File size: 36,907 Bytes
6fa4bc9 |
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230 231 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244 245 246 247 248 249 250 251 252 253 254 255 256 257 258 259 260 261 262 263 264 265 266 267 268 269 270 271 272 273 274 275 276 277 278 279 280 281 282 283 284 285 286 287 288 289 290 291 292 293 294 295 296 297 298 299 300 301 302 303 304 305 306 307 308 309 310 311 312 313 314 315 316 317 318 319 320 321 322 323 324 325 326 327 328 329 330 331 332 333 334 335 336 337 338 339 340 341 342 343 344 345 346 347 348 349 350 351 352 353 354 355 356 357 358 359 360 361 362 363 364 365 366 367 368 369 370 371 372 373 374 375 376 377 378 379 380 381 382 383 384 |
{
"paper_id": "W79-0120",
"header": {
"generated_with": "S2ORC 1.0.0",
"date_generated": "2023-01-19T06:44:19.086671Z"
},
"title": "",
"authors": [],
"year": "",
"venue": null,
"identifiers": {},
"abstract": "Sture All\u00e9n, som var forhindret i at deltaae i n\u00f8det, har sendt denne artikel, som stort set d.^ekker, hvad han ville have sagt i sit foredrag. ST U R E ALL\u00c9N, som i r ftxlH i G\u00f6teborg 1928, avlarie f i l kand-examen 1954, f i l mag-examen 1956 och f i l lie-examen 1961 samt disputerade f\u00f6r f i l doktorsgrad pi avhandlingen \"Grafematisk analys som grundval f\u00f6r textedering med s\u00e4rskild h\u00e4nsyn t i l l Johan Edteblads brev t i l l brodem Claes Ekeblad 1639-1655\" (Nordistica Gothoburgensia 1-2) 1965, a llt i G\u00f6teborg. F\u00f6rordnad t i l l docent i nordiska sprik vid G\u00f6teborgs universitet 1965. Tj\u00e4nstledig f\u00f6r att leda projektet \"Datamaskinell unders\u00f6kning av tidningsprosa\" med anslag frin Riksbankens jubileumsfond frin 1966. F\u00f6rordnad t i l l t f professor i nordiska sprik vid G\u00f6 teborgs universitet periodvis 1967-69. F\u00f6roninad t i l l innehavare av en forskartj\u00e4nst i spr\u00e5klig da tateknik vid Statens humanistiska forskningsr\u00e5d 1970. Utn\u00e4mnd t i l l professor i spr\u00e5klig databe handling vid Statens hum.inistiska forskningsr\u00e5d 1972. Tilldelades Henrik AhreniK-rgs pris av G\u00f6 teborgs universitet 1966 och erh\u00f6ll Svenska Akademiens sprikv\u00e5rdspris 1979. Invaldes i Kungliga Vetenskaps-cxrh Vitterhets-S;unh\u00e4llet i G\u00f6teborg 1976. Utn\u00e4mnd att from den 1 j u l i 1979 vara professor i sprlkvctenskaplig databehiindling vid uni versitetet i G\u00f6teborg.",
"pdf_parse": {
"paper_id": "W79-0120",
"_pdf_hash": "",
"abstract": [
{
"text": "Sture All\u00e9n, som var forhindret i at deltaae i n\u00f8det, har sendt denne artikel, som stort set d.^ekker, hvad han ville have sagt i sit foredrag. ST U R E ALL\u00c9N, som i r ftxlH i G\u00f6teborg 1928, avlarie f i l kand-examen 1954, f i l mag-examen 1956 och f i l lie-examen 1961 samt disputerade f\u00f6r f i l doktorsgrad pi avhandlingen \"Grafematisk analys som grundval f\u00f6r textedering med s\u00e4rskild h\u00e4nsyn t i l l Johan Edteblads brev t i l l brodem Claes Ekeblad 1639-1655\" (Nordistica Gothoburgensia 1-2) 1965, a llt i G\u00f6teborg. F\u00f6rordnad t i l l docent i nordiska sprik vid G\u00f6teborgs universitet 1965. Tj\u00e4nstledig f\u00f6r att leda projektet \"Datamaskinell unders\u00f6kning av tidningsprosa\" med anslag frin Riksbankens jubileumsfond frin 1966. F\u00f6rordnad t i l l t f professor i nordiska sprik vid G\u00f6 teborgs universitet periodvis 1967-69. F\u00f6roninad t i l l innehavare av en forskartj\u00e4nst i spr\u00e5klig da tateknik vid Statens humanistiska forskningsr\u00e5d 1970. Utn\u00e4mnd t i l l professor i spr\u00e5klig databe handling vid Statens hum.inistiska forskningsr\u00e5d 1972. Tilldelades Henrik AhreniK-rgs pris av G\u00f6 teborgs universitet 1966 och erh\u00f6ll Svenska Akademiens sprikv\u00e5rdspris 1979. Invaldes i Kungliga Vetenskaps-cxrh Vitterhets-S;unh\u00e4llet i G\u00f6teborg 1976. Utn\u00e4mnd att from den 1 j u l i 1979 vara professor i sprlkvctenskaplig databehiindling vid uni versitetet i G\u00f6teborg.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "Abstract",
