{
    "paper_id": "W83-0119",
    "header": {
        "generated_with": "S2ORC 1.0.0",
        "date_generated": "2023-01-19T06:07:54.569273Z"
    },
    "title": "",
    "authors": [
        {
            "first": "Anna",
            "middle": [
                "S\u00e5gvall"
            ],
            "last": "Hein",
            "suffix": "",
            "affiliation": {},
            "email": ""
        }
    ],
    "year": "",
    "venue": null,
    "identifiers": {},
    "abstract": "",
    "pdf_parse": {
        "paper_id": "W83-0119",
        "_pdf_hash": "",
        "abstract": [],
        "body_text": [],
        "back_matter": [],
        "bib_entries": {},
        "ref_entries": {
            "FIGREF0": {
                "text": ". Parsing \u00e4r den process i vilken ett spr\u00e5kligt uttryck (ord, fras, sats, mening) tilldelas en lingvistisk beskrivning enligt en given spr\u00e5kbeskrivning. F\u00f6r det processerande maskineri, som s\u00e4tter spr\u00e5kbeskriv ningen i arbete i relation till det uttryck s o m skall analyseras, tj\u00e4nst. I en av Kay f\u00f6reslagen vidareutveck ling av G S P (Kay 75), omvandlas charten fr\u00e5n en passiv datastruktur f\u00f6r lag ring av lingvistiska strukturer till en aktiv struktur, vilken \u00f6vertar m\u00e5nga 187 Regelaktivering i en parser f\u00f6 r svenska (SVE.UCP) Anna S\u00e5 gvall Hein Proceedings of NODALIDA 1983, pages 187-199 av de kontrollfunktioner som i den tidigare versionen vilade p\u00e5 s\u00e4rskilda hj\u00e4lpoch syntaktisk) realiseras som en f\u00f6ljd av konceptuellt homogena bearbetningssteg. Att kunna integrera den morfologiska analysen med den syntak tiska \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r korrekt ordigenk\u00e4nning i de fall de lexikaliska enheterna \u00e4r diskontinuerligt presenterade i texten. Ett annat av de utm\u00e4rkande dragen f\u00f6r en UCP-parser har att g\u00f6ra med f\u00f6rh\u00e5llandet mellan processorn och spr\u00e5kbeskrivningen. S\u00e5lunda inkluderar den s\u00e4rspr\u00e5kliga kompetensen inte enbart de lingvistiska enheter och regler, som beskriver spr\u00e5ket i fr\u00e5ga, att integrera den i de enskilda lingvistiska reglerna som det alter nativ som erbjuder st\u00f6rst flexibilitet och d\u00e4rmed ocks\u00e5 den b\u00e4sta experiment milj\u00f6n. S\u00e5lunda f\u00f6ljer vi i UCP-formalismen upp den ursprungliga GSP-tanken p\u00e5 en procedural lingvistisk formalism. Spr\u00e4kbeskrivningen i en UCP-parser f\u00f6r 188 188 Proceedings of NODALIDA 1983 delar sig p\u00e5 tre typer av konstrukter, n\u00e4mligen grammatik, lexika och baser. Inneh\u00e5llet i de olika konstrukterna uttrycks i en och s a m m a formalism, dvs den procedurala UCP-formalismen. UCP-formalismen \u00e4r s\u00e5lunda generell. Konstrukterna skiljer sig \u00e5t med avseende p\u00e5 organisationsform och accessmetod. I sin nuvarande utformning inkluderar SVE.UCP: en grammatik inneh\u00e5llande mor fologiska och syntaktiska regler (SVE.GRAM), ett huvudlexikon \u00f6ver r\u00f6tter, stammar och ob\u00f6jliga ord (SVE.DIC), ett antal affixlexikon och ett lexikon \u00f6ver de skiljetecken vilka betraktas som s\u00e4rskilda ord (SEP). Vidare