleum och
petroleumprodukter får inte inom Haiti tillhandahållas i
verksamhet av ekonomisk art.
Inte heller får krigsmateriel och liknande materiel eller petroleum
och petroleumprodukter tillhandahållas utanför Haiti, om de är
avsedda för verksamhet av ekonomisk art som drivs från Haiti.
Förbud mot vissa främjandeåtgärder
5 § Åtgärder får inte vidtas som är ägnade att främja sådana
handlingar som nämns i 2--4 §§ och som innebär att
1. tillverka, bearbeta, sätta samman, installera, underhålla eller
reparera krigsmateriel och liknande materiel eller lämna tekniskt
bistånd till sådana åtgärder,
2. tillverka eller bearbeta petroleumprodukter eller lämna tekniskt
bistånd till sådana åtgärder,
3. lasta, lossa, transportera eller ta emot till förvaring krigsmateriel
och liknade materiel eller petroleum och petroleumprodukter eller
tillhandahålla transportmedel eller utrustning eller förnödenheter
för transport,
4. överlåta krigsmateriel och liknande materiel eller petroleum och
petroleumprodukter eller upplåta särskild rätt till sådana varor eller
meddela försäkring på sådana varor eller ingå rättshandling som
avses i 1, 2 eller 3 nämnda åtgärder beträffande sådana varor,
5. överlåta en uppfinning till krigsmateriel och liknande materiel
eller till petroleumprodukter eller upplåta särskild rätt till en sådan
uppfinning, eller
6. lämna eller förmedla uppdrag för åtgärder som anges i 1--5.
Förbud mot sjö- och luftfart
6 § Ett svenskregistrerat fartyg får inte transportera krigsmateriel
och liknande materiel eller petroleum och petroleumprodukter till
Haiti. Inte heller får luftfartyg föra in sådana varor till Haiti.
Förbuden i första stycket gäller ägare och brukare av
transportmedlet samt befälhavare och besättningsmän på sådana
transportmedel.
Undantag
7 § Förbuden i 2--6 §§ gäller inte petroleum och
petroleumprodukter, inklusive propangas för matlagning, som är
avsedda endast för väsentliga humanitära behov och som levereras
i annat än näringsverksamhet i fat eller mindre behållare, om
Förenta nationernas (FN) sanktionskommitté, upprättad med
anledning av säkerhetsrådets resolution nr 841 (1993), lämnat sitt
godkännande.
Frysning av tillgångar
8 § Penningmedel som tillhör Haiti eller en juridisk person som ägs
av eller kontrolleras från Haiti får inte betalas ut. Inte heller får
penningmedel, fordringar, finansiella instrument eller andra
liknande tillgångar som tillhör någon enligt första meningen
överlåtas, pantsättas eller förfogas över på annat sätt.
Penningmedel, fordringar, finansiella instrument eller andra
liknande tillgångar får inte överlåtas till någon som anges i första
stycket.
Inte heller får uppdrag lämnas eller förmedlas för sådana åtgärder
som är förbjudna enligt första och andra styckena.
Gemensamma bestämmelser
9 § En svensk medborgare som utomlands utför en handling som är
förbjuden enligt 2--6 eller 8 § döms enligt lagen (1971:176) om vissa
internationella sanktioner och vid svensk domstol, även om 2 kap.
2 eller 3 § brottsbalken inte är tillämplig och trots 2 kap. 5 a § första
och andra styckena nämnda balk.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2019:684 | Förordning (2019:684) om fastställande av omräknade belopp för skatt på kemikalier i viss elektronik för år 2020 | 1 § Regeringen fastställer enligt 3 a § lagen (2016:1067) om
skatt på kemikalier i viss elektronik att skatt ska betalas
med följande belopp för kalenderåret 2020:
1. Skatt på skattepliktig vara som avses i 3 § andra stycket
samma lag ska betalas med 11 kronor per kilogram av den
skattepliktiga varans nettovikt.
2. Skatt på skattepliktig vara som avses i 3 § tredje stycket
samma lag ska betalas med 163 kronor per kilogram av den
skattepliktiga varans nettovikt.
2 § Skatt ska inte betalas med högre belopp än 448 kronor per
skattepliktig vara.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1995:810 | Förordning (1995:810) med instruktion för Statens
institut för kommunikationsanalys (SIKA) | Uppgifter
1 § Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) skall
svara för övergripande analyser inom kommunikationssystemen och
för analyser av effekter av åtgärder inom transportsystemen i
syfte att uppnå det transportpolitiska målet.
Institutet skall dessutom
- svara för att Banverkets, Vägverkets, Sjöfartsverkets och
Luftfartsverkets långsiktiga infrastrukturplanering samordnas
och genomförs på ett gemensamt underlag,
- utveckla metoder för prognoser och planering, för
konsekvensbedömningar samt för samhällsekonomiska analyser inom
transportområdet,
- göra regelbundna uppföljningar av mål och externa effekter
inom transportområdet,
- göra regelbundna beskrivningar av nuläge och prognoser över
utveckling av transporter och övriga kommunikationer, samt
- samordna riksomfattande undersökningar av transporter och
övriga kommunikationer. Förordning (2002:983).
2 § Institutet svarar för den officiella statistiken inom
transport- och kommunikationsområdet i enlighet med vad som
föreskrivs i lagen (2001:99) om den officiella statistiken och
i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken.
Institutet ansvarar även för att resultaten av insamlad
statistik översänds till Europeiska gemenskapernas kommission i
den mån insamlandet skett på grundval av föreskrifter från
Europeiska gemenskapen. Förordning (2001:110).
Verksförordningens tillämpning
3 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på institutet med
undantag av 4, 5, 10-14, 19-22, 30, 33 och 34 §§.
Förordning (2007:314).
Myndighetens ledning
4 § Institutets generaldirektör är chef för myndigheten.
Förordning (2004:291).
Överklagande
5 § Har upphävts genom förordning (2007:314).
Övergångsbestämmelser
2007:314
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2007. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för överklaganden av beslut i
anställningsärenden som har meddelats före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2013:284 | Förordning (2013:284) om bevakning ombord på svenskt fartyg | Innehåll
1 § Denna förordning innehåller föreskrifter i anslutning
till lagen (2013:283) om bevakning ombord på svenskt
fartyg.
Tillståndsmyndighet
2 § Transportstyrelsen är tillståndsmyndighet enligt lagen
(2013:283) om bevakning ombord på svenskt fartyg.
Prövningen av en ansökan ska göras efter det att
Polismyndigheten har hörts. Förordning (2014:1287).
Ansökan
3 § En ansökan om tillstånd ska vara skriftlig.
Redaren ska tillsammans med ansökan ge in de handlingar och
uppgifter som behövs för att visa att bevakningsverksamheten
kommer att uppfylla de krav som ställs enligt lagen
(2013:283) om bevakning ombord på svenskt fartyg och de
föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen.
4 § Tillståndsmyndigheten får begära in de ytterligare
handlingar och uppgifter som behövs för att pröva en ansökan
om tillstånd.
Beslut om tillstånd
5 § Ett beslut om tillstånd till bevakning ombord på svenskt
fartyg ska minst innehålla
1. redarens namn, adress, personnummer eller
organisationsnummer,
2. uppgift om det fartyg tillståndet avser,
3. uppgift om tillståndets giltighetstid och geografiska
giltighet,
4. de villkor som gäller för tillståndet, och
5. en upplysning om under vilka förutsättningar tillståndet
kan återkallas.
6 § Tillstånd får bara beviljas för sådana geografiska
områden som tillståndsmyndigheten, med ledning av kända
förhållanden, bedömer utgöra områden där det kan antas finnas
en risk för att fartyget kan utsättas för angrepp av
utomstående personer.
Tillståndet får även avse sådana angränsande geografiska
områden där beväpnad säkerhetspersonal kan tas ombord och
sättas i land.
Tillsyn
7 § Det följer av 7 § lagen (2013:283) om bevakning ombord på
svenskt fartyg att tillståndsmyndigheten utövar tillsyn över
att lagen, de föreskrifter som har meddelats i anslutning
till lagen och de beslut som har meddelats med stöd av lagen
följs.
Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna ska lämna den
information som tillståndsmyndigheten behöver för att utöva
tillsynen. Förordning (2014:1287).
Bemyndiganden
8 § Tillståndsmyndigheten får meddela ytterligare
föreskrifter om bevakning som omfattas av lagen (2013:283) om
bevakning ombord på svenskt fartyg samt om tillstånd för och
tillsyn över bevakningen. Innan sådana föreskrifter meddelas
ska tillståndsmyndigheten höra Polismyndigheten.
Förordning (2014:1287).
9 § Tillståndsmyndigheten får meddela föreskrifter om
avgifter för prövning av en ansökan om tillstånd och för
tillsyn.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1982:58 | Förordning (1982:58) om förfarandet vid utlämning
för brott till Danmark, Finland, Island och Norge | Samtycke som avses i 9 § andra stycket lagen (1959:254) om utlämning
för brott till Danmark, Finland, Island och Norge skall lämnas
skriftligen enligt formulär som fastställs av riksåklagaren. Den
handling där samtycket ges skall om möjligt vara avfattad på det språk
som normalt begagnas av den som begärs utlämnad. Om ett annat språk
används, skall på handlingen antecknas vilka åtgärder som har
vidtagits för att kontrollera att den som begärs utlämnad har förstått
innebörden av samtycket.
Samtycke skall lämnas i närvaro av vittne. Vittnet skall på den
handling där samtycket ges skriftligen bekräfta att den som begärs
utlämnad har undertecknat handlingen frivilligt.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1983:968 | Lag (1983:968) om tillfällig höjning av den statliga
förmögenhetsskatten | Vid 1984 års taxering skall, i stället för vad som sägs i 10 § första
stycket och 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,
gälla
dels att fysiska personer, dödsbon, utländska bolag och i 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angivna familjestiftelser
inte skall betala statlig förmögenhetsskatt, om den beskattningsbara
förmögenheten inte överstiger 300 000 kr.,
dels att den statliga förmögenhetsskatten för de nämnda skattskyldiga
skall utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 400 000 kr.: en
procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som
överstiger 300 000 kr.;
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
400 000 men inte 600 000 kr.: 1 000 kr. för 400 000 kr. och 2,5
% av återstoden;
600 000 men inte 800 000 kr.: 6 000 kr. för 600 000 kr. och 3
% av återstoden;
800 000 men inte 1 800 000 kr.: 12 000 kr. för 800 000 kr. och
3,5 % av återstoden;
1 800 000 kr.: 47 000 kr. för 1 800 000 kr. och 4 % av
återstoden.
Vidare skall vid 1984 års taxering, i stället för vad som sägs i 22 §
1 mom. 4) taxeringslagen (1956:623) för sådan skattskyldig som avses i
första stycket gälla, att deklaration till ledning för egen taxering
skall lämnas utan anmaning om den skattskyldiges tillgångar av den art
som anges i 3 § 1 mom. lagen om statlig förmögenhetsskatt vid 1983 års
utgång haft ett värde överstigande 300 000 kr.
Övergångsbestämmelser
1996:477
Den upphävda lagen tillämpas alltjämt i fråga om 1984 års taxering.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2002:739 | Förordning (2002:739) om tillfälligt utvecklingsstöd | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillfälligt
utvecklingsstöd som under åren 2002-2004 kan beviljas företag
som ger ut dagstidningar. Stöd lämnas i den utsträckning som
det finns tillgängliga medel.
Om inte annat sägs i denna förordning skall bestämmelserna i
presstödsförordningen (1990:524) tillämpas.
2 § Stöd kan beviljas ett tidningsföretag som ger ut en
dagstidning som har kommit ut under minst tre år före
ansökningstillfället och som får driftsstöd enligt
presstödsförordningen (1990:524).
Stöd kan dock inte beviljas för en tidning som får
avvecklingsstöd enligt 2 kap. 15 § presstödsförordningen.
3 § Stöd kan lämnas för investeringar i teknisk utrustning och
programvaror samt för investeringar i utbildning som har ett
direkt samband med detta. Investeringarna skall vara ett led i
en långsiktig strategi som bidrar till tidningens fortlevnad.
4 § Stödet kan uppgå till högst 75 procent av kostnaderna för
investeringarna.
Presstödsnämnden bestämmer storleken på stödet efter vad som i
det enskilda fallet är skäligt. För en hög- eller medelfrekvent
tidning får dock stödet sammanlagt inte överstiga en miljon
kronor under åren 2002-2004. För en lågfrekvent tidning och en
tidning som uppbär begränsat eller särskilt driftsstöd får
stödet inte överstiga 500 000 kronor under samma period.
5 § Ansökan om stöd skall vara skriftlig och lämnas in till
Presstödsnämnden. Ansökan skall innehålla en beskrivning av de
investeringar som stödet söks för, skälen för investeringarna
samt uppgifter om kostnaderna och om företagets egen ekonomiska
insats.
Sökanden skall lämna Presstödsnämnden de ytterligare uppgifter
som nämnden begär.
6 § Stödet skall betalas ut efter det att investeringarna
genomförts. Till begäran om utbetalning av stödet skall bifogas
ett intyg av en revisor som visar att investeringarna är
genomförda.
7 § Presstödsnämnden får besluta att beviljat stöd inte skall
betalas ut om det har beviljats på grund av oriktiga uppgifter
eller om förutsättningarna för stöd inte längre finns.
Presstödsnämnden får besluta att beviljat stöd skall betalas
tillbaka helt eller delvis om det har beviljats på grund av
oriktiga uppgifter.
Övergångsbestämmelser
Denna förordning träder i kraft den 15 november 2002. Den skall
dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2002.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2007:836 | Förordning (2007:836) med instruktion för Statens bostadskreditnämnd | Uppgifter
1 § Statens bostadskreditnämnd har till uppgift att
1. förvalta och redovisa de kreditgarantier som nämnden
utfärdat,
2. bevaka att kreditförsörjningen, vid ny- och ombyggnad samt
vid förvärv av bostäder, stöds i tillräcklig omfattning av
statliga kreditgarantier och ta de initiativ som behövs i
detta syfte,
3. i stödärenden enligt förordningen (2002:664) om statligt
stöd för vissa kommunala åtaganden för boendet
a) överlägga med kommuner om lämpliga åtgärder och villkor för
stöd,
b) för statens räkning träffa avtal med kommuner om statens
medverkan vid omstrukturering eller rekonstruktion av ett
kommunalt bostadsföretag,
4. följa den ekonomiska utvecklingen i de kommuner och
bostadsföretag som berörs eller kan komma att beröras av
omstrukturerings- eller rekonstruktionsåtgärder som genomförs
med statlig medverkan samt utvärdera effekterna av de åtgärder
som har genomförts,
5. redovisa beslutade bidrag för kommunala hyresgarantier,
6. biträda Regeringskansliet i nationella och internationella
frågor inom bostadsmarknadsområdet,
7. utbyta kunskap och erfarenheter med aktörer, både på
nationell och internationell nivå, inom myndighetens
verksamhetsområde, och
8. bidra till ökad kunskap om frågor som har betydelse för
myndighetens verksamhetsområde. Förordning (2011:244).
Ledning
2 § Myndigheten leds av en myndighetschef.
Särskilda organ
3 § Inom myndigheten finns en avtalsdelegation som har till
uppgift att för Statens bostadskreditnämnds räkning ingå de
avtal som avses i 6 § förordningen (2002:664) om statligt stöd
för vissa kommunala åtaganden för boendet samt bevaka att
ingångna avtal följs och i övrigt ta till vara statens
intressen enligt 12 § samma förordning.
Avtalsdelegationen består av myndighetens chef, som är
ordförande, och högst sju ledamöter.
Myndighetens ledning är inför regeringen ansvarig för att
avtalsdelegationen tilldelas medel och resurser i övrigt för
sin verksamhet, verksamheten bedrivs författningsenligt och
effektivt samt redovisas på ett tillförlitligt sätt.
4 § Avtalsdelegationen är beslutför när ordföranden och minst
hälften av de andra ledamöterna är närvarande.
Anställningar och uppdrag
5 § Generaldirektören är myndighetschef.
6 § Ledamöterna i avtalsdelegationen utses av regeringen för en
bestämd tid.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1990:7 | /r1/ Riksgäldskontorets föreskrifter (1990:7)
om gällande inlåningsränta i ungdomsbosparandet; | Riksgäldskontoret föreskriver följande med stöd av 10 § lagen (1988:846)
om ungdomsbosparande samt 1 § förordningen (1989:248) med instruktion
för riksgäldskontoret.
På medel som står inne på ett konto anslutet till ungdomsbosparandet
enligt lagen (1988:846) om ungdomsbosparande skall den bank eller
sparkassa som för kontot betala lägst 10,5 procent årlig ränta.
För den kalendermånad, då insättning eller uttag sker, får på det
insatta respektive uttagna beloppet betalas en lägre årlig ränta än som
sägs i första stycket, dock lägst 2 procent.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2021:319 | Lag (2021:319) om Transportstyrelsens olycksdatabas | Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller vid behandling av personuppgifter i
Transportstyrelsens databas över olyckor och personskador i
trafiken. Lagen gäller även vid behandling av uppgifter i
databasen som gäller avlidna personer.
Förhållandet till annan reglering
2 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för
fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter
och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande
av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), här
benämnd EU:s dataskyddsförordning.
3 § Vid behandling av personuppgifter enligt denna lag gäller
lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s
dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i
anslutning till den lagen, om inte annat följer av denna lag
eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen.
Uttryck i lagen
4 § Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse som i
EU:s dataskyddsförordning, lagen (2001:559) om
vägtrafikdefinitioner och förordningen (2001:651) om
vägtrafikdefinitioner.
5 § I denna lag avses med en
1. vägtrafikolycka: en plötslig händelse eller serie av
händelser som har inträffat helt eller delvis på en väg och
involverat ett fordon i rörelse,
2. olycka i trafikmiljö: en plötslig händelse eller serie av
händelser som har involverat en trafikant och inträffat
a) helt eller delvis på en väg,
b) helt eller delvis på en gångbana som inte ligger invid en
väg,
c) på en buss- eller spårvagnshållplats, eller
d) ombord på en spårvagn,
3. olycka med terrängmotorfordon: en plötslig händelse eller
serie av händelser som har involverat ett terrängmotorfordon i
rörelse, och
4. olycka med fritidsfartyg: en plötslig händelse eller serie
av händelser som har involverat ett sjösatt fritidsfartyg.
Personuppgiftsansvar
6 § Transportstyrelsen är personuppgiftsansvarig för
behandlingen av personuppgifter i databasen.
Ändamål med behandlingen
7 § Personuppgifter får behandlas i databasen om det är
nödvändigt för
1. framställning av statistik inom trafiksäkerhetsområdet,
2. forskning som avser trafiksäkerhet, eller
3. planering, uppföljning, utvärdering eller kvalitetssäkring
av trafiksäkerhetsarbete.
Personuppgifter som behandlas enligt första stycket får
behandlas även för andra ändamål, under förutsättning att
behandlingen inte är oförenlig med det ändamål för vilket
uppgifterna samlades in.
Innehåll
8 § Databasen får innehålla uppgifter med anknytning till en
sådan olycka som avses i denna lag och om personer som varit
involverade i olyckan.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
närmare föreskrifter om vilka uppgifter enligt första stycket
som får behandlas i databasen.
Behandling av särskilda kategorier av personuppgifter
9 § Uppgifter om hälsa som avser personskador får behandlas i
databasen och får användas som sökbegrepp. Inga andra
personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s
dataskyddsförordning (känsliga personuppgifter) får behandlas.
För ändamål som avses i 7 § andra stycket får uppgifter om
hälsa och personuppgifter som avses i artikel 10 i EU:s
dataskyddsförordning behandlas endast om det är absolut
nödvändigt för syftet med behandlingen.
Uppgifter som ska lämnas till databasen
10 § Vårdgivare som ger akutsjukvård och vars verksamhet
innefattar ortopedi eller kirurgi ska till databasen lämna
uppgifter som rör samtliga personer som söker vård eller har
avlidit till följd av en olycka i trafikmiljö, en olycka med
terrängmotorfordon eller en olycka med fritidsfartyg.
11 § Polismyndigheten ska till databasen lämna uppgifter om en
sådan vägtrafikolycka, olycka med terrängmotorfordon eller
olycka med fritidsfartyg som myndigheten fått kännedom om och
som medfört personskada eller dödsfall.
12 § Kustbevakningen ska till databasen lämna uppgifter om en
sådan olycka med fritidsfartyg som myndigheten fått kännedom
om och som medfört personskada eller dödsfall.
13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare
föreskrifter om uppgiftsskyldigheterna enligt 10-12 §§.
Pseudonymisering av personuppgifter
14 § Databasen får endast innehålla pseudonymiserade
personuppgifter.
Trots första stycket får Transportstyrelsen i ett enskilt fall
vidta åtgärder för att personuppgifter åter ska bli direkt
hänförliga till enskilda registrerade, om det är absolut
nödvändigt för
1. att säkerställa att uppgifter som myndigheten lämnar som
underlag för officiell statistik är riktiga,
2. forskning som avser trafiksäkerhet, eller
3. att Transportstyrelsen ska kunna uppfylla sina skyldigheter
som personuppgiftsansvarig.
Direktåtkomst
15 § Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Polismyndigheten, Statens väg- och
transportforskningsinstitut, Trafikanalys, Trafikverket,
kommunala myndigheter och länsstyrelser får medges
direktåtkomst till sådana personuppgifter i databasen som
respektive myndighet behöver för de ändamål som anges i 7 §
första stycket.
