{ "paper_id": "W83-0101", "header": { "generated_with": "S2ORC 1.0.0", "date_generated": "2023-01-19T06:07:58.837614Z" }, "title": "Lars Ahrenberg Institutionen f\u00f6r lingvistik Uppsala universitet Box 513 751 20 UPPSALA DE GRAMMATISKA BESKRIVNINGARNA I SVE.UCP 1. Inledning. SVE.UCP \u00e4r en parser f\u00f6r svenska som \u00e4r under utveckling vid Uppsala Centrum f\u00f6r Datorlingvistik (UCDL). Grammatik och lexikon i SVE.UCP", "authors": [], "year": "", "venue": null, "identifiers": {}, "abstract": "", "pdf_parse": { "paper_id": "W83-0101", "_pdf_hash": "", "abstract": [], "body_text": [ { "text": "\u00e4r proceduralt formulerade i en s\u00e4rskild formalism anpassad till parserns arbetande del, processorn, kallad UCP;n (the Uppsala Chart Processor)^^^.", "cite_spans": [], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "", "sec_num": null }, { "text": "Varje str\u00e4ng som SVE.UCP accepterar ans\u00e4tts en eller flera grammatiska be skrivningar. \u00c4mnet f\u00f6r den h\u00e4r korta artikeln \u00e4r just de grammatiska beskriv ningarna, i synnerhet deras formella egenskaper och de m\u00f6jligheter och be gr\u00e4nsningar som ligger i dessa. H\u00e4r och d\u00e4r kommer jag ocks\u00e5 att g\u00f6ra j\u00e4m f\u00f6relser med andra grammatiska beskrivningar av samma format, i f\u00f6rsta hand med de som anv\u00e4nds i Lexical Functional Grammar (LFG; Bresnan, 1982) .", "cite_spans": [ { "start": 429, "end": 443, "text": "Bresnan, 1982)", "ref_id": "BIBREF2" } ], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "", "sec_num": null }, { "text": "En grammatisk beskrivning kan utf\u00f6ras med olika syften. Den kan t ex utg\u00f6ra ett steg p\u00e5 v\u00e4gen i ett program som simulerar textf\u00f6rst\u00e5else eller vara ett datum i en textunders\u00f6kning. Syftet best\u00e4mmer givetvis beskrivningens utseende till stor del. SVE.UCP utvecklas f\u00f6r n\u00e4rvarande inte med inriktning p\u00e5 n\u00e5gon speciell till\u00e4mpning, men \u00e4r t\u00e4nkt att vara anv\u00e4ndbar f\u00f6r bl a de n\u00e4mnda syftena. Dess grammatiska beskrivningar \u00e4r t\u00e4mligen inneh\u00e5llsrika och omfattar b\u00e5de morfologi och syntax. Vad g\u00e4ller syntaxen har utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r beskriv ningarna varit Teleman (1974) \u00e4ven om vi ibland har funnit det motiverat att avvika fr\u00e5n hans analyser. I alla h\u00e4ndelser \u00e4r beskrivningarna inneh\u00e5llsligt sett mycket traditionella, i (1) visas den grammatiska beskrivning som SVE.UCP", "cite_spans": [ { "start": 553, "end": 567, "text": "Teleman (1974)", "ref_id": "BIBREF22" } ], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "", "sec_num": null }, { "text": "( 2) ger meningen Eva l\u00e4ser det^ \" 2. Format och inneh\u00e5ll. SVE.UCP:s grammatiska beskrivningar kan enklast be traktas som en strukturerad m\u00e4ngd av p\u00e5st\u00e5enden. Ett p\u00e5st\u00e5ende har formen av ett par vars f\u00f6rsta element vi kallar attribut och vars andra element kallas v\u00e4rde. Ett attribut \u00e4r alltid en teckenstr\u00e4ng medan ett v\u00e4rde kan vara en teckenstr\u00e4ng, en grammatisk beskrivning eller en referens till ett annat v\u00e4rde, i (2)-(4) illustreras p\u00e5st\u00e5enden av alla tre typerna h\u00e4mtade fr\u00e5n (1).", "cite_spans": [], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "", "sec_num": null }, { "text": "De grammatiska beskrivningarna i SVE.UCP Lars Ahrenberg Proceedings of NODALIDA 1983, pages 1-13", "cite_spans": [], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "", "sec_num": null }, { "text": "<2) NUMB \u00ab SING (3 ) OBJ (PHR.CAT NP.FEAT HP (GENDER NUMB > PERS > CASE a LEX \u00bb -NEUTR SING NIL^! DEN) HEAD (CHARS VORD. CASE > (1 > D 2 -E 3 * T) CAT -PRO > NIL)) (H) SUBJ s (\u2022 SENT FUND) (1) EVA LASER DET. (* = (SENT.CAT a SENT SENT.FEAT -(CPLX SENT -(PHR.CAT - CL.FEAT = > SIMPLE) CL (TYPE > MAIN MODE B OECL TENSE -PRES) FUND (PHR.CAT NP.FEAT NP (PROPR I NUMB - GENDER CASE . LEX = a + SING = UTR NIL ! EVA) NAMEl CAT FEAT PRED B (VP.FEAT VFIN OBJ (WORD NOUN. STEM B (FIN B LEX B (WORD.CAT VERB STEM MORPH.CAT -VERBSTEM CONJ B -ER) FLEX B (CHARS . (1 b E 2 B R) MORPH.CAT B VERB.FLEX CONJ B -ER)) (PHR.CAT B NP NOUN (SEX -FEM FIRST -* CASE = NIL) (CHARS B (1 B E 2 . V 3 B A) MORPH.CAT B NOUNSTEM))) + ILXSA) B VERB FEAT B (FIN B (CHARS m \u2022f) (1 \u25a0 L 2 \u25a0 X 3 m S) 2 Proceedings of NODALIDA 1983 SUBJ NP.FEAT a (GENDER = NEUTR NUMB -SING FERS -3 CASE > NIl^\u00ae^ LEX -!OEN) HEAD o (CHARS . (1 \u25a0 0", "cite_spans": [], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "", "sec_num": null }, { "text": "2 -E 3 -T) WORD.CAT -PRO CASE -NIL))) (* SENT FUND))))", "cite_spans": [], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "", "sec_num": null }, { "text": "(2) kan utl\u00e4sas \"Numerus \u00e4r singularis.