omfattar den svenska spr\u00e5kbeskrivningen en lexembas och en karakt\u00e4rbas. I lexembasen finns semantisk information avseende substantiv och verb. Karakt\u00e4rbasen reflek terar en klassificering av karakt\u00e4rerna i bokst\u00e4ver, siffror och skiljetecken. Via s\u00e4rdragsmarkering anges f\u00f6r bokst\u00e4verna huruvida de svarar mot vokal eller konsonant. Dessutom finns ett antal fonetiska s\u00e4rdrag upptagna. En av de stora f\u00f6rdelarna med en generell lingvistisk formalism, och en pro cedural s\u00e5dan, \u00e4r den att den underl\u00e4ttar samspelet mellan de olika lingvistiska kunskapsk\u00e4llorna under parsingprocessen. 1 SVE.UCP har vi s\u00e5lunda utformat en anaiysg\u00e5ng f\u00f6r svenska meningar, som grovt ser ut som f\u00f6ljer. Meningen pre senteras f\u00f6r SVE.UCP som en f\u00f6ljd av karakt\u00e4rer exakt som den st\u00e5r i texten, dvs med skiljetecken och stora och sm\u00e5 bokst\u00e4ver. Analysen inleds med att U C P anropar begynnelseregeln i grammatiken. Dess effekt \u00e4r att initiera tv\u00e5 olika processer, n\u00e4mligen s\u00f6kning i huvudlexikonet, resp till\u00e4mpning av huvudsats regeln. Lexikons\u00f6kningen, som avser karakt\u00e4rer, ig\u00e5ngs\u00e4tts omedelbart, medan huvudsatsregeln m\u00e5ste inv\u00e4nta igenk\u00e4nning av den typ av lingvistiska enheter, f\u00f6r vilken den \u00e4r definierad, dvs ord och fraser. Grammatiska beskrivningar av dessa presenteras som resultat av det analysarbete som lexikons\u00f6kningen ger upphov till. D\u00e5 t ex en substantivisk stam \u00e5terfunnits i lexikonet anropas s\u00e5lunda bl a den morfologiska regel som k\u00e4nner igen substantiv och bygger upp motsvarande morfologiska beskrivning. (Vidare initieras s\u00f6kning i de substanti viska affixlexikonen efter p\u00e5f\u00f6ljande affix.) Substantivregeln i sin tur an ropar en NP-regel i grammatiken, som k\u00e4nner igen och bygger upp beskrivningar av nominalfraser. D\u00e4rigenom blir l\u00e4mpligt arbetsmaterial tillg\u00e4ngligt f\u00f6r huvudsatsregeln, som kan s\u00e4tta i g\u00e5ng sitt arbete. F\u00f6religgande presentation syftar inte till att beskriva enskildheterna i sam spelet mellan grammatik, lexika och baser i v\u00e5r svenska parser, utan till att visa p\u00e5 de faciliteter som UCP-formalismen erbjuder f\u00f6r att uttrycka ett s\u00e5dant. Helt kort kan dock konstateras att den analysstrategi som vi byggt in i den -formalismen. UCP-formalismen inkluderar, f\u00f6rutom ett format f\u00f6r att uttrycka lingvistiska regler, ocks\u00e5 ett format f\u00f6r att uttrycka grammatiska beskrivningar av lingvistiska enheter. De uttrycks som hierarkiska m\u00e4ng der av attribut-v\u00e4rde-par (S\u00e5gvall Hein 83 och Ahrenberg, denna volym). G r a m matiken upptar ett antal regler, vilka var och en best\u00e5r av ett unikt namn, en regelkropp, en dom\u00e4nspecifikation och, optionellt, angivande av ett konuppbyggd som en f\u00f6ljd av enkla operationer, vilka exekveras i sekvens, till dess n\u00e5gon operation misslyckas (returnerar NIL), varvid exekveringen avbryts. Operationerna utf\u00f6rs i relation till analysuttrycket i dess chartrepresentation. I dom\u00e4nen