Universitet och högskolor som är myndigheter eller som vid
tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
ska jämställas med myndigheter får medges direktåtkomst till
personuppgifter i databasen, om uppgifterna behövs för
forskning som avser trafiksäkerhet.
16 § Om uppgifterna i databasen ska användas i sådan forskning
som omfattas av lagen (2003:460) om etikprövning av forskning
som avser människor, får direktåtkomst enligt 15 § medges
endast under förutsättning att såväl forskningen som
behandlingen av uppgifterna har godkänts vid etikprövning
enligt den lagen.
17 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
föreskrifter om omfattningen av direktåtkomsten samt om
behörighet och säkerhet vid sådan åtkomst.
18 § Den som har medgetts direktåtkomst enligt 15 § ansvarar
för att tillgången till personuppgifter begränsas till vad var
och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.
19 § Den som har medgetts direktåtkomst enligt 15 § har vid
sådan åtkomst rätt att ta del av de uppgifter i databasen som
avses i den paragrafen.
Längsta tid som personuppgifter får behandlas
20 § Personuppgifter i databasen får inte behandlas under
längre tid än vad som är nödvändigt för de ändamål som anges i
7 § första stycket.
Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela
föreskrifter om den längsta tid som personuppgifter får
behandlas och om gallring.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2003:617 | Förordning (2003:617) med instruktion för Centrala
etikprövningsnämnden | Uppgifter
1 § Centrala etikprövningsnämnden prövar ansökningar om
etikprövning av forskning som avser människor och utövar
tillsyn enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning
som avser människor. Nämnden har även till uppgift att pröva
vissa frågor enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och
sjukvården m.m.
Organisation
2 § Nämnden har sitt kansli vid Vetenskapsrådet, som
tillhandahåller kansliresurser.
3 § Ordföranden utser en av ledamöterna till vetenskaplig
sekreterare på bestämd tid.
Den vetenskapliga sekreteraren skall förbereda ärenden inför
nämndens sammanträden och bistå med vetenskaplig kompetens.
Nämndens sammansättning
4 § I 32 och 33 §§ lagen (2003:460) om etikprövning av
forskning som avser människor finns bestämmelser om nämndens
sammansättning och när nämnden är beslutför.
Det skall finnas personliga ersättare för samtliga ledamöter i
nämnden.
Vetenskapsrådet skall lämna förslag på ledamöter och ersättare
med vetenskaplig kompetens till regeringen.
Verksförordningens tillämpning
5 § Följande bestämmelser i verksförordningen (1995:1322) skall
tillämpas på Centrala etikprövningsnämnden:
15 § om revisionsberättelse,
16 § om medverkan i EU-arbetet,
18 § om myndighetens organisation,
26 § om ärendenas handläggning,
29 § om inhämtande av uppgifter m.m.,
30 § om ärendeförteckning, och
31 § om myndighetens beslut.
Nämnden har det ansvar för verksamheten och de uppgifter som
anges i 6, 7, 9, 11 och 13 §§ verksförordningen.
Ärendenas handläggning
6 § Ärendena avgörs efter föredragning. Den vetenskapliga
sekreteraren är föredragande i nämnden. Även personal vid
nämndens kansli kan vara föredragande i nämnden.
7 § När etiska frågor av ny och principiell karaktär handläggs
skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande.
8 § Ett överlämnande enligt 33 § tredje stycket lagen
(2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor
skall ske i särskilt beslut.
Överklagande
9 § Bestämmelser om överklagande finns i 37 § lagen (2003:460)
om etikprövning av forskning som avser människor. I övrigt
gäller om överklagande 35 § verksförordningen (1995:1322).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2006:323 | Lag (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler | Inledande bestämmelse
1 § I denna lag finns bestämmelser om verksamhet med utbyte av
sprutor och kanyler (sprututbytesverksamhet) i syfte att
förebygga spridning av hivinfektion och andra blodburna
infektioner bland personer som missbrukar narkotika.
Sprututbytesverksamhet ska bedrivas på ett sådant sätt att den
enskilde kan motiveras för vård och behandling.
Det som i lagen sägs om regioner gäller också kommuner som
inte ingår i en region. Lag (2019:924).
Tillstånd att bedriva verksamhet med utbyte av sprutor och
kanyler
2 § Sprututbytesverksamhet får bedrivas endast av regioner
inom ramen för deras hälso- och sjukvård och sedan
Inspektionen för vård och omsorg har gett tillstånd till
verksamheten. Lag (2019:924).
3 § Innan en ansökan om tillstånd ges in, ska samråd ske
mellan regionen och samtliga kommuner inom regionen.
I ansökan ska regionen redovisa hur behovet av avgiftning och
vård av missbrukare kommer att tillgodoses. Lag (2019:924).
4 § Inspektionen för vård och omsorg får ge tillstånd till
sprututbytesverksamhet för högst två år åt gången. Har en ny
ansökan getts in innan tiden för gällande tillstånd har löpt
ut, får verksamheten fortsätta i avvaktan på inspektionens
beslut. Lag (2012:950).
5 § Inspektionen för vård och omsorg får besluta att återkalla
ett tillstånd till sprututbytesverksamhet om det förekommer
missförhållanden i verksamheten. Lag (2012:950).
Villkor för utbyte av sprutor och kanyler
6 § En spruta eller en kanyl får lämnas ut av regionen endast
om en begagnad spruta eller kanyl samtidigt lämnas in.
Utlämnande får dock ske om det finns särskilda skäl till
varför motsvarande begagnade sprutor och kanyler inte kan
lämnas in.
Sprutor eller kanyler får lämnas ut endast till den som har
fyllt 18 år. Utlämnande får ske endast vid personligt besök.
Lag (2022:908).
Överklagandeförbud
7 § Beslut enligt denna lag får inte överklagas.
Bemyndigande
8 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får
meddela sådana ytterligare föreskrifter om
sprututbytesverksamheten som behövs till skydd för enskilda.
Övergångsbestämmelser
2006:323
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006.
2. Ett landsting som vid ikraftträdandet bedriver
sprututbytesverksamhet får, under förutsättning att landstinget
före utgången av år 2006 gör en ansökan om tillstånd enligt
2 §, fortsätta verksamheten i avvaktan på Socialstyrelsens
beslut.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2013:412 | Förordning (2013:412) om vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om de avgifter
utlänningar som vistas i Sverige utan stöd av
myndighetsbeslut eller författning själva ska betala för
vård, läkemedel och andra varor enligt 6, 7, 9 och 10 §§
lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa
utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.
Förordningen omfattar dock inte utlänningar vars vistelse i
Sverige är avsedd att vara tillfällig.
För annan hälso- och sjukvård, tandvård samt andra läkemedel
och varor ska personkretsen betala avgifter enligt de grunder
som vårdgivaren bestämmer. Förordning (2016:525).
2 § I 7 kap. 3 § 4 smittskyddslagen (2004:168) finns
bestämmelser om kostnadsfrihet för undersökning, vård och
behandling som en läkare bedömer minska risken för
smittspridning av en allmänfarlig sjukdom samt läkemedel mot
en sådan sjukdom.
3 § Utlänningar som omfattas av denna förordning ska betala
vårdavgift med 50 kronor för läkarbesök inom regionens hälso-
och sjukvård eller hos läkare som får ersättning enligt lagen
(1993:1651) om läkarvårdsersättning eller enligt vårdavtal med
regionen samt för läkarvård som ges efter remiss av sådana
läkare. Förordning (2019:1093).
4 § Utlänningar som omfattas av denna förordning ska betala
vårdavgift med 25 kronor för annan sjukvårdande behandling än
läkarvård, om den ges av en vårdgivare efter remiss av en
läkare inom regionens hälso- och sjukvård eller av läkare som
får ersättning enligt lagen (1993:1651) om läkar-
vårdsersättning eller enligt vårdavtal. Vidare ska utlänningar
som omfattas av denna förordning betala avgift för sjukresa,
dock med högst 40 kronor. Förordning (2019:1093).
5 § Vårdavgift och avgift för sjukresa enligt 3 och 4 §§ ska
betalas endast i den utsträckning som motsvarande avgift ska
betalas av andra vårdtagare.
6 § Utlänningar som omfattas av denna förordning ska inte
betala vårdavgift för
1. förebyggande barna- och mödravård som ges av en vårdgivare
inom den offentliga primärvården, och
2. förlossningsvård.
7 § För förskrivna läkemedel som omfattas av lagen (2002:160)
om läkemedelsförmåner m.m. ska utlänningar som omfattas av
denna förordning betala avgift med högst 50 kronor per
läkemedel.
Läkemedel som avses i första stycket och varor som avses i
18 § lagen om läkemedelsförmåner m.m. ska vara kostnadsfria
för utlänningar som omfattas av denna förordning och som vid
inköpstillfället inte har fyllt 18 år. Förordning (2016:525).
8 § Utlänningar som omfattas av denna förordning och som är
över 18 år ska betala avgift med 50 kronor för behandling hos
en tandläkare som omfattas av det statliga tandvårdsstödet.
Tandvård hos en tandläkare som omfattas av det statliga
tandvårdsstödet är kostnadsfri för barn som inte har fyllt 18
år.
9 § Socialstyrelsen får meddela närmare föreskrifter om
hälsoundersökning för utlänningar som omfattas av denna
förordning.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1997:407 | Förordning (1997:407) om ersättningsgaranti vid
bodelning | 1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpning av
bestämmelserna i 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken om
ersättningsgaranti vid bodelning.
Ansökan om ersättningsgaranti
2 § En ansökan om ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a §
äktenskapsbalken skall innehålla uppgifter om den sökandes
ekonomiska och övriga förhållanden i den omfattning som
Domstolsverket föreskriver. Uppgifterna om de ekonomiska
förhållandena skall lämnas på heder och samvete. Den sökande
skall också på heder och samvete intyga att det i ansökan har
lämnats alla uppgifter som, såvitt den sökande vet, är av
betydelse för bedömningen av ansökan och att de lämnade
uppgifterna är riktiga.
Underrättelser
3 § Har någon beviljats ersättningsgaranti enligt 17 kap. 7 a §
äktenskapsbalken skall domstolen, innan bodelningsförrättare
förordnas, vid behov underrätta den som har föreslagits till
bodelningsförrättare om garantin. Beviljas ersättningsgarantin
efter det att rätten har förordnat en bodelningsförrättare,
skall bodelningsförrättaren få ett skriftligt besked om
garantin.
4 § Har upphävts genom förordning (2005:83).
Utbetalning av ersättning till bodelningsförrättare
5 § En ansökan från en bodelningsförrättare om utbetalning av
ersättningsgaranti skall innehålla uppgift om den ersättning
som begärs för arbete samt vilken tid som har lagts ned på
uppdraget. Om bodelningsförrättaren är skyldig att redovisa
mervärdesskatt skall han eller hon ange hur stor del av
ersättningen som utgör mervärdesskatt.
Kostnadsräkningen skall ges in till den domstol som skall
besluta om ersättningen.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2022:190 | Tillkännagivande (2022:190) om tröskelvärden vid offentlig upphandling | Vid tillämpningen av lagen (2016:1145) om offentlig
upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom
försörjningssektorerna, lagen (2016:1147) om upphandling av
koncessioner och lagen (2011:1029) om upphandling på försvars-
och säkerhetsområdet gäller följande tröskelvärden i euro och
svenska kronor enligt
1. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den
26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av
direktiv 2004/18/EG, i lydelsen enligt kommissionens
delegerade förordning (EU) 2021/1952 av den 10 november 2021
om ändring av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2014/24/EU vad gäller tröskelvärden för offentliga
varu-, tjänste- och byggentreprenadkontrakt samt
projekttävlingar,
2. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den
26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på
områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om
upphävande av direktiv 2004/17/EG, i lydelsen enligt
kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1953 av den
10 november 2021 om ändring av Europaparlamentets och rådets
direktiv 2014/25/EU vad gäller tröskelvärden för varu-,
tjänste- och byggentreprenadkontrakt samt projekttävlingar,
3. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den
26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner, i lydelsen
enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1951 av
den 10 november 2021 om ändring av Europaparlamentets och
rådets direktiv 2014/23/EU vad gäller tröskelvärden för
koncessioner,
4. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den
13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av
vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av
upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och
säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och
2004/18/EG, i lydelsen enligt kommissionens delegerade
förordning (EU) 2021/1950 av den 10 november 2021 om ändring
av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG vad
gäller tröskelvärden för varu-, tjänste- och
byggentreprenadkontrakt, och
5. kommissionens meddelande (2021/C 457/01) om motvärden till
tröskelvärdena i Europaparlamentets och rådets
direktiv 2014/23/EU, 2014/24/EU, 2014/25/EU och 2009/81/EG.
Upphandling enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling
Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 1 §:
Vad upphandlingen Tröskelvärdet i Tröskelvärdet
avser euro i svenska
kronor
Varu- och
tjänstekontrakt som
tilldelas av centrala
upphandlande
myndigheter 140 000 1 456 476
Projekttävlingar som
anordnas av centrala
upphandlande
myndigheter 140 000 1 456 476
Varukontrakt som
tilldelas av centrala
upphandlande
myndigheter på
försvarsområdet, om
kontraktet avser de
varor som förtecknas
i tillkännagivandet
(2016:1227) av de
försvarsprodukter som
avses i lagen
(2016:1145) om
offentlig upphandling 140 000 1 456 476
Varu- och
tjänstekontrakt som
tilldelas av
upphandlande
myndigheter som inte
är centrala
upphandlande
myndigheter 215 000 2 236 731
Projekttävlingar som
anordnas av
upphandlande
myndigheter som inte
är centrala
upphandlande
myndigheter 215 000 2 236 731
Varukontrakt som
tilldelas av centrala
upphandlande
myndigheter på
försvarsområdet, om
kontraktet avser
varor som inte
förtecknas i
tillkännagivandet
(2016:1227) av de
försvarsprodukter
som avses i lagen
(2016:1145) om
offentlig upphandling 215 000 2 236 731
Byggentreprenadkontrakt 5 382 000 55 991 099
Tjänstekontrakt enligt
bilaga 2 till lagen
(2016:1145) om
offentlig upphandling 750 000 7 802 550
Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 2 §:
Vad upphandlingen Tröskelvärdet i Tröskelvärdet
avser euro i svenska
kronor
Tjänstekontrakt 215 000 2 236 731
Byggentreprenadkontrakt 5 382 000 55 991 099
Upphandling enligt lagen (2016:1146) om upphandling inom
försörjningssektorerna
Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 1 §:
Vad upphandlingen Tröskelvärdet i Tröskelvärdet
avser euro i svenska
kronor
Varu- och
tjänstekontrakt samt
projekttävlingar 431 000 4 483 865
Byggentreprenadkontrakt 5 382 000 55 991 099
Tjänstekontrakt enligt
bilaga 2 till lagen
(2016:1146) om
upphandling inom
försörjningssektorerna 1 000 000 10 403 400
Upphandling enligt lagen (2016:1147) om upphandling av
koncessioner
Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 5 kap. 1 §:
Vad upphandlingen Tröskelvärdet i Tröskelvärdet
avser euro i svenska
kronor
Koncessioner 5 382 000 55 991 099
Upphandling enligt lagen (2011:1029) om upphandling på
försvars- och säkerhetsområdet
Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 3 kap. 1 §
första stycket 1:
Vad upphandlingen Tröskelvärdet i Tröskelvärdet
avser euro i svenska
kronor
Varu- och
tjänstekontrakt 431 000 4 483 865
Följande tröskelvärden gäller vid tillämpning av 3 kap. 1 §
första stycket 2:
Vad upphandlingen Tröskelvärdet i Tröskelvärdet
avser euro i svenska
kronor
Byggentreprenadkontrakt 5 382 000 55 991 099
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2015:63 | Lag (2015:63) om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet | Tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller för sådant automatiskt utbyte av
upplysningar som avses i avtalet mellan Sveriges regering och
Amerikas förenta staters regering för att förbättra
internationell efterlevnad av skatteregler och för att
genomföra FATCA (FATCA-avtalet).
Överföring av uppgifter
2 § Skatteverket ska till den amerikanska federala
skattemyndigheten genom automatiskt utbyte överföra
upplysningar som Skatteverket har fått i form av
kontrolluppgifter och som, enligt uppgift från den
kontrolluppgiftsskyldige, avser ett rapporteringspliktigt
konto som avses i 2 kap. 21 § lagen (2015:62) om
identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning
av FATCA-avtalet. Upplysningar ska överföras om de uppgifter
som ska lämnas enligt 22 a kap. 2-8 §§ och 24 kap. 4 § 1
skatteförfarandelagen (2011:1244).
Upplysningarna ska överföras minst en gång om året och
omfatta information om vilken valuta varje belopp anges i.
Administrativa eller andra mindre felaktigheter
3 § Skatteverket ska underrätta den amerikanska federala
skattemyndigheten om Skatteverket har skäl att tro att mindre
eller administrativa fel har begåtts som kan ha lett till att
felaktiga eller ofullständiga uppgifter har rapporterats från
USA eller som har resulterat i andra överträdelser av
FATCA-avtalet.
Om den amerikanska federala skattemyndigheten underrättar
Skatteverket om att myndigheten har skäl att tro att mindre
eller administrativa fel har begåtts som kan ha lett till att
felaktiga eller ofullständiga uppgifter har rapporterats från
Sverige eller som har resulterat i andra överträdelser av
FATCA-avtalet, ska Skatteverket vidta de åtgärder som är
möjliga enligt svensk lagstiftning för att inhämta korrekt
och fullständig information eller för att avhjälpa
överträdelserna av avtalet.
Väsentlig överträdelse
4 § Skatteverket ska underrätta den amerikanska federala
skattemyndigheten om Skatteverket har konstaterat att ett
sådant rapporteringsskyldigt amerikanskt finansiellt institut
som avses i FATCA-avtalet har begått en väsentlig
överträdelse av skyldigheterna i FATCA-avtalet.
Om den amerikanska federala skattemyndigheten underrättar
Skatteverket om att ett sådant rapporteringsskyldigt
finansiellt institut som avses i 2 kap. 19 § lagen (2015:62)
om identifiering av rapporteringspliktiga konton med
anledning av FATCA-avtalet har begått en väsentlig
överträdelse av skyldigheterna enligt FATCA-avtalet, ska
Skatteverket vidta de åtgärder som är möjliga enligt svensk
lagstiftning för att åtgärda den väsentliga överträdelsen.
Användning av upplysningar som Skatteverket tar emot
5 § Upplysningar som Skatteverket tar emot från den
amerikanska federala skattemyndigheten inom ramen för det
automatiska informationsutbyte som avses i FATCA-avtalet får
användas endast för beskattningsändamål och endast i fråga om
de skatter som omfattas av lagen (1994:1617) om
dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Amerikas Förenta
Stater.
Övergångsbestämmelser
2015:63
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2015.
2. Skatteverket ska bedöma om USA har lämpliga
säkerhetsbestämmelser på plats för att säkerställa att
information som tas emot fortsätter att vara sekretessbelagd
och uteslutande används för beskattningsändamål, och en
infrastruktur för ett effektivt informationsutbyte.
Skatteverket ska meddela den amerikanska federala
skattemyndigheten när Skatteverket bedömt att sådana
säkerhetsbestämmelser och en sådan infrastruktur är på
plats.
3. Bestämmelserna i 2 § ska gälla från och med den dag då
Skatteverket lämnar ett sådant meddelande till den amerikanska
federala skattemyndigheten som avses i punkten 2.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2016:919 | Förordning (2016:919) om kvarstad på bankmedel inom EU | Tillämpningsområde
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser som
kompletterar
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 655/2014
av den 15 maj 2014 om inrättande av ett europeiskt förfarande
för kvarstad på bankmedel för att underlätta
gränsöverskridande skuldindrivning i mål och ärenden av
privaträttslig natur (kvarstadsförordningen), och
2. lagen (2016:757) om kvarstad på bankmedel inom EU.
Deposition av kontanta medel hos länsstyrelsen
2 § En deposition av gäldenären av kontanta medel enligt 14 §
lagen (2016:757) om kvarstad på bankmedel inom EU ska göras
hos en länsstyrelse i enlighet med 1 § förordningen
(1927:485) om nedsättning av pengar hos myndighet.
3 § Tillsammans med depositionen ska gäldenären lämna in en
kopia av domstolens beslut om kvarstad på bankmedel.
Länsstyrelsen ska utfärda ett bevis om att medlen har tagits
emot och skicka det till gäldenären.
4 § När länsstyrelsen hanterar en deposition av kontanta
medel gäller bestämmelserna i 2, 3 och 5 §§ förordningen
(1927:485) om nedsättning av pengar hos myndighet. Samma
dagbok och konto får användas som vid en nedsättning enligt
lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet.
Handlingar som ges in till myndigheter i Sverige
5 § Handlingar på andra språk än svenska som ges in till en
domstol eller till Kronofogdemyndigheten enligt
kvarstadsförordningen behöver bara godtas om de är skrivna på
eller översatta till engelska.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1994:563 | Förordning (1994:563) om vårdnadsbidrag | 1 § I denna förordning finns föreskrifter om bidrag enligt lagen
(1994:553) om vårdnadsbidrag.