\", men det \u00e4r d\u00e5 inte klart vilket elements numerus som avses. Detta framg\u00e5r emellertid av den plats som p\u00e5 st\u00e5endet befinner sig p\u00e5 i beskrivningen, n\u00e4rmare best\u00e4mt av den v\u00e4g, eller f\u00f6ljd av attribut som leder fram till det. Det finns tv\u00e5 v\u00e4gare genom 1som leder till ett attribut/v\u00e4rde-par av typen (2), n\u00e4mligen <* SENT FUND.NP.", "cite_spans": [], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "", "sec_num": null }, { "text": "FEAT> och <* SENT PRED OBJ NP.FEAT). I det f\u00f6rsta fallet \u00e4r det s\u00e5ledes fundamentets numerus som anges, i det andra objektets. De s k f-strukturer som anv\u00e4nds inom LFG har precis samma format men n\u00e5got annorlunda ^-cstriktioner p\u00e5 vad som kan vara ett m\u00f6jligt v\u00e4rde. Kays (1982) (Johnson, 1977 :155, Perlmutter, 1980 . Inom X-barteori anses varje fras ha ett entydigt best\u00e4mt huvud (Jackendoff, 1977:53) och ibland begr\u00e4nsas dess \"specificerare\" explicit till h\u00f6gst en av varje slag (ibid.", "cite_spans": [ { "start": 267, "end": 278, "text": "Kays (1982)", "ref_id": null }, { "start": 279, "end": 293, "text": "(Johnson, 1977", "ref_id": null }, { "start": 294, "end": 316, "text": ":155, Perlmutter, 1980", "ref_id": null }, { "start": 382, "end": 403, "text": "(Jackendoff, 1977:53)", "ref_id": null } ], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "", "sec_num": null }, { "text": "104). Men det finns m\u00e5nga fall d\u00e4r man inte g\u00e4rna kan, eller vill, uppr\u00e4tt h\u00e5lla den. Det g\u00e4ller i f\u00f6rsta hand samordnade konstruktioner, som i (7) och (8), 5 Proceedings of NODALIDA 1983 f\u00f6r dels \u00e4r det omotiverat att ge de olika leden olika funktion, dels finns det ingen gr\u00e4ns f\u00f6r hur m\u00e5nga de kan vara. Det finns ocks\u00e5 andra fall d\u00e4r det \u00e4r rimligt att s\u00e4ga att vi har att g\u00f6ra med flera element av samma funk tion, t ex vid sekvenser av satsadverbial som i (9), eller vid sekvenser av namn, som i (lO).Perifera adverbial, som i (11), kan ocks\u00e5 i princip vara obegr\u00e4nsat m\u00e5nga och man undviker m\u00e5nga problem om man l\u00e5ter bli att skilja p\u00e5 dem. ", "cite_spans": [], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "", "sec_num": null }, { "text": "Givet den stora anv\u00e4ndning som frasstrukturtrad f\u00e5tt i modern lingvistik \u00e4r det kanske frestande att anta att meningars inneboende struktur helt enkelt \u00e4r \"frasstrukturell\" och att varje mening m\u00e5ste tilldelas (minst) en fras struktur. Detta f\u00f6refaller att vara den generativa grammatikens position, utan att man d\u00e4rf\u00f6r besv\u00e4rat sig s\u00e5 mycket att argumentera f\u00f6r den^^^. Typiskt \u00e4r d\u00e5 att man f\u00f6s\u00f6ker \u00e5terinf\u00f6ra beskrivningen av grammatiska relationer p\u00e5 frasstrukturkonfigurationer. Ocks\u00e5 LFG, som annars kraftigt tar avst\u00e5nd fr\u00e5n frasstrukturtr\u00e4d som generellt beskrivningsformat, beh\u00e5ller en niv\u00e5 av kontextfritt genererbar frasstruktur, s\u00e5 att varje mening grammatisk beskrivs med tv\u00e5 struk turer, en frasstruktur (eller c-struktur som man f\u00f6redrar att kalla det) och en funktionell struktur, f-strukturen. Varf\u00f6r \u00e4r det d\u00e5 enligt LFG n\u00f6dv\u00e4ndigt med en c-struktur, som explicit s\u00e4gs vara helt irrelevant f\u00f6r semantisk tolkning? Man ger tv\u00e5 huvudsk\u00e4l; det ena \u00e4r att en s\u00e5dan struktur beh\u00f6vs som input till den fonologiska komponenten, det andra \u00e4r att den j\u00e4mte lexikoninformation beh\u00f6vs som input vid h\u00e4rledningen av f-strukturer. Det f\u00f6rsta sk\u00e4let ska jag inte be r\u00f6ra, men det andra som i princip \u00e4r Aspectteorinr. ide att frasstrukturella konfigurationer \u00e4r definierade f\u00f6r grammatiska relationer (Chomsky, 1965:68 f) . Kaplan & Bresnan (1982:184) Sk\u00e4let till att extraherade led ges en grammatisk funktion via ett tomt element i en definierande position \u00e4r att det finns strukturella villkor p\u00e5 n\u00e4r s\u00e5dana extraktioner \u00e4r m\u00f6jliga (Ross, 1969) . Men det finns ocks\u00e5 m\u00e5nga andra villkor p\u00e5 dem, t ex av pragmatisk art (Allwood, 1982 : Engdahl, 1982 En annan fr\u00e5ga \u00e4r om strukturella villkor m\u00e5ste uttryckas i termer av frasstrukturkonfigurationer. Den enda funktion av dem som vi hittills diskuterat som kan ges en entydig frasstrukturdefinition \u00e4r fundamentet medan d\u00e4remot b\u00e5de subjekt och objekt kr\u00e4ver flera olika. Om vi d\u00e4remot uttrycket struktu rella positioner i termer av f\u00e4lt (Didrichsen, 1957) och f\u00e4ltgr\u00e4nser kan vi f\u00e5 mera anv\u00e4ndbara identifikationskriterier, f\u00f6rslagsvis 1/ SUBJEKT \u00e4r ett NP, eller ett S i nexusf\u00e4ltet eller i fundamentst\u00e4llning, som st\u00e5r i nominativ eller i omarkerat kasus och som uppfyller de lexikala villkor som verbet st\u00e4ller: 2/ OBJEKT \u00e4r ett NP, eller ett S i verbalf\u00e4ltet, eller i fundamentst\u00e4llning, som har ackusativt eller omarkerat kasus som uppfyller de lexikala villkor som verbet st\u00e4ller.", "cite_spans": [ { "start": 1305, "end": 1325, "text": "(Chomsky, 1965:68 f)", "ref_id": null }, { "start": 1328, "end": 1355, "text": "Kaplan & Bresnan (1982:184)", "ref_id": null }, { "start": 1539, "end": 1551, "text": "(Ross, 1969)", "ref_id": null }, { "start": 1625, "end": 1639, "text": "(Allwood, 1982", "ref_id": null }, { "start": 1640, "end": 1655, "text": ": Engdahl, 1982", "ref_id": "BIBREF7" }, { "start": 1992, "end": 2010, "text": "(Didrichsen, 1957)", "ref_id": null } ], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "SENT", "sec_num": null }, { "text": "Dessa definitioner \u00e4r inte s\u00e5 enkla som de frasstrukturella, men har f\u00f6rdelen att vara direkt till\u00e4mpbara p\u00e5 spr\u00e5kliga data. De \u00e4r ocks\u00e5 m\u00f6jliga att forma-1 isera; i SVE.UCP finns tv\u00e5 regler som best\u00e4mmer subjekt i en sats. Den ena, som utnyttjar kategorien och morfologisk information, anropas i huvudsatsregeln efter det att det finita verbet och ett eventuellt satsadverb identifierats (i nexusf\u00e4ltet, om vi s\u00e5 vill; (Jf S\u00e5gvall Hein, 1983b) , och plockar upp ett subjekt i den positionen eller fr\u00e5n fundamentet. Den andra, som kontrollerar att det s\u00e5lunda identifierade subjektet har vissa s\u00e4rdrag, anropas fr\u00e5n den regel som s\u00f6ker efter verbets argument och som h\u00e4mtas ur lexikonet. Denna verbregel svarar ocks\u00e5 f\u00f6r objektss\u00f6kning och kan p\u00e5 samma s\u00e4tt l\u00e4gga semantiska villkor p\u00e5 detta. NOTER (1> F\u00f6r information om UCP:n och UCP-formalismen se S\u00e5gvall Hein (1980 Hein ( , 1983a samt Carlsson (1982) .", "cite_spans": [ { "start": 432, "end": 444, "text": "Hein, 1983b)", "ref_id": null }, { "start": 859, "end": 869, "text": "Hein (1980", "ref_id": "BIBREF19" }, { "start": 870, "end": 884, "text": "Hein ( , 1983a", "ref_id": null }, { "start": 890, "end": 905, "text": "Carlsson (1982)", "ref_id": null } ], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "S\u00e5 associerar t ex", "sec_num": null }, { "text": "(1) \u00e4r inte den fullst\u00e4ndiga beskrivningen utan en n\u00e5got f\u00f6rkortad version. Skillnaden \u00e4r dock betydelsel\u00f6s f\u00f6r den h\u00e4r framst\u00e4llningens syften.", "cite_spans": [], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "<2>", "sec_num": null }, { "text": "<3> CASE = NIL inneb\u00e4r att ledets kasus \u00e4r omarkerat. LEX = !DEN \u00e4r en h\u00e4nvisning till ett lexem, vars egenskaper \u00e4r rudiment\u00e4rt specificerade i en s\u00e4rskild lexembas.", "cite_spans": [], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "<2>", "sec_num": null }, { "text": "(4) Jf Kapland & Bresnan, 1982:181. <5> Syntaktiska analystr\u00e4d av den typ som anv\u00e4nds i Montaguegrammatik \u00e4r dock undantag.", "cite_spans": [ { "start": 15, "end": 35, "text": "& Bresnan, 1982:181.", "ref_id": null } ], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "<2>", "sec_num": null }, { "text": "<6> Se t ex Karlgren,1972 och McCawley, 1982 , f\u00f6r argument och formaliseringar av s\u00e5dana alternativa r^^,.rasentationsformer.", "cite_spans": [ { "start": 12, "end": 25, "text": "Karlgren,1972", "ref_id": null }, { "start": 26, "end": 44, "text": "och McCawley, 1982", "ref_id": null } ], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "<2>", "sec_num": null }, { "text": "11 Proceedings of NODALIDA 1983", "cite_spans": [], "ref_spans": [], "eq_spans": [], "section": "11", "sec_num": null } ], "back_matter": [], "bib_entries": { "BIBREF0": { "ref_id": "b0", "title": "We assume that such a tree graph must be a part of the structural description of any sentence; we refer to it as a phrase-marker (P-marker). A grammar must, for adequacy, provide a P-marker for each sentence", "authors": [ { "first": "&", "middle": [], "last": "Chomsky", "suffix": "" }, { "first": "", "middle": [], "last": "Miller", "suffix": "" } ], "year": 1963, "venue": "Se ocks\u00e5 Chomsky (1955:123f). F\u00f6r n\u00e5gra f\u00f6rdelar med frasstrukturrepresentation, se Gazdar", "volume": "", "issue": "", "pages": "288--89", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Chomsky & Miller (1963:288-89) skriver: \"We assume that such a tree graph must be a part of the structural description of any sentence; we refer to it as a phrase-marker (P-marker). A grammar must, for adequacy, provide a P-marker for each sentence.\" Se ocks\u00e5 Chomsky (1955:123f). F\u00f6r n\u00e5gra f\u00f6rdelar med frasstrukturrepresentation, se Gazdar (1982).", "links": null }, "BIBREF2": { "ref_id": "b2", "title": "(utg.) The Mental Representation of Grammatical Relations", "authors": [ { "first": "J", "middle": [], "last": "Bresnan", "suffix": "" } ], "year": 1982, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Bresnan, J. (1982) (utg.) The Mental Representation of Grammatical Relations, Cambridge, Mass. The MIT Press.", "links": null }, "BIBREF3": { "ref_id": "b3", "title": "Uppsala Chart Parser 2, System Documentaion", "authors": [ { "first": "M", "middle": [], "last": "Carlson", "suffix": "" } ], "year": 1982, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Carlson, M. (1982) Uppsala Chart Parser 2, System Documentaion. Uppsala, UCDL.", "links": null }, "BIBREF4": { "ref_id": "b4", "title": "Aspects of the Theory of Syntax", "authors": [ { "first": "N", "middle": [], "last": "Chomsky", "suffix": "" } ], "year": 1965, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Chomsky, N. (1965) Aspects of the Theory of Syntax. Cambridge, Mass. The MIT Press.", "links": null }, "BIBREF5": { "ref_id": "b5", "title": "Introduction to the Formal Analysis of Natural Language. I Luce, Bush & Galanter (utg.) Handbook of Mathematical Psychology s", "authors": [ { "first": "N", "middle": [], "last": "Chomsky", "suffix": "" }, { "first": "G", "middle": [], "last": "Miller", "suffix": "" } ], "year": 1963, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "269--322", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Chomsky, N. & Miller, G. (1963) Introduction to the Formal Analysis of Natural Language. I Luce, Bush & Galanter (utg.) Handbook of Mathematical Psychology s. 269-322.", "links": null }, "BIBREF6": { "ref_id": "b6", "title": "Elementaer dansk grammatik, 2 upp", "authors": [ { "first": "P", "middle": [], "last": "Diderichsen", "suffix": "" } ], "year": 1957, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Diderichsen, P. (1957) Elementaer dansk grammatik, 2 upp,. K\u00f6penhamn, Gyldendal.", "links": null }, "BIBREF7": { "ref_id": "b7", "title": "Restrictions on Unbounded Dependencies in Swedish. I Engdahl & Ejerhed (1982) s", "authors": [ { "first": "E", "middle": [], "last": "Engdahl", "suffix": "" } ], "year": 1982, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "151--174", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Engdahl, E. (1982) Restrictions on Unbounded Dependencies in Swedish. I Engdahl & Ejerhed (1982) s. 151-174.", "links": null }, "BIBREF8": { "ref_id": "b8", "title": "utg.) Readings on Unbounded Dependencies in Scandinavian Languages", "authors": [ { "first": "E", "middle": [], "last": "Engdahl", "suffix": "" }, { "first": "E", "middle": [], "last": "Ejerhed", "suffix": "" } ], "year": 1982, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Engdahl, E. & Ejerhed, E. (1982) (utg.) Readings on Unbounded Dependencies in Scandinavian Languages, Ume\u00e5, Almqvist & Wiksell international.", "links": null }, "BIBREF9": { "ref_id": "b9", "title": "(utg.). The Nature of