File size: 40,210 Bytes
6fa4bc9 |
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105 106 107 108 109 110 111 112 113 114 115 116 117 118 119 120 121 122 123 124 125 126 127 128 129 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 140 141 142 143 144 145 146 147 148 149 150 151 152 153 154 155 156 157 158 159 160 161 162 163 164 165 166 167 168 169 170 171 172 173 174 175 176 177 178 179 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193 194 195 196 197 198 199 200 201 202 203 204 205 206 207 208 209 210 211 212 213 214 215 216 217 218 219 220 221 222 223 224 225 226 227 228 229 230 231 232 233 234 235 236 237 238 239 240 241 242 243 244 245 246 247 248 249 250 251 252 253 254 255 256 257 258 259 260 261 262 263 264 265 266 267 268 269 270 271 272 273 274 275 276 277 |
{
"paper_id": "W83-0106",
"header": {
"generated_with": "S2ORC 1.0.0",
"date_generated": "2023-01-19T06:08:06.103871Z"
},
"title": "",
"authors": [
{
"first": "Benny",
"middle": [],
"last": "Brodda",
"suffix": "",
"affiliation": {
"laboratory": "",
"institution": "Institutionen f\u00f6r Lingvistik Stockholms Universitet",
"location": {
"postCode": "S-106 91",
"settlement": "Stockholm"
}
},
"email": ""
}
],
"year": "",
"venue": null,
"identifiers": {},
"abstract": "",
"pdf_parse": {
"paper_id": "W83-0106",
"_pdf_hash": "",
"abstract": [],
"body_text": [
{
"text": "Proceedings of NODALIDA 1983",
"cite_spans": [],
"ref_spans": [],
"eq_spans": [],
"section": "",
"sec_num": null
}
],
"back_matter": [],
"bib_entries": {
"BIBREF0": {
"ref_id": "b0",
"title": "Document Retrieval -a Topological Problem",
"authors": [
{
"first": "B",
"middle": [],
"last": "Brodda",
"suffix": ""
}
],
"year": null,
"venue": "",
"volume": "",
"issue": "",
"pages": "",
"other_ids": {},
"num": null,
"urls": [],
"raw_text": "Brodda, B. \"Document Retrieval -a Topological Problem\", SMIL 1970.",
"links": null
},
"BIBREF1": {
"ref_id": "b1",
"title": "N\u00e5got om de svenska orden fonotax och morfotax",
"authors": [
{
"first": "B",
"middle": [],
"last": "Brodda",
"suffix": ""
}
],
"year": 1979,
"venue": "",
"volume": "",
"issue": "",
"pages": "",
"other_ids": {},
"num": null,
"urls": [],
"raw_text": "Brodda, B. \"N\u00e5got om de svenska orden fonotax och morfotax\", P apers from the Institute of Linguistics, Stockholm University, PILUS no. 38, Stockholm 1979.",
"links": null
},
"BIBREF2": {
"ref_id": "b2",
"title": "Yttre kriterier f\u00f6r igenk\u00e4nning av sammans\u00e4ttningar\" ^ F\u00f6rhandlingar r\u00f6rande svenskans beskrivning",
"authors": [
{
"first": "B",
"middle": [],
"last": "Brodda",
"suffix": ""
}
],
"year": 1982,
"venue": "",
"volume": "",
"issue": "",
"pages": "",
"other_ids": {},
"num": null,
"urls": [],
"raw_text": "Brodda, B. \"Yttre kriterier f\u00f6r igenk\u00e4nning av sammans\u00e4ttningar\" ^ F\u00f6rhandlingar r\u00f6rande svenskans beskrivning, nr 13, Helsingfors 1982.",
"links": null
},
"BIBREF3": {
"ref_id": "b3",
"title": "An Experiment with Heuristic Parsing",
"authors": [
{
"first": "B",
"middle": [],
"last": "Brodda",
"suffix": ""
}
],
"year": 1983,
"venue": "^ Papers from the 7th Scand Conf of linguists, Helsinki University",
"volume": "",
"issue": "",
"pages": "",
"other_ids": {},
"num": null,
"urls": [],
"raw_text": "Brodda, B. \"An Experiment with Heuristic Parsing\", ^ Papers from the 7th Scand Conf of linguists, Helsinki University 1983.",
"links": null
},
"BIBREF4": {
"ref_id": "b4",
"title": "Informationss\u00f6kningsmetodlk",
"authors": [
{
"first": "B",
"middle": [],
"last": "Brodda",
"suffix": ""
},
{
"first": "H",
"middle": [],
"last": "Karlgren",
"suffix": ""
}
],
"year": 1965,
"venue": "Rapport nr 1 till Kgl Statskontoret ang informationss\u00f6kningsmetodik. Skriptor",
"volume": "",
"issue": "",
"pages": "",
"other_ids": {},
"num": null,
"urls": [],
"raw_text": "Brodda, B. & Karlgren, H. \"Informationss\u00f6kningsmetodlk\". Rapport nr 1 till Kgl Statskontoret ang informationss\u00f6knings- metodik. Skriptor, Stockholm 1965.",
"links": null
},
"BIBREF5": {
"ref_id": "b5",
"title": "N\u00e5got om de syntaktiska ytm\u00f6nstren i svenskan",
"authors": [
{
"first": "Ch",
"middle": [],
"last": "Hornstrand",
"suffix": ""
}
],
"year": 1983,
"venue": "",
"volume": "",
"issue": "",
"pages": "",
"other_ids": {},
"num": null,
"urls": [],
"raw_text": "Hornstrand, Ch.\"N\u00e5got om de syntaktiska ytm\u00f6nstren i svenskan\", PILUS nr 50, 1983.",
"links": null
},
"BIBREF6": {
"ref_id": "b6",
"title": "Automatisk excerpering av substantiv ur l\u00f6pande text",
"authors": [
{
"first": "G",
"middle": [],
"last": "K\u00e4llgren",