2 § Anmälan om vårdnadsbidrag och om höjning av sådant bidrag
skall göras på en blankett som fastställs av Riksförsäkringsverket.
3 § En barnomsorgsplats avser det antal timmar per vecka som
barnets vårdnadshavare har rätt att disponera platsen.
4 § Anmälan enligt 12 § lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag skall
göras till den allmänna försäkringskassa som enligt 9 § samma lag
skall pröva ärenden om vårdnadsbidrag för barnet.
5 § När bidragsmottagaren eller barnet lämnar Sverige för en tid
som kan antas komma att överstiga sex månader, skall anmälan
göras enligt 12 § första stycket 3 lagen (1994:553) om
vårdnadsbidrag.
Har en utlandsvistelse inte från början kunnat förutses komma att
överstiga sex månader, skall anmälan enligt första stycket göras så
snart det kan antas att vistelsen kommer att överstiga sex månader.
6 § När ett barn skrivs in i eller skrivs ut från ett hem för vård eller
boende inom socialtjänsten, skall föreståndaren för hemmet genast
underrätta den allmänna försäkringskassa som enligt 9 § lagen
(1994:553) om vårdnadsbidrag skall pröva ärenden om bidrag för
barnet.
7 § Vårdnadsbidrag betalas ut genom insättning på bankkonto eller
postgirokonto. Riksförsäkringsverket får besluta om utbetalning på
annat sätt om särskilda förhållanden föranleder det.
Utbetalning i ett enskilt ärende får göras på annat sätt om uppgift
om konto saknas eller det annars finns skäl till det.
Beslut om sättet för utbetalning av vårdnadsbidrag får inte
överklagas. Förordning (1994:1184).
8 § Bidrag för löpande månad skall kunna lyftas den 28 i
utbetalningsmånaden. Om denna dag infaller på en lördag, söndag
eller helgdag, skall förmånen kunna lyftas närmast föregående
vardag.
9 § Riksförsäkringsverket får meddela föreskrifter för verkställighet
av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag och denna förordning.
Övergångsbestämmelser
1994:1574
Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om ärenden
om vårdnadsbidrag som kommit in till försäkringskassan före den
1 januari 1995 och som avser tid före nämnda datum.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2009:955 | Förordning (2009:955) om statsbidrag till vissa juridiska personer som tillhandahåller meningsfull sysselsättning till personer med psykisk funktionsnedsättning | Tillämpningsområde och syfte
1 § I denna förordning finns föreskrifter om statsbidrag till
juridiska personer som i sin verksamhet tillhandahåller sådan
meningsfull sysselsättning som avses i 5 kap. 7 § andra
stycket socialtjänstlagen (2001:453) till personer som på
grund av en psykisk funktionsnedsättning möter betydande
svårigheter i sin livsföring och som inte står till
arbetsmarknadens förfogande.
Målen med statsbidraget är att förstärka och komplettera
kommunernas och regionernas insatser för att ge personer med
en psykisk funktionsnedsättning
1. ett varierat utbud av meningsfull sysselsättning,
2. ökad valfrihet genom att urvalet av sysselsättningsplatser
lokalt utökas och breddas,
3. en sysselsättning som är särskilt anpassad till den
enskildes förutsättningar och som stärker hans eller hennes
möjligheter att leva ett självständigt liv, och
4. bättre möjligheter att övergå eller återgå till studier,
praktik eller arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Förordning (2021:852).
Villkor för statsbidrag
2 § Bidrag får lämnas till juridiska personer som
1. bedriver en verksamhet som utgår från en värdegrund som
understryker rätten till inflytande och delaktighet i
samhällslivet för personer med psykisk
funktionsnedsättning,
2. bedriver sådan verksamhet som avses i 1 § första
stycket,
3. under minst ett år före det bidragsår som ansökan avser
har bedrivit sådan verksamhet som anges i 1 § första
stycket, och
4. har en verksamhet som är särskilt anpassad för personer
med psykisk funktionsnedsättning och som bedrivs nära de
personer som deltar i sysselsättningen.
Förordning (2011:950).
2 a § Bidrag får lämnas till juridiska personer, även om
det villkor som anges i 2 § 3 inte är uppfyllt under
förutsättning att
1. den juridiska personen är medlem i en riksorganisation som
organiserar juridiska personer som bedriver sådan verksamhet
som avses i 1 § första stycket, och
2. riksorganisationens verksamhet har bedrivits under minst
ett år före det bidragsår som ansökan om bidrag avser.
Förordning (2018:1115).
3 § Bidrag får inte lämnas till juridiska personer som har
skulder för svenska skatter eller avgifter hos
Kronofogdemyndigheten eller som är i likvidation eller
försatta i konkurs.
4 § Bidrag får inte lämnas till juridiska personer vars
verksamhet står under kontroll av en kommun, en region eller
en statlig myndighet. Förordning (2019:1074).
Formen för statsbidraget
5 § Statsbidraget är ett verksamhetsbidrag och utgör en
ersättning för de bidragsberättigades verksamhetskostnader
i samband med att de anordnar meningsfull sysselsättning
för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Ansökan
6 § En ansökan om bidrag ska ha kommit in till
Socialstyrelsen senast vid den tidpunkt som styrelsen
beslutar.
7 § Har upphävts genom förordning (2019:49).
8 § Den som ansöker om bidrag ska i ansökan redogöra för
hur vart och ett av de mål som anges i 1 § andra stycket
ska uppnås med hjälp av de sökta bidragsmedlen.
En sökande ska utöver vad som framgår av första stycket på
begäran lämna Socialstyrelsen de handlingar och uppgifter
som styrelsen behöver för att kunna pröva ansökan.
Förordning (2011:950).
9 § Om den som ansöker om bidrag enligt denna förordning inte
lämnar de handlingar eller uppgifter som följer av 8 §, ska
sökanden ges tillfälle att inom en viss tid komplettera
ansökan. Om sökanden inte följer en uppmaning att komplettera
ansökan, får Socialstyrelsen pröva ansökan i befintligt skick.
Förordning (2019:49).
Beslutande myndighet m.m.
10 § Socialstyrelsen beslutar i ärenden om bidrag enligt
denna förordning.
11 § Bidrag lämnas för ett bidragsår i sänder i mån av
tillgång på medel. Ett bidragsår omfattar ett kalenderår.
Beslut om bidrag fattas vid endast ett tillfälle varje
bidragsår.
12 § Bedömningen av en ansökan om bidrag ska göras med
utgångspunkt i sökandens förmåga att uppfylla de mål som
anges i 1 § andra stycket.
Om den som ansöker om bidrag har lämnat redovisning enligt
14 § för tidigare beviljade bidrag, ska bedömningen av
bidragsansökan även göras med beaktande av vad som framgår
av redovisningen. Förordning (2011:950).
13 § Socialstyrelsen beslutar i det enskilda fallet om de
villkor som ska gälla för bidraget.
De villkor som gäller för ett bidrag ska framgå av
bidragsbeslutet. Förordning (2011:950).
Redovisning
14 § En bidragsmottagare är skyldig att senast den 1 mars
året efter det år det beviljade bidraget har betalats ut,
lämna en redovisning till Socialstyrelsen. Redovisningen
ska innehålla
1. en ekonomisk redovisning,
2. en redogörelse för vad medlen använts till, och
3. de resultat som har uppnåtts och hur de förhåller sig
till de mål som gällt för bidraget.
15 § En bidragsmottagare är också skyldig att på begäran av
Socialstyrelsen lämna det underlag som styrelsen behöver
för att granska redovisningen.
Uppföljning
16 § Socialstyrelsen ska senast den 31 maj varje år lämna en
samlad ekonomisk redovisning till regeringen. Av redovisningen
ska det framgå
1. vem som har fått bidrag,
2. hur stort bidrag som har utbetalats till varje
bidragsmottagare,
3. vilka villkor som har gällt för vart och ett av bidragen,
4. antal platser som respektive bidragsmottagare
tillhandahåller,
5. exempel på vilka typer av sysselsättning som tillhandahålls
och på verksamheter som bedöms fungera särskilt väl, och
6. en sammanfattande redogörelse för statsbidragets användning
i förhållande till de mål som anges i 1 § andra stycket.
Socialstyrelsen ska vart tredje år vid samma tid även lämna
regeringen en bedömning av statsbidragets effekter i
förhållande till de mål som anges i 1 § andra stycket.
Förordning (2021:852).
Utbetalning
17 § Bidragen ska betalas ut i förskott med en fjärdedel
varje kvartal.
Återbetalning och återkrav
18 § En bidragsmottagare är återbetalningsskyldig om
1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på
annat sätt har förorsakat att bidrag har lämnats felaktigt
eller med för högt belopp,
2. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller
med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta,
3. bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller
inte har använts för det ändamål som det har beviljats för,
4. mottagaren inte har lämnat sådan redovisning eller
sådant underlag som avses i 14 och 15 §§, eller
5. villkor i beslutet om bidrag inte har följts.
19 § Om en bidragsmottagare är återbetalningsskyldig enligt
18 § ska Socialstyrelsen besluta att helt eller delvis
kräva tillbaka bidraget. Om det finns särskilda skäl får
Socialstyrelsen efterge krav på återbetalning helt eller
delvis.
Bemyndigande
20 § Socialstyrelsen får meddela föreskrifter om
verkställigheten av denna förordning.
Förordning (2019:49).
Överklagande
21 § Socialstyrelsens beslut enligt denna förordning får
inte överklagas. Förordning (2019:49).
Övergångsbestämmelser
2009:955
1. Denna förordning träder i kraft den 1 november 2009.
2. En juridisk person som har beviljats bidrag för
bidragsåret 2009 ska, i stället för vad som anges i 14 §,
lämna sin redovisning av detta bidrag till Socialstyrelsen
senast den 1 mars 2011.
3. Socialstyrelsens redovisning av bidrag som har beviljats
för bidragsåret 2009 ska, i stället för vad som anges i
16 § första stycket, lämnas till regeringen senast den 31 maj
2011.
4. Vid utbetalning av ett bidrag som har beviljats för
bidragsåret 2009 ska, i stället för vad som anges i 17 §,
hela bidraget utbetalas vid ett och samma tillfälle.
2011:950
Denna förordning träder i kraft den 1 september 2011.
Äldre föreskrifter gäller fortfarande för bidrag som har
beviljats före ikraftträdandet.
2021:852
1. Denna förordning träder i kraft den 19 oktober 2021.
2. Den första bedömningen av statsbidragets effekter enligt
16 § andra stycket i den nya lydelsen ska lämnas till
regeringen senast den 31 maj 2024.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1986:64 | Förordning (1986:64) om uppdragsutbildning vid Nationellt
centrum för flexibelt lärande | Inledande bestämmelser
1 § Vid Nationellt centrum för flexibelt lärande får
uppdragsutbildning anordnas i anslutning till den reguljära
utbildningen. Uppdragsutbildningen skall i fråga om art och
nivå ha anknytning till centrumets reguljära verksamhet.
Förordning (2001:1203).
2 § Med reguljär utbildning avses i denna förordning
centrumets verksamhet enligt förordningen (1992:601) om
utbildning vid Nationellt centrum för flexibelt lärande och med
ordinarie studerande den som antagits till sådan utbildning.
Uppdragsutbildning innebär att centrumet mot särskild
ersättning från annan än enskild för dennes räkning anordnar
utbildning för personer som uppdragsgivaren utser. Statliga,
kommunala och landstingskommunala myndigheter kan vara
uppdragsgivare i fråga om personalutbildning och utbildning som
betingas av arbetsmarknadsskäl. Enskilda företag och
organisationer kan vara uppdragsgivare i fråga om
personalutbildning. Förordning (2001:1203).
3 § Deltagare i uppdragsutbildning kan undervisas tillsammans med
ordinarie studerande (samundervisning) eller i egna grupper (separat
uppdragsutbildning).
Undervisningen för ordinarie studerande skall följa gällande
föreskrifter för reguljär utbildning även vid samundervisning.
Förhållandet till timramen
4 § Separat uppdragsutbildning räknas inte som utnyttjande av skolans
timram för undervisning.
Vid samundervisning anses timramen ianspråktagen med så stor
andel av antalet använda timmar för kursen som svarar mot andelen
ordinarie studerande vid kursstarten.
Personal
5 § Uppdragsutbildning ingår i arbetsuppgifterna för statligt anställd
personal vid skolan på samma sätt som skolans reguljära utbildning.
Uppdragsersättningen
6 § Skolan skall av uppdragsgivarna betinga sig ersättning som täcker
samtliga statliga kostnader med anledning av uppdragen, såsom
kostnader för lokaler, material, undervisning och administration. Även
framtida statliga pensionskostnader skall beaktas.
7 § Om skolan med anledning av uppdragsutbildning har större personal
än den annars skulle ha haft, skall i ersättningar från
uppdragsgivarna för personalkostnader, utöver vad som annars gäller,
ingå ett belopp som uppgår till en procent av underlaget för beräkning
av lönekostnadspålägg.
Ett sådant belopp skall tillgodoföras anslaget Täckning av
merkostnader för löner och pensioner m. m.
8 § har upphävts genom förordning (1991:1118).
Betyg
9 § De som deltar i uppdragsutbildning får ges betyg enligt
bestämmelserna för reguljär utbildning, om
1. uppdragsutbildningen följer en kursplan som har fastställts enligt
bestämmelserna för reguljär utbildning,
2. lärarna har en kompetens som motsvarar vad som gäller för lärare
inom jämförbar reguljär utbildning och
3. deltagarna uppfyller de behörighetsvillkor som gäller för antagning
till motsvarande kurs i reguljär utbildning.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1986:134 | Förordning (1986:134) om försöksverksamhet med
förenklat dödsbevis som grund för intyg för
gravsättning eller eldbegängelse | Intyg för gravsättning eller eldbegängelse får utfärdas av
pastorsämbetena på grund av dödsbevis som under tiden den 1 april--den
30 juni 1986 har utfärdats av läkare inom Västerbottens läns
landstingskommun eller vid Danderyds sjukhus inom Stockholms läns
landstingskommun, även om beviset inte innehåller sådant uttalande om
dödsorsaken som avses i 14 § 2 mom. 2 begravningskungörelsen
(1963:540).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1996:880 | Förordning (1996:880) om finansiering genom stiftelsen Industrifonden | Inledande bestämmelser
1 § För att främja den industriella tillväxten i Sverige får
stiftelsen Industrifonden delta i finansieringen av företag enligt
denna förordning.
Vid beslut om finansiering till företag som bedriver rörelse inom
vissa industriella sektorer skall Europeiska gemenskapens särskilda
branschregler beaktas.
2 § Finansiering får ske i form av lån, utvecklingskapital,
kreditgaranti eller projektgaranti till små och medelstora företag
för utveckling av nya produkter, processer och system samt för
marknadssatsningar. Finansiering får ske även i form av
medelstillskott till små och medelstora företag genom teckning av
aktier och andra typer av andelar för att stärka företagets
kapitalbas.
Med små och medelstora företag avses i denna förordning företag som
har högst 250 anställda och antingen en årsomsättning på högst 40
miljoner ecu eller en balansomslutning på högst 27 miljoner ecu och
som till högst 25 procent ägs av ett eller flera företag som inte
motsvarar de här angivna begränsningarna.
Om det finns särskilda skäl, får lån, utvecklingskapital,
kreditgaranti eller projektgaranti lämnas även till andra företag än
de som anges i andra stycket för utveckling av nya produkter,
processer och system.
3 § Finansieringen får avse endast projekt eller verksamheter som
bedöms kunna ge företagsekonomisk lönsamhet.
4 § Fonden får inte delta i finansieringen av ett projekt eller en
verksamhet med större belopp än som behövs för att syftet med
finansieringen skall nås.
Särskilda bestämmelser om lån
5 § Finansiering med lån får ske för
1. utveckling av ny eller förbättrad teknik samt nya och förbättrade
produkter och system,
2. marknadsföring av nya produkter, processer eller system i
tillfälliga projekt,
3. utbildning av företagets ledning och övrig personal i sådant som
ekonomi, ny teknologi, miljö och skydd av immateriella rättigheter.
6 § Lån får inte lämnas med större belopp än vad som motsvarar 50
procent av den beräknade kostnaden för det projekt som lånet avser.
Lån till sådana företag som avses i 2 § tredje stycket får dock uppgå
till högst 40 procent av den beräknade kostnaden.
Vid bestämningen av de i första stycket angivna nivåerna skall
hänsyn tas till annan offentlig finansiering som kan ha lämnats för
samma ändamål. Den sammanlagda finansieringen får inte överstiga de
angivna nivåerna.
7 § Lån enligt 5 § får endast avse
1. personalkostnader, beräknade som summan av det totala belopp som
behövs för att genomföra projektet,
2. övriga driftskostnader, såsom materielkostnader och lager,
beräknade som summan av det totala belopp som behövs för att
genomföra projektet,
3. instrument, utrustning, mark och byggnader, i den omfattning som
tillgångarna utnyttjas uteslutande för projektet,
4. kostnader för konsulter och liknande tjänster, såsom inköpta
forskningstjänster, teknisk kunskap och patent, samt
5. övriga omkostnader som uppstår till följd av projektet.
Lån som avser marknadssatsningar får endast avse utgifter av
engångskaraktär. Ett sådant lån får inte avse sedvanliga
driftskostnader eller andra exportåtgärder än de som är nödvändiga
för introduktion av en ny produkt eller av en sedan tidigare
tillgänglig produkt på en ny marknad.
8 § Ett lån skall förenas med de villkor som behövs. Säkerhet
behöver normalt inte ställas.
Lånetid och återbetalningsvillkor skall bestämmas med hänsyn till
projektets risk och beräknade ekonomiska utfall.
9 § I den mån återbetalningen inte regleras enligt 10 § skall
marknadsmässig ränta tas ut på lånet från dagen för utbetalningen.
Anstånd med räntebetalningen får lämnas, varvid upplupen ränta läggs
till lånebeloppet.
10 § Om det bedöms lämpligt, får återbetalningen av ett lån helt
eller delvis ersättas med royalty eller annan löpande avgift.
Ersättningen skall bestämmas till lägst det erhållna lånet jämte
marknadsmässig ränta.
11 § Återbetalningsskyldigheten kan efterskänkas helt eller delvis,
om förutsättningar uppenbarligen saknas för att utnyttja projektets
resultat lönsamt.
Särskilda bestämmelser om utvecklingskapital
12 § Finansiering med utvecklingskapital får ske för sådana åtgärder
som anges i 5 §.
Utvecklingskapital får inte lämnas med större belopp än vad som
motsvarar 50 procent av den beräknade kostnaden för det projekt som
avses. Utvecklingskapital till sådana företag som avses i 2 § tredje
stycket får dock uppgå till högst 40 procent av den beräknade
kostnaden.
Vid bestämningen av de i andra stycket angivna nivåerna skall hänsyn
tas till annan offentlig finansiering som kan ha lämnats för samma
ändamål. Den sammanlagda finansieringen får inte överstiga de angivna
nivåerna.
13 § Utvecklingskapital enligt 12 § får endast avse sådana kostnader
som anges i 7 §.
14 § Mottagare av utvecklingskapital skall förbinda sig att ersätta
fonden med ett engångsbelopp, royalty eller annan löpande avgift.
Ersättningen skall bestämmas till lägst det beviljade
utvecklingskapitalet jämte marknadsmässig ränta. De närmare villkoren
bestäms med hänsyn till riskerna med projektet och det beräknade
ekonomiska utfallet.
Mottagaren kan befrias från sin ersättningsskyldighet, om
förutsättningar uppenbarligen saknas för att utnyttja projektets
resultat lönsamt.
15 § Ett beslut om att lämna utvecklingskapital skall i övrigt
förenas med de villkor som behövs. Säkerhet behöver normalt inte
ställas.
Särskilda bestämmelser om kreditgaranti
16 § Kreditgaranti får lämnas för lån hos bankaktiebolag, sparbank,
medlemsbank eller annan långivare som fonden godkänner.
17 § Kreditgaranti får inte lämnas för större belopp än vad som
motsvarar 70 procent av den beräknade kostnaden för det projekt som
garantin avser.
Kreditgarantin får inte omfatta mer än 80 procent av det utestående
kreditbeloppet.
18 § I fråga om kreditgaranti skall fonden svara gentemot långivaren
såsom för egen skuld.
Till täckning av fondens kostnader för garantigivningen och dess
förluster på grund av infriade garantiåtaganden skall den
kreditinrättning som beviljar lånet eller låntagaren betala en årlig
avgift till fonden. Avgiften, som skall utgöra lägst en procent av
utestående belopp, fastställs av fonden.
19 § Som villkor för kreditgaranti från fonden skall gälla att den
kreditinrättning som beviljar lånet beaktar fondens intresse som
garantigivare och inhämtar anvisningar från fonden, när frågor av
betydelse för fondens betalningsansvar på grund av garantiåtagandet
uppkommer.
20 § Beslut om kreditgaranti får ändras eller upphävas om
kreditinrättningen inte följer föreskrifterna i 18 § andra stycket
eller 19 §.
Särskilda bestämmelser om projektgaranti
21 § Fonden får utfästa sig att, om det vid en senare tidpunkt visar
sig att det uppenbarligen inte går att utnyttja ett projekts resultat
lönsamt, täcka kostnaderna för projektet (projektgaranti).
En projektgaranti skall förenas med de villkor som behövs. Vid en
utbetalning skall fonden fastställa vilka av de bestämmelser och
villkor som i övrigt gäller för lån eller utvecklingskapital, som
skall tillämpas.