"sec_num": null
}
],
"body_text": [
{
"text": "Ftigom a frin olika hill blir m\u00e5nga, efterhanil som ett nytt \u00e4mne v\u00e4xer fram. De kan ha sin utg\u00e5ngspunkt i att det hela verkar obegripligt eller fascinerande eller \u00f6verfl\u00f6digt eller nyttigt eller n\u00e5got annat. 1 allm\u00e4nhet bottnar de i ett intresse att f\u00e5 veta mer. Undringama tar h\u00e4r gestalt i en kursiv samtalspartner. Det utspinner sig ett bel\u00e4rande samtal eller som det en g\u00e5ng hette en dialogus.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "",
"sec_num": null
},
{
"text": "I v\u00e5rt fall har \u00e4mnet spirat ur forskning i nordiska sprik med intresse f\u00f6r frig\u00f6r av allm\u00e4nt spr\u00e5kvetenskaplig natur. Konkret g\u00e4llde det i b\u00f6rjan att utveckla me todik f\u00f6r att snabbt f\u00e5 fram information om vilket element som helst i en text, t ex bel\u00e4ggen p\u00e5 ett ord eller en bokstav. Behovet kunde tillgodoses av en data maskinell konkordans. Konkordansen till Johan Ekeblads brev togs fram 1961-62.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "H u r b\u00f6rjade det?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Sedan dess har en rad mer raffinerade konkordanstekniker skapats. Konkor danser av v\u00e4xlande slag \u00e4r fortfarande det mest efterfr\u00e5gade forskningshj\u00e4lpmed-Spr\u00e5 kvetenskaplig databehandling Sture All\u00e9n Proceedings of NODALIDA 1979, pages 171-179 let b\u00e5de utom och inom institutionen. 1 l\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra rader ur en konkordans \u00f6ver ordledet log med de fulla orden som kontext. Markeringarna till h\u00f6ger har att g\u00f6ra med klassifikation och bcl\u00e4ggst\u00e4lle. Det finns ocks\u00e5 andra utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r \u00e4mnet. P\u00e5 lO.SO-talet hade datama skinen bland annat anv\u00e4nts p\u00e5 olika h\u00e5ll f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6k med spr\u00e5k\u00f6vers\u00e4ttning och informationss\u00f6kning och f\u00f6r ber\u00e4kningar i samband med text att ribution eller f\u00f6rfattarbest amning.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "H u r b\u00f6rjade det?",
"sec_num": null
},
{
"text": "De \u00e4r inte s\u00e5 dominerande stjm m\u00e5nga tror. Jag menar d\u00e5 frekvensunders\u00f6k ningar som g\u00e5r ut\u00f6ver den rena Ix^kf\u00f6ringen av teckenstr\u00e4ngar mellan blanka typrum i en text, i den h\u00e4r meningen allts\u00e5 \"Jag\", \"menar\", \"d\u00e5\" osv. Mer avancerade frekv\u00e9nsunders\u00f6kningar kr\u00e4ver utveckling av v\u00e4lspecificerade beskrivningsmo deller, n\u00e5got som leder rakt in i centrala lingvistiska problem. M\u00e4rk v\u00e4l att fre kvensstudier inte alls n\u00f6dv\u00e4ndigtvis g\u00e4ller ord -som redan det \u00e4r ett sv\u00e5rf\u00e5ngat begrepp -utan ocks\u00e5 ordforbindelser, ordled, grundbetydelser eller k\u00e4mbetydelser, syntaktiska konstruktioner och \u00e5tskilligt annat.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "Yrekvensunders\u00f6kningar n\u00e4mns ofta. V ilken roll spelar de?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Det \u00e4r fullt klart att en frekvensunders\u00f6kning av mcxlemt svenskt material, be driven p\u00e5 det antydda s\u00e4ttet, har varit av grundl\u00e4ggande Ixrtydelse f\u00f6r \u00e4mnets framv\u00e4xt h\u00e4r. De teoretiska och metodologiska \u00f6verv\u00e4gandena och till\u00e4mpningen av de utarbetade modellerna har kommit konturerna till \u00e4mnesomr\u00e5det att fram tr\u00e4da. Naturligtvis har internationella kontakter genom konferenser, arrange mang av forskarkurser och arbetsseminarier, samarbetsprojekt, publikationer och annat ocks\u00e5 givit betydelsefulla impulser.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "Yrekvensunders\u00f6kningar n\u00e4mns ofta. V ilken roll spelar de?