| { | |
| "paper_id": "W83-0105", | |
| "header": { | |
| "generated_with": "S2ORC 1.0.0", | |
| "date_generated": "2023-01-19T06:07:57.134395Z" | |
| }, | |
| "title": "Ett textdatabassystem f\u00f6 r lingvister", | |
| "authors": [ | |
| { | |
| "first": "Lars", | |
| "middle": [], | |
| "last": "Borin", | |
| "suffix": "", | |
| "affiliation": {}, | |
| "email": "" | |
| } | |
| ], | |
| "year": "", | |
| "venue": null, | |
| "identifiers": {}, | |
| "abstract": "Under en l\u00e4ngre tid har C e n t r u m f\u00f6r datorlingvistik utvecklat och till handah\u00e5llit en rad programpaket f\u00f6r textbearbetning i olika former. Dessa programpaket har anv\u00e4nts och anv\u00e4nds under samlingsnamnet T E X T P A C K (Nurmi ic Ros\u00e9n 1983; Ros\u00e9n 1983; Ros\u00e9n & Sj\u00f6berg 1983) av spr\u00e5kvetare fr\u00e4n olika spr\u00e5kinstitutioner, fr\u00e4mst vid Uppsala Universitet. Till de spr\u00e5k som i skrivande stund datorbearbetas m e d de olika T E X T P A C Krutinerna h\u00f6r bl.a. engelska, finska, persiska, ryska, semskrit och svenska, me d st\u00f6rre eller mindre problem vad g\u00e4ller inmatning, teckenrepresentation, kollatering och utskrift. De dataformat T E X T P A C K s y s t e m e t arbetar m e d \u00e4r i h\u00f6g grad standardiserade, m e n de accessmetoder det euiv\u00e4nder \u00e4r avh\u00e4ngiga av det operativsystem vi arbetar under (IBM M Y S , se (PL181b)), och de accessoperatorer program meringsspr\u00e5ket tillhandah\u00e5ller (PL/1, se (PL181a)). F\u00f6r att k o m m a \u00e5t detta maskinberoende har vi vid Centrum f\u00f6r datorlingvistik under ca. tv\u00e5 och ett halvt \u00e5rs tid sysslat m e d att utveckla ett mer generellt textbearbetningssystem. 2 F\u00f6ruts\u00e4ttningar och problem Vid utvecklingsarbetet har vi utg\u00e5tt ifr\u00e5n att datoranv\u00e4ndarna vid universi teten av ekonomiska sk\u00e4l under ganska l\u00e4ng tid fram\u00e5t k o m m e r att vara h\u00e4n visade till de typer av datorer och in-och utmatningsutrustning vi har idag, m e d de problem detta inneb\u00e4r f\u00f6r den spr\u00e5kvetenskapliga databehandlingen. N\u00e5gra s\u00e5dana problem \u00e4r: Vid inmatning k o m m e r den normala utrustningen att best\u00e5 av en vanlig bildsk\u00e4rmsterminal m e d svenskt tangentbord. F\u00f6r de v\u00e4steuropeiska spr\u00e5kens del kan m a n r\u00e4kna m e d att i h\u00f6gre grad \u00e4n hittills kunna utnyttja s\u00e4ttband 2 fr\u00e5n dators\u00e4ttningsutrustningar , m e n n\u00e4r det g\u00e4ller andra spr\u00e5k, kan m\u00f6jligheterna i det avseendet vara betydligt mer begr\u00e4nsade av olika sk\u00e4l (l\u00e5g datoriseringsgrad, tr\u00f6g byr\u00e5krati osv.). Ett omr\u00e5de d\u00e4r utvecklingen g\u00e5r snabbt \u00e4r optisk l\u00e4sning, och d\u00e4r kcui", | |
| "pdf_parse": { | |
| "paper_id": "W83-0105", | |
| "_pdf_hash": "", | |
| "abstract": [ | |
| { | |
