speech_id
stringlengths 23
24
| protocol_id
stringlengths 12
21
| speech_number
int64 1
431
| dates
sequencelengths 1
13
| name
stringlengths 7
30
⌀ | person_id
stringlengths 23
24
⌀ | speaker_id
stringlengths 7
24
| riksdagen_id
stringclasses 927
values | party
stringclasses 36
values | district
stringclasses 153
values | role
stringclasses 167
values | gender
stringclasses 2
values | start_segment
float64 0.01
19.1k
| end_segment
float64 5.9
19.2k
| duration_segment
float64 1.21
14.3k
| text
stringlengths 23
99.4k
| text_normalized
stringlengths 0
99.3k
| transcription_w2v
stringlengths 2
172k
⌀ | start_text_time
float64 0.01
19.1k
| end_text_time
float64 4.1
19.2k
| born
stringlengths 4
10
⌀ | dead
stringclasses 758
values | bleu_score
float64 0
0.98
⌀ | overall_score
float64 0.5
1
| nr_speech_segments
int64 1
140
| start_segment_same
bool 2
classes | audio_file
stringlengths 22
189
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
i-C5if5sQwT5fADMAgf8xBbM | prot-1966--ak--25 | 1 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Gunnar Sträng | i-3urySgCAk2SuFz1BB8TX5x | i-3urySgCAk2SuFz1BB8TX5x | 5148293 | Socialdemokraterna | Västra Götalands läns södra valkrets, Älvsborgs läns valkrets | landsbygdsminister, biträdande jordbruksminister, ledamot, Statsministerns ställföretädare, finansminister, förstakammarledamot, socialminister, konsultativt statsråd, jordbruksminister, folkhushållningsminister | man | 858.565365 | 940.874363 | 82.308998 | Herr talman! Herr Nihlfors har frågat, om jag ämnar vidtaga personalförstärkning eller andra åtgärder för att den påbörjade revisionen av taxeringar inom byggnadsbranschen avseende inkomståret 1960 skall hinna slutföras innan preskriptionstiden utgår. Det kan till en början konstateras att den personal som sysslar med taxeringsrevision inte är tillräcklig. Den utbyggnad av taxeringsrevisionen som beslöts år 1961 har inte gått i den takt man då räknade med. Detta har flera orsaker. Det har varit svårt att få kompetent personal. Den rutinerade revisionspersonalen har dessutom måst tagas i anspråk för utbildning av den nya personalen. Under hösten 1965 och våren 1966 har på möten med landskamrerare samt taxeringsoch revisionsintendenter diskuterats möjligheterna att intensifiera taxeringsrevisionen. Det har därvid från finansdepartementet och riksskattenämnden <understrukits nödvändigheten av att alla åtgärder vidtas för att revisionspersonalen skall få ägna sig åt s. k. offensiv taxeringsrevision. Jag är därför övertygad om att alla ansträngningar kommer att göras i fråga om de revisioner som frågeställaren avser. | herr talman herr nihlfors har frågat om jag ämnar vidtaga personalförstärkning eller andra åtgärder för att den påbörjade revisionen av taxeringar inom byggnadsbranschen avseende inkomståret etttusen niohundrasextio skall hinna slutföras innan preskriptionstiden utgår det kan till en början konstateras att den personal som sysslar med taxeringsrevision inte är tillräcklig den utbyggnad av taxeringsrevisionen som beslöts år etttusen niohundrasextioett har inte gått i den takt man då räknade med detta har flera orsaker det har varit svårt att få kompetent personal den rutinerade revisionspersonalen har dessutom måst tagas i anspråk för utbildning av den nya personalen under hösten etttusen niohundrasextiofem och våren etttusen niohundrasextiosex har på möten med landskamrerare samt taxeringsoch revisionsintendenter diskuterats möjligheterna att intensifiera taxeringsrevisionen det har därvid från finansdepartementet och riksskattenämnden understrukits nödvändigheten av att alla åtgärder vidtas för att revisionspersonalen skall få ägna sig åt så kallad offensiv taxeringsrevision jag är därför övertygad om att alla ansträngningar kommer att göras i fråga om de revisioner som frågeställaren avser | här tal man henilfors har frågat om jag ämnar vidta personalförstärkning eller andra åtgärder för att den påbörjade revisionen av taxeringar inom byggnadsbranschen avseende inkomståret nittonhundrasextio ska hinna slutföras innan preskriptionstiden utgår det kan till en början konstateras att den personal som sysslar med taxeringsrevision inte är tillräcklig den utbyggnad av taxeringsrevisionen som beslutats år sextioett har inte gått i den takt man då räknar med och det har flera orsaker det har varit svårt att få kompetent personalden rutinerade revisionspersonalen har dessutom fått tas i anspråk för utbildning av den nya personalen under hösten sextiofem och våren sextiosex har på möten med landskamrerade taxerings och revisionsintendenter diskuteras möjligheterna att intensifiera taxeringsrevisionen det har därvi från finansdepartementet och riksskattenämnden understrukets nödvändigheten av att alla åtgärder vidtas för att revisionspersonalen ska få ägna sig åt så kallade offensiv taxeringsrevision jag är därför övertygad om att alla ansträngningar kommer att göras i fråga om de revisioner som frågeställaren avser är en ny alman | 851.245 | 948.587 | 1906-12-23 | 1992-03-07 | 0.675723 | 0.883809 | 3 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-EVYGG8ndKQRiLYCLMy4tH1 | prot-1966--ak--25 | 2 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Folke Nihlfors | i-4N2H4JtSVXb7vKfkkSFwth | i-4N2H4JtSVXb7vKfkkSFwth | null | Folkpartiet | Stockholms kommuns valkrets | andrakammarledamot | man | 946.680815 | 1,042.996604 | 96.315789 | Herr talman! Jag får tacka för det mycket positiva svaret från finansministern. Det visar att svårigheterna är stora att genomföra de anbefallda taxeringsrevisionerna. Det sticker i ögonen på den stora allmänheten, som utan anmärkning gör sina deklarationer och får skatta för sina inkomster till sista kronan, att taxeringsmyndigheterna inte hinner med granskningsarbete som tycks ge åtskilligt i utbyte genom efterbeskattning. Beträffande de i min fråga berörda fallen har det rapporterats att man hittat åtskilliga miljoner kronor i inkomster, för vilka vederbörande inte har deklarerat, och att preskriptionstidens utgång troligen skulle rädda stora inkomsttagare, som deklarerat fel, från dryga efterräkningar. Koncentration behövs verkligen på den s. k. offensiva taxeringsrevisionen. Man bör därvid släppa efter på det intresse som ibland, ja ganska ofta, visas mindre inkomsttagare, som får förfrågningar om ett och annat smärre avdrag, vilket tyder på att det i vissa fall kan förekomma en synnerligen noggrann och förmodligen ganska tidsödande granskning av småsaker. De stora grupperna löntagare skulle säkerligen hälsa med tillfredställelse, om man också kunde se till att utbyggnaden av taxeringsrevisionen snabbare kom till stånd. Eventuellt får man kanske tänka om och erbjuda bättre löner för att få kompetent personal. En investering på detta område måste ge synnerligen god utdelning för statskassan utan skattehöjning. | herr talman jag får tacka för det mycket positiva svaret från finansministern det visar att svårigheterna är stora att genomföra de anbefallda taxeringsrevisionerna det sticker i ögonen på den stora allmänheten som utan anmärkning gör sina deklarationer och får skatta för sina inkomster till sista kronan att taxeringsmyndigheterna inte hinner med granskningsarbete som tycks ge åtskilligt i utbyte genom efterbeskattning beträffande de i min fråga berörda fallen har det rapporterats att man hittat åtskilliga miljoner kronor i inkomster för vilka vederbörande inte har deklarerat och att preskriptionstidens utgång troligen skulle rädda stora inkomsttagare som deklarerat fel från dryga efterräkningar koncentration behövs verkligen på den så kallad offensiva taxeringsrevisionen man bör därvid släppa efter på det intresse som ibland ja ganska ofta visas mindre inkomsttagare som får förfrågningar om ett och annat smärre avdrag vilket tyder på att det i vissa fall kan förekomma en synnerligen noggrann och förmodligen ganska tidsödande granskning av småsaker de stora grupperna löntagare skulle säkerligen hälsa med tillfredställelse om man också kunde se till att utbyggnaden av taxeringsrevisionen snabbare kom till stånd eventuellt får man kanske tänka om och erbjuda bättre löner för att få kompetent personal en investering på detta område måste ge synnerligen god utdelning för statskassan utan skattehöjning | alman jag fir tacka för det mycket positiva svaret från finansministern det utvisar att svårigheterna är stora att genomföra de ambefaldatakteringsrevisionerna det sticker i ögonen på den stora allmänheten som utan anmärkning gör sina deklarationer och får skatta för sina inkomster till sista kronan att acceringsmyndigheterna inte hinner med t granskningsarbete som tycks ge åtskilligt utbyte genom efterbeskattning i de fråga berörda fallen hade rapporterats att man hittat åtskilliga miljoner kronor i inkomster för vilka vedbörande icke deklarerar att presvisionstidens utgång troligen skulle rädda åtskilliga stora inkomsttagaren som deklarerat fel från dryga efterräkningar koncentration behövs verkligen på den så kallade offensiva taxeringsrevisionen om man bör därvid släpa efter på det intresse som ibland jag ganska ofta visas mindre inkomsttagare som får förfrågningar om ett eller annat smärra avdrag vilket tyder på atte i vissa fall kan det förekomma en synnlingen noggrann och förmodligen ganska tidsödande granskning de stora grupperna löntagare skulle säkeligen hälsa mig tillfredsställelse om man också kunde se till att utbyggnaden av taxeringsrevisionen snabbare kom till stånd eventuellt får man vill tänka om och erbjuda bättre löner för att få fram kompetentpersonal en investering på detta område måste ge synnerligen god utdelning för statskassan utan skattehöjning är överläggningen slutvar | 937.807 | 1,041.937 | 1910-06-19 | 1994-07-23 | 0.637926 | 0.939773 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-5SzW3itgkYUrfnGv5VR9H7 | prot-1966--ak--25 | 4 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Manne Ståhl | i-7cCozgpY4EZrWku38osFxG | i-7cCozgpY4EZrWku38osFxG | null | Folkpartiet | Värmlands läns valkrets | andrakammarledamot | man | 1,128.242784 | 1,251.010187 | 122.767402 | Herr talman! Jag ber att få tacka för svaret som jag finner helt tillfredsställande. Jag tror att jag kan tillägga att det även kommer att tillfredsställa en ganska talrik befolkning i gränstrakterna. Ett av de fall som kommit till min kännedom och som föranlett mig att ställa denna fråga gällde en person, som bor på den norska sidan och som håller på med timmerdrivning på den svenska. Han transporterar timret som exportgods över till Norge. Han ålades att deponera 8000 kronor som säkerhet för traktorn, och sedan måste han, om han höll på mer än en månad, betala tull på 10 procent av värdet för varje månad han höll på med verksamheten. När detta påtalades hos vederbörande tullmyndigheter förklarades det, att även de skulle vara tacksamma för en något klarare fixering av vad som skall gälla på detta område, därför att gränsdragningen nu är mycket vag. I tulltaxeförordningen (SFS 1960: 392) står det i 8 16 beträffande bostadsorten, att vederbörande skall vara etablerad »i gränstrakterna», att han skall söka sig till »närbelägen ort» i Sverige och att det skall gälla »kortare tid». Man måste medge att detta är mycket diffust uttryckt. Det är riktigt att praxis bör vara generös, men man måste det oaktat eftersträva en relativt enhetlig praxis. Jag tar fasta på uttalandet om konferensen i höst. Jag tar för givet att vederbörande tullförvaltning som har med detta att göra då skall aktualisera frågan just till följd av vad finansministern här har meddelat. Jag tackar ånyo för svaret. | herr talman jag ber att få tacka för svaret som jag finner helt tillfredsställande jag tror att jag kan tillägga att det även kommer att tillfredsställa en ganska talrik befolkning i gränstrakterna ett av de fall som kommit till min kännedom och som föranlett mig att ställa denna fråga gällde en person som bor på den norska sidan och som håller på med timmerdrivning på den svenska han transporterar timret som exportgods över till norge han ålades att deponera åttatusen kronor som säkerhet för traktorn och sedan måste han om han höll på mer än en månad betala tull på tio procent av värdet för varje månad han höll på med verksamheten när detta påtalades hos vederbörande tullmyndigheter förklarades det att även de skulle vara tacksamma för en något klarare fixering av vad som skall gälla på detta område därför att gränsdragningen nu är mycket vag i tulltaxeförordningen sfs etttusen niohundrasextio trehundranittiotvå står det i åttahundrasexton beträffande bostadsorten att vederbörande skall vara etablerad i gränstrakterna att han skall söka sig till närbelägen ort i sverige och att det skall gälla kortare tid man måste medge att detta är mycket diffust uttryckt det är riktigt att praxis bör vara generös men man måste det oaktat eftersträva en relativt enhetlig praxis jag tar fasta på uttalandet om konferensen i höst jag tar för givet att vederbörande tullförvaltning som har med detta att göra då skall aktualisera frågan just till följd av vad finansministern här har meddelat jag tackar ånyo för svaret | rsaman jag ber får tacka försvaret som för min del är helt tillfredsställande och jag tror jag kan tillägga att de kommer att att tillfredsställa en ganska talrik befolkning gränstrakterna de fall som kom till min kännedom och som gjorde att jag ställde den här frågan det gällde en person som bor på den norska sidan och som håller på med timmerdrivning på den svenska sidan transporterar då timret som exportgod över till norge han olades å att deponera för det första åtta tusen kronor som säkerhet för traktorn och sedan om han arbetade höll på mer än en månad måste han betala tull på tio procent utav värdet och sedan fortsätta med tio procent ytterligare för varje månad hanhelpåh när man undersöker då detta förhållande hos vederbörande tullmyndigheter så säger de att att även dem skulle vara mycket tacksamma för en något klarare fixering utav vad det här gäller därför att att gränsdragningen är nu mycket vag i iförfattningen trehundranittiotvå av nittorundra sextio i tulltaxiförordningen så står det om beträffande bostadsorten att han ska vara etablerad i gränstrakterna att han ska söka sig till närbelägen ort i sverge och att det sk gälla kortare tid man måste medge a det är ju väldigt difjust och det är nog riktigt kanske att det behöver vara difust men det måste bli någon relativt enhetlig praxis jag tar fastfasta på på den här konferensen i höst och jag tar för givet att vederbörande tullförvaltning som har med detta att göra ska aktualisera rgan i dess just tack vare va finansminserämetaceär | 1,046.717 | 1,256.006 | 1901-01-15 | 1976-05-19 | 0.377956 | 0.701787 | 4 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-JML1roAAsqSoshC1WNoVpP | prot-1966--ak--25 | 5 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Gunnar Lange | i-NAbeZfqManywc6YbAfsfki | i-NAbeZfqManywc6YbAfsfki | 0868028415991 | Socialdemokraterna | Malmöhus läns valkrets | handelsminister, ledamot, civilminister, förstakammarledamot | man | 1,262.232598 | 1,304.694397 | 42.4618 | Herr talman! Herr Fridolfsson i Stockholm har hemställt om en redogörelse för den tillsatta priskommitténs målsättning mot bakgrund av de ound- vikliga kostnadsökningar som kommer att belasta näringslivet. Jag vill svara följande. Regeringen har inte tillsatt någon sådan kommitté som avses i den framställda frågan. Däremot har socialdemokratiska partiet och Landsorganisationen uppdragit åt en grupp under ledning av riksdagsmannen Skoglund att granska verksamheten på prisoch konkurrensområdet. Gruppen är således redovisningsskyldig till partiet och Landsorganisationen. Värdefulla förslag kommer naturligtvis att prövas i vederbörlig ordning. | herr talman herr fridolfsson i stockholm har hemställt om en redogörelse för den tillsatta priskommitténs målsättning mot bakgrund av de ound vikliga kostnadsökningar som kommer att belasta näringslivet jag vill svara följande regeringen har inte tillsatt någon sådan kommitté som avses i den framställda frågan däremot har socialdemokratiska partiet och landsorganisationen uppdragit åt en grupp under ledning av riksdagsmannen skoglund att granska verksamheten på prisoch konkurrensområdet gruppen är således redovisningsskyldig till partiet och landsorganisationen värdefulla förslag kommer naturligtvis att prövas i vederbörlig ordning | är talman här pridovsson i stockholm har hemställt om en redogörelse för den tillsatta priskommitténs målsättning mot bakgrund av de oundvikliga kostnadsökningar som kommer att belasta näringslivet jag vill svara följande regeringen har inte tillsatt någon sådan kommitté som avses i den framställda frågan däremot av socialdemokratiska partiet och lansorganisationen uppdraget åt en grupp under ledning av riksdagsmannens goglund att granska verksamheten på pris och konkurrensområdet gruppen är såldedes redovisningsskyldigt ati partiet och landsorganisationen värdefulla förslag kommer naturligs att prövas i vederbörlig ordning ett frilafsfrån stockholm härtamarvi | 1,256.106 | 1,301.828 | 1909-03-09 | 1976-09-16 | 0.637046 | 0.903151 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-Cd8aqVa44vZG6aSMwGgbnm | prot-1966--ak--25 | 6 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Filip Fridolfsson | i-FYyRXPgwp22BpTRV76t6ga | i-FYyRXPgwp22BpTRV76t6ga | 0658894113791 | Moderaterna | Stockholms kommuns valkrets | ledamot, andrakammarledamot | man | 1,307.852292 | 1,461.994907 | 154.142615 | Herr talman! Jag ber att få tacka handelsministern för svaret. Avsikten med frågan var naturligtvis att få ett besked huruvida handelsministern ansåg att den tillsatta priskommittén räknade med att de kostnadsfördyringar som föranletts av bl. a. högre löner, högre ATP- och sjukförsäkringsavgifter samt högre hyror och frakter skulle leda till högre priser på produkterna. Jag är väl medveten om att regeringen inte har tillsatt någon kommitté, men med hänsyn till att det har gjorts så stor affär av denna priskommitté och med tanke på det stora allmänna intresset för denna fråga trodde jag dock att jag skulle ha kunnat få ett svar på min fråga. Den knivskarpa konkurrensen på praktiskt taget alla områden inom näringslivet garanterar att inga onödiga prishöjningar sker. Den som i dag inte kan driva sitt företag rationellt och därigenom kan erbjuda konsumenterna och kunderna varor till konkurrenskraftiga priser kan inte existera. Statsrådet känner säkert till att trots en långtgående rationalisering har många företag måst lägga ned sin verksamhet på grund av att de inte kunnat bära kostnadsök- ningarna. För praktiskt taget alla övriga företag har den genomgående utvecklingen varit att man tvingats betala en stor del av kostnadsökningarna med ett beskuret överskott på rörelsen; man hade med andra ord fått nöja sig med en blygsam vinst. I vissa fall har man fått vara glad över att bara ha kunnat balansera rörelsen. Det enskilda näringslivets konkurrenskraft är välbekant; den framträder inte minst när man ser de statliga företagens svårigheter. Jag förmodar att det inte finns någon som har någonting emot att det tillsätts kommittéer med uppgift att följa prisutvecklingen, men den aktuella priskommittén är enligt min uppfattning ingenting annat än en ren propagandamanöver. Den