Syntactic Representaion", "authors": [ { "first": "G", "middle": [], "last": "Gazdar", "suffix": "" } ], "year": 1982, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Gazdar, G. (1982) Phrase Structure Grammar, I P. Jacobson & G. K. Pullum, (utg.). The Nature of Syntactic Representaion, Reidel, Dordrecht.", "links": null }, "BIBREF10": { "ref_id": "b10", "title": "X-bar Syntax", "authors": [ { "first": "R", "middle": [], "last": "Jackendoff", "suffix": "" } ], "year": 1977, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Jackendoff, R. (1977) X-bar Syntax, Cambridge, Mass. The MIT Press.", "links": null }, "BIBREF12": { "ref_id": "b12", "title": "Why Trees in Syntax?", "authors": [ { "first": "H", "middle": [], "last": "Karlgren", "suffix": "" } ], "year": 1972, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Karlgren, H. (1972) Why Trees in Syntax? Interim Report No. 41, KVAL, Stock holm.", "links": null }, "BIBREF13": { "ref_id": "b13", "title": "Grammatical Representation. I Bresnan", "authors": [ { "first": "R", "middle": [], "last": "Kaplan", "suffix": "" }, { "first": "J", "middle": [], "last": "Bresnan", "suffix": "" } ], "year": 1982, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Kaplan, R. & Bresnan, J. (1982) Grammatical Representation. I Bresnan, 1982.", "links": null }, "BIBREF14": { "ref_id": "b14", "title": "Reversible Grammar.-Summary of the Formalism", "authors": [ { "first": "M", "middle": [ "T" ], "last": "Kay", "suffix": "" } ], "year": 1977, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Kay, MT (1977) Reversible Grammar.-Summary of the Formalism. Xerox Research Center, Palo Alto.", "links": null }, "BIBREF15": { "ref_id": "b15", "title": "An Algorithm for Compiling Parsing Tables from a Grammar", "authors": [ { "first": "M", "middle": [], "last": "Kay", "suffix": "" } ], "year": 1981, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Kay, M. (1981) An Algorithm for Compiling Parsing Tables from a Grammar. Xerox'Research Center, Palo Alto.", "links": null }, "BIBREF16": { "ref_id": "b16", "title": "Parentheticals and Discontinous Constituent Structure", "authors": [ { "first": "J", "middle": [ "D" ], "last": "Mccawley", "suffix": "" } ], "year": 1982, "venue": "Linguistic Inquiry", "volume": "13", "issue": "", "pages": "91--106", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "McCawley, J. D. (1982) Parentheticals and Discontinous Constituent Structure. Linguistic Inquiry, Vol 13, s. 91-106.", "links": null }, "BIBREF18": { "ref_id": "b18", "title": "Constraints on Variables in Syntax. Doctoral dissertation", "authors": [ { "first": "J", "middle": [ "R" ], "last": "Ross", "suffix": "" } ], "year": 1967, "venue": "", "volume": "12", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Ross, J. R. (1967) Constraints on Variables in Syntax. Doctoral dissertation, MIT, Cambridge, Mass. 12 12 Proceedings of NODALIDA 1983", "links": null }, "BIBREF19": { "ref_id": "b19", "title": "An Overview of the Uppsala Chart Parser Version 1", "authors": [ { "first": "S\u00e5gvall", "middle": [], "last": "Hein", "suffix": "" }, { "first": "A -U", "middle": [], "last": "", "suffix": "" } ], "year": 1980, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "S\u00e5gvall Hein, A -U (1980) An Overview of the Uppsala Chart Parser Version 1. Uppsala, UCDL.", "links": null }, "BIBREF20": { "ref_id": "b20", "title": "A Parser for Swedish", "authors": [ { "first": "A-L", "middle": [], "last": "S\u00e5gvall'hein", "suffix": "" } ], "year": 1983, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "S\u00e5gvall'Hein, A-L. (1983a) A Parser for Swedish,'-Status Report for SVE.UCP, February, 1983^ Uppsala, UCDL.", "links": null }, "BIBREF21": { "ref_id": "b21", "title": "Regelaktivering i en parser f\u00f6r svenska (SVE.UCP), I denna volym", "authors": [ { "first": "A-L", "middle": [], "last": "S\u00e5gvalkhein", "suffix": "" } ], "year": 1983, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "S\u00e5gvalKHein, A-L. (1983b) Regelaktivering i en parser f\u00f6r svenska (SVE.UCP), I denna volym.", "links": null }, "BIBREF22": { "ref_id": "b22", "title": "Manual f\u00f6r grammatisk beskrivning av talad och skriven svenska", "authors": [ { "first": "U", "middle": [], "last": "Teleman", "suffix": "" } ], "year": 1974, "venue": "", "volume": "", "issue": "", "pages": "", "other_ids": {}, "num": null, "urls": [], "raw_text": "Teleman, U. (1974) Manual