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Det projekt som har resulterat i Nusvensk frckvensordixjk baserad p\u00e5 tidningstcxt skisserades 1964. Materialet samlades in 1965. Det bestod av f\u00e5rdigstansade h\u00e5lremsor fr\u00e5n tidningss\u00e4tterier. Bearbetningarna b\u00f6rjade 1966 och utf\u00f6rdes inom den d\u00e5 bildade forskningsgruppen f\u00f6r modem svenska. Det \u00e4r allts\u00e5 i h\u00f6g grad fr\u00e5ga om ett lagarbete. Den f)\u00e4rde och sista ordboksdelen, som just g\u00e4ller ordled och k\u00e4mbetydelser, produktionsk\u00f6rs h\u00f6sten 1979. Formellt uppl\u00f6stes forskningsgruppen i samband med att institutionen bildades 1977.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "Proceedings of NODALIDA 1979",
"sec_num": null
},
{
"text": "Spr\u00e5kvetenskaplig databehandling \u00e4r som namnet anger ett spr\u00e5kvetenskapligt \u00e4mne. Det allm\u00e4nna m\u00e5let f\u00f6r ett s\u00e5dant \u00e4r att vinna insikt i naturligt spr\u00e5k och det vetenskapliga studiet av naturligt spr\u00e5k. Inom v\u00e5rt speciella omr\u00e5de \u00e4r det grundl\u00e4ggande att betrakta spr\u00e5ket som en process. Allm\u00e4nt sett \u00e4r processer mer komplicerade \u00e4n strukturer genom att man m\u00e5ste ta h\u00e4nsyn till ordningsf\u00f6ljd. Ex empel p\u00e5 fr\u00e5gor som aktualiseras \u00e4r hur man skall finna en satsdels gr\u00e4nser, hur man skall komma \u00e5t en diskontinuerlig f\u00f6rbindelses delar -ett exempel \u00e4r p d ett p\u00e5 f\u00f6rhand givet s\u00e4tt; hur man skall identifiera och sammanf\u00f6ra b\u00f6jningsformer och variantformer, hur man skall k\u00e4nna igen en lexikalisk huvudbetydelsekursiv adjektiv 1 lutande (om stil) 2 mindre noggrann, of\u00f6rberedd (om l\u00e4sning och \u00f6ver s\u00e4ttning) 3 fortl\u00f6pande, obegr\u00e4nsat p\u00e5g\u00e5ende (om verbhandling); i vilken ordning man skall generera och presentera de olika konstituentema i en struktur osv.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "H u r kan man dd karak terisera \u00e4mnet?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Denna dynamiska inriktning kr\u00e4ver lexikaliska och grammatiska komponenter som \u00e4r l\u00e5ngt mer detaljerade, t\u00e4ckande och v\u00e4lstrukturerade \u00e4n vad som nu st\u00e5r till buds. De m\u00e5ste med ett ord vara explicita. Processynen leder enligt min tanke till uppst\u00e4llande av ett l\u00e5ngsiktigt m\u00e5l f\u00f6r forskningen inom \u00e4mnet som kan sam manfattas i fomiuleringen datom som spr\u00e5kbrukare.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "H u r kan man dd karak terisera \u00e4mnet?",
"sec_num": null
},
{
"text": "U t oss f\u00f6rs\u00f6ka undvika missf\u00f6rst\u00e5nd. Den of\u00f6rlikneliga spi\u00e5kbrukaren \u00e4r m\u00e4nniskan. Det \u00e4r vi \u00f6verens om. Analogin med datamaskinen inneb\u00e4r inte att m\u00e4nniskan betraktas som en automat, inte heller att datamaskinen n\u00e5gonsin kan f\u00f6rv\u00e4ntas n\u00e5 m\u00e4nniskans kommunikativa h\u00f6jder. Genom att placera datom p\u00e5 spr\u00e5kbrxikarens plats st\u00e4ller vi de lingvistiska fr\u00e5gorna p\u00e5 sin spets. Det \u00e4r det som \u00e4r den vetenskapliga po\u00e4ngen.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "Datorn som sprdkbrukare?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Det finns en viktig po\u00e4ng till. Datom f\u00e5r ju allt fler anv\u00e4ndningar i samh\u00e4lls livet. D\u00e4rigenom \u00f6kar behovet av kommunikation med den. Det \u00e4r v\u00e4sentligt att denna kommunikation sker p\u00e5 m\u00e4nniskans villkor.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "Datorn som sprdkbrukare?",
"sec_num": null
},
{
"text": "V^ar ligger tyngdpunkteni L\u00e5t oss f\u00f6rst kasta en blick p\u00e5 modellen. Den scr ut ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r. Spr\u00e5kliga yttringar kommer in till datamaskinen. Det g\u00e4ller att avkoda dem -jag undviker ordet f\u00f6rst\u00e5. De skall i sin tur ge upphov till utdata, som kan vara av m\u00e5nga slag, t ex en omskrivning, en konkret \u00e5tg\u00e4rd, placering av spr\u00e5kgodset p\u00e5 r\u00e4tt plats i en spr\u00e5kbank, ett svar p\u00e5 en fr\u00e5ga, en sammanfattning eller ett utkast till \u00f6ver s\u00e4ttning.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "Proceedings of NODALIDA 1979",