22 § Den som får garantin skall betala en avgift till fonden.
Avgiften skall bestämmas med hänsyn till projektets risk och
beräknade utfall samt de villkor som gäller för garantin. Den skall
uppgå till ett belopp motsvarande minst en procent per år av det
utfästa beloppet så länge garantin gäller.
Särskilda bestämmelser om medelstillskott genom aktieteckning m.m.
23 § Medel får tillföras ett företag genom att fonden eller av
fonden helt eller delvis ägt bolag i företaget
1. tecknar aktier,
2. tecknar konvertibla skuldebrev,
3. tecknar andelar i handels- eller kommanditbolag,
4. förvärvar förlagsinsatser i ekonomiska föreningar, eller
5. tecknar och förvärvar andra liknande finansiella instrument.
Fonden får teckna aktier enligt 1 endast om särskilda skäl
föreligger.
Teckning och förvärv enligt första stycket får endast ske på
marknadsmässiga villkor och när ett sådant förfarande i väsentlig
utsträckning bidrar till att lösa ett företags kapitalbehov.
Uppsägning och återkrav
24 § Ett lån kan sägas upp till omedelbar betalning,
utvecklingskapital omedelbart krävas åter och en projektgaranti
återtas, om
1. mottagaren genom en oriktig eller vilseledande uppgift har
föranlett att finansiering har lämnats,
2. mottagaren inte fullgör sina förpliktelser enligt de föreskrifter
och villkor som gäller för finansieringen, eller
3. sådana förhållanden inträffat att mottagaren, med hänsyn till
syftet med finansieringen, uppenbarligen inte längre bör få behålla
den lämnade finansieringen.
Förfarandet m.m.
25 § En ansökan om finansiering skall vara skriftlig och innehålla
uppgift om
1. det företag som ansökan avser, dess verksamhet och ekonomiska
ställning,
2. ändamålet med finansieringen och de skäl i övrigt som åberopas
för ansökan,
3. huruvida statligt stöd eller annan finansieringshjälp har sökts
eller erhållits för samma ändamål som ansökan avser.
26 § Fonden skall följa verksamheten hos de företag som har
beviljats finansiering och därvid utöva tillsyn över att
finansieringsvillkoren iakttas.
Övergångsbestämmelser
1996:880
1. Denna förordning träder i kraft den 15 september 1996, då
förordningen (1993:31) om finansiering genom stiftelsen
Industrifonden skall upphöra att gälla.
2. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande i fråga om stöd
som har beslutats enligt den förordningen.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1999:969 | Lag (1999:969) om beräkning av viss inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2002 års taxering, m.m. | 1 § Vid 2002 års taxering skall för fysiska personer den del av
den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst som enligt 10 §
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt anges till ett fast
belopp om 200 kronor i stället utgöra en kommunal inkomstskatt.
Vid tillämpning av lagen (1997:324) om begränsning av skatt
skall denna skatt dock anses utgöra statlig inkomstskatt.
2 § Av den sammanlagda inkomstskatten enligt 1 § skall 66,5
procent utgöra skatt till kommuner och 33,5 procent skatt till
landsting. Därvid skall en kommun som inte ingår i ett
landsting behandlas som om den även utgjorde ett landsting.
En preliminär utbetalning av den sammanlagda inkomstskatten
skall göras av skattemyndigheten i januari 2001 i samband med
slutavräkningen av 1999 års kommunalskattemedel. Detta belopp
skall fastställas av regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer. Utbetalning skall ske till kommunerna respektive
landstingen med ett enhetligt belopp per invånare den 1
november 2000.
En slutavräkning av inkomstskatten skall ske när den årliga
taxeringen år 2002 har avslutats. Därvid skall de bestämmelser
tillämpas som gäller slutavräkning av kommunalskattemedel
enligt 4 § femte stycket lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.
3 § Skattemyndighetens beslut enligt 2 § får överklagas hos
regeringen.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1978:313 | Förordning (1978:313) om taxa för yrkesmässig bostadsförmedling | 1 § Sådan ersättning av hyressökande för förmedling av
bostadslägenhet för annat ändamål än fritidsändamål som enligt
12 kap. 65 a § jordabalken får tas ut vid yrkesmässig
bostadsförmedling får uppgå till, inklusive mervärdesskatt,
högst 3 000 kronor för en omöblerad eller möblerad lägenhet i
ett en- eller flerfamiljshus och 1 000 kronor för ett möblerat
eller omöblerat rum.
Ersättning får tas ut endast om förmedlingen leder till att det
träffas ett hyresavtal. Förordning (2003:457).
2 § Har upphävts genom förordning (2003:457).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2001:372 | Lag (2001:372) om särskild uppbörd av fordonsskatt år 2001 | 1 § För fordon med slutsiffra fem i registreringsnumret gäller,
i stället för bestämmelserna i 11 § fordonsskattelagen
(1988:327), att det skatteår som börjar under år 2001 skall
bestå av tretton på varandra följande kalendermånader. För det
skatteåret skall fordonsskattens storlek vara tretton
tolftedelar av de belopp som framgår av bilaga 1 till
fordonsskattelagen. För den första skatteperioden det
skatteåret skall skatten vara fem tolftedelar av de belopp som
framgår av nämnda bilaga.
2 § Bestämmelserna i fordonsskatteförordningen (1993:1028)
tillämpas vid uppbörd m.m. enligt denna lag.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1977:585 | Förordning (1977:585) om elektrisk materiel m.m. | 1 § Statens energiverk får i fråga om anordning som är avsedd att
anslutas till elektrisk starkströmsanläggning eller elektrisk materiel
som är avsedd att användas i eller vid sådan anläggning meddela de
föreskrifter om utförande, beskaffenhet eller egenskaper som är
påkallade från säkerhetssynpunkt. Förordning (1983:545).
2 § Statens energiverk får föreskriva att anordning eller materiel som
omfattas av föreskrift enligt 1 § ej får användas, innehavas, saluföras,
upplåtas, överlåtas eller förvärvas med mindre den genom provning,
kontroll eller besiktning har visat sig uppfylla föreskriften.
Första stycket gäller ej anordning eller materiel för militärt bruk som
efter beställning av militär myndighet har tillverkats för krigsmaktens
räkning. Förordning (1983:545).
3 § Beträffande i 1 § avsedd anordning eller materiel som ej omfattas av
föreskrift enligt 2 § får statens energiverk till skydd för liv, hälsa
eller egendom föreskriva eller besluta om förbud mot användning,
innehav, saluförande, upplåtelse, överlåtelse eller förvärv. Förordning
(1983:545).
4 § Utöver vad som sägs i 1 - 3 §§ får statens energiverk i fråga om
anordning eller materiel som avses i 1 § meddela de föreskrifter som är
påkallade från säkerhetssynpunkt. Förordning (1983:545).
5 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift eller
beslut som energiverket har meddelat med stöd av denna förordning dömes
till böter. Förordning (1983:545).
Övergångsbestämmelser
1977:585
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1977 då kungörelsen
(1935:138) angående kontroll av viss elektrisk materiel skall upphöra
att gälla.
2. Bestämmelserna i 1 - 3 §§ i den upphävda kungörelsen gäller
fortfarande i fråga om anordning eller materiel som vid ikraftträdandet
har tagits i bruk eller godkänts, om ej annat följer av 3.
3. Statens energiverk får meddela föreskrift eller beslut som avses i 3
§ denna förordning.
I fråga om brott som efter ikraftträdandet har begåtts mot föreskrift
som har meddelats med stöd av den upphävda kungörelsen skall
förordningens 5 § tillämpas på motsvarande sätt. Förordning (1983:545).
4. Föreskrift som har meddelats med stöd av den upphävda kungörelsen
gäller till dess statens energiverk föreskriver annat.
Förekommer i författning hänvisning till föreskrift som har ersatts
genom bestämmelse i denna förordning tillämpas i stället den nya
bestämmelsen. Förordning (1983:545).
1989:420
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1989, då förordningen
(1977:585) om elektrisk materiel m. m. skall upphöra att gälla.
2. Föreskrift som har meddelats med stöd av den upphävda förordningen
gäller till dess statens energiverk föreskriver annat.
3. Elektrisk materiel som godkänts av riksprovplatsen för elektrisk
materiel eller som certifierats för S-märkning av SEMKO innan denna
förordning trädde i kraft, och för vilken föreligger
registreringsskyldighet enligt med stöd av förordningen utfärdade
föreskrifter, registreras genom riksprovplatsens försorg.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2006:329 | Lag (2006:329) om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar el | 1 § Denna lag innehåller bestämmelser om att den som producerar
el med användning av förnybara energikällor eller högeffektiv
kraftvärme skall ha rätt att från en myndighet få ett dokument
som visar det.
2 § I denna lag avses med
biomassa: den biologiskt nedbrytbara fraktionen av
- produkter, avfall eller rester av vegetabiliska eller
animaliska ämnen från jordbruk,
- produkter, avfall eller rester från skogsbruk eller från
industrier som står jordbruket eller skogsbruket nära, och
- industriavfall eller kommunalt avfall,
biobränsle: deponigas, gas från en avloppsreningsanläggning,
biogas eller bränsle som har framställts ur biomassa,
förnybar energikälla: vindkraft, solenergi, geotermisk energi,
vågenergi, vattenkraft eller biobränsle,
kraftvärme: samtidig framställning av dels el eller mekanisk
energi, dels värme,
högeffektiv kraftvärme: kraftvärme som ger en bränslebesparing
om minst tio procent jämfört med separat framställning av el
och värme enligt fastställda referensvärden,
producent av förnybar el: den som i en elproduktionsanläggning
producerar el helt eller delvis med användning av en eller
flera förnybara energikällor,
producent av högeffektiv kraftvärmeel: den som i en
elproduktionsanläggning producerar el med användning av
högeffektiv kraftvärme,
ursprungsgaranti för förnybar el: ett dokument som är utfärdat
av en myndighet och där det anges att en viss mängd förnybar el
har producerats,
ursprungsgaranti för högeffektiv kraftvärmeel: ett dokument som
är utfärdat av en myndighet och där det anges att en viss mängd
högeffektiv kraftvärmeel har producerats,
garantimyndigheten: den myndighet som utfärdar sådana
ursprungsgarantier som avses i denna lag,
tillsynsmyndigheten: den myndighet som utövar tillsyn enligt
denna lag.
3 § Om en producent av förnybar el begär det, skall
garantimyndigheten utfärda en eller flera ursprungsgarantier
för förnybar el.
Om elen har producerats med användning av vindkraft, solenergi,
geotermisk energi eller vågenergi får en ursprungsgaranti för
förnybar el utfärdas bara om elproduktionsanläggningen är
godkänd enligt 2 kap. 5 § andra stycket lagen (2003:113) om
elcertifikat.
Om elen har producerats med användning av både förnybara
energikällor och andra energikällor, får en ursprungsgaranti
för förnybar el utfärdas bara för den andel av elen som har
producerats med användning av förnybara energikällor.
4 § Om en producent av högeffektiv kraftvärmeel begär det,
skall garantimyndigheten utfärda en eller flera
ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel.
Om elen har producerats med användning av både högeffektiv
kraftvärme och på annat sätt, får en ursprungsgaranti för
högeffektiv kraftvärmeel utfärdas bara för den andel av elen
som har producerats med användning av högeffektiv kraftvärme.
5 § En ursprungsgaranti får utfärdas bara för el som har
producerats efter det att producenten har anmält sin avsikt att
begära en eller flera ursprungsgarantier för den el som
produceras i anläggningen. En sådan anmälan skall göras till
tillsynsmyndigheten.
Första stycket gäller inte förnybar el som har producerats i en
anläggning som är godkänd enligt 2 kap. 5 § andra stycket lagen
(2003:113) om elcertifikat.
6 § En ursprungsgaranti får utfärdas bara för el beträffande
vilken den mängd som matats in i elnät och dess fördelning över
tiden har mätts och rapporterats till garantimyndigheten.
Om en ursprungsgaranti skall avse en andel av den producerade
elen, får garantin utfärdas bara om den andelen har beräknats
och rapporterats till garantimyndigheten.
7 § En ursprungsgaranti enligt 4 § får utfärdas bara om
uppgifter om den kraftvärmeprocess som har använts för att
producera elen har rapporterats till garantimyndigheten.
8 § Producenten svarar för att garantimyndigheten får de
uppgifter som myndigheten enligt 3-7 §§ behöver för att kunna
utfärda en ursprungsgaranti.
9 § Tillsynsmyndigheten skall utöva tillsyn över att de
uppgifter som avses i 8 § överensstämmer med producentens
elproduktion.
Om tillsynsmyndigheten i sin tillsyn finner att uppgifterna
inte överensstämmer med producentens elproduktion, skall
tillsynsmyndigheten underrätta garantimyndigheten om det.
Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar
och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.
10 § När garantimyndigheten har fått en underrättelse enligt
9 § andra stycket får myndigheten inte utfärda ursprungsgarantier
för el som produceras i den anläggning som underrättelsen
avser.
Ursprungsgarantier får dock utfärdas om producenten efter
underrättelsen har lämnat nya uppgifter och tillsynsmyndigheten
meddelat att de nya uppgifterna överensstämmer med
elproduktionen.
11 § Regeringen får meddela föreskrifter om avgift för
utfärdande av en ursprungsgaranti enligt denna lag.
12 § En myndighets beslut enligt denna lag eller enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
13 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om
1. bestämmande av den bränslebesparing som krävs för att
kraftvärme skall anses som högeffektiv,
2. ursprungsgarantiernas utformning och innehåll,
3. uppgifter som skall finnas med i en anmälan enligt 5 §,
4. beräkning, mätning och rapportering enligt 6 §,
5. rapportering enligt 7 §, och
6. vilka myndigheter som är garantimyndighet respektive
tillsynsmyndighet.
Övergångsbestämmelser
2006:329
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2006, då lagen
(2003:437) om ursprungsgarantier avseende förnybar el skall
upphöra att gälla.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för beslut som har
meddelats före den 1 juli 2006.
2010:601
1. Denna lag träder i kraft den 1 december 2010, då lagen
(2006:329) om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel
och förnybar el ska upphöra att gälla.
2. Den upphävda lagen gäller fortfarande för
ursprungsgarantier som har utfärdats före den 1 december 2010.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2005:552 | Lag (2005:552) om införande av aktiebolagslagen (2005:551) | 1 § Aktiebolagslagen (2005:551) träder i kraft den 1 januari
2006. Detsamma gäller denna lag utom 17 §, som träder i kraft
den dag som regeringen bestämmer.
2 § Genom denna lag upphävs
1. aktiebolagslagen (1975:1385), och
2. lagen (1975:1386) om införande av aktiebolagslagen
(1975:1385).
3 § Om det i lag eller någon annan författning förekommer
hänvisning till en föreskrift som har ersatts genom en
bestämmelse i aktiebolagslagen (2005:551) eller denna lag,
tillämpas i stället den nya bestämmelsen.
4 § För bolag som har bildats före den 1 januari 2006 gäller
aktiebolagslagen (2005:551) med nedan angivna undantag.
5 § I fråga om registrering av aktiebolag som har bildats innan
aktiebolagslagen (2005:551) har trätt i kraft gäller äldre
bestämmelser.
6 § Föreskrifter i bolagsordningen om aktiers nominella belopp
skall tas bort senast i samband med att bolaget första gången
efter den 1 januari 2006 beslutar om annan ändring i
bolagsordningen. När en sådan föreskrift tas bort, skall
samtidigt uppgift om antalet aktier i bolaget tas in i
bolagsordningen.
7 § Innehåller bolagsordningen vid utgången av år 2005
förbehåll som avses i 3 kap. 3 § aktiebolagslagen (1975:1385),
gäller förbehållet även om det avviker från 4 kap. 28 §
aktiebolagslagen (2005:551).
8 § Om det i bolaget finns aktier, vilkas röstvärde överstiger
tio gånger röstvärdet för aktier av annat slag, får bolaget ge
ut nya aktier med de röstvärden som redan utgivna aktier har.
9 § Vad som sägs i 5 kap. 5 § första stycket 2 aktiebolagslagen
(2005:551) om angivande av aktieägares person- eller
organisationsnummer gäller inte om aktieägaren har förts in i
aktieboken före utgången av år 2005.
I fråga om aktiebolag som har bildats före utgången av år 2005
behöver uppgift enligt 5 kap. 5 § första stycket 4
aktiebolagslagen om huruvida aktiebrev har utfärdats lämnas
endast om aktiebrev har utfärdats efter lagens ikraftträdande.
10 § Bestämmelserna i 6 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) om
angivande av bolagets organisationsnummer och bolagskategori
och om aktieägarens personnummer, organisationsnummer eller
annat identifieringsnummer gäller inte aktiebrev som har
lämnats ut före utgången av år 2005.
11 § Bestämmelserna i lagen (1944:705) om aktiebolag om verkan
av att aktiebrev ställts till innehavaren gäller fortfarande i
fråga om aktiebrev utfärdade för aktier som har getts ut före
utgången av år 1976.
Den som innehar ett aktiebrev och enligt bolagets anteckning på
brevet är införd som ägare i aktieboken skall, även om
införingen har skett före utgången av år 1976, likställas med
den som enligt 13 § andra stycket lagen (1936:81) om skuldebrev
förmodas ha rätt att göra skuldebrevet gällande, om ett förvärv
från honom eller henne sker efter den nämnda tidpunkten.
12 § Vid registrering och verkställande av ett
bolagsstämmobeslut som har fattats före ikraftträdandet av
aktiebolagslagen (2005:551) samt vid talan mot ett sådant
beslut gäller äldre bestämmelser eller, såvitt gäller sådana
beslut som avses i 16 kap. aktiebolagslagen, bestämmelserna i
lagen (1987:464) om vissa riktade emissioner i
aktiemarknadsbolag, m.m.
13 § Om styrelsen före utgången av år 2005 har fattat beslut om
nyemission enligt 4 kap. 14 eller 15 §, emission av skuldebrev
enligt 5 kap. 8 eller 9 § eller nedsättning av aktiekapitalet
enligt 6 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), gäller äldre
bestämmelser vid registrering och verkställande av beslutet.
14 § Äldre bestämmelser gäller i fråga om värdeöverföring från
bolaget, om beräkningen skall grunda sig på en årsredovisning
som har upprättats före utgången av år 2005.
15 § Har inlösen av aktier enligt 14 kap. 31 § aktiebolagslagen
(1975:1385) påkallats före utgången av år 2005, gäller äldre
bestämmelser om förutsättningarna för inlösen, om bestämmande
av lösenbelopp och om förfarandet.
16 § Om en bolagsordning efter utgången av år 2005 strider mot
en bestämmelse i aktiebolagslagen (2005:551), skall styrelsen,
om inte annat följer av 6 eller 7 §, till den första ordinarie
bolagsstämman därefter lägga fram förslag till ändring av
bolagsordningen i överensstämmelse med bestämmelsen.
17 § Bolagsstämman får redan före utgången av år 2005 besluta
om ändring i bolagsordningen till överensstämmelse med
aktiebolagslagen (2005:551). I beslutet skall anges att
ändringen gäller från och med den 1 januari 2006.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2008:20 | Förordning (2008:20) om statliga kreditgarantier för förvärv av bostad | Inledande bestämmelser
1 § Boverket får lämna statlig kreditgaranti (förvärvsgaranti)
till kreditgivare för lån till förvärv av bostad enligt denna
förordning. Förordning (2012:551).
2 § Med kreditgivare avses i denna förordning
1. svenska banker, kreditmarknadsföretag och
försäkringsföretag,
2. utländska bankföretag, kreditföretag och försäkringsgivare
vars hemland hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
och som är auktoriserade och står under tillsyn i hemlandet,
3. andra utländska bankföretag, kreditföretag och
försäkringsgivare som driver verksamhet i Sverige genom
filial, samt
4. finansiella institut som är registrerade hos
Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling
och annan finansiell verksamhet.
Förvärvsgaranti lämnas bara till kreditgivare som träffat ett
ramavtal med Boverket om kreditprövning och låneförvaltning i
fråga om lån med förvärvsgaranti. Förordning (2017:674).
3 § Har upphävts genom förordning (2011:246).
4 § Har upphävts genom förordning (2011:246).
Omfattning och villkor
5 § Som förutsättning för att förvärvsgaranti ska lämnas gäller
att låntagaren
1. förvärvat
a) egnahem, eller
b) andel i en juridisk person, om det med medlemskap i den
juridiska personen eller andelen i sig följer en nyttjanderätt
till en bostad i Sverige, avsedd att användas som
permanentbostad för eget bruk, och
2. inte tidigare har förvärvat egnahem eller andel som avses i
1.
Med egnahem avses i denna förordning en- eller tvåbostadshus
som är friliggande eller sammanbyggda till rad- eller kedjehus
som låntagaren äger.
6 § Förvärvsgarantin får avse ränta upp till 100 000 kr under
en garantitid på högst tio år.
Avgift
7 § Har upphävts genom förordning (2011:245).
8 § Har upphävts genom förordning (2011:246).
Eftergift
9 § Boverket får helt eller delvis efterskänka statens
regressfordran enligt 10 § förordningen (2011:211) om utlåning
och garantier om låntagaren är på obestånd eller annars saknar
utmätningsbara tillgångar och Boverket bedömer att låntagaren
inte kommer att kunna betala fordringen senare heller.