| "text": "Under en l\u00e4ngre tid har C e n t r u m f\u00f6r datorlingvistik utvecklat och till handah\u00e5llit en rad programpaket f\u00f6r textbearbetning i olika former. Dessa programpaket har anv\u00e4nts och anv\u00e4nds under samlingsnamnet T E X T P A C K (Nurmi ic Ros\u00e9n 1983; Ros\u00e9n 1983; Ros\u00e9n & Sj\u00f6berg 1983) av spr\u00e5kvetare fr\u00e4n olika spr\u00e5kinstitutioner, fr\u00e4mst vid Uppsala Universitet. Till de spr\u00e5k som i skrivande stund datorbearbetas m e d de olika T E X T P A C Krutinerna h\u00f6r bl.a. engelska, finska, persiska, ryska, semskrit och svenska, me d st\u00f6rre eller mindre problem vad g\u00e4ller inmatning, teckenrepresentation, kollatering och utskrift. De dataformat T E X T P A C K s y s t e m e t arbetar m e d \u00e4r i h\u00f6g grad standardiserade, m e n de accessmetoder det euiv\u00e4nder \u00e4r avh\u00e4ngiga av det operativsystem vi arbetar under (IBM M Y S , se (PL181b)), och de accessoperatorer program meringsspr\u00e5ket tillhandah\u00e5ller (PL/1, se (PL181a)). F\u00f6r att k o m m a \u00e5t detta maskinberoende har vi vid Centrum f\u00f6r datorlingvistik under ca. tv\u00e5 och ett halvt \u00e5rs tid sysslat m e d att utveckla ett mer generellt textbearbetningssystem. 2 F\u00f6ruts\u00e4ttningar och problem Vid utvecklingsarbetet har vi utg\u00e5tt ifr\u00e5n att datoranv\u00e4ndarna vid universi teten av ekonomiska sk\u00e4l under ganska l\u00e4ng tid fram\u00e5t k o m m e r att vara h\u00e4n visade till de typer av datorer och in-och utmatningsutrustning vi har idag, m e d de problem detta inneb\u00e4r f\u00f6r den spr\u00e5kvetenskapliga databehandlingen. N\u00e5gra s\u00e5dana problem \u00e4r: Vid inmatning k o m m e r den normala utrustningen att best\u00e5 av en vanlig bildsk\u00e4rmsterminal m e d svenskt tangentbord. F\u00f6r de v\u00e4steuropeiska spr\u00e5kens del kan m a n r\u00e4kna m e d att i h\u00f6gre grad \u00e4n hittills kunna utnyttja s\u00e4ttband 2 fr\u00e5n dators\u00e4ttningsutrustningar , m e n n\u00e4r det g\u00e4ller andra spr\u00e5k, kan m\u00f6jligheterna i det avseendet vara betydligt mer begr\u00e4nsade av olika sk\u00e4l (l\u00e5g datoriseringsgrad, tr\u00f6g byr\u00e5krati osv.). Ett omr\u00e5de d\u00e4r utvecklingen g\u00e5r snabbt \u00e4r optisk l\u00e4sning, och d\u00e4r kcui", | |
| "cite_spans": [], | |
| "ref_spans": [], | |
| "eq_spans": [], | |
| "section": "Abstract", | |
| "sec_num": null | |
| } | |
| ], | |
| "body_text": [], | |
| "back_matter": [], | |
| "bib_entries": { | |
| "BIBREF0": { | |
| "ref_id": "b0", | |
| "title": "Nusvensk frekvensordbok baserad p\u00e5 tidningstext", | |
| "authors": [ | |
| { | |
| "first": "S", | |
| "middle": [], | |
| "last": "All\u00e9n", | |
| "suffix": "" | |
| } | |
| ], | |
| "year": 1970, | |
| "venue": "", | |
| "volume": "", | |
| "issue": "", | |
| "pages": "", | |
| "other_ids": {}, | |
| "num": null, | |
| "urls": [], | |
| "raw_text": "All\u00e9n, S. 1970. Nusvensk frekvensordbok baserad p\u00e5 tidningstext.", | |
| "links": null | |
| }, | |