"sec_num": null
},
{
"text": "Allt detta kr\u00e4ver naturligtvis kommunikativa resurser. Dem kan man ordna i fyra grupper. Med din till\u00e5telse betecknar jag dem med n\u00e5gra facktermer och kommer .strax in p\u00e5 vad de st\u00e5r f\u00f6r: lingvistisk kapacitet, encyklopcdisk informa tion, dynamiska faciliteter och algoritmer. Den lingvistiska kapaciteten g\u00e4ller det lexikaliska systemet, det grammatiska systemet och spr\u00e5kbruket. Observera att data om spr\u00e5kbruket, anv\u00e4ndningen av spr\u00e5ksystemet, inte \u00e4r mindre viktiga \u00e4n data om systemet sj\u00e4lvt. Man kan varken analysera eller generera naturligt spr\u00e5k p\u00e5 ett tillfredsst\u00e4llande s\u00e4tt utan en uppsj\u00f6 av information om hur och i vilken utstr\u00e4ckning spr\u00e5ksystemets olika delar anv\u00e4nds.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "Proceedings of NODALIDA 1979",
"sec_num": null
},
{
"text": "Den encyklopediska infonnation som kr\u00e4vs \u00e4r systematiserad kunskap om v\u00e4rl den. Vad kan exempelvis Ix-fmna sig ovanp\u00e5 n\u00e5got annat? banns det verkligen bussar p\u00e5 Karl XIl:s tid? Uppgiften \u00e4r lindrigt talat stor och l\u00e5ngsiktig. Den in begriper flera olika vetenskapsgrenar. Detsamma g\u00e4ller de dynamiska faciliteterna, som innefattar s\u00e5dant som moilcller f\u00f6r uppbyggande av kunskap genom per ception och slutsatsdragning och strategier f\u00f6r konversation. Den forskning som bedrivs inom omr\u00e5det artificiell intelligens \u00e4r av stor lietyilclse h\u00e4rvidlag. Algo ritmer slutligen lx*h\u00f6vs naturligtvis \u00f6ver hela f\u00e4ltet. Deras roll \u00e4r ju att i detalj ange de procedurer som programmeringen bygger p\u00e5.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "Proceedings of NODALIDA 1979",
"sec_num": null
},
{
"text": "Svaret p\u00e5 fr\u00e5gan om var tyngdpunkten ligger blir efter detta, att utforskningen av den lingvistiska kapaciteten och de d\u00e4rmed oskiljaktigt f\u00f6renade algoritmerna \u00e4r det centrala.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "Proceedings of NODALIDA 1979",
"sec_num": null
},
{
"text": "Analogin med spr\u00e5kbrukaren framh\u00e4ver i sj\u00e4lva verket den aspekten. Att en modell har vad som brukar kallas ps^'kologisk relevans f\u00e5r allt st\u00f6rre betydelse. Den psykolingvistiska forskningen \u00e4r ocks\u00e5 livaktig (xh f\u00f6ljs med uppm\u00e4rksam het. Resultaten \u00e4r emellertid iinnu g.mska mots\u00e4gelsefulla och d\u00e4rf\u00f6r inte utan viilare till\u00e4mpliga. Men om det kan g\u00f6ras troligt att den ena av tv\u00e5 i \u00f6vrigt lik v\u00e4rdiga modeller \u00e4r psykologiskt mera tr\u00e4ffande \u00e4n den andra, \u00e4r den naturligtvis att f\u00f6redra.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "M \u00e4nniskan har j u ocks\u00e5 en psykologisk dimension. V a d blir det av den?",
"sec_num": null
},
{
"text": "1 s-\u00e5rt arbete p\u00e5 att korfima \u00e5t de operativa enheterna i det lexikaliska betydel-174 Proceedings of NODALIDA 1979",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "M \u00e4nniskan har j u ocks\u00e5 en psykologisk dimension. V a d blir det av den?",
"sec_num": null
},
{
"text": "sesystemet har vi f\u00f6rs\u00f6kt att flnga de kategorier som kan antas vara relevanta f\u00f6r en observant och intresserad spr\u00e5kbrukare med tillg\u00e5ng till n\u00e5gra vanliga nuspr\u00e5kliga ordb\u00f6cker.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "17:",
"sec_num": null
},
{