anges p\u00e5 vilken typ av lingvistiska en heter regeln \u00e4r till\u00e4mplig. Som f\u00f6rsta exempel p\u00e5 en grammatisk regel anf\u00f6rs den regel med vilken analysen av en svensk mening inleds (fig ^). en f\u00f6ljd av karakt\u00e4rer, varf\u00f6r regelns dom\u00e4n specifi ceras till karakt\u00e4rer (CHAR). SVE.DIC \u00e4r namnet p\u00e4 det svenska huvudlexikonet. Det upptar r\u00f6tter, stammar och ordformer. Exekvering av operationen PROC E S S (SVE.DIC) har som effekt att s\u00f6kning i huvudlexikonet initieras. MAIN \u00e4r namnet 190 190 Proceedings of NODALIDA 1983 p\u00e5 huvudsatsregeln i grammatiken. Via operationen (MAIN) anropas denna regel. Operationen uttrycker s\u00e5lunda en prediktion o m en huvudsats. Startregeln anropas av UCP. \u00d6vriga regelanrop sker via operationer i grammatik och lexika. Fort s\u00e4ttningsvis skall jag koncentrera mig p\u00e5 vilka m\u00f6jligheter som finns f\u00f6r detta. En f\u00f6renklad version av v\u00e5r svenska huvudsatsregel (fig 5) f\u00e5r fungera som illustration. 2.1 Regelaktivering i den svenska huvudsatsregeln. Som framg\u00e5r av dom\u00e4nspecifika tionen i fig 5, opererar huvudsatsregeln p\u00e5 fraser (PHRase.CAT) och ord (WORD.CAT). Huvudsatsens regelkropp best\u00e5r till stor del av s k subregelanrop. V.FIN, ADVERBIALSI, SUBJECT, ADVERBIALS2, F U N D C H E C K och END.OF.SENT \u00e4r mnemoniska namn p\u00e5 grammatiska l\u00e4gen, subregler, i vilka faktiska operationer specificeras. S\u00e5 snart processorn under exekveringen av en regel tr\u00e4ffar p\u00e5 ett subregelnamn, s\u00e5 utf\u00f6rs de operationer som upptas under detta regelnamn. F\u00f6rst i huvudsatsregeln ligger dock ett antal operationer, som inleder upp byggandet av en grammatisk beskrivning av satsen. Bland dessa finns en, som 2 ans\u00e4tter den f\u00f6rsta konstituenten i satsen som fundament. OF.SENT, MlhCRSTCRE, M\u00abJCRPROCESS(SENrEN:X)/ \"test p\u00e5 konjunktion och el skiljetecken\", VyCRPROCESS(SENTENCE.CDCRD), MINCRSTCRE, ADVANCE, PROCESS(MMN)); Domain: PER.CAT / VICRD.CAT; Figur 5 Efter utf\u00f6randet av de initiala ans\u00e4ttningsoperationerna flyttas processorns 191 191 Proceedings of NODALIDA 1983 uppm\u00e4rksamhet ett steg fram\u00e5t i satsen, dvs till slutet av den f\u00f6rsta konstituenten (fundamentet). Detta sker med hj\u00e4lp av operatorn A D V A N C E . Subregeln V.FIN predicerar ett finit verb i detta l\u00e4ge och tilldelar ev \u00e5terfunnet s\u00e5dant till predikatet, varp\u00e5 ett avancemang sker till subregeln ADVERBIALSI. ADVERBIALSI beaktar optionella satsadverbial och g\u00f6r motsvarande tilldelningar till den grammatiska beskrivningen. SUBJECT (fig 6, har processorn sin uppm\u00e4rksamhet riktad p\u00e5 den f\u00f6rsta konstituenten efter det finita verbet, s\u00e5vida denna inte tolkats som ett satsadverbial, i vilket fall processorn fokuserar p\u00e5 den f\u00f6rsta konsti tuenten efter detta satsadverbial. Subjektsregeln upptar tv\u00e5 av varandra oberoende parallella alternativ, \u00e5tskilda av 7/'. 