| "BIBREF1": { | |
| "ref_id": "b1", | |
| "title": "Nusvensk frekvensordbok baserad p\u00e5 tidningstext. 2. Lemran", | |
| "authors": [ | |
| { | |
| "first": "Hcmografkomponenter", | |
| "middle": [], | |
| "last": "Graford", | |
| "suffix": "" | |
| }, | |
| { | |
| "first": "", | |
| "middle": [], | |
| "last": "Stockholm", | |
| "suffix": "" | |
| } | |
| ], | |
| "year": null, | |
| "venue": "", | |
| "volume": "", | |
| "issue": "", | |
| "pages": "", | |
| "other_ids": {}, | |
| "num": null, | |
| "urls": [], | |
| "raw_text": "Graford, hcmografkomponenter. Stockholm. --------1971. Nusvensk frekvensordbok baserad p\u00e5 tidningstext. 2. Lemran. Stockholm.", | |
| "links": null | |
| }, | |
| "BIBREF2": { | |
| "ref_id": "b2", | |
| "title": "Nusvensk frekvensordbok baserad p\u00e5 tidningstext. 3. Ordforbindelser", | |
| "authors": [ | |
| { | |
| "first": "S", | |
| "middle": [], | |
| "last": "All\u00e9n", | |
| "suffix": "" | |
| } | |
| ], | |
| "year": 1973, | |
| "venue": "", | |
| "volume": "", | |
| "issue": "", | |
| "pages": "", | |
| "other_ids": {}, | |
| "num": null, | |
| "urls": [], | |
| "raw_text": "All\u00e9n, S. et al. 1973. Nusvensk frekvensordbok baserad p\u00e5 tidningstext. 3. Ordforbindelser. Stockholm.", | |
| "links": null | |
| }, | |
| "BIBREF4": { | |
| "ref_id": "b4", | |
| "title": "Nusvensk frekvensordbok baserad p\u00e5 tidningstext", | |
| "authors": [ | |
| { | |
| "first": "C", | |
| "middle": [], | |
| "last": "Sj\u00f6green", | |
| "suffix": "" | |
| } | |
| ], | |
| "year": 1980, | |
| "venue": "", | |
| "volume": "", | |
| "issue": "", | |
| "pages": "", | |
| "other_ids": {}, | |
| "num": null, | |
| "urls": [], | |
| "raw_text": "C. Sj\u00f6green 1980. Nusvensk frekvensordbok baserad p\u00e5 tidningstext.", | |
| "links": null | |
| }, | |
| "BIBREF6": { | |
| "ref_id": "b6", | |
| "title": "Systendokunentation f\u00f6r textdatabasen: Version 1.0. Un3L-R-83-3", | |
| "authors": [ | |
| { | |
| "first": "L", | |
| "middle": [], | |
| "last": "Borin", | |
| "suffix": "" | |
| } | |
| ], | |
| "year": 1983, | |
| "venue": "", | |
| "volume": "", | |
| "issue": "", | |
| "pages": "", | |
| "other_ids": {}, | |
| "num": null, | |
| "urls": [], | |
| "raw_text": "Borin, L. 1983. Systendokunentation f\u00f6r textdatabasen: Version 1.0. Un3L-R-83-3. Uppsala.", | |
| "links": null | |
| }, | |
| "BIBREF7": { | |
| "ref_id": "b7", | |
| "title": "Teletex80 = Character Repertoire and Coded Character Sets for the International Teletex Service. QCITT Recomrendation S.61", | |
| "authors": [], | |
| "year": 1980, | |
| "venue": "Gavare, R. 1983. Lexikografisk alfabetisering. Rapporter fr\u00e5n Spr\u00e5kdata 14", | |
| "volume": "", | |
| "issue": "", | |
| "pages": "", | |
| "other_ids": {}, | |
| "num": null, | |
| "urls": [], | |
| "raw_text": "Teletex80 = Character Repertoire and Coded Character Sets for the International Teletex Service. QCITT Recomrendation S.61. Geneva 1980, Gavare, R. 1983. Lexikografisk alfabetisering. Rapporter fr\u00e5n Spr\u00e5kdata 14. G\u00f6teborg.", | |