"text": "Det har vuxit fram efterhand. N\u00e5gra saker har st\u00e5tt klara fr\u00e5n b\u00f6rjan. Dit h\u00f6r betydelsen av att unders\u00f6ka autentiskt spr\u00e5k, att g\u00f6ra det p\u00e5 basis av teoretiskt grundade modeller och att utveckla datamaskinell metodik f\u00f6r det.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "H a r detta syns\u00e4tt st\u00e5tt k la rt fr \u00e5 n b\u00f6rjan?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Jag kanske f\u00e5r precisera din fr\u00e5ga p\u00e5 en viktig punkt. Datamaskinen g\u00f6r inget annat \u00e4n exakt det som vi programv\u00e4gen har gett den m\u00f6jlighet att g\u00f6ra. Det \u00e4r allts\u00e5 vi som verkar genom den. N\u00e4r detta \u00e4r sagt, vill jag svara att vi under \u00f6ver sk\u00e5dlig tid f\u00e5r r\u00e4kna med samarbete mellan maskinens programsystem och m\u00e4n niskan genom interaktiv databehandling. Successivt kan behovet av m\u00e4nskligt ingripande under k\u00f6rningarna av allt att d\u00f6ma bli mindre. 1 flera avseenden kom mer det f\u00f6rmodligen att best\u00e5, s\u00e5som vid l\u00f6sning av besv\u00e4rliga flertydigheter, hantering av avsiktliga ordlekar av typen \"Niagara \u00e4r ett gr\u00e4nsfall\", analys av tex ter d\u00e4r olika sociala och religi\u00f6sa system interfererar med varandra, \u00f6vers\u00e4ttning av m\u00e5nga slags texter osv. A andra sidan finns det redan nu programsystem som kan utf\u00f6ra ganska goda morfologiska, syntaktiska och lexikaliska analyser, svara p\u00e5 fi\u00e5gor inom vissa omr\u00e5den osv.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "] / a d kan datamaskinen redan nu g\u00f6 ra av det vi h ar varit inne p \u00e5 ?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Sedan h\u00f6r det till saken att datom ocks\u00e5 \u00e4r ett redskap i sj\u00e4lva forskningspro cessen. Den anv\u00e4nds n\u00e4mligen f\u00f6r att bygga upp de kunskapsm\u00e4ngder och ut veckla de system som kr\u00e4vs enligt spr\u00e5kbmkarmodcllen. N\u00e4r det g\u00e4ller den lingvistiska kapaciteten kan datamaskinen bland annat anv\u00e4ndas f\u00f6r experiment, t ex testning av spr\u00e5kregler, och insamling och bearl>etning av lexikaliskt material. Den kan ocks\u00e5 anv\u00e4ndas som en stor och flexibel informationsljevarare.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "] / a d kan datamaskinen redan nu g\u00f6 ra av det vi h ar varit inne p \u00e5 ?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Den \u00e4r viktig p\u00e5 det s\u00e4ttet att den successivt g\u00f6r tidigare om\u00f6jliga ting m\u00f6jliga och tidigare tids\u00f6tlande ting snabbt avklarade. Och utvecklingen har g\u00e5tt raskt. En stordator fr\u00e5n mitten av 1950-talet som kostade 3 000 000 kronor kunde ut f\u00f6ra 2000 instruktioner per sekund och hade en vikt av 7 ton. En mikrodator fr\u00e5n mitten av 1970-talet som kostade 3000 kronor kunde utf\u00f6ra 200 000 instruktio ner per sekund och hade en vikt av 7 kilogram.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "V ilken roll spelar datateknikens utveckling",
"sec_num": null
},
{
"text": "F\u00f6r oss \u00e4r minidatorn inte minst viktig. Den f\u00f6rsta modellen av en s\u00e5dan lan serades 1960. Man har j\u00e4mf\u00f6rt utvecklingen av minidatorn med utvecklingen av en bil som Volkswagen f\u00f6r att konkretisera f\u00f6rh\u00e5llandena. Om bilen hade haft motsvarande utveckling av prcstanda och pris, sa skulle den nu ha haft en topp hastighet av 100 000 kilometer i timmen och kostat 10 kronor. Den avg\u00f6rande slutsatsen av detta \u00e4r, att vi inte skall l\u00e5ta oss hindra av f\u00f6r tillf\u00e4llet r\u00e5dande tek nologiska begr\u00e4nsningar vid utvecklingen av forskningsmetodiken p\u00e5 omr\u00e5det. Datamaskinen \u00e4r trots allt bara ett tredjedels sekel gammal.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "V ilken roll spelar datateknikens utveckling",
"sec_num": null
},
{