har tillsatts av socialdemokrater och deras sympatisörer för att dölja de kostnadsökningar som automatiskt följer av deras politik. | herr talman jag ber att få tacka handelsministern för svaret avsikten med frågan var naturligtvis att få ett besked huruvida handelsministern ansåg att den tillsatta priskommittén räknade med att de kostnadsfördyringar som föranletts av bl a högre löner högre atp och sjukförsäkringsavgifter samt högre hyror och frakter skulle leda till högre priser på produkterna jag är väl medveten om att regeringen inte har tillsatt någon kommitté men med hänsyn till att det har gjorts så stor affär av denna priskommitté och med tanke på det stora allmänna intresset för denna fråga trodde jag dock att jag skulle ha kunnat få ett svar på min fråga den knivskarpa konkurrensen på praktiskt taget alla områden inom näringslivet garanterar att inga onödiga prishöjningar sker den som i dag inte kan driva sitt företag rationellt och därigenom kan erbjuda konsumenterna och kunderna varor till konkurrenskraftiga priser kan inte existera statsrådet känner säkert till att trots en långtgående rationalisering har många företag måst lägga ned sin verksamhet på grund av att de inte kunnat bära kostnadsök ningarna för praktiskt taget alla övriga företag har den genomgående utvecklingen varit att man tvingats betala en stor del av kostnadsökningarna med ett beskuret överskott på rörelsen man hade med andra ord fått nöja sig med en blygsam vinst i vissa fall har man fått vara glad över att bara ha kunnat balansera rörelsen det enskilda näringslivets konkurrenskraft är välbekant den framträder inte minst när man ser de statliga företagens svårigheter jag förmodar att det inte finns någon som har någonting emot att det tillsätts kommittéer med uppgift att följa prisutvecklingen men den aktuella priskommittén är enligt min uppfattning ingenting annat än en ren propagandamanöver den har tillsatts av socialdemokrater och deras sympatisörer för att dölja de kostnadsökningar som automatiskt följer av deras politik | härtamarvi att få tacka handelsministern för svare å ena avsiktenä men frågan var naturligtvis att få ett besked huruvida handelsministern och ansåg att priskommittén räknade med att de prisökningara med tanke på de kostnadsfördyringara so högre löner högreatisfe och sjukförsäkringsavgifter högre hyror och fraktor skulle innebära högre priser på rouk jag är väl medveten om att inte regeringen har tillsatt någon kommitté men den stora affär som har gjorts av den priskommitté som är tillsatt och med det stora allmänna intresse som denna fråga har så trodde jag att man skulle ha fått e svar på frågan den knivskarpa konkurrensen på praktiskt taget alla områden inom näringslivet garanterar att ingar onödiga prisförhöjningar sker den som i dag inte kan driva sitt företag rationellt och som därme därigenom kan erbjuda konsumenterna och sina kunder varor till konkurrens fkkraftiga priser den kan inte existera statsrådet känner säkert till att trots en långt gående rationalisering så har många företag måste lägga ner detta på grund av att man inte kunnat bära kosknadsö för praktiskt tagit alla övriga företag har den genomgående utveckling varit den att man tvingats betala en rätt stor av stor del av kostnadsökningarn med en begränsade överskott på rörelsen med andra ord man har fått nöja sig med en blygsam vinst i vissa fall har man fått vara glad att man balanserat rörelsen och den konkurrenskraft som det enskilda näringslivet har den är välbekant det visar inte minst genom de svårigheter de statliga företagen har det finns förmodar jag inget som har något emot att de tillsättes kommittéer som ska ha till uppgift att följa prisutvecklingen men den här aktuella priskommittén ännu inget annat än en ren propagandamanöver den har tillsatts av socialdemokrat och dess sympatisörer för att dölja de kostnadsökningar som automatiskt följer av deras politik en statsråd f chef för | 1,301.548 | 1,458.55 | 1923-12-24 | 2010-12-11 | 0.425351 | 0.979255 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-SBfDNVfZt9ip8Euw3iiQQz | prot-1966--ak--25 | 7 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Gunnar Lange | i-NAbeZfqManywc6YbAfsfki | i-NAbeZfqManywc6YbAfsfki | 0868028415991 | Socialdemokraterna | Malmöhus läns valkrets | handelsminister, ledamot, civilminister, förstakammarledamot | man | 1,468.005093 | 1,557.597623 | 89.59253 | Herr talman! Det är inte min avsikt att vid detta tillfälle inbjuda till en allmänt omfattande prisdebatt; kammarens ledamöter kommer ju inom kort att få diskutera den ekonomiska politiken, jag vet inte för vilken gång i ordningen under denna session. Jag kan emellertid inte låta herr Fridolfssons i Stockholm påståenden stå oemotsagda i dag. Det är egentligen inte någonting nytt att högern anser att den hårda konkurrensen hindrar onödiga prisstegringar. Med denna utgångspunkt har högerpartiet motsatt sig varje förslag att göra prisövervakningen mera effektiv, och högern har också vänt sig mot varje skärpning av lagstiftningen. Jag kan erinra om ställningstagandet till regeringens förslag beträffande möjligheterna för näringsfrihetsrådet att vid vitesföreläggande föreskriva åläggande av leveranstvång. Jag skall inte nu debattera detta utan vill bara fastslå, att det dess värre inte förhåller sig så, att konkurrensen hindrar varje onödig prisstegring, vilket klart framgår bl. a. av det material som prisoch kartellnämnden vid flerfaldiga tillfällen givit offentlighet åt. | herr talman det är inte min avsikt att vid detta tillfälle inbjuda till en allmänt omfattande prisdebatt kammarens ledamöter kommer ju inom kort att få diskutera den ekonomiska politiken jag vet inte för vilken gång i ordningen under denna session jag kan emellertid inte låta herr fridolfssons i stockholm påståenden stå oemotsagda i dag det är egentligen inte någonting nytt att högern anser att den hårda konkurrensen hindrar onödiga prisstegringar med denna utgångspunkt har högerpartiet motsatt sig varje förslag att göra prisövervakningen mera effektiv och högern har också vänt sig mot varje skärpning av lagstiftningen jag kan erinra om ställningstagandet till regeringens förslag beträffande möjligheterna för näringsfrihetsrådet att vid vitesföreläggande föreskriva åläggande av leveranstvång jag skall inte nu debattera detta utan vill bara fastslå att det dess värre inte förhåller sig så att konkurrensen hindrar varje onödig prisstegring vilket klart framgår bl a av det material som prisoch kartellnämnden vid flerfaldiga tillfällen givit offentlighet åt | här talman bi inte min avsikt att vid detta tillfälle inbjuda till en allmän omallmänt omfattande prisdebatt kammaren kommer ju inom kort att få diskutera den ekonomiska politiken jag vet inte för vilken gång i ordningen under denna sässion men jag kan inte riktigt låta här fridagssogs påståendenstotå mot sagda i dag det var ju inte egentligen någonting nytt att högern anser att den hårda konkurrensen hindrar onödiga prisstegringar med den utgångspunkten har högerpartiet motsatt sig varje förslag att mera effektivisera prisövervakningen högern har motsatt sig varje skärpning av lagstiftningen jag erinrar dom ställningstagandet till förslaget från regeringens sida om möjligheterna för för näringsfrihetsrådet att föreskriva vivitesviviteseförläggande åläggande om leveranstol jag ska inte ta upp debatten när talman jag vill bara fastslå att det dessvärre inte förhåller sig så att konkurrensen hindrar varje onödig prisstegring det visar bland annat det material som pris och kartellnämnden vid flertaltiga tillfällen givit offentlighet åt bidragsfån | 1,462.17 | 1,557.401 | 1909-03-09 | 1976-09-16 | 0.467018 | 0.958117 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-Nef5f42Aexw2CySsZet3Vx | prot-1966--ak--25 | 8 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Filip Fridolfsson | i-FYyRXPgwp22BpTRV76t6ga | i-FYyRXPgwp22BpTRV76t6ga | 0658894113791 | Moderaterna | Stockholms kommuns valkrets | ledamot, andrakammarledamot | man | 1,564.235993 | 1,597.003396 | 32.767402 | Herr talman! Högerpartiet menar att den hårda konkurrensen är den bästa prisnedsättande faktorn. Att socialdemokrater genom att utse en kommitté vill framstå som konsumenternas beskyddare är att försöka dölja, att man inte på något sätt klarar av inflationsvågen. | herr talman högerpartiet menar att den hårda konkurrensen är den bästa prisnedsättande faktorn att socialdemokrater genom att utse en kommitté vill framstå som konsumenternas beskyddare är att försöka dölja att man inte på något sätt klarar av inflationsvågen | högerpartiet har den uppfattningen att konkurrensen den hårda konkurrensen den är de bästa den bästa prisnedsättande fakt detta att socialdemokraten genom att utse en kommitté ska framstå så som konsumenternas beskyddare de ä att försöka dölja att man inte på något sätt klarar av inflationsvågen är överlägieslut | 1,570.51 | 1,594.33 | 1923-12-24 | 2010-12-11 | 0.4077 | 0.68563 | 1 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-S79uY5kw5n2oh6KFNbCG82 | prot-1966--ak--25 | 9 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Gunnar Lange | i-NAbeZfqManywc6YbAfsfki | i-NAbeZfqManywc6YbAfsfki | 0868028415991 | Socialdemokraterna | Malmöhus läns valkrets | handelsminister, ledamot, civilminister, förstakammarledamot | man | 1,611.366723 | 1,713.149406 | 101.782683 | Herr talman! Herr Nilsson i Tvärålund har frågat mig, om jag observerat de missförhållanden, som i vissa fall kan uppstå genom att fortsatt koncession för distributör av elkraft vägras, och vilka åtgärder jag i så fall har för avsikt att vidtaga. Herr Nilssons fråga har samband med den rationalisering av eldistributionen, som riksdagen beslöt år 1957. Rationaliseringen innebär att distributionsenheternas bärkraft ökas genom att distributionsföretag, som bedöms alltför små, förmås uppgå i större. För att främja denna utveckling beviljas inte områdeskoncession för de distributionsföretag, som på sikt inte är ändamålsenliga. Kommerskollegium — som är tillståndsmyndighet — söker därvid bl.a. att i stället kortfristigt förlänga giltiga linjekoncessioner när dessa löper ut. Distributionsföretagen får härigenom tid på sig för att förhandla om samgående t.ex. med angränsande företag. I stort sett har denna ordning fungerat väl, och efter vad jag inhämtat från kommerskollegium har det inte förekommit att någon distributionsförening vägrats förlängning av linjekoncession. Denna överföring av koncessionerna från inte ändamålsenliga distributionsföretag till mera rationella kan emellertid i vissa fall medföra problem. Delvis hänger dessa samman med att det saknas fasta regler för överlåtelse av linjenät från äldre till ny koncessionsinnehavare. Dessa och andra frågor av betydelse för rationaliseringen av elkraftdistributionen utreds för närvarande i nära kontakt med kommerskollegium. | herr talman herr nilsson i tvärålund har frågat mig om jag observerat de missförhållanden som i vissa fall kan uppstå genom att fortsatt koncession för distributör av elkraft vägras och vilka åtgärder jag i så fall har för avsikt att vidtaga herr nilssons fråga har samband med den rationalisering av eldistributionen som riksdagen beslöt år etttusen niohundrafemtiosju rationaliseringen innebär att distributionsenheternas bärkraft ökas genom att distributionsföretag som bedöms alltför små förmås uppgå i större för att främja denna utveckling beviljas inte områdeskoncession för de distributionsföretag som på sikt inte är ändamålsenliga kommerskollegium som är tillståndsmyndighet söker därvid bland annat att i stället kortfristigt förlänga giltiga linjekoncessioner när dessa löper ut distributionsföretagen får härigenom tid på sig för att förhandla om samgående till exempel med angränsande företag i stort sett har denna ordning fungerat väl och efter vad jag inhämtat från kommerskollegium har det inte förekommit att någon distributionsförening vägrats förlängning av linjekoncession denna överföring av koncessionerna från inte ändamålsenliga distributionsföretag till mera rationella kan emellertid i vissa fall medföra problem delvis hänger dessa samman med att det saknas fasta regler för överlåtelse av linjenät från äldre till ny koncessionsinnehavare dessa och andra frågor av betydelse för rationaliseringen av elkraftdistributionen utreds för närvarande i nära kontakt med kommerskollegium | här talman her nilsson i tvärolund har frågat mig om jag observerat de missförhållanden som i vissa fall kan uppstå genom att fortsatt konsestion för distributör av älkraft vägras och vilka åtgärder jag i så fall har för avsikt att vidta härnesons fråga har samband med den rationalisering av väldistributionen som riksdagen beslöt år nittonhundrafemtiosju rationaliseringen innebär att distributionsenheternas bärkraft ökas genom att distributionsföretag som bedöms alltför små börmås uppgå i större för att främja denna utveckling beviljas inte områdeskonsission för de distributionsföretag som på sikt inte endamålsenliga kommerskollegium som är tillståndsmyndighet söker därvir bland annat att i stället korttristigt förlänga giltiga linjekonsissioner när dessa löper ut distributionsföretagen får härigenom tid på sig att förhandla om samgående till exempel med angränsande företag i stort sett har denna ordning fungerat väl efter vad jag är inhämtat från kommerskollegium har det inte förekommit att någon distributionsförening vägrats förlängning av linjekonsumsion den överföring av konsestionerna från inte ändamålsenliga distributionsföretag till mera rationella kan emellertid i vissa fall medföra problem delvis hänger dessa samman med att det saknas fasta regler för överlåtelser av linjenet från äldre till ny koncestionsinnehavare dessa och andra frågor av betydelse för nationaliseringen av välkraftsdistributionen utreds för närvarande i nära kontakt med kommerskollegeen pererikson | 1,601.715 | 1,713 | 1909-03-09 | 1976-09-16 | 0.69731 | 0.939505 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-YGLmTLJn9oqgv2YXPPMiu9 | prot-1966--ak--25 | 10 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | John Eriksson | i-7CXHDen9y2qKcYDisT3zjQ | i-7CXHDen9y2qKcYDisT3zjQ | null | Centerpartiet | Gävleborgs läns valkrets | ledamot, andrakammarledamot | man | 1,722.843803 | 1,982.419355 | 259.575552 | Herr talman! Enär frågeställaren Jan- Ivan Nilsson i Tvärålund själv är förhindrad att ta emot detta svar, har jag blivit anförtrodd att framföra ett tack till herr statsrådet för svaret. Frågan har ställts på grund av förhållandena och erfarenheterna i Västerbotten beträffande tillämpningen av koncessionsbestämmelserna. Dessa bestämmelser torde emellertid vara allmängiltiga för landet i dess helhet. I den pågående strukturrationaliseringen av eldistributionen medges de nuvarande distributionsföreningarna i vissa fall förlängd koncession, som dock oftast är begränsad till ett å två år. Detta är enligt min mening alldeles för kort tid för att få en väl planerad strukturrationalisering. Därtill kommer att en så kort koncessionstid kan innebära en klart försämrad elservice för abonnenterna. Det ligger ju i sakens natur att den eldistributionsförening, som får sin koncession förlängd med bara ett å två år, inte företar det underhåll av och de investeringar i ledningsnätet, som i många fall fordras för att abonnenterna skall få en tillfredsställande elförsörjning. Ur dessa synpunkter bör koncessionerna inte gärna förlängas kortare tid än tio år. De större elföretag som skall övertaga de mindre = distributionsföreningarna bör också ha god tid på sig att planera övertagandet och inpassa föreningarna i sitt distributionsnät. I sitt svar understryker statsrådet de problem som sammanhänger med dessa överlåtelser, och statsrådet meddelar att dessa och andra frågor av betydelse för rationaliseringen av elkraftdistributionen för närvarande utredes i nära kontakt med kommerskollegium. Det är ett svar som vi väl har anledning känna oss till freds med, i varje fall om den koncessionsbeviljande myndigheten kan medge en något större förlängning av koncessionstiden än som nu tillämpas och som medför de problem jag här nämnt om och som statsrådet tydligen delar. Vidare tycks man i Västerbotten ha gjort den erfarenheten, att vattenfallsstyrelsen tolkar lagstiftningen rörande områdeskoncession så, att verket skulle ha något slags monopol på övertagandet av de distributionsföreningar som nödgas upphöra. Jag vill därför fråga statsrådet, om inte lagstiftningen på detta område bör tillämpas så, att också vattenfall får ställa sig i kön av privata distributionsföretag som anmäler sitt intresse och som i övrigt uppfyller lagstiftningens krav. Herr talman! Jag ber att än en gång få tacka herr statsrådet för svaret. | herr talman enär frågeställaren jan ivan nilsson i tvärålund själv är förhindrad att ta emot detta svar har jag blivit anförtrodd att framföra ett tack till herr statsrådet för svaret frågan har ställts på grund av förhållandena och erfarenheterna i västerbotten beträffande tillämpningen av koncessionsbestämmelserna dessa bestämmelser torde emellertid vara allmängiltiga för landet i dess helhet i den pågående strukturrationaliseringen av eldistributionen medges de nuvarande distributionsföreningarna i vissa fall förlängd koncession som dock oftast är begränsad till ett å två år detta är enligt min mening alldeles för kort tid för att få en väl planerad strukturrationalisering därtill kommer att en så kort koncessionstid kan innebära en klart försämrad elservice för abonnenterna det ligger ju i sakens natur att den eldistributionsförening som får sin koncession förlängd med bara ett å två år inte företar det underhåll av och de investeringar i ledningsnätet som i många fall fordras för att abonnenterna skall få en tillfredsställande elförsörjning ur dessa synpunkter bör koncessionerna inte gärna förlängas kortare tid än tio år de större elföretag som skall övertaga de mindre distributionsföreningarna bör också ha god tid på sig att planera övertagandet och inpassa föreningarna i sitt distributionsnät i sitt svar understryker statsrådet de problem som sammanhänger med dessa överlåtelser och statsrådet meddelar att dessa och andra frågor av betydelse för rationaliseringen av elkraftdistributionen för närvarande utredes i nära kontakt med kommerskollegium det är ett svar som vi väl har anledning känna oss till freds med i varje fall om den koncessionsbeviljande myndigheten kan medge en något större förlängning av koncessionstiden än som nu tillämpas och som medför de problem jag här nämnt om och som statsrådet tydligen delar vidare tycks man i västerbotten ha gjort den erfarenheten att vattenfallsstyrelsen tolkar lagstiftningen rörande områdeskoncession så att verket skulle ha något slags monopol på övertagandet av de distributionsföreningar som nödgas upphöra jag vill därför fråga statsrådet om inte lagstiftningen på detta område bör tillämpas så att också vattenfall får ställa sig i kön av privata distributionsföretag som anmäler sitt intresse och som i övrigt uppfyller lagstiftningens krav herr talman jag ber att än en gång få tacka herr statsrådet för svaret | här talaman närfrågeställaren jan ivan nilsson själv är förhindrad att ta emot detta svar så har jag blivit anförtrott att framföra ett tapk till