För statens fordringar enligt denna förordning ska inte 6 §
förordningen (1993:1138) om hantering av statliga fordringar
gälla för Boverket. Förordning (2012:551).
Övriga bestämmelser
10 § Boverkets beslut enligt denna förordning får inte
överklagas. Förordning (2012:551).
11 § Boverket får meddela föreskrifter om verkställighet av
denna förordning. Förordning (2012:551).
12 § För kreditgarantier enligt denna förordning gäller i övrigt
vad som föreskrivs om kreditgarantier i förordningen (2011:211)
om utlåning och garantier. Förordning (2011:246).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1996:610 | Förordning (1996:610) med instruktion för Statens
institutionsstyrelse | Uppgifter
1 § Statens institutionsstyrelse är central förvaltningsmyndighet
för sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda
bestämmelser om vård av unga (särskilda ungdomshem) samt 22 och 23 §§
lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM-hem).
2 § Statens institutionsstyrelse skall särskilt svara för
1. planering, ledning och drift av samt tillsyn över de
särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen,
2. anvisning av platser till hemmen,
3. ekonomisk styrning, resultatuppföljning och kontroll,
4. metodutveckling, forskning och utvecklingsarbete.
Statens institutionsstyrelse fastställer årligen avgifter
enligt 6 kap. 3 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453).
Förordning (2001:945).
3 § Statens institutionsstyrelse får mot avgift utföra uppdrag
åt kommuner och landsting i samband med avgiftning av
missbrukare, utslussning, eftervård eller andra insatser som
anknyter till verksamheten vid sådana hem som anges i 1 §.
Statens institutionsstyrelse får också mot avgift
tillhandahålla sådana varor och tjänster som produceras
huvudsakligen av intagna som ett led i verksamheten vid sådana
hem som anges i 1 §.
Storleken på avgifterna enligt första stycket bestäms av
Statens institutionsstyrelse. Förordning (2003:139).
Verksförordningens tillämpning
4 § Verksförordningen (1995:1322) skall tillämpas på Statens
institutionsstyrelse med undantag av 32 och 35 §§.
Myndighetens ledning
5 § Generaldirektören är chef för myndigheten och styrelsens
ordförande.
Personalföreträdare
6 § Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på
Statens institutionsstyrelse.
Anställningar
7 § Generaldirektören anställs genom beslut av regeringen.
Chefer vid de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen anställs
av Statens institutionsstyrelse. Annan personal vid sådana hem
anställs av chefen för hemmet.
Annan personal anställs av Statens institutionsstyrelse.
Förordning (2003:139).
Överklagande
8 § Beslut som fattats av chefen för ett särskilt ungdomshem
eller av chefen för ett LVM-hem i ärenden som rör anställningar
får överklagas hos Statens institutionsstyrelse, vars avgörande
i ett sådant ärende inte får överklagas. I övrigt gäller om
överklagande 35 § verksförordningen (1995:1322).
Förordning (2003:139).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1997:153 | Förordning (1997:153) om statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum | Inledande bestämmelser
1 § Statsbidrag får lämnas till teknik- och
naturvetenskapscentrum enligt bestämmelserna i denna
förordning. Bidrag får lämnas i den utsträckning som det
finns medel anslagna för ändamålet.
2 § Statsbidrag får lämnas till ett teknik- och
naturvetenskapscentrum där verksamheten
- i väsentlig utsträckning vänder sig till allmänheten,
- uppvisar bredd och mångfald när det gäller naturvetenskap
eller teknik,
- syftar till att öka intresset för och insikterna om
naturvetenskap och teknik med till största delen interaktiva
metoder, och
- har bedrivits under minst ett år och huvudsakligen
finansieras på annat sätt än genom statsbidrag, till exempel
genom ekonomiskt stöd av universitet, högskola, museum,
kommun, region eller näringsliv.
Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om kraven
enligt första stycket. Skolverket får också meddela
föreskrifter om ytterligare krav för att bidrag ska få lämnas.
Förordning (2019:1028).
Ansökan
3 § Statsbidrag beviljas efter ansökan. Ansökan ska ges in till
Statens skolverk.
Skolverket får meddela närmare föreskrifter om tid för ansökan
och om de uppgifter som ansökan ska innehålla.
(Förordning (2008:624).
Fördelning av statsbidraget
4 § Statens skolverk ska besluta om fördelning av
statsbidrag. Förordning (2015:733).
5 § Vid fördelning av statsbidrag ska Statens skolverk bland
annat ta hänsyn till om ett centrum i sin verksamhet
- lägger vikt vid att barns och elevers lärande stimuleras,
- anlägger genusperspektiv,
- kännetecknas av mångfald i gestaltning och uttrycksformer,
och
- bidrar till pedagogisk förnyelse i fråga om användning av
interaktiva metoder och material.
Skolverket får meddela närmare föreskrifter om fördelningen av
statsbidraget. (Förordning (2008:624).
Överklagande
6 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte
överklagas. (Förordning (2008:624).
Uppföljning och utvärdering
7 § Statens skolverk ska kontinuerligt följa upp och utvärdera
den verksamhet som bedrivs med stöd av statsbidrag enligt denna
förordning. Förordning (2008:624).
Särskilda föreskrifter
8 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
verkställighet av denna förordning.
Förordning (2008:624).
Övergångsbestämmelser
2005:744
1. Denna förordning träder i kraft den 1 december 2005 och
tillämpas första gången i fråga om statsbidrag för bidragsåret
2006.
2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för statsbidrag som
avser tid före den 1 januari 2006.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1975:309 | Förordning (1975:309) med förordnande enligt lagen
(1952:532) om undantag från svensk domstols behörighet
såvitt angår vissa tvister mellan befälhavare
och besättning på utländskt fartyg | Regeringen föreskriver, med anledning av konsularkonventionen med
Rumänien den 12 februari 1974 och med stöd av lagen (1952:532) om
undantag från svensk domstols behörighet såvitt angår vissa tvister
mellan befälhavare och besättning på utländskt fartyg, att tvist
mellan befälhavaren och besättningen på fartyg med hemort i Rumänien
angående tjänsteförhållandet icke får upptagas vid svensk domstol.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1980:616 | Förordning (1980:616)
med instruktion för arbetsmiljöattaché | 1 § Arbetsmiljöattaché förordnas av regeringen efter hörande av
arbetarskyddsfonden för att under viss tid tjänstgöra vid
utlandsmyndighet. I förordnandet anges arbetsmiljöattachéns
verksamhetsområde. Arbetsmiljöattachén är underställd chefen för
utlandsmyndigheten.
2 § Arbetsmiljöattachén biträder arbetsmarknadsrådet vid
utlandsmyndigheten i dennes verksamhet och skall
1. inom sitt verksamhetsområde följa och bevaka den vetenskapliga,
tekniska, organisatoriska och administrativa utvecklingen i frågor som
rör arbetsmiljön samt fortlöpande lämna information till chefen för
arbetsmarknadsdepartementet i dessa frågor,
2. såvitt möjligt lämna myndigheter och organisationer begärd
information i arbetsmiljöfrågor,
3. lämna delegationer och studiebesökare från och till Sverige
information och bistånd i arbetsmiljöfrågor,
4. i övrigt fullgöra de uppgifter som regeringen i särskilt fall
bestämmer.
3 § Arbetsmiljöattachén skall hålla chefen för utlandsmyndigheten och
arbetsmarknadsrådet underrättade om sin verksamhet och sina uppdrag samt
följa de anvisningar av utrikespolitisk natur som chefen för
utlandsmyndigheten meddelar. Arbetsmiljöattachén skall även i övrigt
bistå och samråda med utlandsmyndigheten inom ramen för sitt
ansvarsområde. Förordning (1984:96).
4 § Rapporter eller skrivelser från arbetsmiljöattachén skall ställas
till chefen för arbetsmarknadsdepartementet och i avskrift lämnas till
chefen för utlandsmyndigheten och arbetarskyddsfonden.
Information, som endast innefattar återgivande av utländska rapporter,
faktasammanställningar eller därmed jämförligt material, skall
tillställas arbetarskyddsfonden. I frågor, som avser uppdrag från
myndigheter eller organisationer, skall informationen lämnas direkt till
beställaren. I frågor av allmänt intresse skall dock en avskrift av
informationen lämnas till arbetarskyddsfonden.
Beträffande skriftväxling gäller i övrigt de bestämmelser, som har
fastställts för utlandsmyndigheten.
5 § Arbetsmiljöattachè får i mån av behov och tillgång på medel företa
tjänsteresor inom verksamhetsområdet. Chefen för utlandsmyndigheten och
arbetsmarknadsrådet skall underrättas om sådana resor. För tjänsteresa
utom verksamhetsområdet krävs tillstånd av chefen för
arbetsmarknadsdepartementet.
6 § Föreskrifter om anställnings- och arbetsvillkor meddelas av statens
utlandslönenämnd, om ej lagen (1976:600) om offentlig anställning och
gällande kollektivavtal reglerar frågan.
7 § Semester och annan ledighet beviljas av chefen för
utrikesdepartementet. Ledighet som inte överstiger 15 dagar får dock
medges av chefen för utlandsmyndigheten. I sådana fall skall chefen för
utrikesdepartementet underrättas om ledigheten.
Chefen för utrikesdepartementet skall underrätta chefen för
arbetsmarknadsdepartementet och arbetarskyddsfonden om ledighet som har
beviljats arbetsmiljöattachén.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2005:194 | Lag (2005:194) om undantag från arvsskatt och gåvoskatt | Har skattskyldighet inträtt enligt lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt eller enligt förordningen (1963:588) om
arvsskatt vid avveckling av fideikommiss under perioden från
och med den 17 december 2004 till och med den 31 december 2004,
skall arvsskatt eller gåvoskatt inte tas ut.
Om skatten har fastställts, skall fastställelsebeslutet
upphävas och betald skatt återbetalas.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1981:681 | Förordning (1981:681)
med instruktion för statens nämnd för internationella
adoptionsfrågor | Inledande bestämmelser
1 § Allmänna verksstadgan (1965:600) skall med undantag av 3 § 1
tillämpas på statens nämnd för internationella adoptionsfrågor.
Med chefen förstås vid tillämpningen av 5 § verksstadgan nämndens
ordförande och i övrigt chefen för nämndens kansli.
Uppgifter
2 § Nämnden har till uppgift att underlätta adoption i Sverige av
utländska barn.
Nämnden lämnar yttrande till socialnämnden enligt 25 § tredje stycket
socialtjänstlagen (1980:620).
Nämnden beslutar om auktorisation enligt 2 § lagen (1979:552) om
internationell adoptionshjälp och utför de uppgifter som i övrigt
ankommer på tillsynsmyndigheten enligt lagen.
Nämnden fullgör vidare de uppgifter som anges i förordningen
(1976:834) om prövning av utländskt beslut om adoption.
Nämnden fördelar statsbidrag till auktoriserade sammanslutningar.
Förordning (1984:1094).
3 § Nämnden skall i sin verksamhet särskilt
följa den internationella utvecklingen på sitt område och därvid samla
information i frågor som rör adoption av utländska barn,
inhämta underlag för yttranden som avses i 2 § andra stycket,
förhandla med myndigheter och organisationer i andra länder om avtal
inom nämndens verksamhetsområde och ingå sådana avtal,
bedriva informationsverksamhet samt lämna upplysningar och biträde åt
myndigheter och organisationer,
i samråd med socialstyrelsen utarbeta den särskilda information som
behövs för bedömning av hems lämplighet att ta emot ett barn i syfte
att adoptera det,
samråda med myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör
hithörande frågor. Förordning (1984:1094).
Organisation
4 § Nämnden består av elva ledamöter. För ledamöterna finns ersättare
till det antal regeringen bestämmer.
Ledamöter och ersättare förordnas av regeringen för högst tre år.
Regeringen förordnar en av ledamöterna till ordförande. Nämnden utser
inom sig vice ordförande.
Av ledamöterna utses sex bland personer som kan anses särskilt
företräda allmänhetens intresse. Övriga ledamöter utses så att de
tillgodoser nämndens behov av sakkunskap i olika frågor. Förordning
(1984:1094).
5 § Hos nämnden finns ett kansli. Detta förestås av en chef.
Hos nämnden finns i övrigt personal enligt särskilda föreskrifter
eller andra beslut som regeringen meddelar samt annan personal i mån
av behov och tillgång på medel.
6 § I mån av behov och tillgång på medel får nämnden anlita
utomstående för särskilda uppdrag.
Ärendenas handläggning
7 § Ärendena avgörs av nämnden efter föredragning av chefen för
kansliet eller av den som denne har utsett att föredra dem.
8 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fem andra ledamöter
är närvarande. När ett ärende av större vikt handläggs, skall om
möjligt samtliga ledamöter närvara. Förordning (1986:891).
9 § Om ett ärende är så brådskande att nämnden inte hinner sammanträda
för att behandla det, avgörs ärendet genom meddelanden mellan
ordföranden och minst fem andra ledamöter. Kan ärendet inte lämpligen
avgöras på detta sätt får ordföranden besluta ensam i närvaro av
föredraganden.
Beslut som fattas enligt denna paragraf skall anmälas vid nästa
sammanträde med nämnden. Förordning (1984:1094).
10 § Av förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i
statlig tjänst m.m. följer att nämndens befogenhet att besluta kan
vara begränsad i vissa hänseenden.
11 § Över nämndens beslut skall föras protokoll, som skall justeras av
ordföranden. Förordning (1986:891).
12 § Ärenden som är av det slag att de inte behöver prövas av nämnden
får avgöras av en tjänsteman i den omfattning som framgår av
arbetsordningen eller särskilda beslut av nämnden.
Överlämnande får dock inte ske i fråga om skiljande från tjänst eller
uppdrag, disciplinansvar, åtalsanmälan, avstängning eller
läkarundersökning.
Tjänstetillsättning m.m.
13 § Tjänsten som chef för nämndens kansli tillsätts av regeringen.
Övriga tjänster tillsätts och annan personal antas av nämnden.
14 § Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen
(1965:601) lämnas av nämnden även i fråga om chefen för kansliet.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2007:907 | Förordning (2007:907) med instruktion för Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige | Uppgifter
1 § Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-
rådet) är förvaltande myndighet för det nationella programmet
för Europeiska socialfonden+ 2021-2027 (det nationella
programmet för Europeiska socialfonden+) enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den
24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för
Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska
socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis
omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och
vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för
Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre
säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för
gränsförvaltning och viseringspolitik.
Myndigheten ansvarar också för den redovisningsfunktion som
framgår av samma förordning.
Myndigheten ska även vara nationell kontaktpunkt för EU:s
program för sysselsättning och social innovation (EaSI) för
programperioden 2021-2027 i enlighet med Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) 2021/1057 av den 24 juni 2021 om
inrättande av Europeiska socialfonden+ (ESF+) och om
upphävande av förordning (EU) nr 1296/2013.
Förordning (2022:1382).
2 § Myndigheten ska
1. inom sitt verksamhetsområde fullgöra de uppgifter som
följer av det nationella programmet för Europeiska
socialfonden+ och av förordningen (2022:1379) om förvaltning
av program för vissa EU-fonder,
2. verka för att genomförandet av det nationella programmet
för Europeiska socialfonden+ samordnas med genomförandet av
programmen för Europeiska regionala utvecklingsfonden,
3. samråda med berörda myndigheter, och
4. vara behörig myndighet enligt lagen (2017:244) om
kontroller och inspektioner på plats av Europeiska byrån för
bedrägeribekämpning, vid kontroller och inspektioner avseende
det nationella programmet för Europeiska socialfonden+.
Förordning (2022:1382).
3 § Myndigheten ska samverka med Myndigheten för
yrkeshögskolan, Statens skolverk, Universitetskanslersämbetet,
Universitets- och högskolerådet, Arbetsförmedlingen och
Tillväxtverket i syfte att bidra till en väl fungerande
kompetensförsörjning. Förordning (2022:1383).
3 a § Myndigheten får, efter överenskommelse med
Migrationsverket respektive Polismyndigheten, tillhandahålla
ett ärendehanteringssystem för Asyl-, migrations- och
integrationsfonden respektive Fonden för inre säkerhet och
instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och
viseringspolitik. Förordning (2022:1382).
Ledning
4 § Myndigheten leds av en myndighetschef.
Organisation
5 § Har upphävts genom förordning (2014:1442).
6 § Har upphävts genom förordning (2022:1382).
7 § För förvaltning av det nationella programmet för
Europeiska socialfonden+ på regional nivå ska personal vara
stationerad i Luleå, Östersund, Gävle, Örebro, Jönköping,
Stockholm, Göteborg och Malmö. Förordning (2022:1382).
Anställningar och uppdrag
8 § Generaldirektören är myndighetschef.
Personalansvarsnämnd
9 § Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.
Tillämpligheten av vissa förordningar
10 § Myndigheten ska tillämpa internrevisionsförordningen
(2006:1228) och personalföreträdarförordningen (1987:1101).
Avgifter
11 § Myndigheten ska ta ut avgifter för den verksamhet som
anges i 3 a §, besluta om avgifternas storlek och disponera
avgiftsinkomsterna i verksamheten. Förordning (2015:337).
Övergångsbestämmelser
2007:907
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2008, då
förordningen (2000:1212) med instruktion för Rådet för
Europeiska socialfonden i Sverige ska upphöra att gälla.
2. I fråga om ärenden som avser programperioderna 1995-1999 och
2000-2006 samt för att avsluta dessa programperioder tillämpas
dock 1-3, 13 och 15 §§ i den upphävda förordningen i
bestämmelsernas lydelse före den 2 april 2007.
2014:1442
1. Denna förordning träder i kraft den 15 januari 2015.
2. Äldre föreskrifter gäller i fråga om ärenden som avser
programperioden 2007-2013 och för att avsluta denna
programperiod.
2022:1382
1. Denna förordning träder i kraft den 20 september 2022.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för
programperioden 2014-2020.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1991:931 | Förordning (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet | Inledande föreskrifter
1 § En huvudman inom skolväsendet kan enligt denna förordning
få statsbidrag till kostnader för insatser av regional art som
huvudmannen vidtar för
1. elever med funktionsnedsättning eller med andra särskilda
behov i grundskolan och gymnasieskolan,
2. elever med flera funktionsnedsättningar i anpassade
grundskolan och anpassade gymnasieskolan, och
3. elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan,
sameskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan för
vilka särskild undervisning anordnas på ett sjukhus eller en
institution som är knuten till ett sjukhus enligt 24 kap. 17 §
skollagen (2010:800). Förordning (2022:1607).
1 a § En huvudman kan enligt denna förordning även få
statsbidrag till kostnader för insatser som huvudmannen vidtar
för att inrätta eller utveckla anpassade lärmiljöer med få
elever och hög personaltäthet i grundskolan eller
gymnasieskolan i syfte att bättre tillgodose elevers behov av
särskilt stöd.
Statsbidrag lämnas i första hand till kostnader för att
inrätta sådana lärmiljöer och i andra hand för att utveckla
befintliga lärmiljöer. Förordning (2021:1327).
2 § I denna förordning avses med
- huvudman: huvudman inom skolväsendet,
- insatser av regional art: samordnade utbildningsinsatser för
elever med funktionsnedsättning eller med andra särskilda
behov, som i stor utsträckning kommer även sådana elever till
del vilka har en annan hemkommun än den kommun där
utbildningen bedrivs, och
- bidragsår: det kalenderår för vilket bidrag lämnas.
Förordning (2011:675).
Fördelning och användning av bidraget
3 § Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutar om
fördelningen av de medel som regeringen anvisar för
statsbidrag enligt denna förordning.
Ett beslut om bidrag får förenas med villkor.
Förordning (2021:1327).
4 § En huvudman som vidtar sådana insatser som avses i 1 § 1
eller 2 får tilldelas bidrag till
1. merkostnader för undervisningen, och
2. kostnader för elevhälsa och andra elevstödjande åtgärder,
om kostnaderna är särskilt stora. Förordning (2011:675).
5 § En huvudman som vidtar sådana insatser som avses i 1 § 3
eller 1 a § får tilldelas bidrag till verksamheten.
Förordning (2021:1327).
6 § Det bidrag som en huvudman tilldelas ska användas för det
ändamål som anges av Specialpedagogiska skolmyndigheten i
beslutet om fördelning. Förordning (2011:675).
Ansökan om bidrag och utbetalning
7 § Ansökan om bidrag görs hos Specialpedagogiska
skolmyndigheten. Förordning (2008:394).
8 § Specialpedagogiska skolmyndigheten ska besluta om
fördelningen av medlen i så god tid som möjligt inför det
bidragsår som resurserna avser.
För huvudmännens planering bör myndigheten så snart det kan
ske göra en preliminär fördelning av de medel som regeringen
väntas anvisa för bidrag för insatser som avses i 1 § för det
kommande bidragsåret. En sådan preliminär fördelning är inte
bindande när myndigheten slutligt fördelar medlen. Myndigheten
får hålla inne en mindre del av medlen för fördelning senare
under bidragsåret. Förordning (2021:1327).
9 § Det bidrag som Specialpedagogiska skolmyndigheten har
beslutat om för en huvudman ska betalas ut av myndigheten med
en fjärdedel under var och en av månaderna mars, juni,
september och december. Förordning (2011:675).