| "links": null | |
| }, | |
| "BIBREF8": { | |
| "ref_id": "b8", | |
| "title": "3IS78 = 31S (3apanese Industrial Standard) C6226-1978. Code of the 3ap\u00e9mese Graphic Character Set for Information Interchange. 3apanese Standards Association", | |
| "authors": [], | |
| "year": 1978, | |
| "venue": "", | |
| "volume": "", | |
| "issue": "", | |
| "pages": "", | |
| "other_ids": {}, | |
| "num": null, | |
| "urls": [], | |
| "raw_text": "3IS78 = 31S (3apanese Industrial Standard) C6226-1978. Code of the 3ap\u00e9mese Graphic Character Set for Information Interchange. 3apanese Standards Association. Tokyo 1978.", | |
| "links": null | |
| }, | |
| "BIBREF9": { | |
| "ref_id": "b9", | |
| "title": "M-6z79 = A magyar helyesfras szabalyai (De ungerska r\u00e4ttskrivningsreglerna). Tizedik kiadas", | |
| "authors": [], | |
| "year": 1979, | |
| "venue": "", | |
| "volume": "", | |
| "issue": "", | |
| "pages": "", | |
| "other_ids": {}, | |
| "num": null, | |
| "urls": [], | |
| "raw_text": "M-6z79 = A magyar helyesfras szabalyai (De ungerska r\u00e4ttskrivningsreglerna). Tizedik kiadas. Budapest 1979.", | |
| "links": null | |
| }, | |
| "BIBREF10": { | |
| "ref_id": "b10", | |
| "title": "Mimer Information Systems. Uppsala -1982b. Mimer/QL Reference Manual", | |
| "authors": [], | |
| "year": null, | |
| "venue": "", | |
| "volume": "", | |
| "issue": "", | |
| "pages": "", | |
| "other_ids": {}, | |
| "num": null, | |
| "urls": [], | |
| "raw_text": "Mimer 1982a. Mimer/CB Reference Manual. Mimer Information Systems. Uppsala - 1982b. Mimer/QL Reference Manual. Mimer Information Systems.", | |
| "links": null | |
| } | |
| }, | |
| "ref_entries": { | |
| "FIGREF0": { | |
| "uris": null, | |
| "type_str": "figure", | |
| "text": "m a n s\u00e4kert f\u00f6rv\u00e4nta sig en hel del intressanta nyheter s\u00e5 sm\u00e5ningom. N\u00e4r det g\u00e4ller presentationen av det spr\u00e5kliga materialet ser bilden ljusare ut, \u00e5tminstone vad g\u00e4ller utskrift p\u00e5 papper. D e skrivare m a n idag anv\u00e4nder vid stora datoranl\u00e4ggningar (mest radskrivare) \u00e4r visserligen r\u00e4tt begr\u00e4nsade vad g\u00e4ller teckenvariation, n\u00e5got som ocks\u00e5 g\u00e4ller de flesta sk\u00f6n skrivare f\u00f6r ordbehandling, m e n nu b\u00f6rjar de s.k. laserskrivarna bli allt billigare och utg\u00f6r idag ett ekonomiskt b\u00e4rkraftigt alternativ till de tradi tionella skrivarna . M e d laserskrivarna har m a n i princip inte l\u00e4ngre n\u00e5gra begr\u00e4nsningar vad g\u00e4ller teckenupps\u00e4ttningar vid utskriften, och de skriver dessutom m e d en kvalitet som l\u00e4mpar sig f\u00f6r publicering. Handlar det d\u00e4remot o m utskrift p\u00e5 bildsk\u00e4rm g\u00e4ller vad som sagts o m bildsk\u00e4rmsterminaler ovan. Lagringen och bearbetningen \u00e4r de kritiska stegen i den datoriserade textbehandiingen; inmatnings-och presentationsproblem \u00e4r mest en fr\u00e5ga o m att ha ett l\u00e4mpligt gr\u00e4nssnitt mot den lagrade informationen. Att finna en l\u00e4mplig form f\u00f6r lagring och bearbetning av text ur lingvistisk synvinkel h\u00e4nger annat krav \u00e4r att systemet skall vara i m\u00f6jligaste m \u00e5 n generellt. 