"suffix": ""
}
],
"year": 1984,
"venue": "IRI-rapport 1984:1, Institutet f\u00f6r R\u00e4ttslnformatik, Stockholms Universitet",
"volume": "",
"issue": "",
"pages": "",
"other_ids": {},
"num": null,
"urls": [],
"raw_text": "K\u00e4llgren G. \"Automatisk excerpering av substantiv ur l\u00f6pande text\", IRI-rapport 1984:1, Institutet f\u00f6r R\u00e4ttslnformatik, Stockholms Universitet 1984.",
"links": null
},
"BIBREF8": {
"ref_id": "b8",
"title": "Informationssystem f\u00f6r R\u00e4ttsv\u00e4sendet: Projekt Index",
"authors": [
{
"first": "P",
"middle": [],
"last": "Seipel",
"suffix": ""
}
],
"year": 1976,
"venue": "",
"volume": "",
"issue": "",
"pages": "",
"other_ids": {},
"num": null,
"urls": [],
"raw_text": "Seipel, P. \"Informationssystem f\u00f6r R\u00e4ttsv\u00e4sendet: Projekt Index\", Stockholm 1976 (SARI).",
"links": null
},
"BIBREF9": {
"ref_id": "b9",
"title": "Natural Language and Information Science -Perspecitvie and Direction for Research",
"authors": [
{
"first": "D",
"middle": [],
"last": "Walker",
"suffix": ""
},
{
"first": "H",
"middle": [],
"last": "Karlgren",
"suffix": ""
},
{
"first": "M",
"middle": [],
"last": "Kay",
"suffix": ""
}
],
"year": 1973,
"venue": "",
"volume": "551",
"issue": "",
"pages": "",
"other_ids": {},
"num": null,
"urls": [],
"raw_text": "Walker, D. & Karlgren, H. & Kay, M. (Editors): \"Natural Language and Information Science -Perspecitvie and Direction for Research\", FID, publ. 551, Stockholm 1973 (Skriptor).",
"links": null
}
},
"ref_entries": {
"FIGREF0": {
"text": "vid Stockholms Universitet, och bekostat av medel fr\u00e5n DFI (400.000;-f\u00f6r budget\u00e5ren 83/84-84/85). Huvudansvarig f\u00f6r pro jektet i sin helhet \u00e4r prof Peter Seipel, IRI, och huvudansvarig fr\u00e5n Lingvistlska Institutionen \u00e4r f\u00f6rfattaren. Av naturliga sk\u00e4l skall jag h\u00e4r i huvudsak ber\u00f6ra de (dator)lingvlstiska delarna de fulla texterna till r\u00e4ttsfallsreferaten HD och hovr\u00e4tter. Regeringsr\u00e4tt och kammarr\u00e4tter samt fr\u00e5n arbetsdomstolen och bostadsdomstolen). Rent fysiskt administreras dessa informa tionssystem av den statliga datamaskinscentralen DAFA. DAFA handhar ocks\u00e5 ett stort antal andra, icke publika, statliga informations system, men dem kan vi l\u00e4mna d\u00e4rh\u00e4n 1 detta sammanhang. De publikt tillg\u00e4ngliga informationssystemen omfattar i dag (vid \u00e5rsskiftet 83/84) databaser om totalt c:a 30 miljoner ord l\u00f6pande text, och de har f\u00f6r n\u00e4rvarande en tillv\u00e4xttakt av flera miljoner ord per \u00e5r. (Uppgifterna h\u00e4r ovan \u00e4r h\u00e4mtade ur R\u00c4TTSDATA, utveckling, nul\u00e4ge och framtid. Justitiedepartementet, Jan 1984.) Denna tillv\u00e4xttakt kan f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka ganska kraftigt de n\u00e4r maste \u00e5ren, f\u00f6r man diskuterar nu m\u00f6jligheterna att dels l\u00e4gga in tidigare material \u00e4n det som nu finns d\u00e4r, dvs SFS-material fr\u00e5n tiden f\u00f6re 1970, domstolsmaterial fr\u00e5n tiden f\u00f6re 1980, mer full R\u00e4 ttsinformatik och lingvistik Benny Brodda Proceedings of NODALIDA 1983, pages 48-61 st\u00e4ndigt r iksdagsma ter la 1 (fn lagras enbart register \u00f6ver riks dagstrycket), samt b\u00f6rja f\u00f6ra in material som 1 dag inte alls finns d\u00e4r: f\u00f6reskrifter, anvisningar, material fr\u00e5n andra domstolar \u00e4n de ovan uppr\u00e4knade, p\u00e5 sikt ocks\u00e5 lagf\u00f6rarbeten, relevant juridisk litteratur mm, mm. Det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n orealistiskt att gissa att dessa informationssystem kan komma att omfatta n\u00e5gonting 1 stor leksordningen en miljard l\u00f6pord vid slutet av 90-talet. Till ytter mera visso diskuterar man redan idag m\u00f6jligheterna att p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt ocks\u00e5 l\u00e4nka dessa system till andra informationssystem inom och utom landet, s\u00e4rskilt d\u00e5 motsvarande system i v\u00e5ra nordis ka grannl\u00e4nder. Etc, etc. Det \u00e4r allts\u00e5 ganska gigantiska informa tionssystem som \u00e4r under uppbyggnad. 