Övriga föreskrifter
10 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna
förordning är skyldig att lämna sådan ekonomisk och annan
redovisning till Specialpedagogiska skolmyndigheten som
myndigheten begär. Förordning (2021:1327).
11 § Om en huvudman åsidosätter sina skyldigheter enligt lag
eller andra författningar i fråga om en skolform som avses i
denna förordning, får Specialpedagogiska skolmyndigheten
besluta att högst tio procent av ett statsbidrag enligt
förordningen ska hållas inne i avvaktan på rättelse. Om
rättelse inte sker, får myndigheten besluta att det innehållna
beloppet ska dras av från statsbidraget.
Förordning (2011:675).
12 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna
förordning är återbetalningsskyldig om
1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på
något annat sätt har orsakat att bidraget har lämnats
felaktigt eller med för högt belopp,
2. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller
med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta,
3. bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte
har använts för det ändamål det har lämnats för,
4. mottagaren inte har lämnat sådan redovisning som avses i
10 §, eller
5. mottagaren inte har följt villkor som framgår av beslutet
om bidrag.
Specialpedagogiska skolmyndigheten ska besluta att helt eller
delvis kräva tillbaka ett bidrag om någon är
återbetalningsskyldig enligt första stycket. Om det finns
särskilda skäl för det, får myndigheten besluta att helt eller
delvis avstå från ett krav på återbetalning.
Förordning (2021:1327).
13 § På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från
och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om
återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje
tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två
procentenheter.
Om det finns särskilda skäl för det, får Specialpedagogiska
skolmyndigheten besluta att helt eller delvis avstå från krav
på ränta. Förordning (2021:1327).
14 § Specialpedagogiska skolmyndighetens beslut enligt denna
förordning får inte överklagas. Förordning (2021:1327).
15 § Specialpedagogiska skolmyndigheten får meddela de
ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av
denna förordning. Förordning (2021:1327).
Övergångsbestämmelser
1991:931
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1991.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (1987:738) om statsbidrag
till särskilda insatser inom skolområdet.
3. I fråga om fördelning av medel för redovisningsåret 1991/92 gäller
följande i stället för vad som föreskrivs i 7 och 8 §§.
SIH-utredningen beslutar om en preliminär fördelning av de medel som
regeringen anvisar för ändamålet. Fördelningen skall i huvudsak ske
utifrån det planeringsunderlag som lämnats av planeringsberedningarna
och länsskolnämnderna under våren 1991.
1995:769
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1995.
2. Det första bidragsåret efter denna förordnings ikraftträdande
skall omfatta perioden den 1 juli 1995 -- den 31 december 1996. Under
detta bidragsår skall bidrag betalas ut med en sjättedel under var
och en av månaderna september och december 1995 och mars, juni,
september och december 1996.
2008:394
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2008. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande för bidrag som har beslutats
före ikraftträdandet.
2021:1327
1. Denna förordning träder i kraft den 1 februari 2022.
2. I fråga om bidrag för insatser som avses i 1 a § ska
bidragsåret 2022 omfatta perioden 1 juli-31 december 2022. I
fråga om utbetalning av sådant bidrag under bidragsåret 2022
ska i stället för vad som anges i 9 § bidrag betalas ut med
hälften under var och en av månaderna september och december.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2013:752 | Förordning (2013:752) om tillståndsgivning i fråga om transeuropeiska energiinfrastrukturer | Inledande bestämmelse
1 § I denna förordning finns bestämmelser som kompletterar
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/869 av den
30 maj 2022 om riktlinjer för transeuropeisk
energiinfrastruktur, om ändring av förordningarna (EG)
nr 715/2009, (EU) 2019/942 och (EU) 2019/943 och direktiven
2009/73/EG och (EU) 2019/944, och om upphävande av förordning
(EU) nr 347/2013. Förordning (2023:49).
Behörig nationell myndighet
2 § Regeringen är behörig nationell myndighet enligt
artikel 8.1 i förordning (EU) 2022/869. Förordning (2023:49).
Delegation till Energimarknadsinspektionen
3 § Energimarknadsinspektionen ska fullgöra den behöriga
myndighetens uppgifter när det gäller sådana kategorier av
energiinfrastruktur som anges i bilaga 2 punkterna 1-4 till
förordning (EU) 2022/869. Regeringen ansvarar dock för att
fastställa tidsfrister.
Energimarknadsinspektionen ska fortlöpande hålla regeringen
underrättad om pågående förfaranden enligt artikel 10 i
förordning (EU) 2022/869. Förordning (2023:49).
Samarbetsschema
4 § Ett sådant övergripande beslut som anges i artikel 2.3 i
förordning (EU) 2022/869 ska utfärdas i enlighet med det
samarbetsschema som avses i artikel 8.3 i förordningen.
Förordning (2023:49).
Handbok
5 § Energimarknadsinspektionen ska utarbeta och offentliggöra
en handbok i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EU)
2022/869. Förordning (2023:49).
Dialog om föransökningsförfarandet
6 § När Energimarknadsinspektionen fullgör den behöriga
myndighetens uppgifter ska inspektionen, så snart det finns en
sådan projektansvarig som anges i artikel 2.8 i förordning
(EU) 2022/869, inleda en dialog med den projektansvarige och
med länsstyrelser som berörs av projektet om hur
föransökningsförfarandet enligt artikel 10 i förordningen ska
genomföras. Förordning (2023:49).
Underrättelse till Naturvårdsverket
7 § I 22 § miljöbedömningsförordningen (2017:966) finns
bestämmelser om att statliga myndigheter som får kännedom om
en verksamhet eller åtgärd som kan antas medföra en betydande
miljöpåverkan i ett annat land ska underrätta
Naturvårdsverket om detta. Förordning (2017:1038).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2005:599 | Tillkännagivande (2005:599) av staters tillträde till
Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid
internationella adoptioner | Den i Haag den 29 maj 1993 antagna konventionen om skydd av
barn och samarbete vid internationella adoptioner trädde för
Sveriges del i kraft den 1 september 1997. Konventionens
engelska och franska texter, liksom en svensk översättning av
konventionstexten, har publicerats i Sveriges internationella
överenskommelser (SÖ 1996:54). Samma texter finns intagna som
bilaga till lagen (1997:191) med anledning av Sveriges
tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete
vid internationella adoptioner.
Konventionen har tillträtts av följande stater.
Stat Dag för Förklaringar
konventionens
ikraftträdande
för staten i
fråga
Albanien 2001-01-01
Andorra 1997-05-01 Andorra har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 22.4
Australien 1998-12-01 Australien har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 45 att konventionen
skall omfatta alla
territoriella enheter
i landet
Australien har också avgett
förklaringar i enlighet med
artiklarna 22.4 och 25
Azerbajdzjan 2004-10-01 Azerbajdzjan har avgett
förklaringar i enlighet
med artiklarna 22.4 och 25
Belgien 2005-09-01 Belgien har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 22.4
Bolivia 2002-07-01
Brasilien 1999-07-01 Brasilien har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 22.4
Bulgarien 2002-09-01 Bulgarien har avgett
förklaringar i enlighet med
artiklarna 22.4 och 25
Burkina Faso 1996-05-01 Burkina Faso har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 22.4
Burundi 1999-02-01
Chile 1999-11-01
Colombia 1998-11-01 Colombia har avgett
förklaringar i enlighet med
artiklarna 22.2 och 22.4
Costa Rica 1996-02-01
Cypern 1995-06-01
Danmark 1997-11-01 Danmark har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 45 att konventionen
inte skall omfatta Färöarna
och Grönland
Danmark har också avgett
förklaringar i enlighet med
artiklarna 22.4 och 25
Ecuador 1996-01-01
El Salvador 1999-03-01 El Salvador har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 22.4
Estland 2002-06-01
Filippinerna 1996-11-01
Finland 1997-07-01
Frankrike 1998-10-01 Frankrike har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 45 att konventionen
skall omfatta hela Frankrikes
territorium med undantag för
utomeuropeiska territorier
Frankrike har också avgett
förklaringar i enlighet med
artiklarna 22.4 och 25
Georgien 1999-08-01
Guatemala 2003-03-01
Guinea 2004-02-01
Indien 2003-10-01
Island 2000-05-01
Israel 1999-06-01
Italien 2000-05-01 Italien har avgett
förklaringar i enlighet med
artiklarna 22.2 och 25
Kanada 1997-04-01 Kanada har avgett
förklaringar i enlighet med
artikel 45 att konventionen
skall omfatta:
1997-04-01 British Columbia, Manitoba,
New Brunswick, Prince Edward
Island och Saskatchewan
1997-11-01 Alberta
1998-08-01 Yukon Territory
1999-10-01 Nova Scotia
1999-12-01 Ontario
2000-04-01 Northwest Territories
2001-09-01 Nunavut
2003-12-01 Newfoundland och Labrador
Kanada har också avgett
förklaringar i enlighet med
artikel 22.2 avseende New
Brunswick, Prince Edward
Island, Saskatchewan, Yukon
Territory, Nova Scotia,
Ontario, Northwest Territories,
Nunavut, Newfoundland och
Labrador samt en förklaring i
enlighet med artikel 22.4
avseende British Columbia
Lettland 2002-12-01
Litauen 1998-08-01
Luxemburg 2002-11-01 Luxemburg har avgett
förklaringar i enlighet med
artiklarna 22.4 och 25
Madagaskar 2004-09-01
Malta 2005-02-01
Mauritius 1999-01-01
Mexico 1995-05-01 Mexico har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 22.4
Moldavien 1998-08-01
Monaco 1999-10-01
Mongoliet 2000-08-01
Nederländerna 1998-10-01
Norge 1998-01-01 Norge har avgett en förklaring
i enlighet med artikel 22.4
Nya Zeeland 1999-01-01
Panama 2000-01-01 Panama har avgett förklaringar
i enlighet med artiklarna 22.4
och 25
Paraguay 1998-09-01
Peru 1996-01-01
Polen 1995-10-01 Polen har avgett en förklaring
i enlighet med artikel 22.4
Portugal 2004-07-01 Portugal har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 22.4
Rumänien 1995-05-01
San Marino 2005-02-01
Schweiz 2003-01-01
Slovakien 2001-10-01
Slovenien 2002-05-01
Spanien 1995-11-01 Spanien har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 22.4
Sri Lanka 1995-05-01
Storbritannien 2003-06-01 Storbritannien och
och Nordirland Nordirland har avgett
förklaringar i enlighet med
artikel 45 att konventionen
skall omfatta:
2003-06-01 England, Wales, Skottland
och Nordirland
2003-11-01 Isle of Man
Storbritannien och
Nordirland har också, för
egen del och avseende Isle
of Man, avgett en förklaring
i enlighet med artikel 25
Sverige 1997-09-01 Sverige har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 22.4
Sydafrika 2003-12-01
Thailand 2004-08-01
Tjeckien 2000-06-01
Turkiet 2004-09-01
Tyskland 2002-03-01 Tyskland har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 22.4
Ungern 2005-08-01 Ungern har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 22.4
Uruguay 2004-04-01
Venezuela 1997-05-01 Venezuela har avgett
förklaringar i enlighet med
artiklarna 22.4 och 25
Vitryssland 2003-11-01 Vitryssland har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 22.4
Österrike 1999-09-01 Österrike har avgett en
förklaring i enlighet med
artikel 22.4
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2021:931 | Lag (2021:931) om skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas år 2021 | Lagens tillämpningsområde
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om skattereduktion för
investeringar i inventarier som anskaffas år 2021 och
bestämmelser om särskild beräkning av spärrbelopp enligt lagen
(1986:468) om avräkning av utländsk skatt.
Ord och uttryck i lagen
2 § Ord och uttryck som används i denna lag har samma
betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen
(1999:1229).
3 § Med personer i intressegemenskap avses företag som ingår i
en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 §
årsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska
handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska
personer som något av företagen, direkt eller indirekt, äger
andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i
utlandet delägarbeskattade juridiska personer, ska anses ingå
i intressegemenskapen.
Med personer i intressegemenskap avses även
1. en fysisk person och ett eller flera företag som den
fysiska personen, direkt eller indirekt, innehar minst
50 procent av kapitalet eller rösterna i,
2. en fysisk person och ett eller flera svenska handelsbolag
som den fysiska personen, direkt eller indirekt, äger andel i,
3. en fysisk person och en eller flera i utlandet
delägarbeskattade juridiska personer som den fysiska personen,
direkt eller indirekt, äger andel i, eller
4. företag, svenska handelsbolag och i utlandet
delägarbeskattade juridiska personer som ägs av en och samma
fysiska person enligt 1-3.
En fysisk person och en närstående till denne ska räknas som
en enda person vid bedömningen av om det föreligger en
intressegemenskap. Detsamma gäller en fysisk person och de
delägare som tillsammans med den fysiska personen ska anses
som en enda delägare vid tillämpning av 57 kap. 3 §
inkomstskattelagen (1999:1229).
Vilka som kan få skattereduktion
4 § Rätt till skattereduktion har fysiska och juridiska
personer med inkomst av näringsverksamhet om de innehar eller
har innehaft inventarier som ingår i ett underlag för
skattereduktion enligt 6-12 §§.
Om ett kommissionärsföretag i en kommissionärsverksamhet
innehar eller har innehaft sådana inventarier har i stället
kommittentföretaget rätt till skattereduktion.
5 § Om ett svenskt handelsbolag innehar eller har innehaft
inventarier som ingår i ett underlag för skattereduktion
enligt 6-12 §§ har delägarna rätt till skattereduktion.
Till den del en i utlandet delägarbeskattad juridisk person
inte är skattskyldig för sina inkomster enligt 6 kap. 12 §
inkomstskattelagen (1999:1229) har, i stället för vad som
anges i 4 §, de delägare som är obegränsat skattskyldiga rätt
till skattereduktion.
Om delägare har rätt till skattereduktion enligt första eller
andra stycket, ska underlaget för skattereduktionen fördelas
till varje delägare med belopp som motsvarar delägarens andel
av handelsbolagets eller den juridiska personens inkomst det
räkenskapsår som avslutas den 31 december 2022 eller, om
räkenskapsåret inte avslutas den 31 december 2022, det första
räkenskapsåret som avslutas efter detta datum.
Underlag för skattereduktion
6 § Underlag för skattereduktion är anskaffningsvärdet för
sådana inventarier som anges i 18 kap. 1 § första stycket
inkomstskattelagen (1999:1229), om
1. värdet dras av genom årliga värdeminskningsavdrag enligt
18 kap. 3 § samma lag, och
2. inventarierna förvärvas genom köp, byte, egen tillverkning
eller på liknande sätt.
7 § I underlaget för skattereduktion räknas dock inte in
1. utgifter som får dras av omedelbart enligt 18 kap. 4 och
5 §§ inkomstskattelagen (1999:1229),
2. utgifter för anskaffning till den del försäkringsersättning
lämnats,
3. utgifter för vilka annan skattereduktion getts, eller
4. utgifter för inventarier som har anskaffats från en person
i samma intressegemenskap och som denne, eller någon i samma
intressegemenskap, har använt för stadigvarande bruk.
I underlaget för skattereduktion räknas inte heller in
utgifter för inventarier som hyrs ut eller som har hyrts ut,
om inventarierna
1. efter anskaffningen fortfarande används i samma
näringsverksamhet som tidigare eller i näringsverksamhet som
bedrivs av en person i samma intressegemenskap, eller
2. under den tid som avses i 10 § omfattas av ett finansiellt
leasingavtal och leasetagaren inte använder tillgången i någon
näringsverksamhet.
8 § Om inventarier anskaffats från en person i samma
intressegemenskap och anskaffningen inte ska undantas enligt
7 § första stycket 4, får värdet som läggs till underlaget
högst uppgå till inventariernas marknadsvärde vid förvärvet.
9 § Underlaget för skattereduktion omfattar endast inventarier
som anskaffats under perioden 1 januari-31 december 2021.
10 § Underlaget för skattereduktion omfattar endast
inventarier som fortfarande tillhör näringsverksamheten vid
utgången av det beskattningsår som avslutas den
31 december 2022 eller, om beskattningsåret inte avslutas den
31 december 2022, det första beskattningsåret som avslutas
efter detta datum. Motsvarande gäller inventarier som har
anskaffats av ett kommissionärsföretag.
Om inventarier anskaffats av ett svenskt handelsbolag eller en
sådan i utlandet delägarbeskattad juridisk person som anges i
5 § andra stycket, ska underlaget för skattereduktionen
i stället endast omfatta inventarier som fortfarande tillhör
näringsverksamheten vid utgången av det räkenskapsår som
avslutas den 31 december 2022 eller, om räkenskapsåret inte
avslutas den 31 december 2022, det första räkenskapsåret som
avslutas efter detta datum.
11 § Inventarier ska fortfarande anses tillhöra samma
näringsverksamhet enligt 10 §, även om inventarierna
1. övertagits av ett övertagande företag vid en kvalificerad
fusion eller fission,
2. ingår bland de avyttrade tillgångarna vid en
verksamhetsavyttring som är undantagen från omedelbar
beskattning, eller
3. ingår bland de överlåtna tillgångarna vid en partiell
fission som är undantagen från omedelbar beskattning.
12 § I sådana situationer som anges i 11 § 2 och 3 ska värdet
som läggs till underlaget för skattereduktionen vara det
säljande företagets respektive det överlåtande företagets
anskaffningsvärde.
Skattereduktionens storlek
13 § Skattereduktionen uppgår till 3,9 procent av underlaget.
Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller
bort.
Skattereduktionen ska räknas av mot kommunal och statlig
inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift och statlig
fastighetsskatt.
När skattereduktion ska tillgodoräknas
14 § Skattereduktionen ska tillgodoräknas vid fastställandet
av skatten för det beskattningsår som avslutas den
31 december 2022 eller, om beskattningsåret inte avslutas den
31 december 2022, det första beskattningsåret som avslutas
efter detta datum.
Om underlaget för skattereduktionen helt eller delvis inte kan
utnyttjas det beskattningsåret, får skattereduktion för det
återstående underlaget tillgodoräknas det följande
beskattningsåret.
Avräkning av utländsk skatt
15 § Vid tillämpning av 2 kap. 10 § första stycket lagen
(1986:468) om avräkning av utländsk skatt ska, om den
skattskyldige fått skattereduktion enligt denna lag,
reduktionen anses ha skett från kommunal och statlig
inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal
fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive
skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda
skatter och avgift
- före sådan skattereduktion, och
- före skattereduktioner som enligt andra stycket i samma
paragraf och enligt 8 § lagen (2021:930) om tillfällig
skattereduktion för arbetsinkomster ska fördelas på samma sätt
som reduktionen enligt denna lag.
Förfarandet vid skattereduktion för investeringar i
inventarier
16 § I fråga om förfarandet vid beskattningen gäller
skatteförfarandelagen (2011:1244).
Bestämmelser om att hänsyn ska tas till skattereduktion vid
beslut om slutlig skatt finns i 56 kap. 7 §
skatteförfarandelagen. Skattereduktion enligt denna lag ska
göras efter de skattereduktioner som anges i
inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (2008:826) om
skattereduktion för kommunal fastighetsavgift och lagen
(2021:930) om tillfällig skattereduktion för arbetsinkomster.
17 § En begäran om skattereduktion ska göras i
inkomstdeklarationen för beskattningsår som anges i 14 §
första eller andra stycket.
I inkomstdeklarationen ska uppgifter lämnas om underlaget för
skattereduktionen.
Övergångsbestämmelser
2021:931
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2022.
2. Lagen upphör att gälla vid utgången av 2024.
3. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för de
beskattningsår som anges i 14 §.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1989:968 | /r1/ Förordning (1989:968)
om statligt reglerade anställningar hos Svenska språknämnden; | 1 § Denna förordning gäller de anställningar hos Svenska språknämnden
som är statligt reglerade.
Med statligt reglerade anställningar avses i denna förordning
anställningar, där avlöningsförmånerna fastställs under medverkan av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
2 § Tjänsten som föreståndare tillsätts av regeringen efter anmälan av
ordföranden i nämndens styrelse.
3 § Bestämmelserna i 15 kap. 4 § lagen (1976:600) om offentlig
anställning samt bestämmelserna i 32 § anställningsförordningen
(1965:601) om chef för central förvaltningsmyndighet skall tillämpas på
den som innehar eller uppehåller tjänsten som föreståndare.
Beträffande andra arbetstagare vid nämnden prövas frågor om skiljande
från anställning eller uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan,
avstängning eller läkarundersökning av nämndens styrelse.
4 § Besked enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601)
lämnas beträffande samtliga arbetstagare av nämndens styrelse.
5 § Beslut av nämndens styrelse att tillsätta tjänster hos nämnden får
överklagas hos regeringen. Av 14 § lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
följer att bestämmelserna i 23--25 och 30 §§ förvaltningslagen
(1986:223) skall tillämpas vid överklagandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2008:57 | Förordning (2008:57) om den Europeiska flyktingfonden och den Europeiska återvändandefonden för perioden 2008-2013 | 1 § Denna förordning gäller förvaltningen av
- den europeiska flyktingfonden som inrättats enligt
Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG av den 23
maj 2007 om inrättande av Europeiska flyktingfonden för
perioden 2008-2013 som en del av det allmänna programmet
"Solidaritet och hantering av migrationsströmmar" och om
upphävande av rådets beslut 2004/904/EG, och
- den europeiska återvändandefonden som inrättats enligt
Europaparlamentets och rådets beslut nr 575/2007/EG av den 23
maj 2007 om inrättande av Europeiska återvändandefonden för
perioden 2008-2013 som en del av det allmänna programmet
"Solidaritet och hantering av migrationsströmmar".