1 det f\u00f6rsta alternativet inspekteras aktuell konstituent, och i det andra fundamentet. O m aktuell konstituent \u00e4r en N P i grundformskasus, s\u00e5 ans\u00e4tts (beskrivningen av) den som subjekt, och ett avancemang sker till n\u00e4sta konstituent. I \u00e9innat fall avbryts exekveringen av denna analysgren. Oberoende av dess utfall, exekveras den alternativa analys grenen enl f\u00f6ljande. O m fundamentet \u00e4r en N P i grundformskasus, s\u00e5 ans\u00e4tts den som subjekt. I annat fall avbryts exekveringen. O m vi s\u00e5lunda har en sats av typen 'NP V NP', s\u00e5 f\u00f6rgrenar sig analysen via subjektsregeln i tv\u00e5 av varandra oberoende alternativ, med olika v\u00e4rden p\u00e5 subjektsattributet. Vi talar h\u00e4r o m parallella processer och o m operationen 'independent disjunktion' C//'). B\u00e5da processerna l\u00f6per samman i s\u00f6kandet efter ytterligare optionella satsadverbial (ADVERBIALSI). D\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljer DO-operationen, som utifr\u00e5n syntaktiska och seman tiska egenskaper hos det finita verbet svarar f\u00f6r igenk\u00e4nning av \u00f6vriga grammatiska funktioner p\u00e5 satsniv\u00e5. M e d hj\u00e4lp av DO-operatorn kan vi utf\u00f6ra s k variabelt subregelanrop. D\u00e5 en 192 192 Proceedings of NODALIDA 1983 DO-operation exekveras, evalueras f\u00f6rst dess argument till ett subregelnamn, varp\u00e5 denna subregel i sin tur exekveras. Som Do-operationens argument \u00e4r ut format i huvudsatsregeln, evalueras det till namn p\u00e5 vad jag kallar en 'verbaktionsregel', i vilken det finita verbets argumentstruktur definieras. DOargumentet har den i UCP-formalismen g\u00e4ngse formen av ett s k path-uttryck, '<...>', (se Kay 77). O m vi bortser fr\u00e5n dess sista med kolon prefigerade element, s\u00e5 uttrycker det en referens till det finita verbets lexembeteckning i den grammatiska beskrivning av satsen som \u00e4r under uppbyggnad. O m det finita verbet s\u00e5lunda \u00e4r 'bor', s\u00e5 returnerar den f\u00f6rsta delen av path-uttrycket lexembeteckningen '!bo'. Det med kolon prefigerade elementet ('tverbaction') tolkas av processorn som en anmodan att s\u00f6ka efter v\u00e4rdet p\u00e5 egenskapen 'verbaction' under lexembeteckningen '!bo' i lexembasen. F\u00f6r exemplet i fr\u00e5ga returnerar processorn 'type.bo', som \u00e4r namn p\u00e5 aktuell verbaktionsregel. Med hj\u00e4lp av kolon-faciliteten kan vi s\u00e5lunda signalera till processorn, att den skall h\u00e4mta information ur n\u00e5gon av baserna. (Lexembasen inkluderar f n f\u00f6rutom verb med associerade verbaktionsregler \u00e4ven substantiv med associerade semantiska s\u00e4r drag.) Fig 7 visar verbaktionsregeln f\u00f6r verb av typen 'bo'. s\u00e5 s\u00e4tt, att den avslutar, st\u00e4nger, konstituenten f\u00f6re det element som processorn just inspekterar, i detta fall det skiljetecken som markerar slut p\u00e5 meningen. Den l\u00e5ter oss s\u00e5lunda se ett element fram\u00e5t, in-193 193 Proceedings of NODALIDA 1983 nan vi best\u00e4mmer oss f\u00f6r att avsluta en konstituent. D\u00e5 vi k\u00e4nt igen en hu vudsats och p\u00e5f\u00f6ljande stora skiljetecken, vet vi ocks\u00e5 att vi har att g\u00f6ra med en mening. I regeln S E N T E N C E byggs den grammatiska beskrivningen av m e ningen upp, i vilken