här statsrådet för svare fråganeär ställd utifrån de förhållanden och erfarenheter man har i västerbotten beträffande tillämpningen av konsustionsbestämmelserna men eftersom dessa bestämmelser torde vara allmängiltiga också för landet i sin helhet i den pågående strukturrationaliseringen av eldistributionen så medges i vissa fall de nuvarande distributionsföreningarna en förlängd konsution men är dockoftast begränsad till ett a två o och detta är enligtt min mening en alldeles för kort tid för att de få en väl planerad strukturrationalisering och det kommer att beför abonnentens vidkommande så kan så kort konsuktionstid innebära en klart försämrad elservice det ligger i sakens natur att en en eldistributionsförening som får sin konsuktion förlängd med ett och två år inte gör de fortlöpande underhåll och investeringar i ledningsnätet som situationen i många fall fodrar för att abonnenten ska få en tillfredsställande elförsörjning den förlängda konsussionen borde utifrån dessa synpunkter inte då gärna gälla kortare tid än pio år och de större elföretag som som ska överta de här mindre distributionsföreningarna borde också ha botivt på sig för att planera övertagandet och införpassandet i sitt distributionsnät statsrådet lämnar nu sitt svar och understryker också de problem som sammanhänger just vid övergången utav dessa överlåtelse och i svaret så framhåller också statsrådet att dessa och andra frågor av betydelse för rationaliseringen av elkraftsdiskussionen de utreds för närvarande i en nära kontakt med konärskolleger ochdet tog jag ett svar som vi har anledning kanske att känna oss tillfres mig om i varje fall konsutionsbeviljande myndigheten här ändå kunde medgiva en något längre förlängd konsuktionstid än den här korta tidsperioden som jag tror medför de problem som jag här har om den sedan hantycker mani västerbotten också ha gjort de erfarenhetatt vattenfallstyrelsen tolkar lagstiftningen om områdeskonsruktion på det sättet att de skulle ha något slags monopol på övertagandet av distribitionsföreningarna som nödgas uppföra i brist på tillståndsgivning jag tillåter mig också pråga statsrådet på den punkten om inte lagstiftningen på ifrågavarande område bör tillämpa så att de också vattenfall får ställa upp i den kö av privata distributionsföretag som anmäler sitt intresse och som i övrigt uppfyller lagstiftningens krav på området jag ber här talman än en gång få tacka för svaret hamsdepartemen | 1,723.02 | 1,981.589 | 1915-09-07 | 1974-03-06 | 0.303122 | 0.99484 | 1 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-8G47F8qXPThy7ddRQVM2oJ | prot-1966--ak--25 | 12 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | John Eriksson | i-7CXHDen9y2qKcYDisT3zjQ | i-7CXHDen9y2qKcYDisT3zjQ | null | Centerpartiet | Gävleborgs läns valkrets | ledamot, andrakammarledamot | man | 2,050.042445 | 2,103.319185 | 53.27674 | Herr talman! Jag delar statsrådets synpunkter när det gäller strukturrationaliseringen på eldistributionens område. Jag är fullt medveten om att vi i dag har många små och olönsamma distributionsföretag. Å andra sidan tror jag att man just i övergången för att få en vettig planering och en inpassning i det stora distributionsnätet inte får ta till den förlängda koncessionstiden alltför kort, detta just för att man skall nå den effekt av rationalisering och planering som jag tror att man genom lagstiftningen önskar nå. Jag vill ta fasta bl. a. på statsrådets löfte om möjligheten att efter en förlängning få en ytterligare förlängd koncessionstid. Därigenom skulle man kanske kunna tillgodose de önskemål jag berört. | herr talman jag delar statsrådets synpunkter när det gäller strukturrationaliseringen på eldistributionens område jag är fullt medveten om att vi i dag har många små och olönsamma distributionsföretag å andra sidan tror jag att man just i övergången för att få en vettig planering och en inpassning i det stora distributionsnätet inte får ta till den förlängda koncessionstiden alltför kort detta just för att man skall nå den effekt av rationalisering och planering som jag tror att man genom lagstiftningen önskar nå jag vill ta fasta bl a på statsrådets löfte om möjligheten att efter en förlängning få en ytterligare förlängd koncessionstid därigenom skulle man kanske kunna tillgodose de önskemål jag berört | ja jag har delar statsrådets synpunkter när det gäller den här strukturrationaliseringen på eldistribitionens område jag är fullt medveten om att vi i dag har alltför många små och olönsamma små distributionsföretag men å andra sidan så tror jag att det är just den här övergången för att få en vettig planering och en inpastning i det stora distributionsnätet så får man inte ta till den förlängda konstruktionstiden alltför kort för att man skulle nå den effektivitet utav rationalisering och planeringen som jag tror alltså att man önskar nå på i frågavarnområdet och finns då den möjligheten att efter en förlängning ytterligare få en förlängd konsutionstid så skulle man ju kanske kunna tillgodose det önskemålet på det sättet är | 2,050.446 | 2,102.45 | 1915-09-07 | 1974-03-06 | 0.36528 | 0.968528 | 1 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-3BkXKwjbUsGc8otYJhdJsQ | prot-1966--ak--25 | 13 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Herman Kling | i-U22vAKBq8RA2Ji6KCU4j6Z | i-U22vAKBq8RA2Ji6KCU4j6Z | null | Socialdemokraterna | Gävleborgs läns valkrets, Stockholms kommuns valkrets | konsultativt statsråd, justitieminister, förstakammarledamot | man | 2,113.539898 | 2,146.086587 | 32.546689 | Herr talman! Herr Oskarson har frågat mig, om jag avser att vidtaga några åtgärder i syfte att motverka innehav och försäljning av s. k. lyssnarapparater, vilkas användning uppenbart hotar den enskildes integritet. Som svar på frågan får jag liksom i mitt svar i går i första kammaren på herr Nymans interpellation meddela, att problemet med lyssnarapparater sedan en tid varit föremål för justitiedepartementets uppmärksamhet. Direktiv för en utredning i ämnet har numera offentliggjorts. | herr talman herr oskarson har frågat mig om jag avser att vidtaga några åtgärder i syfte att motverka innehav och försäljning av så kallad lyssnarapparater vilkas användning uppenbart hotar den enskildes integritet som svar på frågan får jag liksom i mitt svar i går i första kammaren på herr nymans interpellation meddela att problemet med lyssnarapparater sedan en tid varit föremål för justitiedepartementets uppmärksamhet direktiv för en utredning i ämnet har numera offentliggjorts | talman per oskarsson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder i syfte att motverka innehav och försäljning av så kallade lyssnarapparater vilkes användning uppenbart hotar den enskildes integritet som svar på frågan får jag liksom i mitt svar i går få en inteplation av hernyman i första kammaren meddela att problemet med lyssnarapparater sedan en tid varit föremål för justitiedepartementets uppmärksamhet direktiv för en utredning i ämnet har numera offentliggjor r oskarsson är | 2,109.07 | 2,145.196 | 1913-07-12 | 1985-06-16 | 0.706524 | 0.924548 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-SMY8wmSRDh9nZXmsuvCGg4 | prot-1966--ak--25 | 14 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Gunnar Oscarsson | i-TPFPkNeAnPLVG6gbmTwyFe | i-TPFPkNeAnPLVG6gbmTwyFe | null | Moderaterna, Högerpartiet | Hallands läns valkrets | ledamot, andrakammarledamot | man | 2,151.587436 | 2,240.432937 | 88.845501 | Herr talman! Jag ber att få tacka justitieministern för svaret. Svaret är av det slag att man måste förklara sig fullt nöjd. Jag fick bara för några minuter sedan utredningsdirektiven i min hand, och efter en snabb genomläsning tror jag mig kunna säga, att de går ut på att utreda just de problem som vi här har varit oroade för. Vad som gjort att man särskilt har oroats på senaste tiden är de TV-program som givits angående dessa lyssnarapparater. Dessutom försäljs de nu i landet fritt till vem som vill köpa dem. Det är ett antal postorderfirmor som utannonserar dem till ett mycket billigt pris. Man kan köpa en sådan apparat för 46 kronor, och prov har visat att de ger en fullgod avlyssning från rum till rum. Det blir en skrämmande utveckling, om apparaterna skulle få hanteras fritt i oansvariga människors händer. Därför är det med tillfredsställelse som vi har fått del av dessa utredningsdirektiv, och jag vill bara uttrycka en förhoppning om att utredningen arbetar snabbt. | herr talman jag ber att få tacka justitieministern för svaret svaret är av det slag att man måste förklara sig fullt nöjd jag fick bara för några minuter sedan utredningsdirektiven i min hand och efter en snabb genomläsning tror jag mig kunna säga att de går ut på att utreda just de problem som vi här har varit oroade för vad som gjort att man särskilt har oroats på senaste tiden är de tvprogram som givits angående dessa lyssnarapparater dessutom försäljs de nu i landet fritt till vem som vill köpa dem det är ett antal postorderfirmor som utannonserar dem till ett mycket billigt pris man kan köpa en sådan apparat för förtiosex kronor och prov har visat att de ger en fullgod avlyssning från rum till rum det blir en skrämmande utveckling om apparaterna skulle få hanteras fritt i oansvariga människors händer därför är det med tillfredsställelse som vi har fått del av dessa utredningsdirektiv och jag vill bara uttrycka en förhoppning om att utredningen arbetar snabbt | är talmane jag ber att få tacka justitieministern för svaret och svaret är juett av de slag att man måste förklara sig fullt nöjd jag fick bara för några minuter sedan utredningsdirektiven i min hand och efter en snabb genomläsning så tror jag mig kunna säga att de innehåller en uppgift om att utreda de problem som vi här vr varit oroade för vad som har gjort att man har oroats mer på senaste tiden är de tvprogram som har ägt rum angånde detta lyssnarapparater och dessutom att de nu försäljes i landetfritt till vem som vill köpa dem det antal postårdefilmer som utannonserar dem och det till ett mycket billigt pris man kan köpa en sådan apparat för fyrtiosex kronor och prov har visat att de ger en fullgod avlyssning från rum till rum chdet är en skrämmande utveckling om de här skulle få hanteras fritt i oansvariga människors hend därför är det med tillfredsställelse som de här har mottagit dessa utredningsdirektiv och jag vill bara uttrycka en förhoppning om att utredningen arbetar snabbtt | 2,152.327 | 2,239.352 | 1913-06-08 | 1986-05-16 | 0.614253 | 0.972959 | 1 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-QEqxWPDi2Y27R4BkxAVTxx | prot-1966--ak--25 | 15 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Herman Kling | i-U22vAKBq8RA2Ji6KCU4j6Z | i-U22vAKBq8RA2Ji6KCU4j6Z | null | Socialdemokraterna | Gävleborgs läns valkrets, Stockholms kommuns valkrets | konsultativt statsråd, justitieminister, förstakammarledamot | man | 2,245.747029 | 2,253.234295 | 7.487267 | Herr talman! Jag är säker på att försäljarna av dessa apparater är djupt tacksamma för den utomordentliga reklam som herr Oskarson nu har gett dem. | herr talman jag är säker på att försäljarna av dessa apparater är djupt tacksamma för den utomordentliga reklam som herr oskarson nu har gett dem | man jag är säker på att försäljarna av dessa apparater är djupt tacksamma för den utomordentliga reklam som ao ska some har gettos äröverlägg | 2,243.592 | 2,253.152 | 1913-07-12 | 1985-06-16 | 0.669364 | 0.838762 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-Kp59Egqj75gfGkpYSgqn4m | prot-1966--ak--25 | 16 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Gunnar Oscarsson | i-TPFPkNeAnPLVG6gbmTwyFe | i-TPFPkNeAnPLVG6gbmTwyFe | null | Moderaterna, Högerpartiet | Hallands läns valkrets | ledamot, andrakammarledamot | man | 2,260.16129 | 2,275.509338 | 15.348048 | Herr talman! Jag kan inte tillmäta min enkla fråga så stor reklambetydelse som justitieministern tycks göra. Jag tillmäter våra TV-program betydligt större reklamvärde — så blygsam är jag. | herr talman jag kan inte tillmäta min enkla fråga så stor reklambetydelse som justitieministern tycks göra jag tillmäter våra tvprogram betydligt större reklamvärde så blygsam är jag | ja jag kan inte tillmäta min enkla fråga så stor reklambetydelse som justitieministern jag tillmäter då våra tvprogram jutydligt större reklamvärde så blygsamt är jag är | 2,254.452 | 2,275.241 | 1913-06-08 | 1986-05-16 | 0.530978 | 0.773649 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-MJBMSm4cFKdqpuhhdfFZL2 | prot-1966--ak--25 | 17 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Herman Kling | i-U22vAKBq8RA2Ji6KCU4j6Z | i-U22vAKBq8RA2Ji6KCU4j6Z | null | Socialdemokraterna | Gävleborgs läns valkrets, Stockholms kommuns valkrets | konsultativt statsråd, justitieminister, förstakammarledamot | man | 2,286.256367 | 2,446.935484 | 160.679117 | Herr talman! Herr Werbro har frågat mig, om jag vill redogöra för praxis vid beviljandet av permissioner från sluten fångvårdsanstalt. Som svar får jag anföra. De grundläggande bestämmelserna om permission från fångvårdsanstalt finns i lagen den 6 maj 1964 om behandling i fångvårdsanstalt. Dessa bestämmelser har kompletterats genom utförliga tillämpningsföreskrifter. Det kan inte komma i fråga att inom ramen för ett svar på en enkel fråga ange mera än några huvudpunkter i de normer som tillämpas för permission. Man skiljer mellan särskild permission och regelbunden permission. Särskild permission, som kan beviljas oavsett anstaltstidens längd, medges under förutsättning att i det särskilda fallet starka skäl förebringas för permission. Regelbunden permission är ett normalt led i verkställigheten för alla som avtjänar längre straff. För båda slagen av permission gäller som förutsättning att fara för missbruk inte kan anses föreligga. Vid slutna anstalter för det vanliga klientelet tillämpas regelbunden permission endast när strafftiden uppgår till lägst ett år sex månader. Förstagångspermission brukar, utom vid de längsta anstaltstiderna, beviljas efter tio månader och ny permission fyra månader efter den föregående permissionens början. Den som undergår fängelse på livstid får i allmänhet inte permission förrän tidigast efter tre år. Stor varsamhet iakttas vid beviljande av särskild permission. Sådan permission får enligt tillämpningsföreskrifterna i regel förekomma endast i följande fall: 1. för att besöka närstående som är svårt sjuk eller bevista närståendes begravning, De normer som jag här i korthet redogjort för är att fatta endast som allmänna principer som kan frångås, om särskilda förhållanden fordrar det. | herr talman herr werbro har frågat mig om jag vill redogöra för praxis vid beviljandet av permissioner från sluten fångvårdsanstalt som svar får jag anföra de grundläggande bestämmelserna om permission från fångvårdsanstalt finns i lagen den sex maj etttusen niohundrasextiofyra om behandling i fångvårdsanstalt dessa bestämmelser har kompletterats genom utförliga tillämpningsföreskrifter det kan inte komma i fråga att inom ramen för ett svar på en enkel fråga ange mera än några huvudpunkter i de normer som tillämpas för permission man skiljer mellan särskild permission och regelbunden permission särskild permission som kan beviljas oavsett anstaltstidens längd medges under förutsättning att i det särskilda fallet starka skäl förebringas för permission regelbunden permission är ett normalt led i verkställigheten för alla som avtjänar längre straff för båda slagen av permission gäller som förutsättning att fara för missbruk inte kan anses föreligga vid slutna anstalter för det vanliga klientelet tillämpas regelbunden permission endast när strafftiden uppgår till lägst ett år sex månader förstagångspermission brukar utom vid de längsta anstaltstiderna beviljas efter tio månader och ny permission fyra månader efter den föregående permissionens början den som undergår fängelse på livstid får i allmänhet inte permission förrän tidigast efter tre år stor varsamhet iakttas vid beviljande av särskild permission sådan permission får enligt tillämpningsföreskrifterna i regel förekomma endast i följande fall ett för att besöka närstående som är svårt sjuk eller bevista närståendes begravning de normer som jag här i korthet redogjort för är att fatta endast som allmänna principer som kan frångås om särskilda förhållanden fordrar det | talman hervärbro har frågat mig om jag vill redogöra för praxis vid beviljan ett av permissioner från sluten fångvårdsanstalt som svar får jag anföra de grundläggande bestämmelserna om permission från fångvårdsanstalt finns i lagen den sjätte maj nittonhundrasextiofyra om behandling i fångvårdsanstaltdessa bestämmelser har kompletterats genom utförliga tillämpningsföreskrifter det kan inte komma ifråga att inom ramen för ett svar på en enkel fråga ange mer än några huvudpunkter i de normer som tillämpas för permissioner man skiljer mellan särskild permission och regelbunden permissio särskild permission som kan beviljas oavsett anstalldstidens längd medges under förutsättning att i det särskilda fallet finns starka skäl för permission regelbunden permission är däremot ett normalt led i verkställigheten för alla som avtjänar längre straff för båda slagen av permission gäller som förutsättning att fara för missbruk inte kan anses föreligga ved slutna anstalter för det vanliga klientelet tillämpas regelbunden permission endast en strafftiden uppgår till hägst ett år sex månader förstagångspermssion brukar utom vid de längsta anstaltstiderna beviljas efter tio månader och ny permission fyra månader efter den föregående permissionens börja den som undergår fängelse på livstid får i allmänhet inte permission förrän tidigast efter tre år stor varsamhet iakttas vid beviljande av särskild permissionsådan permission får enligt kriminalvårdsstyrelsens tillämpningsföreskrifter i regel förekomma endast i följande fallför det första för att besöka närstående som är svårt sjuk eller bevisa närståendes begravning för det andra för att föra tala i tvistemål inför domstol eller älges bevaka civila rättigheter för det tredje för sådant besök hos arbetsgivare hyresvärld eller annan som erfordras för att skaffa arbete eller bostad vid frigivningen eller utskrivningen de normer som jag här i korthet har redogjort förr är att fatta endast som allmänna principer som kan frångås om särskilda förhållanden fordrarde aman | 2,282.241 | 2,423.47 | 1913-07-12 | 1985-06-16 | 0.641062 | 0.827868 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-4x4tBNeDohidbW31imrgAJ | prot-1966--ak--25 | 18 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Wiking Werbro | i-AFqenDANYsfYo9enniesNh | i-AFqenDANYsfYo9enniesNh | null | Liberalerna | Hallands läns valkrets | andrakammarledamot | man | 2,452.741935 | 2,605.89983 | 153.157895 | Herr talman! Jag ber att få tacka justitieministern för svaret. Med tanke på den debatt som förts rörande permissioner från slutna fångvårdsanstalter tror jag det har stor betydelse att detta svar lämnats. På några punkter ställer jag mig dock en smula frågande, huruvida tillämpningen av bestämmelserna sker enligt de normer som angivits i svaret. Ett aktuellt fall gäller en dom efter ett mord. Mordet förövades genom en liga, och ledaren för denna liga dömdes till ett långvarigt straff. Hovrätten meddelade dom så sent