2 § Migrationsverket ska i egenskap av ansvarig och
attesterande myndighet för den europeiska flyktingfonden och
den europeiska återvändandefonden fullgöra de uppgifter som
enligt beslut nr 573/2007/EG och 575/2007/EG ska fullgöras av
en ansvarig och attesterande myndighet.
3 § Migrationsverket får meddela föreskrifter för
verkställigheten av denna förordning.
4 § Beslut som Migrationsverket fattar i egenskap av ansvarig
och attesterande myndighet får inte överklagas.
Övergångsbestämmelser
2008:57
1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2008.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (2005:203) om den
Europeiska flyktingfonden för perioden 2005-2010. Den upphävda
förordningen ska dock fortsätta att tillämpas i fråga om
ärenden enligt den förordningen.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1978:89 | Förordning (1978:89)
om föreskrifter i fråga om vägtrafikskatt | Föreskrifter med anvisningar för länsstyrelsens prövning av ärenden
enligt 40 § första stycket vägtrafikskattelagen (1973:601) meddelas av
arbetsmarknadsstyrelsen efter samråd med socialstyrelsen och
riksskatteverket.
Övergångsbestämmelser
1988:992
Den upphävda förordningen gäller dock även efter utgången av september
1988 i fråga om prövning av ärenden enligt övergångsbestämmelserna till
lagen (1988:356) om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601).
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1987:561 | Lag (1987:561)
om särskild skatteutjämningsavgift | 1 § Kommun skall erlägga särskild skatteutjämningsavgift om antalet
skattekronor enligt skattemyndighetens beslut enligt 4 kap. 2 §
taxeringslagen (1990:324) vid taxeringen till kommunal inkomstskatt
föregående år överstiger vad som motsvarar 100 procent av
medelskattekraften. Kommun som inte ingår i landstingskommun skall dock
inte erlägga särskild skatteutjämningsavgift. Lag (1990:398).
2 § Avgiftsunderlaget är antalet skattekronor vid den taxering som avses
i 1 §.
3 § Den särskilda skatteutjämningsavgiften erläggs med följande belopp
per skattekrona för de delar av skatteunderlaget som ligger inom angivna
procent av medelskattekraften.
Krona per Procent av
skattekrona medelskatte-
kraften
1 100--109,99
2 110--119,99
3 120--124,99
4 125--129,99
6 130--134,99
8 135--139,99
10 140--
Särskild skatteutjämningsavgift skall dock inte erläggas för den del av
skatteunderlaget som understiger det för kommunen garanterade
skatteunderlaget enligt lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag. Lag
(1991:1944).
4 § I fråga om den särskilda skatteutjämningsavgiften tillämpas vad som
sägs i 5--9 §§ lagen (1987:560) om skatteutjämningsavgift.
Övergångsbestämmelser
1987:561
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1987 och tillämpas första gången i
fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1988. Avgiftsunderlaget
för år 1988 skall justeras på sätt anges i 1 c § lagen (1982:221) med
särskilda bestämmelser om det kommunala skatteunderlaget m. m.
1988:492
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988 och tillämpas första gången i
fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1989.
1989:606
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1989 och tillämpas första gången i
fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1990.
1990:398
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången
i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1992.
1991:1944
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången
i fråga om särskild skatteutjämningsavgift för år 1992.
1992:674
Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om särskild
skatteutjämningsavgift för år 1992 och tidigare.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1997:288 | Elberedskapslag (1997:288) | Inledande bestämmelser
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om skyldighet att vidta
beredskapsåtgärder inom elsektorn.
Bestämmelserna gäller för den som bedriver produktion av el,
handel med el eller sådan överföring av el som sker med stöd
av nätkoncession enligt 2 kap. 1 § ellagen (1997:857).
Lag (2012:396).
1 a § Den myndighet som regeringen bestämmer är
elberedskapsmyndighet och har de uppgifter som anges i denna
lag och i föreskrifter som har meddelats i anslutning till
lagen. Om myndigheten bedriver sådan verksamhet som avses i 1 §
andra stycket omfattas inte myndigheten av bestämmelserna i 4,
6, 7, 9 och 15 §§. Lag (2012:396).
2 § Beredskapslagring av bränsle som används för
elproduktion omfattas av lagen endast i fråga om rätt till
ersättning enligt 10 §. Särskilda bestämmelser om
beredskapslagring finns i lagen (2012:806) om
beredskapslagring av olja.
I skyddslagen (2010:305) och i säkerhetsskyddslagen
(2018:585) finns bestämmelser om tillträdesbegränsning
respektive fysisk säkerhet. Lag (2018:587).
Beredskapsåtgärder
3 § Med beredskapsåtgärder avses åtgärder som behövs för att
förebygga, motstå och hantera sådana störningar i
elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar på
samhället. Med beredskapsåtgärder avses också sådana åtgärder
som krävs för att göra det möjligt att vidta de åtgärder som
behövs vid höjd beredskap.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om
beredskapsåtgärder. Lag (2012:396).
Skyldighet att vidta beredskapsåtgärder m.m.
4 § Den som avses i 1 § andra stycket ska
1. vidta de beredskapsåtgärder som beslutas enligt denna lag,
2. upprätta en risk- och sårbarhetsanalys avseende säkerheten
i den egna verksamheten, och
3. lämna de uppgifter till elberedskapsmyndigheten som
myndigheten behöver för att kunna upprätta den nationella
risk- och sårbarhetsanalysen inom elsektorn.
Om det kan anses lämpligt, får ett beslut om
beredskapsåtgärder i stället riktas till ägaren eller
nyttjanderättshavaren till anläggningen eller fastigheten.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om risk- och
sårbarhetsanalyser och om skyldigheten att lämna uppgifter
till elberedskapsmyndigheten.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
elberedskapsmyndigheten får även meddela föreskrifter om eller
besluta om undantag från föreskrifterna i första stycket 2 och
3. Lag (2012:396).
Beslut om beredskapsåtgärder
5 § Elberedskapsmyndigheten beslutar om de beredskapsåtgärder
som ska vidtas enligt denna lag.
Ett beslut om beredskapsåtgärder får inte vara mer betungande
än som kan anses skäligt med hänsyn till anläggningens eller
verksamhetens omfattning och betydelse.
Ett beslut om sådana åtgärder får inte innebära att vapen ska
anskaffas. Lag (2012:396).
Anmälningsskyldighet
6 § Innan en anläggning som är av väsentlig betydelse
för elförsörjningen i Sverige eller inom en ort eller
ett område uppförs, byggs om eller på annat sätt ändras
skall anmälan göras till elberedskapsmyndigheten för
prövning enligt 5 §. Arbetet får inte påbörjas innan
myndigheten fattat beslut i frågan.
Anmälan skall göras av den som driver verksamheten.
Om någon verksamhet inte drivs, skall anmälan göras av
ägaren eller i förekommande fall nyttjanderättshavaren
till anläggningen eller fastigheten.
7 § Den som driver sådan verksamhet som anges i 1 § och
som är av väsentlig betydelse för elförsörjningen i
Sverige eller inom en ort eller ett område skall anmäla
till elberedskapsmyndigheten om verksamheten överlåts,
läggs ner eller ändras på annat sätt. Sådan anmälan
behöver dock endast göras om verksamhetsförändringen är
av väsentlig betydelse för elförsörjningen. Anmälan
skall ske senast i samband med ändringen.
8 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigande
elberedskapsmyndigheten får föreskriva
1. vilken typ av anläggningar och verksamheter som
enligt 6 och 7 §§ skall anses vara av väsentlig
betydelse för elförsörjningen, och
2. vilka slag av verksamhetsförändringar som enligt 7 §
skall anses vara av väsentlig betydelse.
9 § Har ändring som anmälts enligt 6 § inte påbörjats
inom två år från det elberedskapsmyndigheten meddelade
sitt beslut, skall en ny anmälan göras.
Informationsskyldighet
9 a § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
elberedskapsmyndigheten får meddela föreskrifter om skyldighet
för den som avses i 1 § andra stycket att lämna information
till elberedskapsmyndigheten när det har uppstått en sådan
störning i elförsörjningen som kan medföra svåra påfrestningar
på samhället. Lag (2012:396).
Ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder
10 § Ersättning lämnas för kostnader för beredskapsåtgärder som
vidtas efter beslut enligt 5 §.
Ersättning lämnas dock inte för
1. merkostnader som avses i 11 §, eller
2. kostnader för upprättande av risk- och sårbarhetsanalys
avseende säkerheten i den egna verksamheten eller för
uppgiftslämnande och planering av egna uppgifter inom
totalförsvaret.
Ersättning för kostnader för beredskapsåtgärder beslutas av
elberedskapsmyndigheten. Ersättningen ska betalas ut efter det
att åtgärden genomförts. Ersättningen får dock betalas ut i
förskott, om det finns särskilda skäl för det.
Lag (2012:807).
11 § Om anmälningsskyldighet enligt 6 § inte fullgjorts
kan elberedskapsmyndigheten besluta att rätt inte
föreligger till ersättning för merkostnad som uppstått
på grund av att beredskapsåtgärden har måst utföras
utan samband med annan åtgärd.
Tillsyn
12 § Elberedskapsmyndigheten har tillsynen över att
denna lag och föreskrifter som meddelats med stöd av
lagen följs.
13 § Elberedskapsmyndigheten har på begäran rätt att av
den som kan åläggas att utföra beredskapsåtgärder få de
upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen
samt för klarläggande av om beredskapsåtgärder behöver
vidtas. Elberedskapsmyndigheten har också rätt att för
samma ändamål få tillträde till områden, lokaler och
andra utrymmen, dock inte bostäder, där verksamhet som
omfattas av denna lag bedrivs.
Elberedskapsmyndigheten får meddela de förelägganden
och förbud som behövs för att denna lag eller
föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen skall
följas. Ett föreläggande eller förbud får förenas med
vite.
14 § Beslut enligt 5 § om åläggande att vidta
beredskapsåtgärder får verkställas enligt
utsökningsbalkens bestämmelser. Detsamma gäller beslut
enligt 13 § om utlämnande av handlingar och om
tillträde till område m.m. där verksamhet bedrivs.
Avgift
15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om avgift för beredskapsåtgärder och
elberedskapsmyndighetens verksamhet enligt denna lag.
Beslut om att ta ut avgift får verkställas enligt
utsökningsbalken. Lag (2017:1039).
Tystnadsplikt
16 § Den som på grund av bestämmelser i denna lag eller
föreskrifter som meddelats med stöd av lagen har fått
kännedom om förhållanden som är av betydelse för
totalförsvaret eller för rikets säkerhet i övrigt eller en
enskilds affärs- eller driftförhållanden får inte obehörigen
röja eller utnyttja uppgifterna.
I det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400). Lag (2009:466).
Överklagande m.m.
17 § Beslut som avses i 5, 10 och 11 §§, 13 § andra stycket
och 15 § andra stycket får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid
överklagande till kammarrätten.
Andra beslut än beslut om att ta ut avgift gäller
omedelbart om inte annat bestäms i beslutet.
Lag (2017:1039).
Ansvarsbestämmelser
18 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte
fullgör anmälnings-skyldighet enligt 6 § döms till
böter eller fängelse i högst sex månader.
Den som har åsidosatt ett vitesföreläggande skall
inte dömas till straff för gärning som omfattas av
föreläggandet.
Övriga bestämmelser
19 § Mål enligt 11 kap. miljöbalken om tillstånd till
anläggning som omfattas av bestämmelserna i denna lag eller
till väsentlig ombyggnad, ändring eller utvidgning av en sådan
anläggning får inte avgöras innan prövning har skett enligt
denna lag.
Första stycket tillämpas också beträffande ärende om
nätkoncession enligt ellagen (1997:857) om anläggningen
omfattas av bestämmelser enligt denna lag. Lag (1998:853).
20 § Den ökning i byggnadskostnader som föranleds av åtgärder
enligt denna lag skall inte räknas med vid den prövning som
avses i 11 kap. 6 § första stycket miljöbalken.
Vid meddelande av tillstånd som anges i 19 § första stycket
skall de beslut om vattenanläggningars utförande som meddelats
med stöd av denna lag beaktas. Lag (1998:853).
Övergångsbestämmelser
1997:288
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.
2. Genom lagen upphävs lagen (1942:335) om särskilda
skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.
3. I ärenden och mål där beslut fattats före denna
lags ikraftträdande skall bestämmelserna i den upphävda
lagen fortfarande tillämpas. Elberedskapsmyndigheten
skall dock vara enskilds motpart i mål vid allmän
förvaltningsdomstol efter den 1 juli 1997, även om det
överklagade beslutet fattats av Krigsskyddsnämnden för
kraftanläggningar.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2004:540 | Förordning (2004:540) om ikraftträdande av vissa lagar med
anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 28 maj
1999 om vissa enhetliga regler för internationella
lufttransporter (Montrealkonventionen) | Regeringen föreskriver att följande lagar skall träda i kraft
den 28 juni 2004:
1. lagen (2002:1130) om ändring i luftfartslagen (1957:297),
2. lagen (2002:1131) om ändring i atomansvarighetslagen
(1968:45), och
3. lagen (2002:1132) om ändring i lagen (1992:1672) om
paketresor.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2007:959 | Förordning (2007:959) med instruktion för Luftfartsstyrelsen | Uppgifter
1 § Luftfartsstyrelsen har ett samlat ansvar, sektorsansvar,
för den civila luftfarten.
Luftfartsstyrelsen ska verka för att de transportpolitiska
målen uppnås.
2 § Luftfartsstyrelsens huvuduppgifter är att
1. främja en säker, kostnadseffektiv och miljösäker civil
luftfart,
2. pröva frågor om tillstånd inom civil luftfart,
3. utöva tillsyn av den civila luftfarten, särskilt
flygsäkerheten,
4. följa luftfartsmarknadens utveckling och i samråd med
Konkurrensverket övervaka att verksamheten fungerar effektivt
ur ett konkurrensperspektiv samt anmäla missförhållanden till
Konkurrensverket,
5. ha ett övergripande ansvar för flygtransportsystemets
miljöanpassning,
6. svara för de myndighetsuppgifter som rör flygtrafiktjänst
för civil och militär luftfart,
7. ha samordningsansvaret för krisberedskapsarbetet inom den
civila luftfarten,
8. verka för att hänsyn tas till funktionshindrade personers
behov inom den civila luftfarten,
9. ha samordningsansvaret för trafiksäkerhetsarbetet inom den
civila luftfarten.
3 § Luftfartsstyrelsen har myndighetsansvar för
flygtrafiktjänst för civil och militär luftfart.
Luftfartsstyrelsen ska upprätta avtal med Försvarsmakten i
fråga om den praktiska tillämpningen av myndighetsansvaret för
flygtrafiktjänst som berör militär luftfart.
4 § Luftfartsstyrelsen ska verkställa utredningar och medverka
vid tillkomsten av luftfartsöverenskommelser med annat land
samt övervaka tilllämpningen av sådana överenskommelser.
5 § Luftfartsstyrelsen ska tillsammans med Rikspolisstyrelsen
ansvara för förebyggande av brott mot civila luftfartens
säkerhet enligt lagen (2004:1100) om luftfartsskydd.
6 § Luftfartsstyrelsen ska svara för förvaltning och utveckling
av ett krisberedskapssystem för luftburna sjuktransporter.
Luftfartsstyrelsen ska upprätthålla en beredskap för att, i
samråd med Krisberedskapsmyndigheten, Statens räddningsverk och
Socialstyrelsen, besluta om och genomföra luftburna
sjuktransporter
- nationellt vid händelser där samhällets ordinarie resurser
för sjuktransporter inte är tillräckliga,
- internationellt för att bistå vid hemtagning av personer som
drabbats av katastrofer utomlands, vid civil och militär
krishantering samt vid andra humanitära insatser.
7 § Luftfartsstyrelsen får överlägga med luftfartsmyndigheter i
andra länder och handlägga ärenden som rör den civila
luftfartsorganisationen (ICAO), den europeiska civila
luftfartskonferensen (ECAC), den europeiska organisationen för
säkrare flygtrafiktjänst (Eurocontrol) och den europeiska byrån
för luftfartssäkerhet (EASA). Ärenden av större ekonomisk eller
utrikes- eller luftfartspolitisk betydelse ska alltid
underställas regeringen.
Samverkan m.m.
8 § Luftfartsstyrelsen ska inom sitt verksamhetsområde
tillhandahålla underlag för tillämpning av 3-5 kap. miljöbalken
och av plan- och bygglagen (1987:10).
9 § Luftfartsstyrelsen ska samråda med Statens räddningsverk i
frågor som rör transport av farligt gods. Luftfartsstyrelsen
ska vidare tillsammans med Statens räddningsverk och
Sjöfartsverket verka för att de nationella och internationella
säkerhetsföreskrifterna för transport av farligt gods samordnas
mellan transportslagen och att myndigheternas arbete inom
området transport av farligt gods även i övrigt samordnas.
Luftfartsstyrelsen deltar i det råd för transport av farligt
gods som anges i 17 § förordningen (2007:857) med instruktion
för Statens räddningsverk.
10 § Luftfartsstyrelsen ska i fråga om sitt miljömålsarbete
rapportera till det miljömålsråd som finns inom
Naturvårdsverket och samråda med rådet om vilken rapportering
som behövs.
Ledning
11 § Luftfartsstyrelsen leds av en myndighetschef.
12 § Vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd som består av
högst sju ledamöter.
Anställningar
13 § Generaldirektören är myndighetschef.
Personalansvarsnämnd
14 § Vid Luftfartsstyrelsen ska det finnas en
personalansvarsnämnd.
Tillämpligheten av viss förordning
15 § Luftfartsstyrelsen ska tillämpa
personalföreträdarförordningen (1987:1101).
Avgifter
16 § Luftfartsstyrelsen får ta ut avgifter för sin verksamhet,
besluta om avgifternas storlek och disponera inkomsterna.
Influtna avgifter får inte användas för genomförande av
luftburna transporter enligt 6 §.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2022:15 | Tillkännagivande (2022:15) av de EU-bestämmelser som lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter kompletterar | Grundförordningar som lagen om foder och animaliska
biprodukter kompletterar till alla delar
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1831/2003
av den 22 september 2003 om fodertillsatser.
2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 183/2005
av den 12 januari 2005 om fastställande av krav för
foderhygien.
3. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2009
av den 13 juli 2009 om utsläppande på marknaden och användning
av foder, om ändring av Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1831/2003 och om upphävande av rådets
direktiv 79/373/EEG, kommissionens direktiv 80/511/EEG, rådets
direktiv 82/471/EEG, 83/228/EEG, 93/74/EEG, 93/113/EG och
96/25/EG samt kommissionens beslut 2004/217/EG.
4. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009
av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska
biprodukter och därav framställda produkter som inte är
avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av
förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska
biprodukter).
Grundförordningar som lagen om foder och animaliska
biprodukter kompletterar i de delar de innehåller bestämmelser
som faller inom lagens tillämpningsområde
5. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002
av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för
livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska
myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor
som gäller livsmedelssäkerhet.
6. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003
av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel
och foder.
7. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003
av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av
genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel
och foderprodukter som är framställda av genetiskt
modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG.
8. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005
av den 23 februari 2005 om gränsvärden för
bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av
vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets
direktiv 91/414/EEG.
9. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av
den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig
verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels-
och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och
djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av
Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001,
(EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU)
nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU)
2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG)
nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG,
2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004
och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG,
90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt
rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll).
Grundförordningar som lagen om foder och animaliska
biprodukter kompletterar i de delar som anges i det följande
10. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001
av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för
förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av
transmissibel spongiform encefalopati, när det gäller
- artikel 2, i den del som faller inom tillämpningsområdet för
lagen om foder och animaliska biprodukter,
- artikel 6, i de delar som gäller åtgärder efter testning som
utförs på slakteri och som avser kvarhållande i avvaktan på
negativt provsvar av varor som inte är avsedda att användas
som livsmedel,
- artikel 7,
- artikel 8, i de delar som faller inom tillämpningsområdet
för lagen om foder och animaliska biprodukter, och
- artikel 16, i de delar som faller inom tillämpningsområdet
för lagen om foder och animaliska biprodukter.
11. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003
av den 17 november 2003 om bekämpning av salmonella och vissa
andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen, när det gäller
- artikel 3.2, i den del bestämmelsen avser foder,
- artikel 7, i den del bestämmelsen avser foder, och
- artikel 12, i den del bestämmelsen avser foder.
12. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004
av den 29 april 2004 om livsmedelshygien, när det gäller
- del A, punkt 4 a i bilaga I, i den del bestämmelsen avser
foder,
- del A, punkt 7 i bilaga I, när det gäller sådana uppgifter
som faller inom tillämpningsområdet för lagen om foder och
animaliska biprodukter, och
- del A, punkt 8 a i bilaga I.
13. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004
av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda
hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung när det
gäller avsnitt IV, kapitel II, punkt 4 a, fjärde stycket i
bilaga III, i den del bestämmelsen avser utförande av
officiella kontroller vid den tekniska anläggningen.
14. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/4 av
den 11 december 2018 om tillverkning, utsläppande på
marknaden, användning av foder som innehåller läkemedel, om
ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 183/2005 och om upphävande av rådets direktiv 90/167/EEG,
utom när det gäller artikel 4.4 i den del den hänvisar till
avsnitt 5 i kapitel IV i Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2019/6 av den 11 december 2018 om
veterinärmedicinska läkemedel och om upphävande av direktiv
2001/82/EG.
Förordning som inte är grundförordning och som lagen om foder
och animaliska biprodukter kompletterar i de delar som anges i
det följande
15. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1375 av den
10 augusti 2015 om fastställande av särskilda bestämmelser för
offentlig kontroll av trikiner i kött, när det gäller
- artikel 4.2, och
- artikel 12.2 g iii.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
2004:375 | Förordning (2004:375) om beredskapslagring av oljeprodukter
under lagringsåret 2004/05 | Regeringen föreskriver enligt 9 § lagen (1984:1049) om
beredskapslagring av olja och kol att följande andelar av
basmängderna för vissa lagringsbränslen skall lagras under
lagringsåret 2004/05.
Varuslag Procentandel
av basmängden
Motorbensin 25
Fotogen 25
Dieselbrännolja/eldningsolja 1 25
Övriga eldningsoljor 25
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1994:361 | Förordning (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. | Allmänna bestämmelser
1 § I denna förordning ges föreskrifter om mottagande av
asylsökande m.fl. i anslutning till lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl. Förordning (2005:16).
2 § Bestämmelser om avgifter för hälso- och sjukvård, tandvård och
läkemedel finns i förordningen (1994:362) om vårdavgifter m.m.
för vissa utlänningar.
Vissa närmare bestämmelser om mottagandet
2 a § Migrationsverket ska informera utlänningar som avses i
1 § första stycket 1 lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl. om de förmåner som finns och om vad de ska
göra för att få dessa. Verket ska också informera dem om
skyldigheten att anmäla ändrade förhållanden enligt 8 a §.
Informationen ska lämnas så snart som möjligt och inte senare
än 15 dagar efter det att ansökan om uppehållstillstånd har
gjorts.
Informationen ska ges skriftligen och på ett språk som de som
ska ta emot informationen kan förväntas förstå. Vid behov får
informationen även lämnas muntligen.
Sökande som avses i första stycket ska även informeras om
organisationer eller grupper av personer som tillhandahåller
särskild juridisk rådgivning och om organisationer som kan
bistå eller informera dem i fråga om villkoren för
mottagandet, inklusive hälso- och sjukvård.
Förordning (2015:608).
2 b § Utlänningar som avses i 1 § första stycket 1 lagen
(1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. skall inom tre
dagar efter det att de lämnat in en ansökan om
uppehållstillstånd av Migrationsverket förses med ett dokument
som intygar att innehavaren är asylsökande.
Vad som sägs i första stycket gäller inte om utlänningen hålls
i förvar. Förordning (2005:16).
2 c § När Migrationsverket erbjuder utlänningar som avses i 1 §
första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl. plats på en förläggning skall verket, om
utlänningarna samtycker till det, se till att familjer i
största möjliga utsträckning hålls samman. Förordning (2005:16).
2 d § Migrationsverket skall så snart som möjligt försöka hitta
familjemedlemmar till barn under 18 år som vid ankomsten till
Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon
annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas
ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan
ställföreträdare och som omfattas av 1 § första stycket 1 och 2
lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
Förordning (2006:217).
Avtal om sysselsättning
3 § I avtal som anges i 6 § lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl. skall ingå
1. ett villkor om att den som tillhandahåller arbete åt utlänningar
som avses i 1 § den lagen till dessa utlänningar inte får betala ut lön
eller annan ersättning för arbetet, och
2. en påminnelse om att skadeståndslagen (1972:207) och de
föreskrifter i arbetsmiljölagen (1977:1160) som anges i 5 § andra
stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. gäller för
arbetet.
Bostadsersättning
4 § Bostadsersättning enligt 16 § lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl. får beviljas utlänning som
1. har beviljats arbetstillstånd eller undantag från
skyldigheten att inneha arbetstillstånd,
2. har fått eller erbjudits en anställning om minst tre
månader, och
3. för att kunna påbörja anställningen måste flytta till en ort
där Migrationsverket saknar möjlighet att erbjuda
anläggningsboende.
Bostadsersättning lämnas endast så länge
anställningsförhållandet består.
Bostadsersättning lämnas med 350 kronor per månad. För det fall
utlänningens familj flyttar med till anställningsorten lämnas
bostadsersättning med 850 kronor per månad sammanlagt för
familjen. Förordning (2005:27).
Dagersättning
5 § Dagersättningen skall täcka kostnader för livsmedel, kläder och
skor, fritidsaktiviteter, hygienartiklar och andra förbrukningsvaror.
Dagersättningen skall även täcka utgifter för hälso- och sjukvård,
tandvård samt läkemedel om inte annat följer av förordningen
(1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar.
6 § När fri mat ingår i inkvarteringen lämnas en reducerad
dagersättning.
Dagersättning per person lämnas med följande belopp.
Dagersättning inkl. Dagersättning exkl.
egen mathållning egen mathållning
Ensamstående 71 kr 24 kr
Sammanboende 61 kr 19 kr
Barn 0--3 år 37 kr 12 kr
Barn 4--10 år 43 kr 12 kr
Barn 11--17 år 50 kr 12 kr
Hemmavarande 61 kr 19 kr
vuxen
För familjer som har fler än två barn lämnas hel dagersättning
endast för de två äldsta barnen. För vart och ett av de yngre barnen
lämnas dagersättning med hälften av det belopp som gäller för
barnet enligt tabellen.
Särskilt bidrag
7 § Särskilt bidrag enligt 18 § lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl. lämnas för kostnader som uppstår på grund av
särskilda behov. Det särskilda bidraget får avse kostnader som är
nödvändiga för en dräglig livsföring, t.ex. kostnader för
vinterkläder, glasögon, kosttillskott, handikapputrustning och
spädbarnsutrustning.
Att särskilt bidrag i vissa fall får lämnas för avgifter för sjukvård,
läkemedel och tandvård framgår av förordningen (1994:362) om
vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar.
Eget boende i en del av en kommun med sociala och ekonomiska
utmaningar
7 a § En del av en kommun ska anses ha sociala och ekonomiska
utmaningar i den mening som avses i 10 a § första stycket
lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. om den
anges i en gällande förteckning enligt 7 c §.
Förordning (2019:1205).
7 b § De kommuner som anges i bilaga 1 till förordningen
(2018:151) om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt
eftersatta områden får till Migrationsverket anmäla att en
eller flera delar av kommunen ska anges i den förteckning som
avses i 7 c §. Vid bedömningen av om det är motiverat att
anmäla en del av kommunen ska de sociala och ekonomiska
förhållandena i kommundelen beaktas och särskilt graden av
arbetslöshet, sysselsättningsgraden, andelen mottagare av
försörjningsstöd, skolresultaten, utbildningsnivån och
valdeltagandet.
Innan en kommun gör en anmälan, ska kommunen inhämta ett
yttrande från länsstyrelsen över den eller de delar av
kommunen som kommunen avser att anmäla. Om länsstyrelsen anser
att det står klart att det inte är motiverat att en viss del
av kommunen anmäls, ska länsstyrelsen invända mot det i
yttrandet. En anmälan får inte avse en sådan del av kommunen
som omfattas av en invändning. Länsstyrelsens yttrande ska
bifogas anmälan.
En anmälan ska gälla tills vidare. Om en kommun som har gjort
en anmälan inte längre anges i bilaga 1 till förordningen om
statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta
områden, ska anmälan anses återkallad. Förordning (2020:734).
7 c § Migrationsverket ska hålla en förteckning tillgänglig
över de delar av kommuner som är anmälda enligt 7 b §.
Förteckningen ska uppdateras så snart det finns behov, dock
senast två veckor efter det att en anmälan har gjorts eller
återkallats. De delar av förteckningen som ändras vid en
uppdatering ska börja gälla
1. omedelbart, om ändringen medför att en del av en kommun tas
bort från förteckningen, eller
2. från det årsskifte som inträffar närmast efter två månader
från uppdateringen, om ändringen medför att en del av en
kommun läggs till i förteckningen.
I förteckningen ska det för varje del av en kommun anges från
och med vilket datum som förteckningen gäller.
Trots första stycket 2 ska en ändring som medför att en del av
en kommun läggs till i förteckningen börja gälla den
1 juli 2020, om uppdateringen av förteckningen har gjorts före
den 1 maj 2020. Förordning (2020:734).
Ansökan och anmälan om ändrade förhållanden
8 § Den som vill få bostadsersättning, dagersättning eller särskilt
bidrag skall göra en skriftlig ansökan.
Ansökan skall innehålla en förklaring på heder och samvete att de
uppgifter om ekonomiska och personliga förhållanden som lämnats
i ansökan är riktiga. Förklaringen skall vara underskriven av den
sökande.
8 a § Den som ansöker om eller får bostadsersättning,
dagersättning eller särskilt bidrag enligt lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl. ska till den myndighet som
lämnar biståndet anmäla sådana ändringar i fråga om inkomst och
andra förhållanden som kan antas påverka rätten till eller
storleken av biståndet. Förordning (2011:1135).
9 § Har en ansökan om bostadsersättning, dagersättning eller
särskilt bidrag avslagits eller bifallits endast till viss del, skall
beslutet delges den sökande.
Utbetalning
10 § Bostadsersättning och dagersättning betalas ut förskottsvis per
månad, om inte särskilda skäl leder till annat.
Övriga bestämmelser
11 § Fordran på bostadsersättning, dagersättning eller särskilt
bidrag får inte överlåtas eller utmätas.
11 a § Länsstyrelsens ställningstagande i ett yttrande enligt
7 b § andra stycket får inte överklagas.
Förordning (2020:734).
12 § Föreskrifter för verkställighet av denna förordning meddelas
av Migrationsverket. Förordning (2000:407).
Övergångsbestämmelser
1994:361
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1994, då förordningen
(1988:156) om bistånd åt asylsökande m.fl. skall upphöra att gälla.
Statens invandrarverk skall, om inte särskilda skäl talar mot det,
lämna bistånd i form av kostnadsfri bostad till den som vid
ikraftträdandet av denna förordning hade sådant bistånd enligt
lagen (1988:153) om bistånd åt asylsökande m.fl.
2020:734
1. Denna förordning träder i kraft den 15 augusti 2020.
2. En anmälan till Migrationsverket enligt 7 b § som har
gjorts före ikraftträdandet ska, trots det som sägs i 7 b §
tredje stycket första meningen, upphöra att gälla vid utgången
av 2020.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1992:157 | Förordning (1992:157) om arkiv hos regeringskansliet | 1 § Denna förordning skall tillämpas på arkiv hos regeringskansliet med
undantag av Utrikesdepartementet.
2 § För varje departement skall det finnas ett arkiv.
Detta gäller också i fråga om Statsrådsberedningen,
Regeringskansliets förvaltningskontor och andra särskilda organ med
ställning av myndighet inom regeringskansliet.
Som gemensam depå för dessa arkiv skall det finnas ett centralarkiv
inom regeringskansliet.
I arkivlagen (1990:782) anges vad som bildar ett arkiv och syftet
med arkivbildningen. Förordning (1996:303).
3 § I regeringskansliet skall det finnas en kansliarkivarie.
Kansliarkivariens uppgifter framgår av 4-6, 8, 11 och 13 §§ i denna
förordning. Förordning (1996:303).
4 § Alla arkiv som har bildats inom regeringskansliet skall stå
under tillsyn av en arkivansvarig. Den närmaste tillsynen över dessa
arkiv utövas av arkivvårdare.
Kansliarkivarien är arkivansvarig för handlingar som har lämnats
till regeringskansliets centralarkiv.
Frågor om att lämna ut handlingar som förvaras i regeringskansliets
centralarkiv prövas i första hand av den som enligt arbetsordning eller
särskilt beslut svarar för vården av handlingarna. I tveksamma fall
eller om sökanden begär att frågan hänskjuts till myndigheten, skall
prövningen göras av departementschefen eller av något annat statsråd
i det departement, varifrån handlingarna har överlämnats till
centralarkivet. För Statsrådsberedningens del görs prövningen i
motsvarande fall av statsministern och för Regeringskansliets
förvaltningskontors del av det statsråd som statsministern bestämmer.
Om det departement som överlämnat handlingarna har upphört eller inte
längre svarar för frågor inom det ämnesområde som handlingen avser
skall prövningen göras av det statsråd som vid tidpunkten för begäran
om utlämnande svarar för frågorna.
Frågor om att lämna ut handlingar som förvaras i centralarkivet får
hänskjutas till regeringens prövning. Förordning (1996:303).
5 § Varje departement, Statsrådsberedningen, Regeringskansliets
förvaltningskontor och andra särskilda organ med ställning av
myndighet inom regeringskansliet skall samråda med kansliarkivarien i
frågor om arkivbildning, gallring, arkivvård och nybyggnad eller
ombyggnad av arkivlokaler samt i andra arkivfrågor av principiell
betydelse.
Kansliarkivarien skall verka för enhetlighet inom regeringskansliet
i frågor om arkivbildning, gallring och arkivvård.
Förordning (1996:303).
6 § Kansliarkivarien skall samråda med Riksarkivet i viktigare frågor om
arkivbildning, gallring, arkivvård och nybyggnad eller ombyggnad av
arkivlokaler samt i andra arkivfrågor av principiell betydelse.
7 § Kansliarkivarien utses av regeringen.
Arkivansvariga och arkivvårdare hos departementen, Statsrådsberedningen
och regeringskansliets förvaltningskontor utses av varje departement,
Statsrådsberedningen respektive förvaltningskontoret.
Arkivansvarig och arkivvårdare hos annat organ som avses i 2 § andra
stycket utses av det departement till vilket organet hör i
administrativt hänseende.
8 § I arkivlagen (1990:782) ges föreskrifter om arkivbildning och
arkivvård.
Handlingar skall framställas på ett sådant sätt att de kan läsas,
avlyssnas eller på annat sätt uppfattas under den tid som
handlingarna skall bevaras.
Varje departement, Statsrådsberedningen, Regeringskansliets
förvaltningskontor och annat organ som avses i 2 § andra stycket
skall svara för vården av sitt arkiv, om inte arkivet med stöd av 13 §
har lämnats till regeringskansliets centralarkiv eller Riksarkivet.
Kansliarkivarien får meddela närmare föreskrifter i fråga om
arkivbildning och arkivvård. Förordning (1996:303).
9 § Varje arkiv skall om möjligt vara uppställt enligt
arkivförteckningen. Arkivet skall förvaras så att alla dess delar är
lätt åtkomliga.
Handlingar som innehåller uppgifter för vilka gäller sekretess enligt
sekretesslagen (1980:100), skall förvaras på ett betryggande sätt så att
obehöriga inte kan ta del av dem. Regeringsprotokoll med beteckningen
underprotokoll serie B, handlingar till sådana protokoll samt handlingar
i övrigt som innehåller uppgifter som omfattas av sekretess enligt 2
kap. 2 § sekretesslagen skall förvaras för sig. Detsamma gäller andra
handlingar, om dessa är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet eller
om det annars finns särskilda skäl.
I arkivlokaler bör endast arkivhandlingar förvaras.
10 § Handlingar i ett ärende som har slutbehandlats får återlämnas till
den som har gett in handlingarna om det är lämpligt med hänsyn till
allmänna arkivsynpunkter och övriga omständigheter.
11 § I arkivlagen (1990:782) ges föreskrifter om att allmänna
handlingar får gallras.
Kansliarkivarien får efter samråd med departementen,
Statsrådsberedningen och Regeringskansliets förvaltningskontor
meddela föreskrifter om gallring av allmänna handlingar.
Vid gallring skall hänsyn tas till den granskning som
konstitutionsutskottet har att göra. Förordning (1996:303).
12 § Föreskrifter om att arkivhandlingar får lånas ut till myndigheter
för tjänsteändamål finns i arkivförordningen (1991:446).
Varje departement, Statsrådsberedningen och regeringskansliets
förvaltningskontor får meddela föreskrifter om utlåning även i andra
fall. Kansliarkivarien får meddela sådana föreskrifter i fråga om
arkivhandlingar som förvaras i centralarkivet.
Från centralarkivet och övriga arkiv hos regeringskansliet får
arkivhandlingar lånas ut endast mot kvitto.
För utlånade arkivhandlingar gäller vad som föreskrivs i arkivlagen
(1990:782) om att myndigheters arkiv skall skyddas mot förstörelse,
skada, tillgrepp och obehörig åtkomst.
En utlånad arkivhandling får inte utlånas vidare utan att den
arkivansvarige har medgett det. Sådant medgivande behövs dock inte om
utlåningen sker till en myndighet för ett måls eller ärendes
handläggning.
13 § Arkivhandlingar lämnas till regeringskansliets centralarkiv vid den
tidpunkt som den arkivansvarige och kansliarkivarien kommer överens om.
Till Riksarkivet lämnas arkivhandlingar från centralarkivet vid den
tidpunkt som kansliarkivarien och Riksarkivet kommer överens om.
14 § Varje departement, Statsrådsberedningen och regeringskansliets
förvaltningskontor får meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av
denna förordning inom departementet, Statsrådsberedningen respektive
förvaltningskontoret.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |
1994:362 | Förordning (1994:362) om vårdavgifter m.m. för vissa utlänningar | 1 § I förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso-
och sjukvård till asylsökande finns det bestämmelser om statlig
ersättning för hälso- och sjukvård m.m. för vissa utlänningar
som avses i 1 § första stycket 1 och 2 lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl. samt utlänningar som avses i 11
kap. 2 § första och andra styckena utlänningslagen (2005:716).
I denna förordning ges bestämmelser om den avgift som
utlänningarna själva skall betala (vårdavgift) när rätt till
ersättning enligt första stycket föreligger.
För annan hälso- och sjukvård samt tandvård än som avses i 2-4
samt 8 §§ skall utlänningarna betala vårdavgift enligt de
grunder som vårdgivaren bestämmer. Förordning (2006:119).
2 § Utlänningarna skall betala vårdavgift med 50 kronor för besök
hos läkare inom den offentliga primärvården och för läkarvård som
ges efter remiss av sådana läkare. Förordning (1996:1356).
3 § Utlänningarna skall betala vårdavgift med 25 kronor för
annan sjukvårdande behandling än läkarvård, om den ges av en
vårdgivare efter remiss av en läkare inom den offentliga
vården. Utlänningarna skall betala avgift för sjukresa, dock
med högst 40 kronor. Förordning (2004:1162).
3 a § Vårdavgift och avgift för sjukresa enligt 2 och 3 §§
skall betalas endast i den utsträckning som motsvarande avgift
skall betalas av andra vårdtagare. Förordning (2004:1162).
4 § Utlänningarna skall inte betala avgift för
- förebyggande barna- och mödravård som ges av en vårdgivare
inom den offentliga primärvården,
- förlossningsvård, och
- vård och åtgärder enligt smittskyddslagen (2004:168).
Förordning (2004:261).
5 § Har en utlänning på grund av akut sjukdom eller av något annat
särskilt skäl anlitat vårdgivare som tagit ut högre avgift än som
anges i 2--4 §§, får Migrationsverket betala ett särskilt bidrag
enligt 18 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.
för den del av avgiften som utlänningarna har betalat som
överstiger de belopp som anges i 2--4 §§. Förordning (2000:408).
6 § För receptförskrivna läkemedel skall utlänningarna betala avgift
med högst 50 kronor.
6 a § Utlänningar som vid inköpstillfället är under 18 år ska
inte betala avgift för läkemedel och andra varor som avses i
15-18 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.
Förordning (2015:976).
7 § Har en utlänning inom loppet av en sexmånadersperiod betalat
mer än 400 kronor enligt 2, 3 och 6 §§ får Migrationsverket
betala ett särskilt bidrag enligt 18 § lagen (1994:137) om
mottagande av asylsökande m.fl. för de kostnader som överstiger
400 kronor.
Finns det i en familj fler än ett barn som inte fyllt 18 år skall
beloppet 400 kronor avse det sammanlagda belopp som betalats för
barn under 18 år i familjen. Förordning (2000:408).
8 § Utlänningarna ska betala avgift med 50 kronor för
behandling hos en tandläkare inom folktandvården och för
behandling hos en tandläkare som tillhör en vårdgivare som
regionen slutit avtal med.
Tandvård hos en sådan tandläkare som anges i första stycket är
kostnadsfri för utlänningar som inte har fyllt 18 år.
Förordning (2019:1016).
9 § Om en utlänning på grund av akut behov har anlitat en
annan tandläkare än en sådan som avses i 8 §, får
Migrationsverket betala ett särskilt bidrag till utlänningen
enligt 18 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande
m.fl. för den del av avgiften som överstiger 50 kronor.
Förordning (2016:661).
10 § Om det finns särskilda skäl får Migrationsverket även i
andra fall än som anges i 5, 7 och 9 §§ betala särskilt bidrag för
vårdavgift. Förordning (2000:408).
11 § Migrationsverket meddelar föreskrifter om förutsättningarna för
särskilt bidrag i fall som avses i 5, 7, 9 och 10 §§.
Förordning (2000:408).
Övergångsbestämmelser
2004:261
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2004. Äldre
föreskrifter gäller fortfarande för kostnader som har uppkommit
före ikraftträdandet.
Förklara den här lagen kortfattat (max fyra meningar) på enkel svenska. |