"text": "i har vad man kan kalla ett stort minidatorsy.stem som \u00e4r speciellt utformat f\u00f6r behandling av spr\u00e5kligt material. Det kr\u00e4ver bland annat stor minneskapacitet, god str\u00e4nglaehandling, obegr\u00e4nsad typupps\u00e4ttning (Kh temiinalcr f\u00f6r interaktiv bearbetning. Forskarnas n\u00e4rkontakt med datamaskinen via textsk\u00e4rmsterminaler \u00e4r av mycket stor vikt. Vi utnyttjar ocks\u00e5 flitigt ett par tenninaler som \u00e4r kopplade till G\u00f6teborgs Datacentral, d\u00e4r vi f\u00e5r tunga lx;arlKtningar utf\u00f6rda.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "V ilken utrustning har institutionenV",
"sec_num": null
},
{
"text": "Fr\u00e5gan f\u00f6ruts\u00e4tter helt rimligt att vi inte f\u00f6rs\u00f6ker t\u00e4cka hela f\u00e4ltet. Man kan s\u00e4ga att datalingvistiska unders\u00f6kningar av det lexikaliska systemet och av spr\u00e5k bruket utg\u00f6r huvudomr\u00e5dena. Ffter frekvensunders\u00f6kningen som nu avslutas \u00e4r det st\u00f6rsta projektet det som syftar till att l\u00e4gga upp en omfattande svensk lex ikalisk databas p\u00e5 modem lingvistisk grund och med det levande spr\u00e5ket som k\u00e4l la. Genom denna f\u00f6rs utvecklingen av lexikon f\u00f6r datamaskinell analys och syntes vidare. Fr\u00e5n databasen skall vi ocks\u00e5 generera en ordlxjk \u00f6ver modern svenska f\u00f6r allm\u00e4nt bruk. Andra lexikaliska arlx;ten g\u00e4ller ordlistor f\u00f6r invandrare (Kh en studie av alla svenskars namn. Namn \u00e4r ett r\u00e4tt stort inslag i spr\u00e5kets lexikon. Un der h\u00f6sten 1979 utkommer F\u00f6niamnslxiken.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "V ilken inriktning har institutionens forskning f \u00f6 r n\u00e4rvarande?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Vi str\u00e4var efter att ocks\u00e5 arbeta med projekt som r\u00f6r system (Kh procedurer p\u00e5 den mera renodlat grammatiska sidan inom ramen f\u00f6r algoritmisk textanalys. En studie i program f\u00f6r morfologisk och syntaktisk analys \u00e4r just avslutad.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "V ilken inriktning har institutionens forskning f \u00f6 r n\u00e4rvarande?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Av flera sk\u00e4l \u00e4r spr\u00e5kmaterialet oftare skrivet \u00e4n talat spr\u00e5k. I',n del av under s\u00f6kningarna tar emellertid h\u00e4nsyn till talspr\u00e5k. F.tt projekt arbetar helt med det. Unders\u00f6kningen g\u00e4ller vissa koinmunikativa dnig i talat vardagssjai\u00e5k i G\u00f6telxjrg (k 1i deras relatitin till sixiala f.iktorer.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "V ilken inriktning har institutionens forskning f \u00f6 r n\u00e4rvarande?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Tillkomsten f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i historien av en symbolbchandlande maskin \u00e4r naturligtvis en utmaning f\u00f6r lingvistiken. Detta understryks av att minneskapaci tet, hastighet CKh kompakthet nu n\u00e4rmar sig den m\u00e4nskliga hj\u00e4rnans. 1 st\u00e4llet f\u00f6r 176 Proceedings of NODALIDA 1979 att begr\u00e4nsa oss till spekulationer om sprikbeskrivningens utformning kan vi an v\u00e4nda datamaskinen som redskap. Det visar sig att ocksi starkt uppm\u00e4rksammade teoretiska inriktningar r\u00e5kar i sv\u00e5righeter. Det som skymtar \u00e4r en lingvistisk teori som en teori om analys och syntes av naturligt spr\u00e5k med hj\u00e4lp av en upps\u00e4ttning kommunikativa resurser inklusive algoritmer.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "\\''a d f \u00e5 r forskningen f\u00f6 r konsekvenser f\u00f6 r teoribildningen?",
"sec_num": null
},
{