som den 15 februari i år, och domen vann laga kraft den 13 maj. När domen vann laga kraft hade emellertid internen redan fått permission, och han befinner sig fortfarande på fri fot — han har inte inställt sig till anstalten igen. Det befaras att han inte finns inom landet. Jag ställer mig därför frågande till om man ordentligt prövar den tid som skall gå innan permission beviljas. Vidare kan ifrågasättas om man i praktiken tillämpar den norm som justitieministern anger, när han i en passus av svaret säger: »För båda slagen av permission gäller som förutsättning att fara för missbruk inte kan anses föreligga.» I det fall som jag här relaterat kan väl just riskeras att missbruk skulle kunna anses föreligga — det fanns risk för annan persons liv, om den dömde kom ut. Ligan finns nämligen kvar, och det har under utredningen visat sig att personen i fråga var en verklig fanatiker — han hade en fantastisk disciplin över ligamedlemmarna, och det gick ju så långt att han fick dem att begå ett mord. Att släppa en sådan person fri, innan domen vunnit laga kraft, finner jag något egendomligt och kanske inte i enlighet med de direktiv som utfärdats för anstalterna. Jag hoppas att justitieministern tar detta i beaktande, så att ett upprepande inte sker. | herr talman jag ber att få tacka justitieministern för svaret med tanke på den debatt som förts rörande permissioner från slutna fångvårdsanstalter tror jag det har stor betydelse att detta svar lämnats på några punkter ställer jag mig dock en smula frågande huruvida tillämpningen av bestämmelserna sker enligt de normer som angivits i svaret ett aktuellt fall gäller en dom efter ett mord mordet förövades genom en liga och ledaren för denna liga dömdes till ett långvarigt straff hovrätten meddelade dom så sent som den femton februari i år och domen vann laga kraft den tretton maj när domen vann laga kraft hade emellertid internen redan fått permission och han befinner sig fortfarande på fri fot han har inte inställt sig till anstalten igen det befaras att han inte finns inom landet jag ställer mig därför frågande till om man ordentligt prövar den tid som skall gå innan permission beviljas vidare kan ifrågasättas om man i praktiken tillämpar den norm som justitieministern anger när han i en passus av svaret säger för båda slagen av permission gäller som förutsättning att fara för missbruk inte kan anses föreligga i det fall som jag här relaterat kan väl just riskeras att missbruk skulle kunna anses föreligga det fanns risk för annan persons liv om den dömde kom ut ligan finns nämligen kvar och det har under utredningen visat sig att personen i fråga var en verklig fanatiker han hade en fantastisk disciplin över ligamedlemmarna och det gick ju så långt att han fick dem att begå ett mord att släppa en sådan person fri innan domen vunnit laga kraft finner jag något egendomligt och kanske inte i enlighet med de direktiv som utfärdats för anstalterna jag hoppas att justitieministern tar detta i beaktande så att ett upprepande inte sker | aman aber att fåtack justitieministern försvaret och jag tror att det var har mycket stor betydelse i en debatt som förekommer i samband med permissioner ifrån slutna frånvårdsanstalter att detta svaret har delgivits det är dock några punkter jag inte jag ställer mig lite frågand till huruvida tillämpningen sker enligt detta svar vi har ett aktuellt fall där en det ädom efter ett mord det skedde genom en liga och ledaren för denna liga dömdes till ett långvarigt straff och hovrätten meddelade domen så sent som den tjugofemtonde februari i år och domen vann laga kraft den trettonde maj i år men när de lagakafthae vann laga krafft då hade redan internen får permision och han befinner sig redan åfortfarande på fri fot när han inte har inställt sig till anstaltningen och de befaras väl att dan även inte finns inom landet därför så är det den här tiden jag ställer mig lite frågane till om man prövar den ordentligt vidare så kan manv ifrågasätta om man i praktiken prövar enligt e den parsus som justitieministern här nämnde för båda slagen av permission gäller under förutsättning att fara för missbruk icke kan anses föreligga i de de fall som är relaterade kan man väl riskera just att sådana här missbruk skulle kunna föreligga närdet kunde vara risk för annan person om han kom ut för ligan finns kvar och det ä väl ihar väl visat sig under utredningen att denne person var en väldig fanatiker han hade en fantastisk discuplin på sina personer inom ligan och gick ju så långt han fick dem till att begå ett mord att släppa en sådan fri innan domen har hunnit laga kraft finner jag vara något egendomlig och det är kanske inte enligt direktiv som finns för anstalterna och jag hoppas att justitieministern tar detta iveaktande så att det inte kommer att upprepas i framtiden e | 2,446.331 | 2,605.342 | 1913-06-08 | 1992-05-05 | 0.281326 | 0.974189 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-3VRDia9eeBty7Ezm2nyxZ2 | prot-1966--ak--25 | 19 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Herman Kling | i-U22vAKBq8RA2Ji6KCU4j6Z | i-U22vAKBq8RA2Ji6KCU4j6Z | null | Socialdemokraterna | Gävleborgs läns valkrets, Stockholms kommuns valkrets | konsultativt statsråd, justitieminister, förstakammarledamot | man | 2,613.404075 | 2,666.426146 | 53.022071 | Herr talman! Jag är naturligtvis förhindrad att här diskutera det enskilda fallet, men jag utgår från att det var fråga om en s.k. särskild permission under bevakning eller motsvarande. Olyckor kan man aldrig förebygga. Vad beträffar frågan huruvida fara för missbruk kan anses föreligga måste det ju bli en bedömning från fall till fall. Även storrymmare och livstidsfångar måste förr eller senare föras ut i det vanliga livet — det är ingen som avsett att de skall tillbringa hela sitt liv i anstalterna. Därför måste man ta vissa risker. | herr talman jag är naturligtvis förhindrad att här diskutera det enskilda fallet men jag utgår från att det var fråga om en så kallad särskild permission under bevakning eller motsvarande olyckor kan man aldrig förebygga vad beträffar frågan huruvida fara för missbruk kan anses föreligga måste det ju bli en bedömning från fall till fall även storrymmare och livstidsfångar måste förr eller senare föras ut i det vanliga livet det är ingen som avsett att de skall tillbringa hela sitt liv i anstalterna därför måste man ta vissa risker | jsipartemtalman jag är naturligtvis förhindrad att viär diskutera de enskilda fallet och beträffande frågan om fara för missbruk kan anses föreligga så måste det ju bli en bedömning från fall till fall även storrymmare och livstidsfångar måste förr eller senare planteras ut i vårt vanliga liv det är aldrig någon som har avsett att de ska tillbringa hela sitt liv i anstalterna och därför måste man ta vissa risker jag utgår ifrån att enskilda fall som hör avsis var en så kallad särskild permission och under bevakning eller på motsvarande sätt olyckor kan man aldrig förebygga talman | 2,598.922 | 2,653.784 | 1913-07-12 | 1985-06-16 | 0.482371 | 0.859577 | 3 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-TivBsvp6dLhWub5oEz2ZKf | prot-1966--ak--25 | 20 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Wiking Werbro | i-AFqenDANYsfYo9enniesNh | i-AFqenDANYsfYo9enniesNh | null | Liberalerna | Hallands läns valkrets | andrakammarledamot | man | 2,668.208829 | 2,703.60781 | 35.398981 | Herr talman! Jag vill instämma i justitieministerns uttalande att man skall bevilja permissioner åt internerna. Det är givet att man skall göra så. Men det är enligt min mening uppenbart att man i många fall ger permission åt sådana som inte kan sköta denna. Justitieministern uttalar i sitt svar: »För båda slagen av permission gäller som förutsättning att fara för missbruk inte kan anses föreligga.» Det är min förhoppning att bedömningen skall bli något strängare på denna punkt. | herr talman jag vill instämma i justitieministerns uttalande att man skall bevilja permissioner åt internerna det är givet att man skall göra så men det är enligt min mening uppenbart att man i många fall ger permission åt sådana som inte kan sköta denna justitieministern uttalar i sitt svar för båda slagen av permission gäller som förutsättning att fara för missbruk inte kan anses föreligga det är min förhoppning att bedömningen skall bli något strängare på denna punkt | talman aockitta mid i justitieministern här yttrande när det gäller att man skall försöka ge de permissioner det är givet men jag tycker här är vi många fall då är det uppenbart att man ger permisionr åt sådana som inte kan sköta alltså det är just den passus som statsrådet här har framfört di båda slagna parmiionrs under förutsättningar föra för missbruk inte kommer att förekomma jag hoppas bara att det blir något strängare på den punkte änöverdigningeslut | 2,663.837 | 2,703.089 | 1913-06-08 | 1992-05-05 | 0.151218 | 0.911735 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-6xU2g6ne84SJJNaHw1hYBY | prot-1966--ak--25 | 21 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Herman Kling | i-U22vAKBq8RA2Ji6KCU4j6Z | i-U22vAKBq8RA2Ji6KCU4j6Z | null | Socialdemokraterna | Gävleborgs läns valkrets, Stockholms kommuns valkrets | konsultativt statsråd, justitieminister, förstakammarledamot | man | 2,716.578947 | 2,764.983022 | 48.404075 | Herr talman! Herr Wiklund har frågat mig, när förslag om reformerad polisutbildning kan komma att föreläggas riksdagen. Som svar får jag anföra följande. 1962 års polisutbildningskommitté avlämnade förra året ett betänkande som därefter har remissbehandlats. För närvarande överarbetas kommitténs förslag inom berörda departement. Från början har det varit klart att en reformering av polisutbildningen i enlighet med dessa förslag kommer att kräva kostnader. Något ställningstagande till förslagen kan därför inte ske förrän tidigast under budgetbehandlingen i höst. I det sammanhanget får också prövas, om delar av detta komplex kan brytas ut och behandlas tidigare än andra avsnitt. | herr talman herr wiklund har frågat mig när förslag om reformerad polisutbildning kan komma att föreläggas riksdagen som svar får jag anföra följande etttusen niohundrasextiotvå års polisutbildningskommitté avlämnade förra året ett betänkande som därefter har remissbehandlats för närvarande överarbetas kommitténs förslag inom berörda departement från början har det varit klart att en reformering av polisutbildningen i enlighet med dessa förslag kommer att kräva kostnader något ställningstagande till förslagen kan därför inte ske förrän tidigast under budgetbehandlingen i höst i det sammanhanget får också prövas om delar av detta komplex kan brytas ut och behandlas tidigare än andra avsnitt | är talman är vikgrund har frågat mig ner förslag om reformerad polisutbildning kan komma att föreläggas riksdagen som svar får jag anföra följande nittonhundrasextiotvå års popolisutbildningskommitté avlämnade förra året ett betänkande som därefter har remissbehandlat för närvarande överarbetas kommitténs förslag inom berörda departement från början har det varit klart att en reformering av polisutbildningen i enlighet med dessa förslag kommer att kräva kostnader något ställningstagande till förslagen kan därför inte ske för än tidigast under budgetbehandlingen i höst i det sammanhanget får också prövas om delar av detta komplex kan brytas ut och behandlas tidigare än andra avsnitt erviklund | 2,710.791 | 2,764.96 | 1913-07-12 | 1985-06-16 | 0.818052 | 0.921752 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-9nrkZgK8BvQmpgcnbcx2pA | prot-1966--ak--25 | 22 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Daniel Wiklund | i-QoeFZWNQgLDU6t6B6RuPtd | i-QoeFZWNQgLDU6t6B6RuPtd | null | Liberalerna, Folkpartiet | Stockholms kommuns valkrets | ledamot, andrakammarledamot | man | 2,767.665535 | 3,031.604414 | 263.938879 | Herr talman! När jag nu ber att få tacka justitieministern för svaret på min fråga skyndar jag mig att tillfoga, att denna främst aktualiserades av att det i en del tidningar antytts att otillräcklig utbildning skulle vara förklaringen till det nyligen inträffade beklagliga omhändertagandet hos polisen i Stockholm av en medvetslös person, som led av sockersjuka. Eftersom detta fall är under utredning har jag dock inte minsta tanke på att här gå in på just detta fall. Den 9 mars diskuterade vi i denna kammare bl. a. en förbättring av polisens personella resurser från kvantitativ synpunkt; nu gäller det alltså frågan om höjning av kvaliteten på polisverksamheten. Detta är något som torde kunna främjas genom dels stark och ökad uppmärksamhet kring rekryteringen, dels och särskilt genom förbättrad utbildning. Då jag något känner till förhållandena vid statens polisskola i Stockholm, numera belägen i Solna, vill jag gärna framhålla att utbildningen i denna sökt att så gott det varit möjligt följa med i utvecklingen på det pedagogiska området, men att en omläggning av polisutbildningen likväl framstår såsom angelägen. Justitieministerns svar inger mig förhoppningen, att förslag om en reformerad polisutbildning på grundval, helt eller delvis, av polisutbildningskommitténs betänkande kommer att framläggas senast vid nästa års riksdag. Mot bakgrunden av vad som har aktualiserat min fråga har jag, herr talman, med tillfredsställelse konstaterat att polisutbildningskommitténs förslag innefattar en betydande utökning av den orienterande undervisningen i ämnet medicin i det avsnitt som kallas Konstapelskurs I, nämligen från drygt 40 timmar till 60 timmar. Men väsentligare är naturligtvis förslaget om allmän utökning av undervisningen i de polisiära ämnena, i psykologi o. s. v., och undervisningens allmänna modernisering genom ökad elevaktivitet, t. ex. i form av grupparbete och ökat inslag av praktiska övningar. Jag har också fäst mig vid förslagen om vidareutbildning enligt moderna linjer. Den önskade effektiviseringen av polisens verksamhet är bl. a. just en utbildningsfråga. Genom en god utbild- ning kan man säkerligen få ut både större och bättre insatser av den enskilde polismannen. Både utbildningen och vidareutbildningen förutsätter goda och lämpliga instruktionsoch läroböcker. Jag utgår från att även denna sida av saken förorsakar en del problem i samband med justitieministerns ställningstagande till föreliggande förslag. Vad särskilt beträffar vidareutbildningen skulle det t. ex. kanske kunna gå bättre att klara de besvärliga bedömningsfrågorna vid omhändertagande av omtöcknade eller medvetslösa personer, om Ppolispersonalen hade tillgång till någon instruktiv skrift med anvisningar, helst auktoriserad av medicinalstyrelsen. Rikspolisstyrelsen arbetar med den saken på uppdrag av Kungl. Maj:t med en engelsk och en amerikansk instruktionsskrift som förebilder. Jag hoppas att det skall bli möjligt för rikspolistyrelsen att snart nog lösa denna fråga, som på kort sikt får anses viktig, och att styrelsen får erforderligt stöd av medicinalstyrelsen därvidlag. Eftersom denna instruktionsfråga på senare tid också berörts i pressen och jag anser att den hör in under den vidare utbildningsfrågan, har jag tillåtit mig att här röra också vid detta problem. Jag skulle då vara tacksam, om justitieministern nu kunde något beröra även detta spörsmål. | herr talman när jag nu ber att få tacka justitieministern för svaret på min fråga skyndar jag mig att tillfoga att denna främst aktualiserades av att det i en del tidningar antytts att otillräcklig utbildning skulle vara förklaringen till det nyligen inträffade beklagliga omhändertagandet hos polisen i stockholm av en medvetslös person som led av sockersjuka eftersom detta fall är under utredning har jag dock inte minsta tanke på att här gå in på just detta fall den nio mars diskuterade vi i denna kammare bl a en förbättring av polisens personella resurser från kvantitativ synpunkt nu gäller det alltså frågan om höjning av kvaliteten på polisverksamheten detta är något som torde kunna främjas genom dels stark och ökad uppmärksamhet kring rekryteringen dels och särskilt genom förbättrad utbildning då jag något känner till förhållandena vid statens polisskola i stockholm numera belägen i solna vill jag gärna framhålla att utbildningen i denna sökt att så gott det varit möjligt följa med i utvecklingen på det pedagogiska området men att en omläggning av polisutbildningen likväl framstår såsom angelägen justitieministerns svar inger mig förhoppningen att förslag om en reformerad polisutbildning på grundval helt eller delvis av polisutbildningskommitténs betänkande kommer att framläggas senast vid nästa års riksdag mot bakgrunden av vad som har aktualiserat min fråga har jag herr talman med tillfredsställelse konstaterat att polisutbildningskommitténs förslag innefattar en betydande utökning av den orienterande undervisningen i ämnet medicin i det avsnitt som kallas konstapelskurs i nämligen från drygt förtio timmar till sextio timmar men väsentligare är naturligtvis förslaget om allmän utökning av undervisningen i de polisiära ämnena i psykologi o s v och undervisningens allmänna modernisering genom ökad elevaktivitet t ex i form av grupparbete och ökat inslag av praktiska övningar jag har också fäst mig vid förslagen om vidareutbildning enligt moderna linjer den önskade effektiviseringen av polisens verksamhet är bl a just en utbildningsfråga genom en god utbild ning kan man säkerligen få ut både större och bättre insatser av den enskilde polismannen både utbildningen och vidareutbildningen förutsätter goda och lämpliga instruktionsoch läroböcker jag utgår från att även denna sida av saken förorsakar en del problem i samband med justitieministerns ställningstagande till föreliggande förslag vad särskilt beträffar vidareutbildningen skulle det t ex kanske kunna gå bättre att klara de besvärliga bedömningsfrågorna vid omhändertagande av omtöcknade eller medvetslösa personer om ppolispersonalen hade tillgång till någon instruktiv skrift med anvisningar helst auktoriserad av medicinalstyrelsen rikspolisstyrelsen arbetar med den saken på uppdrag av kunglig majestät med en engelsk och en amerikansk instruktionsskrift som förebilder jag hoppas att det skall bli möjligt för rikspolistyrelsen att snart nog lösa denna fråga som på kort sikt får anses viktig och att styrelsen får erforderligt stöd av medicinalstyrelsen därvidlag eftersom denna instruktionsfråga på senare tid också berörts i pressen och jag anser att den hör in under den vidare utbildningsfrågan har jag tillåtit mig att här röra också vid detta problem jag skulle då vara tacksam om justitieministern nu kunde något beröra även detta spörsmål | erviklund är talman änumer att få tacka justitieministern för svaret på min fråga så vill jag skynda mig att tillfoga att den här frågan aktualiserades främst av att det i en del av tidningarna antyddes otillräcklig utbildning som förklaring till de beklagliga fall nyligen av omhändertagande hos polisen i stockholm av en medvetslös person som led av sockersjuka eftersom det här fallet är under utredning så har jag inte minsta tanke att ingå på just det fallet den nionde mars diskuterade vi här i kammaren bland annat förbättring av polisens personalresurser från kvantitativ synpunkt nu gäller det alltså frågan om höjning utav kvaliteen hos polisverksamheten och det är väl något som kan främjas genom