f\u00f6r grammatisk beskrivning av talad och skriven svenska. Lund, Studentlitteratur.", "links": null } }, "ref_entries": { "FIGREF0": { "uris": null, "text": "Tr\u00e4dstrukturen hos de grammatiska beskrivningarna g\u00f6r det m\u00f6jligt och na turligt att representera hierarkiska relationer i meningen strukturellt.Satsled representeras av deltr\u00e4d. (Omv\u00e4ndningen g\u00e4ller dock inte, ett del tr\u00e4d beh\u00f6ver inte alltid svara mot ett satsled -se nedan). Avsaknaden av linj\u00e4r ordning mellan beskrivningens delar medf\u00f6r att satsleden prim\u00e4rt beskrivs utifr\u00e5n sina grammatiska funktioner (som subjekt, adverbial, etc) men dessutom ges uppgift om f\u00f6ljande fyra egenskaper: direkt kodifierat i (1). Ist\u00e4llet finns ett attribut CHARS, som anges f\u00f6r de minsta leden (morferna) och som anger den teckenstr\u00e4ng som svarar mot dessa. F\u00f6r den n\u00e4nskliga anv\u00e4ndaren \u00e4r dock detta i de flesta fall tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att man ska kunna avg\u00f6ra vad som blivit analyserat som vad i beskrivningen. I(1)finns fyra f\u00f6rekomster av CHARS svarande mot de fyra morfer som str\u00e4ngen analyserats i. Attribut som anger morfosyntaktisk katekori har alla sufficet CAT. Vi skiljer p\u00e5 fraskategorier (NP, PP, ADJP, ...), ordkategorier (NOUN, PREP, ADJ, ...) och morfkategorier (NOUNSTEM, ADJSTEM, VERBFLEX, ...). Attribut som anger grammatiska s\u00e4rdrag \u00e4r samlade under ett attribut med suffixet FEAT och ett f\u00f6rled som utg\u00f6rs av ett kategorinamn. Om fraskategorin f\u00f6r ett led \u00e4r NP samlas s\u00e5ledes dess \u00f6vriga egenskaper upp i en beskrivning under attributet NP.FEAT, s\u00e5 som i (4). Attribut som anger delkonstituenter har inga s\u00e4rskilda k\u00e4nnetecken man ges s\u00e5 l\u00e5ngt m\u00f6jlitgt namn som antyder konstituenternas grammatiska funktion. P\u00e5 satsniv\u00e5 har vi s\u00e5ledes attribut som SUBJ, PRED, OBJ och ADV.LOC, p\u00e5 frasniv\u00e5 DET, MOD, HEAD, etc och p\u00e5 ordniv\u00e5 STEM och FLEX. Attribut som g\u00e4ller ett och samma led skrivs under varandra i en kolumn och ett v\u00e4rde skrivs alltid till h\u00f6ger om sitt attribut. Formatet p\u00e5 SVE.UCPis grammatiska beskrivningar representerar en utveckling av Kays (1977) \"structures\", som ocks\u00e5 \u00e4r oordnade tr\u00e4d begr\u00e4nsade av unicitetsprincipen. Anv\u00e4ndningen av oordnade tr\u00e4d som representationsformat f\u00f6r gram matisk struktur har varit sparsam inom modern teoretisk linvistik, som f 5) i st\u00e4llet f\u00f6redragit ordnade tr\u00e4d' ' . Det \u00f6kade intresset f\u00f6r grammatiska funktioner har emellertid lett till att oordnade tr\u00e4d b\u00f6rjat anv\u00e4ndas alltmer.", "type_str": "figure", "num": null }, "FIGREF1": { "uris": null, "text": "Man s\u00e4ljer \u00e4gg, potatis, gr\u00f6nsaker, blommor och mycket annat d\u00e4r. (8) Han har en fin, billig. 1iten l\u00e4genhet. (9) De har nog tyv\u00e4rr antagligen redan gl\u00f6mt det. (10) Tager du, Karl Teodor Erik Jakob Olsson, denna Eva Margareta ... (11) Ig\u00e5r \u00e5t jag middag med Svante p\u00e5 Wermlandsk\u00e4llaren. Det finns olika s\u00e4tt att komma runt unicitetsprincipen. I LFG till\u00e5ter man m\u00e4ngder av f-strukturer som v\u00e4rden. F-strukturen f\u00f6r (11) kommer s\u00e5ledes att inneh\u00e5lla ett attribut ADJUNCTS vars v\u00e4rde \u00e4r en m\u00e4ngd av tre f-strukturer, var och en svarande mot ett av adverbialen. I UCP:n anv\u00e4nds en speciell variabel \u00f6ver attributnamn, kallad :NEW, vid uppbyggnaden av beskrivningar som kan inneh\u00e5lla ett uppr\u00e4kneligt antal led av samma slag. :NEW instansieras som heltalet ' 1 ' f\u00f6rsta g\u00e5ngen det ges ett v\u00e4rde i en viss regel och d\u00e4refter som ett en enhet st\u00f6rre heltal d\u00e5 det p\u00e5 nytt tilldelas ett v\u00e4rde av samma regel. Attributen under CHARS i (1) illustrerar en anv\u00e4ndning av :NEWvariabeln. En annan illustreras i (12), som f\u00f6renklat visar hur samordningen i (7) beskrivs av SVE.UCP. detta s\u00e4tt att beskriva samordningar och liknande sekvenser blir den linj\u00e4ra ordningen mellan de ing\u00e5ende leden ocks\u00e5 inkodad. Denna information \u00e4r v\u00e4sentlig om man anv\u00e4nder beskrivningen som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r