38 38 Proceedings of NODALIDA 1983 med en inbyggd beredskap att klara av de mest skilda s\u00e4rspr\u00e5kliga problem som kan t\u00e4nkas dyka upp. En aspekt p\u00e5 generalitetsproblemet \u00e4r fr\u00e5gan o m vilken sorts infor mation olika anv\u00e4ndare vill lagra o m sina texter och textelement; ett idealiskt system b\u00f6r ha en flexibel informationsstruktur, d\u00e4r det \u00e4r l\u00e4tt att finna plats f\u00f6r nya typer av information, och d\u00e4r m a n har f\u00f6rutsett att det kan k o m m a att l\u00e4ggas till systemrutiner som bearbetar denna nya infor mation. Systemet m\u00e5ste allts\u00e5 vara \u00f6ppet, b\u00e5de vad g\u00e4ller informations struktur och mjukvara. 3) Systemet b\u00f6r vara i mesta m\u00f6jliga m \u00e5 n portabelt. Detta h\u00e4nger ihop m e d den utveckling mot distribuerad databehandling vi f\u00f6ruts\u00e5g ovan; i och m e d att antalet datorer \u00f6kar, k o m m e r ocks\u00e5 efterfr\u00e5gan p\u00e5 portabel programvara att \u00f6ka. O m man fr\u00e5n b\u00f6rjan g\u00f6r programmen portabla minskar m a n dessutom den m \u00f6 d a som m\u00e5ste l\u00e4ggas ned p\u00e5 konvertering och eventuell omprogrammering. 4) Som n\u00e4mndes i avsnitt 2 ovan, \u00e4r den teckenrepresentation m a n anv\u00e4nder helt avg\u00f6rande f\u00f6r hur m a n kan lagra och bearbeta spr\u00e5kligt material. Det m m\u00e5nga tecken, fr\u00e4mst skiljetecken, inte \u00e4r entydiga, jfr. f\u00f6rkortningspunkt och meningsavslutande punkt, vill m a n kunna betrakta s\u00e5dana flertydiga tecken som homografer, och f\u00e5 d e m markerade som s\u00e5dana i texten, f\u00f6r att m a n sedan skall kunna ta hand o m d e m m e d n\u00e5gon form av homografseparering.", | |
| "num": null | |
| }, | |
| "FIGREF1": { | |
| "uris": null, | |
| "type_str": "figure", | |
| "text": "att i n\u00e5gon m \u00e5 n konkretisera de problem m a n kan st\u00f6ta p\u00e5 vid spr\u00e5klig databehandling, valde jag ungerskan som typfall, mest av en slump (jag h\u00f6ll p\u00e5 att studera ungerska d\u00e5 jag b\u00f6rjade arbeta p\u00e5 det textbearbetningssystem som redovisas i n\u00e4sta avsnitt), m e n den visade sig vara mycket intressant i detta sammanhang. Ungerskan skrivs m e d ett modifierat latinskt alfabete, enligt f\u00f6ljande: m\u00e4rke till den stora m\u00e4ngden digram (och trigrammet 'dzs')\u00bb som i sorteringsh\u00e4nseende uppf\u00f6r sig som enkla bokst\u00e4ver, n\u00e5got som datorn inte \u00e4r f\u00f6rberedd f\u00f6r, d\u00e5 den sorterar tecken f\u00f6r tecken. L\u00e5nga vokaler skrivs m e d en akut accent \u00f6ver vokaltecknet (utom l\u00e5ngt /\u00f6/ och/ii/ som skrivs m e d tv\u00e5 