dels stark och ökad uppmärksamhet kring rekryteringen men särskilt genom utbildningen du jag något känner förhållandena vid statens polisskola i stockholm och numera i solna så vill jag gärna säga att utbildningen där sökt att så gott det varit möjligt följa med i den pedagogiska utvecklingen men att en omläggning av polisutbildningen framstå så som angelägen justitieministerns svar inger mig förhoppningen att förslag om en reformerad polisutbildning på grundval helt eller delvis av polisutbildningskommittens betänkande kommer att framläggas senast vid nästa års riksdag motbakgrunden av min fråga här talmanhur den aktualierades så har jag med tillfredsställelse konstaterat att polisutbildningskommitténs förslag innefattar en betydande utökning av den orienterande undervisningen i ämnet medicin redan i vad som där kallas konstapelskurs ett från drygt fyrtio timmar till sextio timmar men väsentligare är naturligtvis förslaget om allmän utökning av undervisningen i de polisiära ämnena i psykologi och så vidare och undervisningens allmänna modernisering genom ökad elevaktivitet till exempel i form av grupparbete och ökat inslag av praktiska övningar jag har också fäst mig vid förslagen om fotbildning eller vidareutbildning enligt moderna linjer den önskvärda effektiviseringen av polisen är ju bland annat just en utbildningsfråga genom en god utbildning kan man säkerligen få ut både större och bättre insatser av den enskilde polismannen både utbildningen och vidareutbildningen förutsätter väl bra och lämpliga instruktionsoch läroböcker jag utgår från att även den sidan av saken har sina problem då justitieministern ska ta ställning till föreliggande förslag vad särskilt vidareutbildningen beträffar skulle de till exempel kanske gå bättre att klara de besvärliga bedömningsfrågorna då det gäller att ta hand om omtöcknade eller medvetsielösa personer om polispersonalen hade tillgång till någon instruktiv skrift med anvisningar helst auktoriserade av medicinalstyrelsen rikspolisstyrelsen arbetar med den saken på uppdrag av kunglimajistet och med en engelsk och en amerikansk instruktionsskrift som förebild jag hoppas att det ska bli möjligt för rikspolisstyrelsen att snart nog lösa denna fråga och att styrelsen får ärfodligt stöd av medicinalstyrelsen därvidag eftersom den här instruktionsfrågan också berörts i pressen och jag anser att den hör till utbytbildningsfrågan så har jag tillåtit mig att här röra också vid denna fråga och skulle denockså vara tacksam om justitieministern kunde säga något även i detta spursmål är | 2,767.76 | 3,036.403 | 1911-12-15 | 1979-02-14 | 0.525947 | 0.987075 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-Em4ouZXUfHqoboqytHhMYG | prot-1966--ak--25 | 23 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Herman Kling | i-U22vAKBq8RA2Ji6KCU4j6Z | i-U22vAKBq8RA2Ji6KCU4j6Z | null | Socialdemokraterna | Gävleborgs läns valkrets, Stockholms kommuns valkrets | konsultativt statsråd, justitieminister, förstakammarledamot | man | 3,041.179966 | 3,080.993209 | 39.813243 | Herr talman! Eftersom herr Wiklund i sitt anförande har angivit bakgrunden till sin fråga vill jag uttala den förhoppningen, att när fylleristraffutredningen blir klar med sitt, som jag hoppas, positiva förslag också riksdagen skall ställa sig positiv till detta, så att vi skall slippa det nuvarande tillståndet att fyllerister och de som misstänks för att vara fyllerister över huvud taget skall förvaras i polisarrester. Där- med är också den efterlysta instruktionsfrågan helt löst. | herr talman eftersom herr wiklund i sitt anförande har angivit bakgrunden till sin fråga vill jag uttala den förhoppningen att när fylleristraffutredningen blir klar med sitt som jag hoppas positiva förslag också riksdagen skall ställa sig positiv till detta så att vi skall slippa det nuvarande tillståndet att fyllerister och de som misstänks för att vara fyllerister över huvud taget skall förvaras i polisarrester där med är också den efterlysta instruktionsfrågan helt löst | är talman eftersom hej viklund i sitt anförande här har angivit bakgrunden till sin fråga öså vill jag bara uttala den förhoppningen att när fylleristraffutredningen blir klar med som sitt som jag hoppas positiva förslag också riksdagen ska ställa sig positivt till det förslaget oc vi ska slippa de tillstånd vi nu har att de som fyllerister och de som misstänks för att vara fyllerister överhuvudtaget ska förvaras i polisarestet därmed så är också den efterlysta instruktionsfrågan ärviklund med | 3,041.363 | 3,077.613 | 1913-07-12 | 1985-06-16 | 0.434686 | 0.886008 | 1 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-DhQnrK4ASwQGLxw5DhwPNE | prot-1966--ak--25 | 24 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Daniel Wiklund | i-QoeFZWNQgLDU6t6B6RuPtd | i-QoeFZWNQgLDU6t6B6RuPtd | null | Liberalerna, Folkpartiet | Stockholms kommuns valkrets | ledamot, andrakammarledamot | man | 3,083.387097 | 3,111.960951 | 28.573854 | Herr talman! Det var med mycket stor tillfredsställelse jag lyssnade till vad justitieministern nu senast anförde med det mycket klara beskedet, att han finner det ytterst angeläget att frågan om en reformering av behandlingen av gatufyllerister verkligen löses. Jag tackar för detta kompletterande svar. | herr talman det var med mycket stor tillfredsställelse jag lyssnade till vad justitieministern nu senast anförde med det mycket klara beskedet att han finner det ytterst angeläget att frågan om en reformering av behandlingen av gatufyllerister verkligen löses jag tackar för detta kompletterande svar | med mycket stor tillfredsställelsega lyssnade till statsrådets kompletterande uttalande här de mycket klara beskedet att justitieministern för sin del finner det ytterst angeläget med att en reformering utav behandlingen utav gatufyllerister att den frågan verkligen löses jag tackad för detta kompletterande svar är | 3,083.733 | 3,110.505 | 1911-12-15 | 1979-02-14 | 0.23598 | 0.918572 | 1 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-R9koYJyvjXBKgdWnzEXSrU | prot-1966--ak--25 | 25 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Rune B. Johansson | i-2E2N5MpZ8PjBpuMWc4jqhz | i-2E2N5MpZ8PjBpuMWc4jqhz | null | Socialdemokraterna | Kronobergs läns valkrets, Kronobergs läns och Hallands läns valkrets | ledamot, förstakammarledamot, näringsminister, andrakammarledamot, inrikesminister | man | 3,124.185059 | 3,198.44652 | 74.26146 | Herr talman! Herr Lorentzon har frågat, om jag vill redogöra för de principer som tillämpas vid hyressättningen beträffande arbetsmarknadsstyrelsens bostadsbaracker. Den största delen av arbetsmarknadsstyrelsens förläggningsbyggnader används vid beredskapsarbetsplatser och vid omskolningskurser. Hyran vid beredskapsarbetsplatserna tas ut genom reducering av bortaliggningsbidraget i enlighet med en överenskommelse som har träffats mellan arbetsmarknadsstyrelsen och vederbörande fackförbund. Vid omskolningskurserna motsvarar hyran det hyresbidrag som utgår enligt bestämmelserna om utbildningsbidrag. En betydande del av arbetsmarknadsstyrelsens = förläggningsbyggnader hyrs ut till kommuner och företag, som i sin tur hyr ut rummen till enskilda personer. De inneboendes hyra bestäms i dessa fall av respektive kommuner och företag. Hyran är i åtskilliga fall betydligt lägre än självkostnaden. talet förläggningsplatser som styrelsen förfogar över används för överflyttad arbetskraft och drivs i styrelsens egen regi. För närvarande finns sådana förläggningar endast på tre orter. Hyran bestäms till ett belopp som i princip motsvarar hyran på orten för likvärdiga rum. | herr talman herr lorentzon har frågat om jag vill redogöra för de principer som tillämpas vid hyressättningen beträffande arbetsmarknadsstyrelsens bostadsbaracker den största delen av arbetsmarknadsstyrelsens förläggningsbyggnader används vid beredskapsarbetsplatser och vid omskolningskurser hyran vid beredskapsarbetsplatserna tas ut genom reducering av bortaliggningsbidraget i enlighet med en överenskommelse som har träffats mellan arbetsmarknadsstyrelsen och vederbörande fackförbund vid omskolningskurserna motsvarar hyran det hyresbidrag som utgår enligt bestämmelserna om utbildningsbidrag en betydande del av arbetsmarknadsstyrelsens förläggningsbyggnader hyrs ut till kommuner och företag som i sin tur hyr ut rummen till enskilda personer de inneboendes hyra bestäms i dessa fall av respektive kommuner och företag hyran är i åtskilliga fall betydligt lägre än självkostnaden talet förläggningsplatser som styrelsen förfogar över används för överflyttad arbetskraft och drivs i styrelsens egen regi för närvarande finns sådana förläggningar endast på tre orter hyran bestäms till ett belopp som i princip motsvarar hyran på orten för likvärdiga rum | ätalman ka låar en sådan frågatt om jag vill redogöra för de principer som tillämpas vid hyresrättning och beträffande arbetsmarknadsstyrelsens bostadsborak den största delen av arbetsmarknadsstyrelsens förläggningsbyggnader används vid beredskapsarbetsplatser och vid omskolningskurser hyran vid beredskapsarbetsplatserna tas ut genom reducering av bottaliggningsbidraget i enlighet med en överenskommelse som har träffats mellan arbetsmarknadsstyrelsen och vedbörande fackförbund vid omskolningskurserna motsvarar hyran de hyresbidrag som utgår enligt bestämmelserna om utbildningsbidrag en betydande del av arbetsmarknadsstyrets förläggningsbyggnader hyrs ut till kommuner och företag som i sin tur hyr ut rummen till enskilda personer de inneboende fyra bestäms i dessa fall av respektive kommuner och företag hyran är i åtskilliga fall betydligt lägre än självkostnader knappt tio procent av det totala antalet förläggningsplatser som styrelsen förfogar över används för överflyttad arbetskraft och drivs i styrelsens egen regi för närvarande finns sådana förläggningar endast på tre orter hyran bestäms till dett belopp som i princip motsvarar hyran på orten för likvärdiga rum erblorensson här | 3,125.965 | 3,196.263 | 1915-02-12 | 1982-03-18 | 0.747418 | 0.930737 | 1 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-WPhvXZy3aYWEpcQx4FPn3x | prot-1966--ak--25 | 26 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Gustav Lorentzon | i-7d3TRxM4EXGPcH4Nyst5jR | i-7d3TRxM4EXGPcH4Nyst5jR | null | Vänsterpartiet | Västernorrlands läns valkrets | ledamot, andrakammarledamot | man | 3,206.052632 | 3,380.908319 | 174.855688 | Herr talman! Jag vill tacka statsrådet och chefen för inrikesdepartementet för svaret på min enkla fråga. Till rörelsestimulerande åtgärder för att få arbetskraft att flytta från områden i vårt land, där det i stor utsträckning saknas arbetstillfällen, till områden där det råder brist på arbetskraft men överflöd på arbetstillfällen utgår olika bidrag. Samhället stimulerar således medvetet genom dessa åtgärder en förflyttning av arbetskraft. Även bostadsfrågan söker man ordna. Som bekant har arbetsmarknadsstyrelsen låtit uppföra bostadsbaracker här och var i landet, framför allt i de områden där det råder brist på arbetskraft och samtidigt saknas bostäder. Skall nödvändig arbetskraft kunna erhållas, måste denna ha någonstans att bo. Barackbyggandet har blivit en — får vi hoppas — tillfällig lösning på boendeproblemet för denna arbetskraft. Min fråga till statsrådet gällde de principer som tillämpas vid hyressättningen beträffande arbetsmarknadsstyrelsens bostadsbaracker. Hyressättningen i bostadsbarackerna exempelvis i Bredäng och vid Liljeholmen här i Stockholm är nämligen sådan, att den knappast kan verka stimulerande när det gäller att få nödvändig arbetskraft hit. Man ställer sig nämligen fundersam inför det faktum, att det för dessa bostadsbaracker tillämpas en hyressättning som belastar berörda arbetare med sådana bostadskostnader, att de motverkar omflyttningen av arbetskraft till stockholmsområdet, som ju lider brist på arbetskraft. Enligt uppgift har många yrkesarbetare, som avsett att ta anställning i stockholmsområdet, sålunda avböjt sedan de fått klart för sig de höga hyreskostnaderna i arbetsmarknadsstyrelsens baracker här i staden, Dessa hyror, som redan från början var i kraftigaste laget, höjdes den 1 april i år med ytterligare 16,7 procent, så att månadshyran för det lilla rum som en arbetare får disponera nu uppgår till inte mindre än 210 kronor. I de flesta fall är dessa arbetare norrlänningar med familj i hemorten, där de också får betala dryga boendekostnader. Jag skulle därför vilja sluta mitt anförande med att fråga statsrådet, om han tänker vidta åtgärder för att åstadkomma korrigeringar i de företagna hyreshöjningarna i arbetsmarknadsstyrelsens baracker i Bredängsoch Liljeholms-områdena. Samma kraftiga hyreshöjning som företagits i Stockholm har genomförts även vid övriga av arbetsmarknadsstyrelsen ägda baracker i andra delar av landet, så att hyrorna där är lika höga som i Stockholm. | herr talman jag vill tacka statsrådet och chefen för inrikesdepartementet för svaret på min enkla fråga till rörelsestimulerande åtgärder för att få arbetskraft att flytta från områden i vårt land där det i stor utsträckning saknas arbetstillfällen till områden där det råder brist på arbetskraft men överflöd på arbetstillfällen utgår olika bidrag samhället stimulerar således medvetet genom dessa åtgärder en förflyttning av arbetskraft även bostadsfrågan söker man ordna som bekant har arbetsmarknadsstyrelsen låtit uppföra bostadsbaracker här och var i landet framför allt i de områden där det råder brist på arbetskraft och samtidigt saknas bostäder skall nödvändig arbetskraft kunna erhållas måste denna ha någonstans att bo barackbyggandet har blivit en får vi hoppas tillfällig lösning på boendeproblemet för denna arbetskraft min fråga till statsrådet gällde de principer som tillämpas vid hyressättningen beträffande arbetsmarknadsstyrelsens bostadsbaracker hyressättningen i bostadsbarackerna exempelvis i bredäng och vid liljeholmen här i stockholm är nämligen sådan att den knappast kan verka stimulerande när det gäller att få nödvändig arbetskraft hit man ställer sig nämligen fundersam inför det faktum att det för dessa bostadsbaracker tillämpas en hyressättning som belastar berörda arbetare med sådana bostadskostnader att de motverkar omflyttningen av arbetskraft till stockholmsområdet som ju lider brist på arbetskraft enligt uppgift har många yrkesarbetare som avsett att ta anställning i stockholmsområdet sålunda avböjt sedan de fått klart för sig de höga hyreskostnaderna i arbetsmarknadsstyrelsens baracker här i staden dessa hyror som redan från början var i kraftigaste laget höjdes den ett april i år med ytterligare sexton sju procent så att månadshyran för det lilla rum som en arbetare får disponera nu uppgår till inte mindre än tvåhundratio kronor i de flesta fall är dessa arbetare norrlänningar med familj i hemorten där de också får betala dryga boendekostnader jag skulle därför vilja sluta mitt anförande med att fråga statsrådet om han tänker vidta åtgärder för att åstadkomma korrigeringar i de företagna hyreshöjningarna i arbetsmarknadsstyrelsens baracker i bredängsoch liljeholmsområdena samma kraftiga hyreshöjning som företagits i stockholm har genomförts även vid övriga av arbetsmarknadsstyrelsen ägda baracker i andra delar av landet så att hyrorna där är lika höga som i stockholm | här talman jag vill tacka statsrådet och chefen för inrikesdepartemanget för svar på en enkla fråga när det gäller rörelsestimulerande åtgärder för att få arbetskraft att flytta från områden i vårt land och där det i stor utsträckning saknas arbetstillfällen till områden där det råder brist på arbetskraft men överflött på arbetstillfällen utgår olika bidrag i samhället stimulerar således medvetet genom dessa åtgärder en förflyttning av arbetskraft även bostadsfrågan söker man ordna som bekant har arbetsmarknadsstyrelsen låtit bygga och uppsköra bostadsbracker här och var i landet framför allt i de områden där det råder brist på arbetskraft och samtidigt brist på bostäder ska nödvändig arbetskraft kunna ärhållas måste denna ha någonstans att bo barackbyggandet har blivit en få vi hoppas tillfällig lösning på boendeproblemet för denna arbetskraft min fråga till statsrådet dän gällde de principer som tillämpas vid hyressättningen beträffande arbetsmarknadsstyrelsens bostadsbrande hyressättningen i bostadsbarackerna i exempelvis bredäng och vid lideoholmen här i stockholm är nämligen sådana eller sådan att den knappast kan verka stimulerande för att få nödvändig arbetskraft hit man ställer sig nämligen fundersam inför det faktum att de tillämpa en hyressättning i dessa bostadsberacker som belastar berörda arbetare med sådana bostadskostnader att de motverkar en omflytning av arbetskraft i stockholmsområdet och som bjudr liter brist på arbetskraft enligt uppgift har nämligen flera yrkesarbetare som har avsitt att ha anställning i stockholmsområdet avböjt sedan de fårt klart för sig de höga hyreskostnaderna i arbetsmarknadsstyrelsens baracker här i staen hyrorna i dessa baracker är också i de kraftigaste laget för att den första april i år stiga med ytterligare sexton kommasju procent och månadshyran är nu för de lilla rum som de disponerar inte mindre än tvåhundra tio kronor i månaden i de flesta fall är dessa arbetare norrlänningar med familjer i sin hemort där de även där får betala dryga boendekostnader jag skulle därför vilja sluta med att fråga statsrådet om man tänker vidta åtgärder för att åstadkomma en korrigering av de företagna hyresökningarna i arbetsmarknadens styrelsebaracker i bredäng och i liljehålmsområdena vidare har sammans höga hyreshöjning som vidtagits i stockholm genomförts även vid övriga av arbetsmarknadsturelsen egna baracker i andra delar av landet och tillämpats därsamma höga hyror som i stockholmsbarackerna är | 3,206.243 | 3,378.965 | 1913-09-08 | 1993-02-12 | 0.54834 | 0.983829 | 1 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-5LcVy4vGZ5myHJ7j7M1Lzf | prot-1966--ak--25 | 27 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Rune B. Johansson | i-2E2N5MpZ8PjBpuMWc4jqhz | i-2E2N5MpZ8PjBpuMWc4jqhz | null | Socialdemokraterna | Kronobergs läns valkrets, Kronobergs läns och Hallands läns valkrets | ledamot, förstakammarledamot, näringsminister, andrakammarledamot, inrikesminister | man | 3,388.429542 | 3,521.247878 | 132.818336 | Herr talman! Hyrorna anpassas ju efter bostadsmarknaden på de olika orterna. Jag har i mitt svar framhållit, att det på sina håll även förekommer att företag tillämpar en hyressättning som understiger självkostnaden. Jag tror emellertid att den hyressättning som herr Lorentzon har angivit för de två platser som han nämnde är riktig. Jag har ingen uppgift härom, men jag har en uppgift från Södertälje, där man bestämt hyran till 210 kronor per månad, och jag skulle tro att detta svarar mot vad som är gängse inom detta område. Vi följer självfallet denna fråga med uppmärksamhet, och vi följer den inte minst genom att iaktta hur den påverkar omflyttningen av arbetskraft. Jag tror att herr Lorentzon överdriver när han säger, att hyressättningen har motverkat denna omflyttning. Siffrorna för årets flyttningsrörelse till Stockholm visar nämligen att i år ett större antal personer har flyttat till Stockholm än under motsvarande tid i fjol. Den tidsperiod jag tänker på omfattar