1. R\u00e4ttsinformatlk och Lingvistik Har nu detta n\u00e5got med lingvistik att skaffa? I h\u00f6gsta grad, ty den grundl\u00e4ggande fr\u00e5gest\u00e4llningen h\u00e4r \u00e4r naturligtvis exakt densamma som i alla IR-system (IR=Information Retrieval), n\u00e4mligen problemet att finna alla dokument (i en given dokumentsamling) som handlar om en viss sak, och helst bara dem. Denna fr\u00e5gest\u00e4llning \u00e4r i sin tur mycket n\u00e4ra besl\u00e4ktad med den lingvistiske fr\u00e5gest\u00e4llningen om hur man med formella och automatiska metoder skall beskriva och k\u00e4nna igen det semantiska inneh\u00e5llet i en given text, en fr\u00e5gest\u00e4llning som ocks\u00e5 r\u00e5kar vara en av de mest aktuella just nu inom den komputationella lingvistiken. Skillnaden h\u00e4r fr\u00e5n grundforskning som den normalt bedrives inom lingvistiken \u00e4r f\u00f6rst och fr\u00e4mst skalan, men ocks\u00e5 att behovet av fungerande l\u00f6sningar \u00e4r \u00f6ver h\u00e4ngande. (Insikten om att denna koppling finns mellan IR och lingvistik \u00e4r naturligtvis inte ny; jfr -t ex -finns allts\u00e5 ett direkt behov av utvecklandet av datorlingvistiska metoder f\u00f6r analys av svenska, ett spr\u00e5k som det av natur liga sk\u00e4l inte forskas s\u00e5 v\u00e4ldigt intensivt om utanf\u00f6r Sveriges gr\u00e4nser. Det finns ocks\u00e5 andra aspekter av detta. Det kan v\u00e4l inte ha undg\u00e5tt n\u00e5gon att det p\u00e5g\u00e5tt en mycket intensiv debatt om dator iseringen och ett f\u00f6rment d\u00e4rmed f\u00f6rknippat hot mot demokratin. Och det \u00e4r klart, den som i framtiden beh\u00e4rskar dessa mycket stora informationssystem, han kommer att ha ett oerh\u00f6rt f\u00f6rsteg f\u00f6re alla andra bara genom att veta mer. Enligt mitt f\u00f6rmenande kan man 1 dag sk\u00f6nja tv\u00e5 ganska klara och varandra motstridiga utvecklingstendenser 1 samh\u00e4llet 1 detta avseende. Den ena \u00e4r just den som v\u00e4l vanligen diskuteras, n\u00e4mligen en hotande utvecklingen mot en teknokratiskt styrd oligarki, ett f\u00e5talsv\u00e4lde d\u00e4r just de mimarober som beh\u00e4rskar de enorma informa tionssystemen innehar nyckeln till makten. Den andra utvecklings tendensen \u00e4r minst lika stark, tycker jag, men kanske inte lika mycket uppm\u00e4rksammad 1 den allm\u00e4nna debatten, n\u00e4mligen tendensen mot en verkligt \u00f6ppen demokrati, d\u00e4r i princip alla medborgare har tillg\u00e5ng till lika mycket information som vilken expert som helst. N\u00e4r kabel-TV-systemen \u00e4r utbyggda kommer vi dessutom att ha dessa system tillg\u00e4ngliga hemifr\u00e5n via h\u00f6ghastighetstermlnaler. Hur det g\u00e5r \u00e4r v\u00e4ldigt avh\u00e4ngigt av hur vi agerar i dag, det \u00e4r nu vi formar utvecklingslinjerna f\u00f6r det framtida samh\u00e4llet, och h\u00e4r tycker jag man m\u00e5ste diskutera forskningens -och forskarensansvar. Den humanistiska spr\u00e5kvetenskapen kan h\u00e4r hj\u00e4lpa till att utveckla systemen till sant m\u00e4nskliga och l\u00e4tt\u00e5tkomliga informa tionssystem f\u00f6r envar. Det h\u00e4r \u00e4r alldeles f\u00f6r allvarliga problem f\u00f6r att l\u00e4mnas till milit\u00e4ren och datamaskinsfabrikanterna att g\u00f6ra upp om p\u00e5 st\u00e4ngda kontor. 2. Nya, okonventionalla angreppss\u00e4tt efterlyses Jag skall i det h\u00e4r avsnittet genom ett par enkla till\u00e4mpningar av vanlig, hederlig reguladetri visa att helt nya angreppss\u00e4tt p\u00e5 informationsss\u00f6kningsproblematiken \u00e4r av n\u00f6den p\u00e5kallade. N\u00e4r det goda sk\u00e4l till varf\u00f6r booleska s\u00f6ksystem \u00e4r s\u00e5 spridda: s\u00f6kmetodiken \u00e4r konceptuellt enkel, och det beh\u00f6vs f\u00f6lj aktligen v\u00e4ldigt litet av inl\u00e4rning f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 den. De arbetar med en enkel, v\u00e4lutprovad och v\u00e4lfungerande \"teknologi\", som bl a erbjuder snabba svarstider samt, icke minst viktigt, erbjuder en enkel l\u00f6sning p\u00e5 uppdateringsproblematlken. Allt detta g\u00f6r nog att boolesk s\u00f6kning f\u00f6r \u00f6versk\u00e5dlig tid kommer att utg\u00f6ra en viktig komponent i framtida s\u00f6ksystem . Varf\u00f6r duger d\u00e5 inte s\u00e5dana system allt framgent? Ja, f\u00f6renklat uttryckt kan man s\u00e4ga att de inte klarar uppskalning utan vidare. Ett enkelt r\u00e4kneexempel kan f\u00e5 illustrera detta. Ett typiskt s\u00f6k system har, s\u00e4g, 10.000 dokument 1 databasen. Antag sedan att systemet p\u00e5 en viss given s\u00f6kfr\u00e5ga producerar 20 referenser som svar. Detta \u00e4r en b\u00e5de typisk och rimlig situation. Om man s\u00f6ker med samma s\u00f6kfr\u00e5ga 1 ett analogt system men nu med 10 miljoner dokument i databasen skulle man f\u00e5 20.000 referenser som svar vid bibeh\u00e5llen precision 1 s\u00f6kmekanismen. Detta \u00e4r inte l\u00e4ngre rim ligt. Visserligen kan man foga till ytterligare booleska villkor 1 sin s\u00f6kfr\u00e5ga, men mycket tyder p\u00e5 att booleska system erbjuder alltf\u00f6r trubbiga instrument f\u00f6r att till\u00e5ta en att mejsla ut till