"text": "I vissa sammanhang talar man mycket riktigt om mjukdata, som d\u00e5 g\u00e4rna st\u00e4lls i m\u00f6tsats till h\u00e5rddata. Detta v\u00e4cker lite av samma f\u00f6rest\u00e4llningar som mjukvara och h\u00e5rdvara inom databehandlingen, dvs program respektive maskinutrustning. Intressant \u00e4r d\u00e5 att gr\u00e4nsen mellan dessa h\u00e5ller p\u00e5 att mjukas upp. Med hj\u00e4lp av mikroteknik kan program nu monteras in som maskinkomponenter. Vi f\u00e5r h\u00e5rd mjukvara.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "D et ta las ibland om m jukdata. V a d b lir det av dem?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Som mjukdata betecknas exempelvis uppgifter om m\u00e4nniskors attityd till olika spr\u00e5kliga uttryck, t ex yrkesbctcckningar, m\u00e4nniskors upplevelse av sjukdom eller \u00e5ldrande osv. Som h\u00e5rddata betecknas d\u00e5 observerade spr\u00e5kliga frekvenser, re sultat av laboratorieprov osv. I b\u00e5da fallen g\u00e4ller emellertid att uppgifterna m\u00e5ste svara mot vetenskapliga krav p\u00e5 noggrannhet i dokumentationen. De kan d\u00e5 principiellt ocks\u00e5 behandlas med likartade metcxler. Orden mjukdata och h\u00e5rddata representerar d\u00e4rf\u00f6r snarare olika vetenskapliga forskningsinriktningar \u00e4n funda mentalt olika slag av data.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "D et ta las ibland om m jukdata. V a d b lir det av dem?",
"sec_num": null
},
{
"text": "K an man dd ocks\u00e5 s\u00e4ga a tt epistemiska,fenomenologiska, holistiska och ontologiska fr\u00e5gest\u00e4lln in gar inom spr\u00e5kvetenskapen \u00e4 r f\u00f6ren liga med forskningen p \u00e5 omr\u00e5det?",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "D et ta las ibland om m jukdata. V a d b lir det av dem?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Naturligtvis.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "D et ta las ibland om m jukdata. V a d b lir det av dem?",
"sec_num": null
},
{
"text": "A r det rik tigt a tt beteckna \u00e4mnet som tv\u00e4rvetenskapligt? Ja och nej. Beteckningen tv\u00e4rvetenskap \u00e4r inte alldeles klar. Vid dess sida st\u00e5r bland annat m\u00e5ngvetenskap som ben\u00e4mning p\u00e5 forskningsf\u00f6retag som bygger p\u00e5 samverkan mellan olika vetenskaper. Sann tv\u00e4rvetenskap inneb\u00e4r en samman sm\u00e4ltning av flera \u00e4mnen till en ny helhet. Detta \u00e4r den tv\u00e4rvetenskapliga para doxen. N\u00e4r ett nytt \u00e4mne har bildats p\u00e5 det s\u00e4ttet, kan det ju inte l\u00e4ngre med r\u00e4tta kallas tv\u00e4rvetenskapligt annat \u00e4n fr\u00e5n historisk synpunkt.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "D et ta las ibland om m jukdata. V a d b lir det av dem?",
"sec_num": null
},
{
"text": "V\u00e5rt \u00e4mne har emellertid livliga f\u00f6rbindelser med andra \u00e4mnen. Det \u00e4r ocks\u00e5 hj\u00e4lpvetenskap f\u00f6r \u00e4mnen inom exh utom spr\u00e5kvetenskapen och utnyttjar i sin tur andra \u00e4mnen som hj\u00e4lpvetenskaper.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "D et ta las ibland om m jukdata. V a d b lir det av dem?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Proceedings of NODALIDA 1979",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "177",
"sec_num": null
},
{
"text": "Som den \u00e4r upplagd nu riktar den sig enhart till doktorander och utg\u00e5r fr\u00e5n grundexamen med tre terminers studier i allm\u00e4n spr\u00e5kvetenskap eller motsvaran de kunskaper. Studier i informationsbehandling \u00e4r inte ett f\u00f6rkunskapskrav. Den som saknar s\u00e5dana kunskaper f\u00e5r till\u00e4gna sig dem under utbildningen genom kursl\u00e4sning och laborationer. Ut\u00f6ver doktorandutbildningen ger vi ibland orien teringskurser f\u00f6r olika grupper. Den verksamheten lx>rde nog vidgas.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "V'a d g \u00e4 lle r p r utbildningen?",
"sec_num": null
},
{