månaderna januari t.o.m. april i år, då ungefär 350 personer har flyttat ned till Stockholm, vilket är fler än i fjol. Detta har samband med att man från Stockholms stads sida har vidtagit särskilda åtgärder, nämligen uppförandet av moderna baracker med ungefär 500 rum. Jag tror att hyreskostnaderna för dessa rum visserligen kan diskuteras men att den står i hygglig relation till den allmänna hyressättningen och till vad man får betala för rum här i Stockholm. | herr talman hyrorna anpassas ju efter bostadsmarknaden på de olika orterna jag har i mitt svar framhållit att det på sina håll även förekommer att företag tillämpar en hyressättning som understiger självkostnaden jag tror emellertid att den hyressättning som herr lorentzon har angivit för de två platser som han nämnde är riktig jag har ingen uppgift härom men jag har en uppgift från södertälje där man bestämt hyran till tvåhundratio kronor per månad och jag skulle tro att detta svarar mot vad som är gängse inom detta område vi följer självfallet denna fråga med uppmärksamhet och vi följer den inte minst genom att iaktta hur den påverkar omflyttningen av arbetskraft jag tror att herr lorentzon överdriver när han säger att hyressättningen har motverkat denna omflyttning siffrorna för årets flyttningsrörelse till stockholm visar nämligen att i år ett större antal personer har flyttat till stockholm än under motsvarande tid i fjol den tidsperiod jag tänker på omfattar månaderna januari till och med april i år då ungefär trehundrafemtio personer har flyttat ned till stockholm vilket är fler än i fjol detta har samband med att man från stockholms stads sida har vidtagit särskilda åtgärder nämligen uppförandet av moderna baracker med ungefär femhundra rum jag tror att hyreskostnaderna för dessa rum visserligen kan diskuteras men att den står i hygglig relation till den allmänna hyressättningen och till vad man får betala för rum här i stockholm | inriksdepartementhyrorna anpassa siju till det läge på bostadsmarknaden som vi har på de olika orterna jag har tidigare i mitt svar framhållit att e vi har en varierande hyressättning på sina håll ligger den från företags sida under självkostnadsesjälvkostnadspriserna jag tror att det är riktigt den hyressättning som som ärlånsån har angett för de få platser han har nämnt jag har ingen uppgift men jag har en uppgi från södertälje där man har bestämt tvåhundratio kronor jag skulle tro att desvara mot vad som är är gängsle inom det här inom det här området vi följer den här frågan självfallet med uppmärksamhet och vi följer den inte minst genom att iakttara hur det påverkar flyttningarna jag tror att e här lån från överdriver när han säger att de de har motverkat omflyttningen utav arbetskrafte siffrorna för årets flyttningsrörelse till stockholm säger att vi har fått ett större antal som i år har flyttat till stockholm än vi hade i fjol under samma tid den tidsperiod jag tänker på nu et januari april månad i vår då ungefär trehundrafemtio har flyttat ner till stockholm de är alltså fler än i fjol och det har ett sammanhang med att man i från stockholms stads sida har vidtagit särskilda åtgärder nämligen uppförande utav moderna baracker för med ungefärligen femhundra med ungefärligen femhundra rum jag tror att e hyran i och för sig kan visserligen diskuteras men ligger i hygglig relation till den allmänna hyressättningen och vad man får betala betala för rum här i stockholm erd lorensson här | 3,390.805 | 3,518.393 | 1915-02-12 | 1982-03-18 | 0.338386 | 0.948528 | 1 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-9iSCXRa6zLsDsXhmuKzFti | prot-1966--ak--25 | 28 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Gustav Lorentzon | i-7d3TRxM4EXGPcH4Nyst5jR | i-7d3TRxM4EXGPcH4Nyst5jR | null | Vänsterpartiet | Västernorrlands läns valkrets | ledamot, andrakammarledamot | man | 3,527.95416 | 3,693.998302 | 166.044143 | Herr talman! Inrikesministern säger nu att hyressättningen i ifrågavarande baracker motsvarar den som tillämpas för likvärdiga rum på orten. Jag undrar om detta stämmer med verkligheten. Jag vet att det finns till ytan mycket väl tilltagna enrumslägenheter, för vilka man betalar betydligt lägre hyra än den man betalar för ett rum på 7,8 kvadratmeter i en barack. Läget på ortens bostadsmarknad har tydligen inte varit orsaken till den höga hyressättningen i de baracker i Bredäng och Liljeholmen som uppförts av arbetsmarknadsstyrelsen. Dessa baracker är tillverkade i Töre i Norrbotten och de är avsedda att lösa bostadsfrågan i Stockholm vid omflyttning av byggnadsoch anläggningsarbetare, företrädesvis från Norrland. Jag överdriver inte alls när jag säger att hyrorna har verkat avskräckande för en flyttning av arbetare hit. Uppgifterna har jag fått från ledningen för betongarbetarnas fackförening, och jag tror att dessa är helt initierade i frågan. Nu är visserligen skötseln av dessa baracker i Bredäng och Liljeholmen överlämnade till Stiftelsen Hotellhus i Stockholm, och något av hyran går givetvis till den service som dessa inneboende åtnjuter, såsom städning och byte av handdukar och sänglinne en gång i veckan. Men man kommer inte ifrån, att det är mycket underligt med en årshyra på 2 520 kronor per man när det på ett mycket litet område finns 14 baracker med 12 enkelrum i varje barack och varje rum inte har större yta än 7,8 m2. Den hyran inbringar ju 30 240 kronor för varje barack, och en barack kostar enligt uppgifter jag fått 100 000 kronor i framställning. Baracken skulle med andra ord vara betald på mindre än fyra år, och det måste väl vara rekord i avskrivningstid. Det skulle vara tacknämligt om vi kunde komma dithän att inrikesministern lovade att frågan togs under prövning så att vi fick en liten koll på denna hyressättning. Den kan inte vara riktig, nämligen. | herr talman inrikesministern säger nu att hyressättningen i ifrågavarande baracker motsvarar den som tillämpas för likvärdiga rum på orten jag undrar om detta stämmer med verkligheten jag vet att det finns till ytan mycket väl tilltagna enrumslägenheter för vilka man betalar betydligt lägre hyra än den man betalar för ett rum på sju åtta kvadratmeter i en barack läget på ortens bostadsmarknad har tydligen inte varit orsaken till den höga hyressättningen i de baracker i bredäng och liljeholmen som uppförts av arbetsmarknadsstyrelsen dessa baracker är tillverkade i töre i norrbotten och de är avsedda att lösa bostadsfrågan i stockholm vid omflyttning av byggnadsoch anläggningsarbetare företrädesvis från norrland jag överdriver inte alls när jag säger att hyrorna har verkat avskräckande för en flyttning av arbetare hit uppgifterna har jag fått från ledningen för betongarbetarnas fackförening och jag tror att dessa är helt initierade i frågan nu är visserligen skötseln av dessa baracker i bredäng och liljeholmen överlämnade till stiftelsen hotellhus i stockholm och något av hyran går givetvis till den service som dessa inneboende åtnjuter såsom städning och byte av handdukar och sänglinne en gång i veckan men man kommer inte ifrån att det är mycket underligt med en årshyra på tvåtusen femhundratjugo kronor per man när det på ett mycket litet område finns fjorton baracker med tolv enkelrum i varje barack och varje rum inte har större yta än sju åtta mtvå den hyran inbringar ju trettiotusen tvåhundraförtio kronor för varje barack och en barack kostar enligt uppgifter jag fått etthundratusen kronor i framställning baracken skulle med andra ord vara betald på mindre än fyra år och det måste väl vara rekord i avskrivningstid det skulle vara tacknämligt om vi kunde komma dithän att inrikesministern lovade att frågan togs under prövning så att vi fick en liten koll på denna hyressättning den kan inte vara riktig nämligen | här tal man där sasfovusee hyressättningen der för porten likvärdiga rum jag undrar om det helt stämmer det där jag vet ju att det finns lägenheter enrumslägenheter mycket väl tilltagna yta där man betalar betydligt mindre i hyra är vad man gör för ett rum i en barack varsutrymme utgör sju komma åtta kvadratmeter det kan alltså inte vara detta som är orsaken till hyressättningen barackerna i bredäng och vill viljeholmen de upphyrda utav arbetsmarknadsstyve som de är gjorda i töre i norrbotten bi avsedda för att lösa bostadsfrågan för stockholmsområdet och förflytta för förflyttade byggnads anläggningsarbetare och det företrädesvis från norrland jag överträder inöverdriver inte alls när jag säger att hyrorna de har verkat avskräckande för en aför en flyttning utav arbetare hit de uppgifterna har jag fått utav ledare ledningen för betongarbetarnas fackförening och jag tror att de är helt initierade när det gäller den här frågan nu är det visserligen så att skjötseln utav de här barackerna i bredning och liljeholmer de överlämnat åt stiftelsens hotellhus i stockholm och något utav den här hyressättningen eller hyran den går givetvis pi den service som dessa inneboende dem åtnjuter som städning bytet av handdukar och sänglin en gång i veckan men annars erder ju mycket underligt det komer man inte ifrån detta med fjorton baracker med tolv enkelrum i varje barack på mycket litet område där varje rum inte har större yta än sju komma åtta kvadratmeter och betalar en årshyra på två tusen femhundratjugo kroor per år de inbringar en hyre intäkt på trettio tusen tvåhundrafyrtio kronor för hela baracken baracken enligt uppgifter jag har fått kostar i framställning etthundratusen kronor det betyder med andra ord att baracken skulle vara betalt på mindre än fyra år det måste ju vara rekord i avskrivningstid det måste vara något fel i hyressättningen här och det skulle vara tvacksamt om vi kunde komma dit igen inrikesministern här menade att vi har frågan under prövning och få en liten koll över denna hyressättning den kan inte vara riktig nämligen äret statstråk ochsekofrinigsdepartement | 3,512.293 | 3,690.575 | 1913-09-08 | 1993-02-12 | 0.280011 | 0.937091 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-8PXd3mgREY88oxKB8YB3Rk | prot-1966--ak--25 | 29 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Rune B. Johansson | i-2E2N5MpZ8PjBpuMWc4jqhz | i-2E2N5MpZ8PjBpuMWc4jqhz | null | Socialdemokraterna | Kronobergs läns valkrets, Kronobergs läns och Hallands läns valkrets | ledamot, förstakammarledamot, näringsminister, andrakammarledamot, inrikesminister | man | 3,698.701188 | 3,752.996604 | 54.295416 | Herr talman! Av den redovisning jag har fått från arbetsmarknadsstyrelsen framgår att styrelsens kostnader för driften av förläggningar vid beredskapsarbetsplatser och omskolningskurser och av de speciella byggarbetsplatsförläggningarna uppgår till cirka 180 kronor per plats och månad, varvid även kostnaden för avskrivning av anläggningarna har inräknats. Detta är alltså ett genomsnitt, och det betyder inte att hyran måste bli 180 kronor över hela landet, utan den kan bli högre i stockholmsregionen. Men vi skall, som jag sagt tidigare, titta närmare på saken. Sedan upprepar jag att flyttningsrörelsen mot Stockholm varit starkare i år än i fjol. Jag har fått uppgiften från arbetsnämndens direktör i dag på förmiddagen. | herr talman av den redovisning jag har fått från arbetsmarknadsstyrelsen framgår att styrelsens kostnader för driften av förläggningar vid beredskapsarbetsplatser och omskolningskurser och av de speciella byggarbetsplatsförläggningarna uppgår till cirka etthundraåttio kronor per plats och månad varvid även kostnaden för avskrivning av anläggningarna har inräknats detta är alltså ett genomsnitt och det betyder inte att hyran måste bli etthundraåttio kronor över hela landet utan den kan bli högre i stockholmsregionen men vi skall som jag sagt tidigare titta närmare på saken sedan upprepar jag att flyttningsrörelsen mot stockholm varit starkare i år än i fjol jag har fått uppgiften från arbetsnämndens direktör i dag på förmiddagen | i den redovisning som jag har från arbetsmarknadsstyrelsen framgår att styrelsens kostnader för driften av förläggningar vi beredskapsarbetsplatserna omskolningskurser på de speciella byggarbetskraftsförläggningarna uppgår till cirka etthundraåttio kronor per plats och månad var vid även kostnaden för avskrivning av anläggningsanläggningarnas inräknat det är alltså en genomsnittssiffra för hela landet det be e betyder ju då inte att man måste tillämpa hundraåttio tillämpa hundraåttiokronorshyran över hela landet utan den kan bli högre i stockholmsregioner men så sakt vad vi ska titta något närmare på det sen upprepar jag vad jag sa nyss nämligen att flyttningsrörelsen mot stockholm har varit starkare i år än den var i fjol jag fått uppgiften utav arbetsnämndens direktör i dag på förmiddagen överläggningen slutsvaraet | 3,699.515 | 3,747.299 | 1915-02-12 | 1982-03-18 | 0.379819 | 0.849687 | 1 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-ACDNxCKVkZxqddM6UH4zvX | prot-1966--ak--25 | 30 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Sven Andersson | i-ErNemW6WNsbRaNz3Q9qVQH | i-ErNemW6WNsbRaNz3Q9qVQH | null | Socialdemokraterna | Södermanlands läns valkrets, Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets, Göteborgs stads valkrets | kommunikationsminister, ledamot, utrikesminister, försvarsminister, förstakammarledamot, konsultativt statsråd, andrakammarledamot | man | 3,776.544992 | 4,095.730051 | 319.185059 | Herr talman! Herr Fridolfsson i Rödeby har frågat mig om jag uppmärksammat Karlskronavarvets och de vid varvet anställdas besvärliga situation och, om så är fallet, om jag är beredd att vidta åtgärder för en stabilisering av företaget och dess verksamhet. Jag vill först erinra om att Karlskronavarvet AB bildades i syfte bl.a. att skapa tryggare arbetsförhållanden i sydöstra Blekinge än vad som bedömes möjligt inom ramen för dåvarande marinverkstäderna i Karlskrona. Arbetstillfällena i denna del av landet minskade nämligen kraftigt efter andra världskrigets slut och kunde väntas minska ytterligare när de år 1958 beslutade riktlinjerna för försvarets utformning i full utsträckning hunnit påverka arbetsmarknadsläget. Dessa innebar bl.a. en minskning av flottans omfattning. I stället för att anpassa marinverkstäderna till den minskade flottan, vilket skulle ha inneburit ännu färre arbetstillfällen, beslöts att utvidga verksamheten till att omfatta allmän mekanisk verkstadsproduktion vid sidan av den dominerande marina produktionen. Denna omdaning av marinverkstäderna kunde självfallet förutses medföra stora svårigheter under omställningsperioden. På grund härav vidtogs redan vid bildandet av Karlskronavarvet vissa åtgärder i syfte att minska dessa svårigheter. För att trygga viss grundbeläggning tecknades sålunda med marinförvaltningen ett flerårigt ramavtal, som skulle = tillförsäkra Karlskronavarvet samma procentuella andel av marinens översyns-, underhålls-, reparationsoch ombyggnadsarbeten som under den närmast förflutna femårsperioden. Övrig produktion skulle ske i konkurrens på öppna marknaden. Svårigheterna har emellertid inte kunnat övervinnas med dessa åtgärder. Av varvets totala omsättning täckes i dag endast ca 25 procent av arbeten enligt ramavtalet. Återstående 75 procent måste tagas i konkurrens på öppna marknaden. Den rent civila andelen av den totala omsättningen har ökat från ca 15 procent budgetåret 1961/62 till ca 34 procent budgetåret 1964/65. Betydelsefullt i detta sammanhang är även att Karlskronavarvet startade sin verksamhet i ett läge med pressade priser inom varvsindustrien. Denna marknadsbild är alltjämt rådande. Varvet har heller inte haft nödvändiga ekonomiska resurser att i önskad omfattning ersätta bortfallet av marina arbetsuppgifter genom utveckling av egna produkter. Moderniseringen av produktionsapparaten har visserligen i princip skett enligt uppgjorda planer med ianspråktagande av de medel som av statsmakterna ställdes till förfogande vid starten. Produktionsutrustningen är dock ännu inte jämbördig med aktuella konkurrenters. För att vidmakthålla sysselsättningen har varvet därför tvingats åta sig arbeten till för varvet ofta ogynnsamma priser. De svårigheter för Karlskronavarvet som jag nu gett exempel på har för de anställdas del varit märkbara i första hand genom en ojämn sysselsättning och överflyttning till andra arbetsuppgifter. Med hänsyn till sysselsättningsläget sådant detta kunde bedömas i december 1965 hade bolagsledningen ansett sig ha anledning att varna för att vissa permitteringar kunde komma att företagas under senare delen av år 1966. Senare erhållna civila och marina beställningar har medfört att risk för permitteringar ej synes föreligga innevarande år. För att vinna klarhet om vilka åtgärger som bör vidtagas för att ytterligare utveckla och effektivisera verksamheten vid Karlskronavarvet pågår inom varvsledningen ett utredningsarbete genom en särskild arbetsgrupp. Till denna har även knutits kvalificerade utomstående experter på organisation och produktion. Denna arbetsgrupp studerar förutsättningarna för att öka såväl den egna civila produktionen som legoproduktionen mot bakgrunden av det alltjämnt minskade militära produktionsunderlaget. Gruppen skall därjämte undersöka förutsättningarna att förbättra nybyggnadsmöjligheterna för de fartygstyper som enligt hävd tillverkats vid Karlskronavarvet. Jag vill framhålla att jag noga följer utvecklingen vid Karlskronavarvet. När jag tagit del av varvets förslag till åtgärder för utveckling och effektivisering av verksamheten, vilket förslag beräknas vara klart under hösten i år, skall jag ta ställning till vilka åtgärder som kan erfordras från min sida. | herr talman herr fridolfsson i rödeby har frågat mig om jag uppmärksammat karlskronavarvets och de vid varvet anställdas besvärliga situation och om så är fallet om jag är beredd att vidta åtgärder för en stabilisering av företaget och dess verksamhet jag vill först erinra om att karlskronavarvet ab bildades i syfte bland annat att skapa tryggare arbetsförhållanden i sydöstra blekinge än vad som bedömes möjligt inom ramen för dåvarande marinverkstäderna i karlskrona arbetstillfällena i denna del av landet minskade nämligen kraftigt efter andra världskrigets slut och kunde väntas minska ytterligare när de år etttusen niohundrafemtioåtta beslutade riktlinjerna för försvarets utformning i full utsträckning hunnit påverka arbetsmarknadsläget dessa innebar bland annat en minskning av flottans omfattning i stället för att anpassa marinverkstäderna till den minskade flottan vilket skulle ha inneburit ännu färre arbetstillfällen beslöts att utvidga verksamheten till att omfatta allmän mekanisk verkstadsproduktion vid sidan av den dominerande marina produktionen denna omdaning av marinverkstäderna kunde självfallet förutses medföra stora svårigheter under omställningsperioden på grund härav vidtogs redan vid bildandet av karlskronavarvet vissa åtgärder i syfte att minska dessa svårigheter för att trygga viss grundbeläggning tecknades sålunda med marinförvaltningen ett flerårigt ramavtal som skulle tillförsäkra karlskronavarvet samma procentuella andel av marinens översyns underhålls reparationsoch ombyggnadsarbeten som under den närmast förflutna femårsperioden övrig produktion skulle ske i konkurrens på öppna marknaden svårigheterna har emellertid inte kunnat övervinnas med dessa åtgärder av varvets totala omsättning täckes i dag endast ca tjugofem