akuta accenter) och samsorteras m e d motsvarande korta vokal i ordb\u00f6cker o.dyl. (markerat m e d parenteser ovan), m e n i \u00f6vrigt betraktas som egna bokst\u00e4ver, medan l\u00e5nga konsonanter dubbeltecknas, och betraktas som tv\u00e5 separata bokst\u00e4ver. En egenhet i den ungerska ortografin \u00e4r dock att f\u00f6r de l\u00e5nga varianterna av de konsonanter som skrivs m e d digram eller trigram f\u00f6rdubblas endast det f\u00f6rsta tecknet (l\u00e5ngt /gy/ skrivs <ggy>), m e n kombinationen skall sorteras som o m den bestod av tv\u00e5 separata bokst\u00e4ver (<ggy> skall sorteras som <gygy>). Versaler samsorteras m e d gemena, m e n s o m i andra spr\u00e5k m e d b\u00e5de stora och sm\u00e5 bokst\u00e4ver, har de en inb\u00f6rdes sorteringsordning f\u00f6r s\u00e5dana ord som skiljer sig \u00e5t enbart m e d avseende p\u00e5 dessa (som svenska 'sten' och 'Sten' (namnet)). Se vidare MHSz79. D e n ungerska ortografin orsakar ett annat problem, som egentligen inte h\u00f6r h e m m a h\u00e4r, m e n som det \u00e4nd\u00e5 kan vara illustrativt att ta upp i det h\u00e4r sammanhanget: Det kan intr\u00e4ffa i en morfemgr\u00e4ns, att tv\u00e5 tecken som ing\u00e5r i ett bokstavsdigram k o m m e r att st\u00e5 intill varandra, utan att de f\u00f6r den skull u rauk' delas upp i bokst\u00e4ver som f\u00f6ljer: <k> <\u00f6> <z> <s> <\u00e9> <g> -<k> <\u00f6> <zs> <\u00e5> <k> . H\u00e4r f\u00f6ljer ett exempel p\u00e5 hur m a n skulle sortera n\u00e5gra ord enligt de ungerska ortografiska normerna, och hur ett normalt datorsorteringsprogram skulle sortera s a m m a ord (vi f\u00f6ruts\u00e4tter ett ungerskt tangentbord, f\u00f6r att kunna bortse fr\u00e5n problemet m e d att representera de l\u00e5nga vokalerna ): snart klart f\u00f6r oss, att ett system uppbyggt kring en databas vore ett bra s\u00e4tt att uppfylla de krav och l\u00f6sa de problem som jag redogjort f\u00f6r i de f\u00f6reg\u00e5ende tv\u00e5 avsnitten. M e d ett l\u00e4mpligt valt (l\u00e4s: portabelt) databassystem, f\u00e5r m a n flera av kraven uppfyllda n\u00e4stan gratis: -M a n vinner en hel del i fr\u00e5ga o m konsistens j\u00e4mf\u00f6rt m e d vanliga, filorienterade bearbetningar: M e d riktigt skrivna access-och uppdateringsrutiner ser m a n till att \u00e4ndringar i den lagrade informationen sl\u00e4r igenom \u00f6verallt d\u00e4r det beh\u00f6vs, utan att m a n som anv\u00e4ndare beh\u00f6ver h\u00e5lla reda p\u00e5 vilka filer m a n har \u00e4ndrat i, och vilka som m\u00e5ste \u00e4ndras som en konsekvens av detta. -M a n kan skriva en mer integrerad mjukvara: Eftersom allting h\u00e4nder i en och s a m m a databasrymd, d\u00e4r ail information \u00e4r lagrad i ett enhetligt format, har man i varje \u00f6gonblick tillg\u00e4ng till denna information, som m a n annars skulle beh\u00f6va hoppa mellan flera olika undersystem (specicdskrivna program, operativ systemrutiner, terminalsystemrutiner osv.) f\u00f6r att k o m m a \u00e5t, n\u00e5got som inte kan g\u00f6ra annat \u00e4n stj\u00e4la tid fr\u00e5n ens lingvistiska problem, textbearbetningen. -Man f\u00e5r en i h\u00f6g grad portabel mjukvara: G e n o m att m a n arbetar m e d databas systemets accessoperatorer, som f\u00f6rblir d e s a m m a oberoende av vilken dator man anv\u00e4nder, s\u00e5 kan m a n flytta sina textbearbetningsrutiner mellan olika datorer utan att beh\u00f6va skriva o m dem. Rutiner f\u00f6r att h\u00e4mta in och lagra information o m de texter som lagras i databasen, ss. texttyp, genre, f\u00f6rfattare osv..", | |
| "num": null | |
| }, | |
| "FIGREF2": { | |
| "uris": null, | |
| "type_str": "figure", | |
| "text": "databasen d\u00e5 till stor del skulle best\u00e5 av tomrum.D et a n v \u00e4 n d a rd e fin ie ra d e a lf a b e te t h a r f\u00f6 ljan de egenskaper:5 FramtidenSammanfattningsvis kan m a n s\u00e4ga att vi str\u00e4var efter att utveckla ett flexibelt och portabelt system f\u00f6r lingvistisk textbearbetning, byggt p\u00e5 en databas, f\u00f6r", | |
| "num": null | |
| }, | |
| "FIGREF3": { | |
| "uris": null, | |
| "type_str": "figure", | |
| "text": "BYTE:s marsnummer f\u00f6r 1984 kan m a n l\u00e4sa o m en ny japansk laserskrivarmekanism som s\u00e4ljs f\u00f6r 1000-2000 dollar (Willis 1984). O m m a n l\u00e4gger till kostnaden f\u00f6r kontrollelektroniken, hamnar en f\u00e4rdig laserskrivare i s a m m a prisklass s o m de dyrare typhjulsskrivarna. Problem av denna typ f\u00e5r snarast l\u00f6sas genom lemmatisering. Datorn har ingen m\u00f6jlighet att l\u00f6sa d e m utan lingvistisk kunskap, och n\u00e4r m a n b\u00f6rjar laborera med s\u00e5dan, har m a n redan f\u00f6rflyttat sig bort fr\u00e5n den rent 'mekaniska* textbearbetningen, som Rolf Gavare mycket riktigt p\u00e5pekade efter den muntliga presentationen. 3. Ungerska skrivmaskiner har separata tangenter f\u00f6r de l\u00e5nga vokalerna (a, \u00e9 osv.), m e n inte f\u00f6r de bokst\u00e4ver som skrivs m e d mer \u00e4n ett tecken. 6. Mimer finns f.n. (v\u00e5ren 1984) implementerat p\u00e5 ett tjugotal dator -operativsystem kombinationer, d\u00e4ribland flera mikro-och minidatorer (M i m e r 1983). 7. Alfabeten m e d maximalt 233 tecken f\u00e5r rutinm\u00e4ssigt en 8-bitsrepresentation f\u00f6r att ma n skall spara utrymme i databasen. 8. Rolf Gavare redog\u00f6r i sin lilla skrift \"Lexikografisk alfabetisering\" (Gavare 1983) f\u00f6r m\u00e5nga av de problem m a n har att brottas m e d vid sortering av spr\u00e5kligt material i datamaskinella sammanhang, och presenterar en sorteringsalgoritm som tar h\u00e4nsyn till de faktorer jag har redogjort f\u00f6r, och en del andra dessutom. Hans resonemang g\u00e4ller fr\u00e4mst svenskan, m e n hans algoritm \u00e4r mycket genomt\u00e4nkt, och t.ex. hans s\u00e4tt att behandla diakritika som inte \u00e4r en integrerad del av en bokstav borde passas in n\u00e5gonstans i v\u00e5rt databassystem.", | |
| "num": null | |
| } | |
| } | |
| } | |
| } |