beskrivningen av huvudsatsen ing\u00e5r som en del. Anropet till S E N T E N C E sker via operatorn M A J O R P R O C E S S . Den har som effekt, att den regel vars namn st\u00e5r som dess argument (SENTENCE), initieras fr\u00e5n samma punkt i analysuttrycket som den regel fr\u00e5n vilken anropet g\u00f6rs (MAIN). S\u00e5lunda k o m m e r sentence-regeln att till\u00e4mpas fr\u00e5n meningens b\u00f6rjan. D\u00e4rigenom skiljer den sig fr\u00e5n den andra regelaktiverande operatorn PROCESS, som initierar en process fr\u00e5n den punkt p\u00e5 vilken processorn fokuserar i det \u00f6gonblick anropet g\u00f6rs. Med andra ord, s\u00e5 svarar M A J O R P R O C E S S f\u00f6r regelaktivering bottom-up och P R O C E S S f\u00f6r regelaktivering top-down. Enligt huvudsatsregelns \u00e5terst\u00e5ende alternativ \u00e4r huvudsatsen men inte m e ningen slut. C O O R D . T E S T s\u00f6ker p\u00e5 sm\u00e5 skiljetecken och konjunktioner. O m tes tet ger ett negativt utfall, s\u00e5 avbryts exekveringen av regeln. 1 annat fall sker f\u00f6ljande: Beskrivningen av huvudsatsen avslutas. Regeln f\u00f6r koordinerade meningar (S E N TENCE.COORD) anropas bottom-up och huvudsatsregeln anropas top>down. Som framg\u00e5r av det sistn\u00e4mnda anropet till\u00e5ter formalismen, inbyggd i processorn. D\u00e4remot f\u00e5r vi f\u00f6r varje enskild applikation best\u00e4mma vilken typ av tecken s\u00f6kningen avser, dvs definiera s\u00f6kregelns dom\u00e4n. Vidare kan vi specificera ytterligare o[>erationer f\u00f6r de fall j\u00e4mf\u00f6relsen utfal ler positivt. Denna information ges i ett antal meta-uppslagsord f\u00f6r varje lexi kon. Fig 8 visar metauppslagsorden i SVE.DIC. \u00e4 n e n specificeras till karakt\u00e4rer (bokst\u00e4ver, skiljetecken, specialtecken, mellanslag och siffror). (Som alternativ kan man t\u00e4nka sig att s\u00f6kningen skall utf\u00f6ras p\u00e5 en fonematisk representation av analysuttrycket.) Under G A T H E R I N G -R U L E anger vi, att uppgift o m vilken karakt\u00e4r som j\u00e4mf\u00f6rts skall tilldelas till den grammatiska beskrivningen. Det \u00e4r med andra ord ett s\u00e4tt att spara uppgift o m den initiala str\u00e4ngen. Under F O R W A R D -A C T I O N flyttar vi processorns uppm\u00e4rksan>het ett steg (i detta fall karakt\u00e4r) fram\u00e5t. D\u00e5 denna framflyttning sker oberoende av o m j\u00e4mf\u00f6relseoperationen g\u00e4ller den sista karakt\u00e4ren i ett uppslagsord eller inte, blir s\u00f6kningen icke-deterministisk och alla i lexikonet f\u00f6rutsedda segmente ringar beaktas. D\u00e5 s\u00f6kprocessen lett fram till ett uppslagsord, dvs vid positivt utfall av j\u00e4mf\u00f6relsen mellan en karakt\u00e4r i analysuttrycket och uppslagsordets sista karak t\u00e4r, ansluts de operationer som bildar uppslagsordets regelkropp till opera tionen under G A T H E R I NG-RULE. Fig 9 visar exempel p\u00e5 en lexikonartikel. tre operationer, dvs ans\u00e4ttning av morfologisk kate gori (NOUNSTEM), ans\u00e4ttning av lexembeteckning (!EVA) och ett subregelanrop (PATTERN.F1RST. N A ME). A T T E R N . FIRST.N A M E (fig 10) g\u00f6rs fr\u00e5n alla f\u00f6rnamn i lexikonet. Utg\u00e5ende fr\u00e5n sista