procent av arbeten enligt ramavtalet återstående sjuttiofem procent måste tagas i konkurrens på öppna marknaden den rent civila andelen av den totala omsättningen har ökat från ca femton procent budgetåret etttusen niohundrasextioett sextiotvå till ca trettiofyra procent budgetåret etttusen niohundrasextiofyra sextiofem betydelsefullt i detta sammanhang är även att karlskronavarvet startade sin verksamhet i ett läge med pressade priser inom varvsindustrien denna marknadsbild är alltjämt rådande varvet har heller inte haft nödvändiga ekonomiska resurser att i önskad omfattning ersätta bortfallet av marina arbetsuppgifter genom utveckling av egna produkter moderniseringen av produktionsapparaten har visserligen i princip skett enligt uppgjorda planer med ianspråktagande av de medel som av statsmakterna ställdes till förfogande vid starten produktionsutrustningen är dock ännu inte jämbördig med aktuella konkurrenters för att vidmakthålla sysselsättningen har varvet därför tvingats åta sig arbeten till för varvet ofta ogynnsamma priser de svårigheter för karlskronavarvet som jag nu gett exempel på har för de anställdas del varit märkbara i första hand genom en ojämn sysselsättning och överflyttning till andra arbetsuppgifter med hänsyn till sysselsättningsläget sådant detta kunde bedömas i december etttusen niohundrasextiofem hade bolagsledningen ansett sig ha anledning att varna för att vissa permitteringar kunde komma att företagas under senare delen av år etttusen niohundrasextiosex senare erhållna civila och marina beställningar har medfört att risk för permitteringar ej synes föreligga innevarande år för att vinna klarhet om vilka åtgärger som bör vidtagas för att ytterligare utveckla och effektivisera verksamheten vid karlskronavarvet pågår inom varvsledningen ett utredningsarbete genom en särskild arbetsgrupp till denna har även knutits kvalificerade utomstående experter på organisation och produktion denna arbetsgrupp studerar förutsättningarna för att öka såväl den egna civila produktionen som legoproduktionen mot bakgrunden av det alltjämnt minskade militära produktionsunderlaget gruppen skall därjämte undersöka förutsättningarna att förbättra nybyggnadsmöjligheterna för de fartygstyper som enligt hävd tillverkats vid karlskronavarvet jag vill framhålla att jag noga följer utvecklingen vid karlskronavarvet när jag tagit del av varvets förslag till åtgärder för utveckling och effektivisering av verksamheten vilket förslag beräknas vara klart under hösten i år skall jag ta ställning till vilka åtgärder som kan erfordras från min sida | godkändes potokolle svaret ja här statsråd ochchefen för försvarsdepartemente här talman här fridolfsson i rödeby har frågat mig om jag uppmärksammat karlskronavarvet och det vid varvet anställdas besvärliga situation och om så är fallet om jag är beredd att vidta åtgärder för en stabilisering av företaget och dess verksamhet jag vill först erinra om att karlskronavarvets axtiebolag bildades i syfte bland annat att skapa tryggare arbetsförhållanden i sydöstra blekinge än vad som bedömdes möjligt inom ramen för dåvarande marinverkstäderna i karlskrona arbetstillfällena i denna del av landet minskade nämligen kraftigt efter andra världskrigets slut och kunde väntas minska ytterligare när de år nittonhundrafemtioåtta beslutade riktlinjerna för försvarets utformning i full utsträckning hunnit påverka arbetsmarknadsläget dessa innebar bland annat en minskning av flottans omfattning i stället för att anpassa marinverkstäderna till den minskade flottan vilket skulle ha inneburit ännu färre arbetstillfällen beslöts att utvidga verksamheten till att omfatta allmän mekanisk verkstadsproduktion vid sidan av den dominerande marinaproduktionen denna omdaning av marinverkstäderna kunde självfallet förutses medföra stora svårigheter under omställningsperioden på grund härav vidtogs redan vid bildandet av karlskronavarvet vissa åtgärder i syfte att minska dessa svårigheter för att trygga viss grundbeläggning tecknades sålunda med marinförvaltningen ett flerårigt ramavtal som skulle tillförsäkra karlskronavarvet samma procentuella andel av marinens översyns underhålls reparations och ombyggnadsarbeten som under den närmast förflutna femårsperioden övrig produktion skulle ske i konkurrens på öppna marknaden svårigheterna har emellertid inte kunnat övervinnas med dessa åtgärder av varvets totala omsättning täckes i dag endast cirka tjugofem procent av arbeten enligt dramavtalet återstående sjuttiofem procent måste tass i konkurrens å öppna marknaden den rent civila andelen av den totala omsättningen har ökat från cirka femton procent budgetåret sextiett sextiotvå till cirka trettiofyra procent budgetåret sextiofyra sextiofem betydelsefullt i detta sammanhang är även att karlskronavarvet startade sin verksamhet i ett läge med pressade priser inom varvsindustrin denna marknadsbild är alltjämt rådande varvet har heller inte haft nödvändiga ekonomiska resurser att e önskar omfattning ersätta bortfallet av marina arbetsuppgifter genom utveckling av egna produkter moderniseringen av produktionsapparaten har visserligen i princip skett enligt uppgjorda planer med ianspråkstagande av de medel som av statsmarknad ställer till förfogande vid starten produktionsutrustningen är dock ännu inte jämbördig med aktuella konkurrenter för att vidmarkhalla sysselsättningen har varvet därför tvingats åta sig arbeten till förvarvet ofta ogynnsamma priser de svårigheter för karlskronavarvet som jag nu gett exempel på har för de anställdas del varit märkbara i första hand genom en ojämn sysselsättning och överflyttning till andra arbetsuppgifter med hänsyn till sysselsättningsläget så som detta kunde bedömas i december i fjol hade bolagsledningen ansett sig ha anledning att varna för att vissa permitteringar kunde komma ett företags under senare delen av år nittonhundrasextiosex senare erhållna civila och marina beställningar har medfört att risk för permitteringar äj synnes föreligga innevarande år för att vinna klarhet om vilka åtgärder som bör vidtas för att ytterligare utveckla och effektivisera verksamheten vid varvet pågår inom varvsledningen ett utredningsarbete genom en särskild arbetsgrupp till denna har även knutits kvalificerade utomstående experter på organisation och produktion denna arbetsgrupp studerar förutsättningarna för att öka såväl den egna civila produktionen som legoproduktionen mot bakgrunden av det alltjämt minskade militära produktionsunderlaget gruppen ska därjämt undersöka förutsättningarna att förbättra nybyggnadsmöjligheterna för de fartygsfartygyper som enligt hem tillverkas vi kalskronavarvet jag vill framhålla att jag noga följer utvectlingen vid varvet när jag tagit del av arvets förslag till åtgärder för utvektling och effektivisering av verksamheten vilket förslag beräknas vara klart under hösten i år ska jag ta ställning till vilka åtgärder som kan nerfordras från min sida ärfridagsom i rödeby alman | 3,788.916 | 4,092.522 | 1910-04-05 | 1987-09-21 | 0.786085 | 0.93651 | 1 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-PF2t727nToUgwqvRCEedFV | prot-1966--ak--25 | 31 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Nils Fridolfsson | i-NCH9G8qBMNyhRTTi2zLj6A | i-NCH9G8qBMNyhRTTi2zLj6A | null | Socialdemokraterna | Blekinge läns valkrets | ledamot, andrakammarledamot | man | 4,111.383701 | 4,268.650255 | 157.266553 | Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet och chefen för försvarsdepartementet för svaret på min interpellation. Interpellationen = framställdes på grund av att det varslats om att risk förelåg för permitteringar av ett hundratal man. Av statsrådets svar framgår att det under 1966 ej föreligger någon risk för minskning av arbetsstyrkan, något som jag noterar med tacksamhet. Karlskronavarvets betydelse för Karlskrona och östra Blekinge är så känd att jag här inte behöver tala så mycket om den. Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat frågan om varvets framtid, men fortfarande saknas den trygghet som man kan begära i ett statligt företag. östra Blekinge bör ses mot bakgrunden av att antalet tjänster inom den statliga sektorn sedan 1945 minskat med omkring 4 700. Den utbyggnad som kommit till stånd inom det privata näringslivet har ej kunnat kompensera bortfallet inom den statliga sektorn. Vid flera tillfällen har den goda tillgången på yrkeskunnigt folk vid Karlskronavarvet poängterats. Jag vill bl. a. åberopa ett sådant yttrande som statsrådet Andersson gjorde när frågan om ombildning till statligt bolag behandlades i riksdagen den 14 december 1960. Vad som gällde år 1960 är lika aktuellt i dag. Statsrådet omtalar i sitt svar att en arbetsgrupp tillsatts för att undersöka vilka åtgärder som bör vidtagas för att utveckla och effektivisera verksamheten vid Karlskronavarvet. Tillsättandet av denna arbetsgrupp hälsas med tillfredsställelse av de anställda och bör ses som ett positivt svar på interpellationen. Om det i framtiden kommer att framställas krav på ytterligare tillskott av kapital till bolaget, hoppas jag att såväl statsrådet som riksdagen ställer sig positiva till en sådan framställning. Karlskronavarvet har i tre århundraden varit ryggraden i Karlskronas och östra Blekinges industrier, och jag hoppas att det skall få fortsätta att vara den industri vilken människorna i det berörda området kan lita på även i framtiden. Jag vill än en gång tacka för svaret som jag i stort sett vill beteckna som positivt, särskilt då löftet om att statsrådet under hösten 1966 kommer att taga ställning till vilka åtgärder som kan erfordras från hans sida. Jag hoppas att dessa åtgärder skall vara till nytta för Karlskronavarvet och dess anställda samt för Karlskrona och Blekinge. | herr talman jag ber att få tacka statsrådet och chefen för försvarsdepartementet för svaret på min interpellation interpellationen framställdes på grund av att det varslats om att risk förelåg för permitteringar av ett hundratal man av statsrådets svar framgår att det under etttusen niohundrasextiosex ej föreligger någon risk för minskning av arbetsstyrkan något som jag noterar med tacksamhet karlskronavarvets betydelse för karlskrona och östra blekinge är så känd att jag här inte behöver tala så mycket om den riksdagen har vid flera tillfällen behandlat frågan om varvets framtid men fortfarande saknas den trygghet som man kan begära i ett statligt företag östra blekinge bör ses mot bakgrunden av att antalet tjänster inom den statliga sektorn sedan etttusen niohundraförtiofem minskat med omkring fyratusen sjuhundra den utbyggnad som kommit till stånd inom det privata näringslivet har ej kunnat kompensera bortfallet inom den statliga sektorn vid flera tillfällen har den goda tillgången på yrkeskunnigt folk vid karlskronavarvet poängterats jag vill bl a åberopa ett sådant yttrande som statsrådet andersson gjorde när frågan om ombildning till statligt bolag behandlades i riksdagen den fjorton december etttusen niohundrasextio vad som gällde år etttusen niohundrasextio är lika aktuellt i dag statsrådet omtalar i sitt svar att en arbetsgrupp tillsatts för att undersöka vilka åtgärder som bör vidtagas för att utveckla och effektivisera verksamheten vid karlskronavarvet tillsättandet av denna arbetsgrupp hälsas med tillfredsställelse av de anställda och bör ses som ett positivt svar på interpellationen om det i framtiden kommer att framställas krav på ytterligare tillskott av kapital till bolaget hoppas jag att såväl statsrådet som riksdagen ställer sig positiva till en sådan framställning karlskronavarvet har i tre århundraden varit ryggraden i karlskronas och östra blekinges industrier och jag hoppas att det skall få fortsätta att vara den industri vilken människorna i det berörda området kan lita på även i framtiden jag vill än en gång tacka för svaret som jag i stort sett vill beteckna som positivt särskilt då löftet om att statsrådet under hösten etttusen niohundrasextiosex kommer att taga ställning till vilka åtgärder som kan erfordras från hans sida jag hoppas att dessa åtgärder skall vara till nytta för karlskronavarvet och dess anställda samt för karlskrona och blekinge | alman jag begärtt få ackastatsrådet och chefen förförsvarsdepartementet försaret på min intepulation intepelationen framställdes på grund av tt varsta som risk förelag för permiteringar av ett hundratal man av staatsrådets svar framgår att dett undet nittorhundrasextiosex äi föreligger någon risk för minskning av arbetsstyrkan in sjap som jag noterar med tacksamhet kalskronavarvets betydelse för kaskrona a östra blek eär så känt att jag härej behöva tala så mycket om det riksdagen har vid flera tillfällen behandlat frågor om värdets framtid men fortfarande svaknas den trygghet för framtiden som man kan begära ved statligt företag statens ansvar för kalskrona och östra blek bör ses mot den bakgrunden att sedan år nittonhundrafyrtiofem antalet tjänster inom den statliga sektorn minskat med omkring fyra tusen sjuhundra dn utbyggnad som kommir till stånd inom den privata näringslivet har kunna kompenserat påtfallet inom de statliga den statliga sektorn vid flera tillfällen att påpekas den goda tillgång av en yrkeskunnig arbetarstaren i krsonavarvet jag vill bland annat upropa ett sådant yttrar arstasrådet anduson när frågan om ombildningn till ststatligt bolag behandlas i riksdagen den fjortonde december nittonhundrasextio vad som gällde då nittonhundrasextio är lika aktuellt i dag statsrådet omtalar i sitt svar att en arbetsgrupp tillsatts för att undersöka vilka åtgärder som bör vidtalas för att utveckla och effektivisera verksamheten id kersonavarvet tillsättanden av denna arbetsgrupp hällsats för ett tillfreds ställelse av de anställda och bör ses som ett positivt svar på intepulationen om det i framtidten t kommer att framställas krav får ytterligare tillt skott av kapitalt tör bolaget hoppas jag att såväl statsrådet som riksdagen ställer sig positiva till en sådan framställning karskronavarvet har i tre århundraden varit ryggraden i k av konar östra blekens industri och jag hoppas as hn ska få fortsätta att vara den industri till vilken människorna i det berörda området kan lita på även i framtiden jag vill änen gång tacka försvaret som jag i stort sett vill beteckna som positivt särskilt då löftet om att statsrådet under hösten nittonhundrasextiosex kommer att taa ställning till vilka åtgärder som kan erfodras från hans sida hoppas att dessa åtgärder ska vara till nytta för kalkronavarvet för hos anställda samt för hela kalskronaalt rekeär | 4,092.322 | 4,271.273 | 1906-07-03 | 1986-06-30 | 0.441366 | 0.909666 | 3 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-DbKA92a1jee9gS1LBqbXUQ | prot-1966--ak--25 | 32 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Sven Andersson | i-ErNemW6WNsbRaNz3Q9qVQH | i-ErNemW6WNsbRaNz3Q9qVQH | null | Socialdemokraterna | Södermanlands läns valkrets, Södermanlands läns och Västmanlands läns valkrets, Göteborgs stads valkrets | kommunikationsminister, ledamot, utrikesminister, försvarsminister, förstakammarledamot, konsultativt statsråd, andrakammarledamot | man | 4,270.042445 | 4,391.264856 | 121.222411 | Herr talman! Herr Oskarson har frågat mig om jag är beredd att medverka till att nuvarande normer för representationsbidrag till befälskårer inom försvaret i samband med besök av enheter ur främmande krigsmakter revideras så att de erhåller en tidsenlig utformning. Medel för erforderlig representation vid utländska militära besök ställs, efter motiverad framställning, till vederbörande chefs förfogande för fördelning på olika ändamål i samband med besöket. Till ledning för myndigheternas kostnadsberäkningar vid framställningar om representationsbidrag i samband med utländskt militärt besök finns vissa äldre anvisningar. Dessa innehåller bl. a. normer som i fråga om besökande utlänningar av skilda befälskategorier summariskt anger hur omfattande och hur dyr representation — i form av mottagning, utflykt, måltid o. s. v. — myndigheten i allmänhet kan räkna med att få medel till. De nuvarande anvisningarna för beräkning av medel för representation håller sedan en tid tillbaka på att överses inom försvarsdepartementet. Avsikten med denna översyn är att få fram efter ändamålet med representationen anpassade, förenklade normer för medelsberäkningen. Den avsedda förenklingen innebär bl. a. att kostnaderna per person för de olika befälskategorier, som representationen omfattar, i princip skall beräknas efter en och samma norm. — Det är avsett att de omarbetade anvisningarna, åtminstone för representation vid örlogsbesök, skall meddelas i så god tid att de kan tillämpas redan under den kommande sommaren. | herr talman herr oskarson har frågat mig om jag är beredd att medverka till att nuvarande normer för representationsbidrag till befälskårer inom försvaret i samband med besök av enheter ur främmande krigsmakter revideras så att de erhåller en tidsenlig utformning medel för erforderlig representation vid utländska militära besök ställs efter motiverad framställning till vederbörande chefs förfogande för fördelning på olika ändamål i samband med besöket till ledning för myndigheternas kostnadsberäkningar vid framställningar om representationsbidrag i samband med utländskt militärt besök finns vissa äldre anvisningar dessa innehåller bl a normer som i fråga om besökande utlänningar av skilda befälskategorier summariskt anger hur omfattande och hur dyr representation i form av mottagning utflykt måltid o s v myndigheten i allmänhet kan räkna med att få medel till de nuvarande anvisningarna för beräkning av medel för representation håller sedan en tid tillbaka på att överses inom försvarsdepartementet avsikten med denna översyn är att få fram efter ändamålet med representationen anpassade förenklade normer för medelsberäkningen den avsedda förenklingen innebär bl a att kostnaderna per person för de olika befälskategorier som representationen omfattar i princip skall beräknas efter en och samma norm det är avsett att de omarbetade anvisningarna åtminstone för representation vid örlogsbesök skall meddelas i så god tid att de kan tillämpas redan under den kommande sommaren | rekeär överläggningslu svaret jaärkslatsvar ochchefen försförsvarsepartementralman här oskarsson har frågat mig om jag är beredd att medverka till att nuvarande normer för representationsbidrag till befälskorer inom försvaret i samband med besök av enigheter ur främmande krigsmakter revideras så att de erhåller en tidsenlig utformning medel för erfordrig representation vid utländska militära besök ställs efter motiverad framställning till vederbörande chefs förfogande för fördelning på olika ändamål i samband med besöket till ledning för myndigheternas kostnadsberäkningar vid framställningar om representationsbidrag i samband med utländskt militärt besök finns vissa äldre anvisningar dessa innehåller bland annat normer som i fråga om besökande utlänningar av skydda befälskategorier summariskt anger hur omfattande och hur dyr representation i form av mottagning utflykt måltid och så vidare myndigheten i allmänhet nan räkna med att få medeltid de nuvarande anvisningarna för beräkning av medel för representation håller sedan en tid tillbaka på att överses inom försvarsdepartementet avsikten med denna översyn