r\u00e4ckligt finstrukturerade svarsm\u00e4ngder i dokumentrymden. (Jfr Walker & Karlgren & Kay 1973.) Vad \u00e4r d\u00e5 v\u00e4gen ut ur detta dilemma? Ja, jag har ju ovan p\u00e5pekat att IR-problematiken i sig \u00e4r ekvivalent med att definiera (och k\u00e4nna igen) det semantiska Inneh\u00e5llet 1 text, och p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r det ju just det som den komputationella lingvistiken 1 dag explicit ser som ett av sina kanske mest centrala forskningsomr\u00e5 den, allts\u00e5 syntaktisk/semantlsk parsing, och det ligger n\u00e4ra till hands att b\u00f6rja unders\u00f6ka om metoder h\u00e4mtade fr\u00e5n detta forsknings omr\u00e5de kunde vara till\u00e4mpliga 1 det h\u00e4r sammanhanget. P\u00e5 sikt \u00e4r detta s\u00e4kert m\u00f6jligt, men inom en mer \u00f6versk\u00e5dlig framtid \u00e4r jag mer pessimistisk, \u00e5tminstone om man r\u00f6r sig inom den mer storskallga milj\u00f6 jag diskuterat. Denna pessimism grundar jag p\u00e5 rena per ord och v\u00e4l det som typiska v\u00e4rden f\u00f6r processning av l\u00f6pande text, och det \u00e4ven med mycket begr\u00e4nsade lexika och mycket begr\u00e4nsade textkorpora; exempel p\u00e5 s\u00e5dana algo ritmer \u00e5terfinns i denna volym. Med en algoritm som tar en sekund per ord att processa l\u00f6pande text, och med en miljard ord i textbasen tar det faktiskt drygt 30 \u00e5r att ladda s\u00f6kdatabasen (1 miljard sekunder = 31.7 \u00e5r, f\u00f6r att vara exakt), och det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att detta inte \u00e4r Intressant 1 n\u00e5got som helst praktiskt sammanhang. Till yttermera visso \u00e4r det idag h\u00f6gst oklart vad man skulle g\u00f6ra med sina paraningstr\u00e4d n\u00e4r man v\u00e4l \u00e4r klar; jfr Walker & Karlgren & Kay. (Det man efterlyser \u00e4r en \"metrik\" \u00f6ver m\u00e4ngden av s\u00e5dana h\u00e4r grafer, med vars hj\u00e4lp man kan definiera semantiskt avst\u00e5nd mellan 1 f\u00f6rsta hand meningar och 1 andra hand grupper av (textkonstltuerande) meningar. N\u00e5gon effektiv s\u00e5dan metrik \u00e4r mig veterligt inte beskriven n\u00e5gonstans. (Se vidare avsn 6, nedan.) \u00c4 andra sidan \u00e4r det inte s\u00e5 l\u00e4tt att s\u00e4ga vad man skall g\u00f6ra i st\u00e4llet. I sj\u00e4lva verket torde det inte finnas n\u00e5got enskilt \"guld \u00e4gg\" som i ett enda slag l\u00f6ser alla problem, utan man f\u00e5r snarare rikta in sig p\u00e5 att t\u00e5lmodigt pr\u00f6va sig fram efter m\u00e5nga olika v\u00e4gar och ta vara p\u00e5 varje t\u00e4nkbart uppslag. Det kommer att bli den samlade k\u00f6ren av \u00e5tg\u00e4rder som (i b\u00e4sta fall) ger en totalperformans som \u00e4r den man skulle vilja ha eller har anledning att f\u00f6rv\u00e4nta sig. En sak kan dock kanske vara v\u00e4rd att p\u00e5peka i det h\u00e4r samman hanget, n\u00e4mligen att den problemst\u00e4llning vi diskuterar \u00e4r full st\u00e4ndigt resul tat inriktad -ett bra s\u00f6ksystem \u00e4r bra oavsett hur det fungerar inne i maskinen. Detta medf\u00f6r att det \u00e4r fritt fram att komma med hur okonventionella analysmetoder som helst, fungerar de s\u00e5 fungerar de. Och den saken \u00e4r klar, skall man \u00e5stadkomma n\u00e5got radikalt genombrott h\u00e4r, s\u00e5 m\u00e5ste man vara okonventionell; traditionella metoder inom den komputationella lingvistiken tycks alltid ha de Inherenta performansbegr\u00e4nsnlngar jag ovan p\u00e5pekade. (D\u00e4rmed inte sagt att jag tror p\u00e5 ad hoc metoder -den som har friska och dj\u00e4rva och rimliga hypoteser om hur m\u00e4nniskan b\u00e4r sig \u00e5t n\u00e4r hon avg\u00f6r att tv\u00e5 texter handlar om samma sak och har f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00e5nga dessa hypotser i en algoritm har nog b\u00e4ttre chanser att lyckas \u00e4n den som \"bara\" \u00e4r duktig p\u00e5 att s\u00e4tta ihop fiffiga hash tabeller eller vad det nu kan vara som han/hon \u00e4r duktig p\u00e5.) 52 52 Proceedings of NODALIDA 1983 I det f\u00f6ljande skall Jag ge en kort \u00f6versikt \u00f6ver n\u00e5gra av de delprojekt av datalingvistisk natur som \u00e4r planerade eller p\u00e5 b\u00f6rjade Inom ramen f\u00f6r projektet R\u00e4ttsinformatIk och Lingvistik. 