"text": "D\u00e5 tar man kontakt med institutionens serviceorgan I-ogoteket. Det \u00e4r en dy namisk spr\u00e5kbank som inr\u00e4ttades 1975 som en pennanentning av en l\u00e4nge be driven serviceverksamhet. I^goteket har vissa nationella uppgifter, n\u00e4mligen att samla in och bevara datamaskinellt l\u00e4sbara texter, att tillhandah\u00e5lla s\u00e5dana texter och vissa bearbetningar av dem, att bygga upp en ordbank och att ge r\u00e5d p\u00e5 sitt omr\u00e5de, allt i m\u00e5n av resurser.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "V a r t v\u00e4nder man sig om man v ill utnyttja institutionens spr\u00e5km aterial?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Textsamlingama omfattar nu omkring .50 miljoner ord ur bland annat sk\u00f6n litteratur, tidningar och f\u00f6rfattningar. Tv\u00e5 speciella textm\u00e4ngder \u00e4r s\u00e4rskilt aktu ella. Den ena \u00e4r riksdagens snabbprotokoll fr\u00e5n arbets\u00e5ret 1978-79, tillsammans omkring fyTa miljoner ord i en spr\u00e5kform n\u00e5gonstans mellan talspr\u00e5k och skrift spr\u00e5k. Den andra \u00e4r Strindbergs samlade skrifter som .skall kodas in och bearbetas h\u00e4r som ett led i kulturr\u00e5dets nyutgivning. Omf\u00e5nget uppskattas till mellan sex och sju miljoner ord.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "V a r t v\u00e4nder man sig om man v ill utnyttja institutionens spr\u00e5km aterial?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Ordbanken inneh\u00e5ller ett par hundra tusen ord f\u00f6rsedda med varierande upp gifter. Huvudinslag \u00e4r frekvensordlxjkens olika lx;arlx'tningar och Svenska Aka demiens ordlista. De inkommande texternas ordf\u00f6rr\u00e5d tillf\u00f6rs successivt.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "V a r t v\u00e4nder man sig om man v ill utnyttja institutionens spr\u00e5km aterial?",
"sec_num": null
},
{
"text": "Konkordanser p\u00e5 mikrokort framst\u00e4lls systematiskt. Bel\u00e4gg p\u00e5 olika typer av ord och konstruktioner efterfr\u00e5gas ocks\u00e5. Avn\u00e4marna finns inom spr\u00e5kforskning och samh\u00e4llsforskning, spr\u00e5kv\u00e5rd och journalistik, informationslx:handling och informationss\u00f6kning, olika grenar av grafisk industri osv.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "V a r t v\u00e4nder man sig om man v ill utnyttja institutionens spr\u00e5km aterial?",
"sec_num": null
},
{
"text": "P\u00e5 flera s\u00e4tt. Urvalet av spi\u00e5kmaterial och utformningen av databaserna, in neh\u00e5llsligt och tekniskt, \u00e4r exempel p\u00e5 forskningsproblem. Men det finns sk\u00e4l att anl\u00e4gga ett vidare perspektiv. Inom en vetenskapsgren, och d\u00e5 inte minst spr\u00e5k forskningen, st\u00e5r vad man kunde kalla vetenskapsv\u00e5rden i centrum. Vad det g\u00e4ller \u00e4r teoribildning, metodutveckling och kun.skapsgcnerering. Ett annat betydelse fullt omr\u00e5de \u00e4r utbildningen, som ju \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att den vetenskapliga genomlysningen skall f\u00f6ras vidare. Ett tredje omr\u00e5de har jag kallat resultatv\u00e5rd.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "H \u00f6r arbetet kring spr\u00e5kbanken till den vetenskapliga verksamheten?",
"sec_num": null
},
{
"text": "H\u00e4r h\u00f6r servicen hemma tillsammans med praktiska till\u00e4mpningar inom olika samh\u00e4llssektorer. Forskarnas del i ansvaret f\u00f6r resultatens anv\u00e4ndning kommer ocks\u00e5 in i bilden. E n sak till. Intuitionen, vart ta r den v\u00e4gen? I grunden finns det ingen mots\u00e4ttning, menar jag, mellan ett datalingvistiskt betraktelses\u00e4tt och en intuitiv uppl\u00e4ggning. Ytterst b\u00f6r det n\u00e4mligen vata s\u00e5, att intuition \u00e4r grundad p\u00e5 skarp observation. F\u00f6rh\u00e5ller det sig p\u00e5 det s\u00e4ttet, och min intuition f\u00e5r mig att tro det, blir \u00e4mnesomr\u00e5dets framtid inte mindre intressant.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "Proceedings of NODALIDA 1979",
"sec_num": null
},
{
"text": "Efter avslutat samtal f\u00f6rfogar man sig p\u00e5 klassiskt maner till caldarium, d\u00e4r armh\u00e4vning och hett bad v\u00e4ntar.",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "Proceedings of NODALIDA 1979",
"sec_num": null
},
{
"text": "Proceedings of NODALIDA 1979",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "179",
"sec_num": null
},
{
"text": "Proceedings of NODALIDA 1979",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "",
"sec_num": null
}
],
"back_matter": [],
"bib_entries": {},
"ref_entries": {}
}
} |