bokstaven i stammen och med utnyttjande av de uppgifter om karakt\u00e4rerna som finns lagrade i karakt\u00e4rbasen, fastst\u00e4lls via SPECIFY.SEX 5 naturligt genus. Sist \u00e5terfinns ett anrop till subregeln STORE.PROPRium (fig 11). R E . P R O P R inleds med ett anrop till substantivregeln, som k\u00e4nner igen sub stantivet och bygger upp dess morfologiska beskrivning. Fr\u00e5n substantivregeln anropas vidare den NP-regel, som k\u00e4nner igen nominalfrasen och bygger upp dess syntaktiska beskrivning. S T O R E . P R O P R avslutas med en disjunktiv (alternativ) operation. Det f\u00f6rsta alternativet, SPACE.OR.PUNCT, avser det fall d\u00e5 stammen omedelbart f\u00f6ljs av en separator (ett mellanslag eller ett skiljetecken)i v\u00e5r svenska parser, har inriktats mot att visa for-6 malismens processorienterade faciliteter. Genom f\u00f6rekomsten av denna typ av faciliteter skiljer sig en procedural formalism fr\u00e5n en deklarativ. Det \u00e4r genom tillg\u00e5ng till dessa, som spr\u00e5kvetaren i utarbetandet av en spr\u00e5kbeskrivning f\u00f6r ett givet spr\u00e5k har m\u00f6jlighet att uttrycka en spr\u00e5kspecifik analysstrategi. UCP-formalismen erbjuder stor frihet i den konkreta utformningen av spr\u00e5kbe skrivningen, vad g\u00e4ller dess strukturering i grammatik, lexika och baser samt vid utformningen av de enskilda reglerna i grammatik och lexika. I kraft av sin processorienterade utformning \u00f6ppnar den sig mot interaktion med andra annat alternativ vore att utforma analysstrategin som en egen komponent i spr\u00e5kbeskrivningen. Ett s\u00e5dant f\u00f6retag bed\u00f6ms dock som prematurt, d\u00e5 det b\u00f6r vila p\u00e5 f\u00f6rdjupade insikter o m olika analysstrategier. Vi r\u00e4knar med att vi med v\u00e5r ansats kommer att kunna experimentera oss fram till resultat 197 197 Proceedings of NODALIDA 1983",
                "uris": null,
                "num": null,
                "type_str": "figure"
            },
            "FIGREF1": {
                "text": "F\u00f6r att inte belasta framst\u00e4llningen i on\u00f6dan med de tekniska enskildheterna i UCP-formalismen, har jag valt att uttrycka ans\u00e4ttnings-och testoperatio ner informellt. Det informella uttryckss\u00e4ttet markeras via anf\u00f6ringstecken. (3) O m inget finit verb \u00e5terfinns, s\u00e5 avbryts exekveringen av detta alternativ; en f\u00f6rklaring till misslyckandet kan vara att endast en delkonstituent av det egentliga fundamentet uppfattats som s\u00e5dant; U C P svarar f\u00f6r att alla t\u00e4nkbara alternativ, som grammatiken upptar beaktas. (<>) Trots att processorn i detta analysmoment fokuserar p\u00e5 konstituenten efter det finita verbet (ev f\u00f6reg\u00e5ngen av optionellt satsadverbial), s\u00e5 \u00e4r funda mentet tillg\u00e4ngligt f\u00f6r inspektion i och med att det ansatts i den grammatiska beskrivning av satsen som \u00e4r under uppbyggnad. -Aktuell grammatisk beskrivning under uppbyggnad \u00e4r st\u00e4ndigt tillg\u00e4nglig under analysen i form av en aktiv b\u00e5ge i charten.",
                "uris": null,
                "num": null,
                "type_str": "figure"
            }
        }
    }
}