3. Heuristisk Parsnlng De ursprungliga principerna f\u00f6r den variant av heuristisk analys som vi b\u00f6rjat till\u00e4mpa vid Institutionen f\u00f6r Lingvistik, SU, finns f\u00f6rst beskrivna i Brodda, 1979, och d\u00e4r finns ocks\u00e5 redogjort f\u00f6r ett system enligt dessa principer till\u00e4mpat p\u00e5 morfologisk analys av svenska. Principerna \u00e4r senare ytterligare utvecklade 1 Brodda, 1983, och d\u00e4r ges ocks\u00e5 en skiss till en till\u00e4mpning p\u00e5 syntaktisk niv\u00e5. K\u00e4llgren har sedan ytterligare f\u00f6ljt dessa riktlinjer, och bl a utvecklat ett mer fullst\u00e4ndigt system f\u00f6r ytsyntaktisk parsning; se denna volym och K\u00e4llgren 1984. Heuristisk parsnlng enligt v\u00e5r uppfattning av denna inneb\u00e4r att man inte f\u00f6ljer en strikt algoritm, utan l\u00e5ter flera av varandra oberoende och parallella processer gripa in i analysen enligt ett ganska stokastiskt m\u00f6nster. Hitintills har vi ocks\u00e5 envist h\u00e5llit fast vid att s\u00e5 l\u00e5ngt som m\u00f6jligt enbart utnyttja information p\u00e5 spr\u00e5kets ytniv\u00e5er (\"analys utan lexikon\"), dock inte s\u00e5 mycket av princip utan fastmer av nyfikenhet p\u00e5 att se hur l\u00e5ngt man kan driva analysen med enbart ytkriterier. Enligt v\u00e5rt s\u00e4tt att se det hela inneb\u00e4r problemet med att foga till olika typer av lexlka bara att l\u00e4nka in ytterligare processer i schemat, parallellt med andra strukturIgenk\u00e4nnande processer. Systemm\u00e4ssigt inneb\u00e4r det allts\u00e5 ingen artskillnad i v\u00e5rt heuristiska schema att anv\u00e4nda lexikon (alternativt l\u00e5ta bli), utan skillnaden kommer bara att synas som en skillnad 1 performans. H\u00e4rigenom kan vi allts\u00e5 exakt se att det \u00e4r/var mer eller mindre av vetenskaplig nyfikenhet som vi f\u00f6rs\u00f6kte h\u00e5lla oss till strikt ytstrukturell analys. Detta \u00e4r naturligvis en sanning med modifikation. I sj\u00e4lva verket hade vi flera sk\u00e4l att pr\u00f6va den linjen. Ett var v\u00e4l just 53 53 Proceedings of NODALIDA 1983 vetenskaplig nyfikenhet, men d\u00e4r hade vi ocks\u00e5 en best\u00e4md hypotes, n\u00e4mligen att ytstrukturen borde kunna tappas p\u00e5 bra mycket mer information \u00e4n vad som hitintills antagits. Veterllgt har man 1 praktiskt taget alla parsningssystem som diskuterats i litteraturen n\u00e4stan axlomatlskt utg\u00e5tt fr\u00e5n att man m\u00e5ste ha ett (stam)lexikon med som bas f\u00d6r analysen, och det var det axiomet vi ville utmana, \u00e5tminstone s\u00e5 l\u00e5ngt analysen r\u00f6r det rent syntaktiska. (Kommer man in p\u00e5 den semantiska analysen m\u00e5ste man ju rimligen ha ett riktigt lexikon med -lexikonet utg\u00f6r ju basen f\u00f6r den semantiska kompo nenten.) Hitintills tycker jag nog att v\u00e5ra datorexperiment i vart fall inte j\u00e4vat den hypotesen; jfr K\u00e4llgren, denna volym. Jfr ocks\u00e5 Hornstrand 1983 d\u00e4r ett experiment redovisas f\u00f6r att utr\u00f6na i vad m\u00e5n f\u00f6rs\u00f6kspersoner k\u00e4nner igen satsers syntax med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n samma typ av information som v\u00e5ra parsningssystem utnyttjar, och inte heller denna unders\u00f6kning j\u00e4var v\u00e5r grundl\u00e4ggande hypotes. (Samma experiment h\u00e5ller just nu -VT 84 -p\u00e5 att upprepas med eng elskt material, och det \u00e4r ytterst intressant att notera, att de prelimin\u00e4ra resultaten helt motsvarar de f\u00f6r svenska.) Ett annat sk\u00e4l till att pr\u00f6va den ytstrukturella ansatsen var att i den m\u00e5n den lyckades s\u00e5 b\u00f6r man rimligen kunna f\u00e5 relativt snabba system. (Att sl\u00e5 1 stora, skivminneslagrade lexlka \u00e4r en inte alldeles kostnadfri syssels\u00e4ttning i datasammanhang.) De expe riment i den riktning vi hitintills genomf\u00f6rt tyder p\u00e5 att den typ av parslng som redovisas i K\u00e4llgren, denna volym, b\u00f6r kunna drivas d\u00e4rh\u00e4n att man f\u00e5r upp\u00e5t en 85-90 % korrekt genererade yttr\u00e4d ur en godtycklig, opreparerad text med en performans av kanske 100 ord/s (p\u00e5 en DEC-10:a). Nu \u00e4r det klart att i dagens l\u00e4ge har vi samma problem med dessa yttr\u00e4d som man 1 IR-sammanhang har med varje form av syntaktiska/semantiska strukturer erh\u00e5llna ur l\u00f6pande text, , men prelimin\u00e4rt t\u00f6rs vi nog p\u00e5st\u00e5 att substantiven tycks vara utomordentligt goda indikatorer p\u00e5 textens Inneh\u00e5ll, \u00e5tminstone som i det h\u00e4r fallet juridiska texter 54 54 Proceedings of NODALIDA 1983",
"num": null,
"uris": null,
"type_str": "figure"
},
"FIGREF1": {