semantisk 6 Proceedings of NODALIDA 1983 tolkning (n\u00e5got som i LFG anses vara f-strukturens viktigaste uppgift eller om den anv\u00e4nds f\u00f6r generering. Anaforiska pronomen tolkas g\u00e4rna olika beroende p\u00e5 var i en samordning de upptr\u00e4der, vilket (13) och (14) illustrerar, och ordningsf\u00f6ljden mellan adverbial kan vara avg\u00f6rande f\u00f6r deras relativa \"scope\". (15) har tv\u00e5 tolkningar, men (16) har bara en. (13) Olle och hans fru var h\u00e4r ig\u00e5r. (14) Hans fru och Olle var h\u00e4r ig\u00e5r. (15) P\u00e5 grund av kylan gick han inte hem. (16) Inte gick han hem p\u00e5 grund av kylan (i alla fall). 4. Frasstruktur. Eftersom SVE.UCPrs grammatiska beskrivningar inte \u00e5terger linj\u00e4r ordning strukturellt kan de naturligtvis inte heller \u00e5terge frasstruktur strukturellt. D\u00e4remot kan frasstruktur beskrivas p\u00e5 annat s\u00e4tt. Vi kan inf\u00f6ra ett attribut ORDER vars v\u00e4rde ger information om ordningsf\u00f6ljden mellan delkonstituenter. Ett problem \u00e4r d\u00e5 att vi inte vet vilka attribut som representerar delkonstituenter och vilka som representerar annan information om konstituenten.Men detta kan antingen specificeras globalt eller genom att vi k\u00e4nner igen delkonstituenter p\u00e5 att de har ett v\u00e4rde som anger morfosyntaktisk kategori.Med inf\u00f6randet av ORDER m\u00e5ste vi ocks\u00e5 inf\u00f6ra en ny typ av v\u00e4rden. I det enklaste fallet \u00e4r v\u00e4rdet en ordnad lista av de attributnamn (v\u00e4gar) som re presenterar delkonstituenter, svarande mot en viss permutation av dem. (1) kan t ex kompletteras med f\u00f6ljande enkla beskrivningar f\u00f6r att vi ska ha en full st\u00e4ndig specifikation av frasstrukturen: att konstitutenter med multipla funktioner ordnas via det attribut som har deras grammatiska beskrivning till v\u00e4rde, s\u00e5 att t ex SUBJ i (1) inte beh\u00f6ver ordnas explicit eftersom dess v\u00e4rde \u00e4r en referens till FUND. Den information som d\u00e5 finns under ORDER och CHARS svarar precis mot den som ges av frasstrukturtr\u00e4det (17), som vi f\u00f6r tydlighets skull ocks\u00e5 kan etikettera med morfosyntaktiska kategorier.7Proceedings of NODALIDA 1983", "type_str": "figure", "num": null }, "FIGREF2": { "uris": null, "text": "fallet finns emellertid ingen perfekt korrespondens mellan funk tionella enheter och fraser, i alla fall om de senare uppfattas som samman h\u00e4ngande. M\u00e5nga funktionella enheter \u00e4r diskontinuerliga. Vi har inte bara fall av extraherade led utan ocks\u00e5 m\u00e5nga fall av mera lokala diskontinuiteter. (18)-(22)visar n\u00e5gra olika typer. De extraherade leden ger egentligen minst problem eftersom de ordnas efter sina tematiska funktioner, dvs som fundament, fokus etc. F\u00f6r beskrivningen av de andra fallen kan vi inf\u00f6ra variabler av olika slag (seKay, 1981). Ta(19)som exempel. P\u00e5 satsniv\u00e5 kan vi anta att vi analyserat (19) i ett tidsadverbial (^) , ett predikat (gav upp). ett subjekt (han) och (18) Glas\u00f6gonen brukar hon gl\u00f6mma var hon har lagt. (19) D\u00e5 gav han \u00e4ntligen upp. (20) En b\u00e4ttre \u00e5kare \u00e4n Stenmark finns inte. (21) Jag s\u00e5g en duva ig\u00e5r som var alldeles vit. (22) N\u00e4sta \u00e5r. s\u00e4gs det, kommer kungen att abdikera. \u00e4ntligen) och att predikatet analyserats i ett finit verb och partikel. De ordningsbeskrivningar vi beh\u00f6ver kan ges f\u00f6ljande form, d\u00e4r C \u00e4r en variabel \u00f6ver precis en konstituent, X en variabel \u00f6ver en godtycklig under SENT: ORDER = < # FUND C SUBJ ADV.SENT X) under PRED: ORDER = < # C VFIN X PRT> sekvens av konstituenter, och # en satsgr\u00e4ns. Dessa tv\u00e5 ordningsbeskrivningar tillsammans specificerar den givna ordningen mellan konstituenterna och ingen annan, men ger inte ett ordnat frasstrukturtr\u00e4d av g\u00e4ngse typ utan ett tr\u00e4d av utseendet (23). Det talar om f\u00f6r oss precis vilka funktionella enheter som identifieras och hur de f\u00f6rdelar sig p\u00e5 inputstr\u00e4ngen. Denna typ av tr\u00e4d \u00e4r inte s\u00e5 vanlig som representationsformat, kanske f\u00f6r att de g\u00f6r ett osnyggt intryck, men de kan v\u00e4l motiveras. Deras formella egenskaper \u00e4r heller inte ( \u25a0 sv\u00e5rare att specificera \u00e4n ordnade tr\u00e4ds 8", "type_str": "figure", "num": null }, "FIGREF3": { "uris": null, "text": "LFG:s anv\u00e4ndning av dessa konfigurationella definitioner fr\u00e5n Aspectsteorins p\u00e5 n\u00e5gra v\u00e4sentliga punkter: 1/ De \u00e4r spr\u00e5kspecifika. Subjekt, objekt osv \u00e4r universella primitiva begrepp som inte kan reduceras till frasstrukturkonfigurationer, men som i vissa spr\u00e5k uttrycks konfigurationel It, i andra kanske morfologiskt; 2/ De h\u00e4nf\u00f6r sig direkt till det spr\u00e5kliga uttrycket (ytstrukturen); 9 Proceedings of NODALIDA 1983 3/ Varje instans av en grammatisk funktion beh\u00f6ver inte uttryckas p\u00e5 detta s\u00e4tt. Den kan t ex vara given lexikalt. I och med att den tredje m\u00f6jligheten finns uppst\u00e5r fr\u00e5gan om n\u00e4r vi har att g\u00f6ra med t ex ett konfigurationelit givet subjekt och n\u00e4r vi har ett subjekt som \u00e4r givet p\u00e5 annat s\u00e4tt. LFG:s svar tycks vara att vi har det f\u00f6rra fallet dels n\u00e4r subjektet st\u00e5r d\u00e4r det ska st\u00e5 enligt definitionen (naturligt nog) eller d\u00e5 det extraherats ut ur sin sats som i en fr\u00e5ga eller en relativsats. 1 s k kontrollstrukturer f\u00e5r d\u00e4remot komplementets verb sitt subjekt fr\u00e5n det \u00f6verordnade verbets lexikoninformation. Lova har s\u00e5ledes en specifikation som talar om att subjektet i komplementsbisatsen \u00e4r identiskt med dess eget i en mening som (25). (25) Pelle lovade komma. (26) Det l\u00e4ser Eva.", "type_str": "figure", "num": null }, "FIGREF4": { "uris": null, "text": "utan att det anses n\u00f6dv\u00e4ndigt att uppr\u00e4tta en s\u00e4rskild pragmatisk representation som i h\u00e4rledningen f\u00f6reg\u00e5r f-strukturen. \u00f6verhuvudtaget g\u00e4ller f\u00f6r best\u00e4mningen av grammatiska funktioner att annan information \u00e4n den rent morfosyntaktiska m\u00e5ste komma med. Meningen (26) ges av SVE.UCP bara en beskrivning och de strukturellt m\u00f6jliga alternativen sl\u00e5s ut p\u00e5 ett tidigt stadium n\u00e4r verbets lexikala egenskaper j\u00e4mf\u00f6rs med de b\u00e5da NP:nas lexikala egenskaper. En sekvens NP -V -NP kan \u00e5s\u00e4ttas flera olika c-strukturer, t ex de i (27), svarande mot olika f-strukturer, men det finns s\u00e5vitt jag kan se ingen anledning att generera alla dessa i sin helhet f\u00f6r att f\u00f6rst i efterhand sl\u00e5 ut flertalet av dem p\u00e5 grundval av lexikal information, vilket i princip \u00e4r den procedur som LFG anv\u00e4nder sig av. (28) \u00e4r ett annat exempel som l\u00e4tt leder till en explosion av c-strukturer och f-struk turer men som till\u00e5ter en (eller tv\u00e5) tolkningar i ett textsammanhang. Eva och Erik Lind bor en trappa upp i ett gult hus vid Stortorget i Nora.", "type_str": "figure", "num": null }, "TABREF1": { "text": "Functional Descriptions \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4sentligen oordnade tr\u00e4d. Det kan s\u00e4gas att SVE.UCP:s utskriftsformat inte \u00e4r det mest transparenta f\u00f6r att \u00e5terge tr\u00e4dstruktur. En l\u00e5dstruktur av den typ som anv\u00e4nds f\u00f6r LFG:s f-strukturer, illustrerad i (5), eller en graf av typen (6) som f\u00f6r skillnad mellan olika typer av attribut \u00e4r \u00e5sk\u00e5dligare, men helt ekvivalenta representationsformer. Den lingvistiska \u00e4r att det helt enkelt normalt verkar vara s\u00e5 att paradigmatiska val bara g\u00f6rs en g\u00e5ng inom en given \u00f6verordnad struktur. M\u00e5nga villkor som formulerats f\u00f6r lingvistisk struktur p\u00e5 olika beskrivningsniv\u00e5er kan ses som specialfall av denna princip. En av de mera k\u00e4nda \u00e4r v\u00e4l kasus-", "num": null, "html": null, "content": "
(5)<&)SENT [ Htlii] DiclJ
MODEDECL
FUNDNUMB PROPRSING *\\_SingJ FUND-SUBJ iPtopij h ]FRED
TENSEGENDER UTR CASE NIL LEX FRESK JI NAME 1 Noun n [ Fir.tJ
FREDVFINCONJ [ FIN-ER *I
OBJLEX NUMBliB* I SING
GENDER NEUTR NbUlK
PERS
CASE LEXNIL '\" JJ\u00bb |l
SUBJ -^EtbIkotrdo t
3. Unicitetsprincipen. Unicitetsprincipen har en komputationel1 motivering
men ocks\u00e5 en lingvistisk. Den komputationella motiveringen \u00e4r att unifierings-
operationen som bygger upp grammatiska beskrivningar inte vore v\u00e4ldefinierad
annars. grammatikens One-case-per-clause-principle (Fillmore, 1968:21). 1 s k Rela
tionel! Grammatik finns motsvarande villkor formulerat f\u00f6r grammatiska funk
tioner
Proceedings of NODALIDA 19834
", "type_str": "table" } } } }