"text": "och B\u00d6NDER, vilket betyder att det \u00e4r mycket vansk ligt att utg\u00e5 fr\u00e5n att ord p\u00e5 -ER \u00e4r substantiv. Tillsammans med andra ytelement i omgivningen kan de dock f\u00f6rvandlas till starka indikatorer: ALLA (SVERIGE)S (B\u00d6ND)ER. Ibland \u00e4r det bara s\u00e5dana kringliggande ytelement som indirekt pekar ut ett ord som ett substantiv: ETT (LITE)T (HUS) P\u00c4 (LAND)ET. HUS och LANDET blir h\u00e4r utplockade som substantiv, LANDET enligt konfigurationen P\u00c5man beh\u00f6va ange s\u00f6kfr\u00e5gor i flera omg\u00e5ngar, var och en inneh\u00e5llande flera s\u00f6kord -och dessutom \u00e4r det ju l\u00e4tt 55 55 Proceedings of NODALIDA 1983 att gl\u00f6mma n\u00e5gon 1 hastlghten. Trunkering Inneb\u00e4r att man anger s\u00f6kordet t ex som REG$, d\u00e4rmed menande alla ord som Inleds med str\u00e4ngen REG (detta kallas h\u00f6gertrunkering); 1 det aktuella fallet f\u00e5r man d\u00e5 (bl a) de b\u00f6jda formerna av REGEL som tr\u00e4ff. Trunkering \u00e4r tyv\u00e4rr ett ganska trubbigt Instrument; 1 det ovan angivna fallet skulle vl ocks\u00e5 f\u00e5 REGERING, REGN, REGEMENTE m fl som tr\u00e4ff f\u00f6rutom de s\u00f6kta. Problemet \u00e4r allts\u00e5 hur man skall finna bara s\u00f6kordet och dess b\u00f6jnlngsvarlanter men Inga andra ord (f\u00f6r utom d\u00e5 eventuella homonymer; dessa kan man ju aldrig komma Ifr\u00e5n). Nu finns det ett par, tre olika s\u00e4tt att \u00e5stadkomma detta. Ett s\u00e4tt \u00e4r att g\u00e5 Igenom hela databasen och f\u00f6r alla ord 1 den l\u00f6pande texten utf\u00f6ra en (manuell eller) automatisk morfologisk analys, resulterande 1 en (rot)lemmatlserlng, allts\u00e5 en Identifiering av de grundord som ordet 1 fr\u00e5ga \u00e4r uppbyggt av. Dessa lemmatlserade ord \u00e4r sedan de som Ing\u00e5r 1 dokumentindexet, allts\u00e5 de strukturer som s\u00f6kningen utf\u00f6rs p\u00e5. Ett s\u00e5dant f\u00f6rfarande beskrives av Fjeldvlg & Golden, denna volym. Jfr ocks\u00e5 Brodda, 1982, d\u00e4r problemet att k\u00e4nna Igen sammans\u00e4ttningar med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n heuristiske principer diskuteras. Ett annat s\u00e4tt \u00e4r att man utifr\u00e5n det angivna s\u00f6kordet gene rerar de m\u00f6jliga b\u00f6jningsstammarna, allts\u00e5 de former av ordet som \u00e4ndelser h\u00e4ngs p\u00e5. Lemmat REGEL har b\u00f6jnlngsstammarna REGEL och REGLE. P\u00e5 den f\u00f6rra kan \u00e4ndelserna 0, -N, -S, -NS h\u00e4ngas, p\u00e5 den senare -R, -RNA, -RS och -RNAS. P\u00e5 samma s\u00e4tt har BONDE dels BONDE dels BONDE som b\u00f6jnlngsstammar. Denna ansats har visat sig vara mycket effektiv f\u00f6r finskan (Karlsson & Koskennleml, personlig ref) och torde ocks\u00e5 framg\u00e5ngsrikt kunna till\u00e4mpas p\u00e5 svenskan. Problemet att generera b\u00f6jnlngsstammarna \u00e4r 1 stort sett ekvi valent med att Identifiera b\u00f6jnlngsklass. I och f\u00f6r sig kan man genom direkt lexikons lagning f\u00e5 reda p\u00e5 den (och f\u00f6r de oregelbund na orden \u00e4r detta n\u00e4stan den enda m\u00f6jligheten, men dessa represen terar ett marginellt problem 1 svenskan), men 1 viss utstr\u00e4ckning kan man ocks\u00e5 direkt av ordets form predlcera dess b\u00f6jnlngsklass; ord som slutar p\u00e5 -NING \u00e4r 2:a deklinationen, ord p\u00e5 (IG)HET \u00e4r 3:e etc. V\u00e4rre \u00e4r det n\u00e4r man p\u00e5 detta s\u00e4tt Inte har ett morfologlskt st\u00f6d, men d\u00e4r g\u00e4ller ofta vissa \"default\"-f\u00f6rh\u00e5llanden. S\u00e5 t ex kan man defaultm\u00e4sslgt anta att tv\u00e5stavlga ord slutande p\u00e5 -E tillh\u00f6r 2:a deklinationen, och undantagen (som m\u00e5ste testas mot ett lexi kon) \u00e4r ett femtiotal neutrer p\u00e5 -E (V\u00c4RDE, VITTNE, S\u00c4TE, ...). 56 56 Proceedings of NODALIDA 1983 Det vi n\u00e4rmast t\u00e4nkte testa \u00e4r ett f\u00f6rfarande som man lite l\u00f6st kunde kalla \"ordsubtraktion\". Om man bokstav f\u00f6r bokstav \"subtra herar\" s\u00f6kordet REGEL fr\u00e5n textordet REGLER f\u00e5r man en \"slatt\" kvar 1 vardera ordet, en res1 du als tr\u00e4ng, n\u00e4mligen EL 1 det f\u00f6rsta och LER 1 det andra. Nu r\u00e5kar det vara s\u00e5 att b\u00e4gge dessa tv\u00e5 resldualstr\u00e4ngar \u00e4r typiska ordslut till ord 1 samma b\u00f6jnlngskategori, och vi kan ta det som kriterium f\u00f6r att tr\u00e4ff f\u00f6religger. Gentemot t ex ordet REGERING f\u00e5r vi resldualstr\u00e4ngarna EL resp ERING, och dessa \u00e4r inte typiska kadenser till ord i samma b\u00f6jningsklass. REGEL och REGERING \u00e4r allts\u00e5 inte b\u00f6jningsvarianter av varandra. (Tekniskt Inneb\u00e4r ordsubtraktionsprlnclpen att ord lokaliseras till sin position 1 texten via hashtabeller utg\u00e5ende fr\u00e5n ordens Invarlanta stam. I ordet REGEL \u00e4r orddelen REG hela tiden of\u00f6r\u00e4ndrad, REG \u00e4r ordets Invarianta stam. P\u00e5 samma s\u00e4tt har ordet POJKE POJK som invariant stam. Etc.) Jag skulle kanske kort ber\u00f6ra andra typer av trunkering ocks\u00e5. Vid sidan av den typ jag ovan diskuterade (som allts\u00e5 inte finns tillg\u00e4nglig 1 s\u00f6ksystem 1 dag) utnyttjar man vanligtvis tradi tionell trunkering. Denna Inneb\u00e4r att systemet upps\u00f6ker de ord som inleds med den angivna str\u00e4ngen. Detta betyder att ocks\u00e5 samman s\u00e4ttningar med den angivna str\u00e4ngen som f\u00f6rsta led hittas, och en s\u00e5dan funktion \u00e4r naturligtvis mycket anv\u00e4ndbar och m\u00e5ste rimligen ocks\u00e5 kunna erbjudas. D\u00e4rf\u00f6r t\u00e4nker jag mig att man skall kunna ange t ex REGEL$ f\u00f6r \u00e4kta h\u00f6gertrunkering (som ger ord av typ REGELBOK) och REGEL= f\u00f6r att ange att det enbart \u00e4r b\u00f6jningsvarianter jag \u00f6nskar, allts\u00e5 av den typ jag tidigare diskuterade. Sedan har vi problemet med v\u00e4ns t er trunkering, allts\u00e5 att man anger att det ord man s\u00f6ker p\u00e5 ocks\u00e5 f\u00e5r ing\u00e5 som slutled 1 en sammans\u00e4ttning; ex: MYNDIGHETSREGEL som tr\u00e4ff p\u00e5 REGEL. Denna typ av trunkering kan tekniskt sett vara mycket besv\u00e4rlig att effektu era, beroende p\u00e5 att s\u00f6kningen vanligtvis organiseras efter ordinitiala sekvenser av tecken, antingen via sk hashtabeller eller via successiva bin\u00e4ra tr\u00e4d, bokstav f\u00d6r bokstav eller n\u00e5got liknan de. (Det \u00e4r s\u00e5dana tekniker som m\u00f6jliggjort den h\u00f6ga effektiviteten hos de booleska s\u00f6ksystemen.) Ett s\u00e4tt att \u00e5stadkomma fri v\u00e4nster trunkering \u00e4r att l\u00e5ta s\u00f6kningen g\u00e5 p\u00e5 rotlemmatlserade former (jfr ovan) av orden i den l\u00f6pande texten. Ordet MYNDIGHETSREGEL skulle d\u00e5 f\u00e5 ett internt utseende ungef\u00e4r som MYNDIG>HET'S-REGEL, d\u00e4r man ville ha ordet ovan ocks\u00e5 i sina b\u00f6jda former skulle man allts\u00e5 ange n\u00e5got i stil med $REGEL=. Det finns ocks\u00e5 andra s\u00e4tt att komma tillr\u00e4tta med problema tiken kring v\u00e4nstertrunkeringen, t ex att man som alternativ till att organisera s\u00f6kningen efter ordinitiala teckensekvenser g\u00f6r det hela med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n ordfinala sekvenser. Dock m\u00e5ste man \u00e4ven h\u00e4r ha m\u00f6jlighet att bortse fr\u00e5n b\u00f6jnings\u00e4ndelserna men exakt hur det skulle kunna g\u00e5 till \u00e4r inte alldeles klart. Det \u00e4r dock klart att detta skall kunna g\u00e5 att \u00e5stadkomma med en kolossalt mycket enklare morfologisk komponent \u00e4n den som f\u00f6ruts\u00e4tts i ett system med fullst\u00e4ndig morfologisk analys, bl a b\u00f6r man klara sig n\u00e4stan helt utan stamlexikon. 6. \"Gimme more o ' that!\" Det sista delprojektet jag h\u00e4r skall ta upp \u00e4r kanske inte 1 den nu p\u00e5g\u00e5ende fasen s\u00e5 d\u00e4r direkt till\u00e4mpad lingvistik, och d\u00e4rf\u00f6r t\u00e4nker jag inte behandla det s\u00e5 utf\u00f6rligt. P\u00e5 sikt kommer det dock att bli s\u00e5 i h\u00f6gsta grad, ty det f\u00f6ruts\u00e4tter att man faktiskt l\u00f6st problemet med att definiera (semantiskt) \"avst\u00e5nd\" mellan texter (jfr avsn 3, ovan). I Brodda 1970 inf\u00f6rde jag en mycket enkel metrik f\u00f6r att m\u00e4ta avst\u00e5ndet mellan deskriptorvektorer (ungef\u00e4r \"den procentuella \u00f6verlappningen\"), som d\u00e4r n\u00e4rmast anv\u00e4ndes f\u00f6r att m\u00e4ta avst\u00e5ndet mellan s\u00f6kfr\u00e5ga och dokumentindex. B ing\u00e5r i dokumentet (eller r\u00e4ttare sagt dess index, dvs den s\u00f6kbara delen av dokumentet). Om vi 1 st\u00e4llet v\u00e4ljer ELLER-58 58 Proceedings of NODALIDA 1983 operatorn Inneb\u00e4r det att det \"r\u00e4cker\" med att endera A eller B ing\u00e5r (och f\u00f6r all del, \u00e4ven b\u00e4gge). Antag att vi nu 1 st\u00e4llet till\u00e4mpar f\u00f6ljande metod att ber\u00e4kna om tr\u00e4ff f\u00f6religger, n\u00e4mligen att vi \u00e5s\u00e4tter vardera av orden i s\u00f6kuttrycket ett po\u00e4ngtal, t ex po\u00e4ngtalet 1, och med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n dessa po\u00e4ngtal tilldelar vi sedan varje dokument 1 sin tur ett po\u00e4ngtal, n\u00e4mligen totalsumman av de po\u00e4ng f\u00f6r ord som vi \u00e5terfinner i dokumentet, och sedan anger vi separat en tr\u00f6skel, ovanf\u00f6r vilken vi kr\u00e4ver att ett dokument skall hamna f\u00f6r att tr\u00e4ff skall f\u00f6religga. (S\u00e5dana s\u00f6kmekanisme r finns implementerade i m\u00e5nga s\u00f6ksystem.) L\u00e5t oss nu se hur tr\u00e4ff m\u00e4ngden varierar med olika val av tr\u00f6skel. S\u00e4tter vi tr\u00f6skeln = 1 r\u00e4cker det uppenbarligen med att endast ett av orden skall ing\u00e5 f\u00f6r att tr\u00e4ff skall f\u00f6religga, medan om vi kr\u00e4ver totalpo\u00e4ngen 2 m\u00e5ste uppenbarligen b\u00e5da orden vara n\u00e4rvarande. Vi ser allts\u00e5 att tr\u00f6skeln satt till 1 \u00e4r ekvivalent med ett ELLER-vil Iko r , medan tr\u00f6skeln satt till 2 ger n\u00e5got som \u00e4r ekvivalent med ett OCH-viIlkor. Problemet jag diskuterar i ovan n\u00e4mnda artikel \u00e4r det generella hur booleska s\u00f6kf\u00f6rfaranden f\u00f6rh\u00e5ller sig till \"po\u00e4ng\"-f\u00f6rfaranden, och det jag visar \u00e4r kort f\u00f6ljande: Varje po\u00e4ngf\u00f6rfarande \u00e4r ekvi valent med ett booleskt s\u00f6kuttryck. Omv\u00e4nt kan d\u00e4remot ett givet booleskt uttryck bara approximeras med ett p\u00e4nguttryck, men lustigt nog s\u00e5, att approximationen normalt faktiskt blir \"b\u00e4ttre\" (natur ligare) \u00e4n det ursprungliga booleska uttrycket. F\u00f6r att \u00e5stadkomma denna approximation utnyttjas en speciell teknik att v\u00e4ga samman deskriptorvektorer, l\u00e4mpligen kallad (boolesk) faltning (hur den utf\u00f6res \u00e4r f\u00f6r komplicerat att h\u00e4r g\u00e5 in p\u00e5), och det \u00e4r denna s a mman v\u00e4 g ni ngs t eknlk som jag avser utnyttja i det delprojekt som rubriken till detta avsnitt syftar p\u00e5. Bakgrunden \u00e4r f\u00f6ljande: Antag att man under en s\u00f6ksesslon \"r\u00e5kat\" finna n\u00e5gra dokument (paragrafer, stycken) som visar sig vara relevanta. (Man kan t ex ha startat sessionen med en sk \"screening\" -\"browsing\", \u00f6versiktss\u00f6knlng. Man kan ju ocks\u00e5 ha f\u00e5tt tips av en kollega, mm.) En mycket naturlig fr\u00e5gest\u00e4llning \u00e4r nu om man inte borde kunna f\u00e5 s\u00f6ksystemet att med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n de funna dokumenten sj\u00e4lvt plocka fram alla liknande. Kort sagt, det man efterlyser \u00e4r existensen av ett funktionskommando (kanske till och med en funktionstangent) just med inneb\u00f6rden \"Glmme more o' that!\". (Jfr ocks\u00e5 Seipel 197 6, d\u00e4r just fr\u00e5gest\u00e4llningen hur Figuren ovan representerar den normala s\u00f6ksltuatlonen. (Denna \u00e4r dock Inte s\u00e5 enkelriktad som figuren ovan l\u00e5ter antyda. Man har ju mycket starka feed back mekanismer, genom att man 1 en given s\u00f6ksltuatlon vanligtvis b\u00f6rjar med en relativt vag formulering av sitt s\u00f6kuttryck, och beroende p\u00e5 det svar man erh\u00e5ller modifierar man successivt s\u00f6kuttrycket tills responsm\u00e4ngden svarar mot ungef\u00e4r det man tycker sig vilja ha.) I \"G1mme-more-o'-that\"-sItuatlonen \u00e4r fr\u00e5gest\u00e4llningen den omv\u00e4nda. D\u00e4r har man en hygglig m\u00e4ngd RO given, och det man fr\u00e5gar efter \u00e4r om det finns ett s\u00f6kuttryck Q s\u00e5dant att R(Q) dels om fattar RO och dels alla liknande dokument. R(Q) skall allts\u00e5 vara en 1 n\u00e5gon mening optimalt utvald superm\u00e4ngd till den givna m\u00e4ngden RO. Nu visar det sig att detta problem rent matematiskt \u00e4r v\u00e4ldigt underbest\u00e4mt. Rent teoretiskt kan det finnas ett mycket stort antal superm\u00e4ngder till RO som kunde vara pretendenter p\u00e5 att vara den efters\u00f6kta superm\u00e4ngden och samtidigt svarande mot n\u00e5gon s\u00f6kfr\u00e5ga. F\u00f6r att f\u00e5 n\u00e5gon ordning p\u00e5 det hela m\u00e5ste man d\u00e5 l\u00e4gga till ytterligare kriterier p\u00e5 hur denna efters\u00f6kta s\u00f6kfr\u00e5ga skall kon strueras. Det ena och mycket n\u00f6dv\u00e4ndiga kriteriet \u00e4r att man skall kunna best\u00e4mma Q p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt (dvs Q skall g\u00e5 att best\u00e4mma med en enkel algoritm) ur dokumenten Ing\u00e5ende 1 RO. Ett andra kriteriet \u00e4r att den erh\u00e5llna superm\u00e4ngden R(Q) skall vara naturlig 60 60 Proceedings of NODALIDA 1983 och \"bra\". Nu visar det sig att den ovan omn\u00e4mnda fa 11nlngsopera tionen utf\u00f6rd p\u00e5 deskriptorvektorerna till de dokument som ing\u00e5r i RO tycks uppfylla dessa villkor. Det f\u00f6rsta villkoret \u00e4r mycket enkelt uppfyllt, och en del simuleringsexperiment jag utf\u00f6rt under senare tid tyder ocks\u00e5 p\u00e5 att de genererade s\u00f6kfr\u00e5gorna ger mycket naturliga responsm\u00e4ngder som resultat. Storskaliga \"riktiga\" test f\u00f6r att utr\u00f6na det senare planeras s\u00e5 snart vi funnit n\u00e5got l \u00e4 mp ligt s\u00f6ksystem som erbjuder en tillr\u00e4ckligt experimentbetonad milj\u00f6.",
"num": null,
"uris": null,
"type_str": "figure"
}
}
}
} |