är att få fram efter ändamålet med representationen anpassade förenklade normer för medelsförbrukningen medelsberäkningen den avsedda förenklingen innebär bland annat att kostnaderna per person för de olika befälskategorier som representationen omfattar i princip ska beräknas efter en och samma norr det är avsett att de omarbetade anvisningarna åtminstone för representation vid örlopsbesök ska meddelas i så god tid att de kan tillämpas redan under den kommande sommaren ärsa talmanjag | 4,275.573 | 4,388.624 | 1910-04-05 | 1987-09-21 | 0.779324 | 0.913151 | 1 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-3Z1qdg6Wcdgutzvp9aiqUT | prot-1966--ak--25 | 33 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Gunnar Oscarsson | i-TPFPkNeAnPLVG6gbmTwyFe | i-TPFPkNeAnPLVG6gbmTwyFe | null | Moderaterna, Högerpartiet | Hallands läns valkrets | ledamot, andrakammarledamot | man | 4,396.918506 | 4,624.847199 | 227.928693 | Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet och chefen för försvarsdepartementet för svaret. Jag är tillfredsställd med det löfte statsrådet här givit om att åtgärder skall vidtagas för att man skall komma fram till en mera rättvis fördelningsgrund när det gäller medel för representation vid utländska militärbesök. Den kår som har kommit i strykklass är underbefälskåren. Från organisationshåll har vid flera tillfällen påpekats hur orättvist denna kår behandlas i detta sammanhang. Någon rättelse har dock inte kommit till stånd. Som exempel vill jag nämna att underbefälskåren vid representationsmiddag kan erhålla kr. 12:50 per person enligt de äldre normer som nu finns och som statsrådet angav, medan övriga befälskårer erhåller dubbelt upp, d. v. s. 25 kronor per medlem. Dessa fördelningsgrunder är inte tidsenliga och utgör väl en kvarleva från den tid då underbefälets verksamhet betraktades som ett korttidsyrke och då underbefälet hänfördes till manskapet. Så är inte förhållandet nu. Underbefälskåren är inom försvaret en befälskår, fullt jämbördig med övriga befälskårer, och dess arbetsuppgifter har också i samband med de ändrade anställningsförhållandena blivit mera omfattande och betydligt mera ansvarskrävande än förr. Numera umgås praktiskt taget alla människor i vårt samhälle efter i stort sett samma normer, och mässvanorna för de tre kårerna inom det militära är också i stort sett lika, liksom deras mässar. Därför bör även representationen när det gäller måltider och dylikt vara likvärdig. Jag har ett mycket färskt exempel angående tillämpningen av dessa bestämmelser. Så sent som i förra veckan var det ett utländskt flottbesök i en västsvensk stad, och vid befälskårernas representation i samband därmed fick underbefälskåren 15 kronor per person och övriga 31: 25. Då hade underbefälskåren att välja på att bjuda enklare, att skära ned antalet gäster eller att själv stå för merkostnaden. Kåren valde vid det tillfället att bjuda på samma sätt som övriga och ta kostnaderna själv. Detta är naturligtvis inte ett riktigt förhållande, utan det är angeläget att nya bestämmelser snarast möjligt kommer till stånd. Jag har också fattat svaret så att det är statsrådets avsikt att sörja för detta. | herr talman jag ber att få tacka statsrådet och chefen för försvarsdepartementet för svaret jag är tillfredsställd med det löfte statsrådet här givit om att åtgärder skall vidtagas för att man skall komma fram till en mera rättvis fördelningsgrund när det gäller medel för representation vid utländska militärbesök den kår som har kommit i strykklass är underbefälskåren från organisationshåll har vid flera tillfällen påpekats hur orättvist denna kår behandlas i detta sammanhang någon rättelse har dock inte kommit till stånd som exempel vill jag nämna att underbefälskåren vid representationsmiddag kan erhålla kr tolv femtio per person enligt de äldre normer som nu finns och som statsrådet angav medan övriga befälskårer erhåller dubbelt upp d v s tjugofem kronor per medlem dessa fördelningsgrunder är inte tidsenliga och utgör väl en kvarleva från den tid då underbefälets verksamhet betraktades som ett korttidsyrke och då underbefälet hänfördes till manskapet så är inte förhållandet nu underbefälskåren är inom försvaret en befälskår fullt jämbördig med övriga befälskårer och dess arbetsuppgifter har också i samband med de ändrade anställningsförhållandena blivit mera omfattande och betydligt mera ansvarskrävande än förr numera umgås praktiskt taget alla människor i vårt samhälle efter i stort sett samma normer och mässvanorna för de tre kårerna inom det militära är också i stort sett lika liksom deras mässar därför bör även representationen när det gäller måltider och dylikt vara likvärdig jag har ett mycket färskt exempel angående tillämpningen av dessa bestämmelser så sent som i förra veckan var det ett utländskt flottbesök i en västsvensk stad och vid befälskårernas representation i samband därmed fick underbefälskåren femton kronor per person och övriga trettioett tjugofem då hade underbefälskåren att välja på att bjuda enklare att skära ned antalet gäster eller att själv stå för merkostnaden kåren valde vid det tillfället att bjuda på samma sätt som övriga och ta kostnaderna själv detta är naturligtvis inte ett riktigt förhållande utan det är angeläget att nya bestämmelser snarast möjligt kommer till stånd jag har också fattat svaret så att det är statsrådets avsikt att sörja för detta | talmanjag ber att få tacka statsrådet och chefen för försvarsdepartementet försvaret ochjag är tillfredsställd med det löfte som statsrådet här har gett om att åtgärder skal vidtas för att man ska komma fram till en mera rättvis fördelningsgrund när det gäller medel till eeför representation vid utländska militära besök den kår som här har kommit i strykklass de i underbefälskåren och från organisationshåll har vid flera tillfällen påpekats att hur orättvist de behandlas i detta sammanhang de har dock inte föranlett att någon rättelse har kommit till stånd jag vill bara nämna som exempel att vidrepresentationsmydag så kan underbefälskåren per person ärhålla tolv å femtio enligt de äldre normer som nu finns och som statsrådet angav däremot övriga befälskårer ärhåller dubbelt upp alltså tjugofem kronor per medlem de här fördelningsgrunderna är inte tidsenliga och det är väl en kvarleva från den tid då underbefälet var ett korttidsyrke och hänfördes till manskap och meniga så är ju inte förhållandet nu underbefälskåren i en befälskor inom försvaret fullt jämbördig med de övriga befälskorerna och deras arbetsuppgifter har ju också i samband med de ändrade anställningsförhållanderna blivit betydligt mer omfattande och betydligt mer ansvarskrävande det är ju också så att de nu umgås väl praktiskt avatt alla människor i vårt samhälle efter i stort sett samma klass och samma normer omästvanorna för de här tre kårerna som finns i det militära är också i stort sett lika likalant som deras mästare och därför så bör också representationen vad det va omfattar måltider och tydligt också var likvärdiga vi haret eller j har ett mycket färskt exempel angående de här tillämplingen u av de här bestämmelserna av det så sent som i förra veckan då det var ett utländskt flottbesök i en västsvensk stad vid den representation som där utfördes utav befälskorerna så fick underbefälskoren femton kronor per person och övriga fick trettioen och tjugofem då hade underbefälskoren är att välja på antingen att bjuda sämre eller att skära ner antalet gäster eller att själv bekosta den merkostnad som det är bliv frågan om kåren valde vid detta tillfället att bjuda på samma sätt som övriga och att e ta kostnaderna själva och det gjorde de också det är naturvigs inte riktigt att det ska vara på det sättet utan är et angeläget att nya bestämmelser snarast möjligt kommer till stånd och de har ju också fattat et såatteihestatsrådsadså hr | 4,390.264 | 4,620.714 | 1913-06-08 | 1986-05-16 | 0.360287 | 0.977629 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-6Lntf5Hk5xsVmgYg2LcXEQ | prot-1966--ak--25 | 35 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Rune B. Johansson | i-2E2N5MpZ8PjBpuMWc4jqhz | i-2E2N5MpZ8PjBpuMWc4jqhz | null | Socialdemokraterna | Kronobergs läns valkrets, Kronobergs läns och Hallands läns valkrets | ledamot, förstakammarledamot, näringsminister, andrakammarledamot, inrikesminister | man | 4,650.755518 | 4,783.913413 | 133.157895 | Herr talman! Herr Lindahl har frågat mig om det är regeringens avsikt att förelägga riksdagen proposition, grundad på det av 1962 års bostadsförmedlingsutredning framlagda betänkandet och när denna proposition i så fall kan väntas. Interpellanten anknyter i motiveringen för sin fråga till förhållandena i Storstockholm, Jag delar hans uppfattning att det i ett gemensamt bostadsförsörjningsområde som huvudstadsregionen ter sig föga ändamålsenligt att de skilda kommunernas bostadsförmedlingar arbetar skilda från varandra, efter olika principer och med väsentliga skillnader i fråga om den tid som de bostadssökande måste vänta på att bli anvisade lägenhet. Som herr Lindahl har erinrat om har 1962 års bostadsförmedlingsutredning lagt fram ett betänkande om gemensamma bostadsförmedlingar. Betänkandet innehåller närmast en rent lagteknisk undersökning av möjligheterna att ålägga kommuner i ett sammanhängande bostadsförsörjningsområde att anordna gemensam <:bostadsförmedling. Betänkandet har remissbehandlats, och beredning i ärendet pågår inom inrikesdepartementet. Utredningen väntas slutredovisa sitt uppdrag under loppet av detta år. Bl. a. återstår för utredningen att lägga fram förslag beträffande grunderna för förmedlingsverksamheten samt möjligheterna att öka förmedlingarnas tillgång på bostadslägenheter. En lösning av dessa frågor har givetvis stor betydelse, om man anordnar gemensam bostadsförmedling för flera kommuner. Frågan om gemensamma bostadsförmedlingar har aktualitet främst i Storstockholm. Interpellanten utgår från förhållandena i detta område. Mellan kommunerna i Storstockholm pågår överläggningar om förutsättningarna att på frivillig väg anordna en för huvudstadsregionen gemensam <:bostadsförmedling. Enligt min mening bör utgången av dessa överläggningar avvaktas innan åtgärder vidtas för en eventuell lagstiftning. Om det visar sig möjligt att på frivillig väg nå en tillfredsställande ordning beträffande gemensam bostadsförmedling i Storstockholm torde det knappast bli aktuellt med någon proposition i ämnet, Skulle det däremot visa sig att de pågående överläggningarna inte leder till ett godtagbart resultat inom de närmaste månaderna får arbetet på en sådan proposition fullföljas. | herr talman herr lindahl har frågat mig om det är regeringens avsikt att förelägga riksdagen proposition grundad på det av etttusen niohundrasextiotvå års bostadsförmedlingsutredning framlagda betänkandet och när denna proposition i så fall kan väntas interpellanten anknyter i motiveringen för sin fråga till förhållandena i storstockholm jag delar hans uppfattning att det i ett gemensamt bostadsförsörjningsområde som huvudstadsregionen ter sig föga ändamålsenligt att de skilda kommunernas bostadsförmedlingar arbetar skilda från varandra efter olika principer och med väsentliga skillnader i fråga om den tid som de bostadssökande måste vänta på att bli anvisade lägenhet som herr lindahl har erinrat om har etttusen niohundrasextiotvå års bostadsförmedlingsutredning lagt fram ett betänkande om gemensamma bostadsförmedlingar betänkandet innehåller närmast en rent lagteknisk undersökning av möjligheterna att ålägga kommuner i ett sammanhängande bostadsförsörjningsområde att anordna gemensam bostadsförmedling betänkandet har remissbehandlats och beredning i ärendet pågår inom inrikesdepartementet utredningen väntas slutredovisa sitt uppdrag under loppet av detta år bl a återstår för utredningen att lägga fram förslag beträffande grunderna för förmedlingsverksamheten samt möjligheterna att öka förmedlingarnas tillgång på bostadslägenheter en lösning av dessa frågor har givetvis stor betydelse om man anordnar gemensam bostadsförmedling för flera kommuner frågan om gemensamma bostadsförmedlingar har aktualitet främst i storstockholm interpellanten utgår från förhållandena i detta område mellan kommunerna i storstockholm pågår överläggningar om förutsättningarna att på frivillig väg anordna en för huvudstadsregionen gemensam bostadsförmedling enligt min mening bör utgången av dessa överläggningar avvaktas innan åtgärder vidtas för en eventuell lagstiftning om det visar sig möjligt att på frivillig väg nå en tillfredsställande ordning beträffande gemensam bostadsförmedling i storstockholm torde det knappast bli aktuellt med någon proposition i ämnet skulle det däremot visa sig att de pågående överläggningarna inte leder till ett godtagbart resultat inom de närmaste månaderna får arbetet på en sådan proposition fullföljas | lindal har frågat mig om det är regeringens avsikt att förelägga riksdagens propposition grundad på det av nittonhundrasextiotvå års bostadsförmedningsutredning framlagda betänkandet och när denna proposition i så fall kan väntas intepalanten anknyter i motiveringen för sin fråga till förhållandena i ststockholm jag delar hans uppfattning att de i ett gemensamt bostadsförsörjningsområde som huvudstadsregionen ter sig föga endamålsenligt att de skilda kommunernas bostadsförmedlingar arbeta skilda från varandra efter olika principer ocm med väsentliga skillnader i fråga om den tid som de bostadssökande måste vänta på att bli anvisade lägenhet som en lindal a reringnat om har nittonhundrasextiotvå års bostadsförmedlingsutredning lagt fram ett betänkande om gemensamma bostadsförmedlingen betänkandet innehåller närmast en rent lagteknisk undersökning av möjligheterna att åvlägga kommuner i ett sammanhängande bostadsförsörjningsområde att anordna gemensam bostadsförmedlin betänkandet av remissbehandlas och beredning i ärendet pågår inom inrikesdepartement utredningen väntas slutredovisa sitt uppdrag under loppet av detta år bland annat återstår för utredningen att lägga fram förslag beträffande grunderna för förmedlingsverksamheten samt möjlighetern att öka förmedlingarnas tillgång på bostadslägenhet en lösning av dessa frågor har givetvis stor betydelse om man anordnar gemensam bostadsförmedling för flera kommuner frågan om gemensamma bostadsförmedlingar har aktualitet främst i storstockol intebenanten utgår från förhållandena i detta område mellan kommunerna i storstaken pågår överläggningar om förutsättningarna att på frivillig väg anordna gen för huvudstadsregionen gemensam bostadsförmedling enligt min mening bör utgången av dess överläggning avvaktas innan åtgärder vidtas för en eventuell lagstiftning om det visar sig möjligt att på frivillig väg nå en tillfredsställande ordning beträffande gemensam bostadsförmedling i storstockholm torde det knappast bli aktuellt med någon proposition i ämnet skulle det däremot visa sig att de pågående överläggningarna inte leder till ett otagbart resultat inom de närmaste månaderna får arbetet på en sådan proposition fullföljas rlidahär | 4,642.885 | 4,793.699 | 1915-02-12 | 1982-03-18 | 0.748265 | 0.917303 | 3 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-XbqQPZNWpZBjJWsm6MyNQM | prot-1966--ak--21 | 7 | [
"1966-05-03",
"1966-05-04"
] | Essen Lindahl | i-9C6mLQs4QzU7geZ2uSMUpe | i-9C6mLQs4QzU7geZ2uSMUpe | null | Socialdemokraterna | Stockholms läns valkrets | ledamot, andrakammarledamot | man | 4,650.755518 | 4,783.913413 | 133.157895 | Herr talman! Frågan om en gemensam bostadsförmedling i Storstockholm har länge diskuterats. Kommunerna i Storstockholm utgör ett gemensamt bostadsförsörjningsområde. Det ter sig därför föga ändamålsenligt att de olika kommunerna har bostadsförmedlingsorgan, som arbetar i huvudsak skilda från varandra efter delvis olika principer och med väsentliga skillnader i fråga om den tid som de bostadssökande måste vänta på anvisning av lägenhet. Visserligen finns ett för Storstockholms kommuner gemensamt förmedlingsregister, men detta har en obetydlig effekt på fördelningen av lägenheter. 1962 års bostadsförmedlingsutredning lade i september 1965 fram ett betänkande om gemensamma bostadsförmedlingar. I detta betänkande föreslogs att Kungl. Maj:t skulle bemyndigas ålägga kommuner, vilka ingår i ett område som kan anses utgöra en enhet i bo- stadsförsörjningshänseende, att anordna gemensam bostadsförmedling. Enligt uppgifter i pressen är något förslag från regeringens sida i anledning av betänkandet inte att vänta för närvarande. Då frågan om gemensam bostadsförmedling har betydande intresse för befolkningen i huvudstadsregionen anhåller jag om kammarens medgivande att till herr statsrådet och chefen för inrikesdepartementet rikta följande interpellation: Är det regeringens avsikt att förelägga riksdagen proposition, grundad på det av 1962 års bostadsförmedlingsutredning framlagda betänkandet, och när kan i så fall denna proposition väntas? | herr talman frågan om en gemensam bostadsförmedling i storstockholm har länge diskuterats kommunerna i storstockholm utgör ett gemensamt bostadsförsörjningsområde det ter sig därför föga ändamålsenligt att de olika kommunerna har bostadsförmedlingsorgan som arbetar i huvudsak skilda från varandra efter delvis olika principer och med väsentliga skillnader i fråga om den tid som de bostadssökande måste vänta på anvisning av lägenhet visserligen finns ett för storstockholms kommuner gemensamt förmedlingsregister men detta har en obetydlig effekt på fördelningen av lägenheter etttusen niohundrasextiotvå års bostadsförmedlingsutredning lade i september etttusen niohundrasextiofem fram ett betänkande om gemensamma bostadsförmedlingar i detta betänkande föreslogs att kunglig majestät skulle bemyndigas ålägga kommuner vilka ingår i ett område som kan anses utgöra en enhet i bo stadsförsörjningshänseende att anordna gemensam bostadsförmedling enligt uppgifter i pressen är något förslag från regeringens sida i anledning av betänkandet inte att vänta för närvarande då frågan om gemensam bostadsförmedling har betydande intresse för befolkningen i huvudstadsregionen anhåller jag om kammarens medgivande att till herr statsrådet och chefen för inrikesdepartementet rikta följande interpellation är det regeringens avsikt att förelägga riksdagen proposition grundad på det av etttusen niohundrasextiotvå års bostadsförmedlingsutredning framlagda betänkandet och när kan i så fall denna proposition väntas | lindal har frågat mig om det är regeringens avsikt att förelägga riksdagens propposition grundad på det av nittonhundrasextiotvå års bostadsförmedningsutredning framlagda betänkandet och när denna proposition i så fall kan väntas intepalanten anknyter i motiveringen för sin fråga till förhållandena i ststockholm jag delar hans uppfattning att de i ett gemensamt bostadsförsörjningsområde som huvudstadsregionen ter sig föga endamålsenligt att de skilda kommunernas bostadsförmedlingar arbeta skilda från varandra efter olika principer ocm med väsentliga skillnader i fråga om den tid som de bostadssökande måste vänta på att bli anvisade lägenhet som en lindal a reringnat om har nittonhundrasextiotvå års bostadsförmedlingsutredning lagt fram ett betänkande om gemensamma bostadsförmedlingen betänkandet innehåller närmast en rent lagteknisk undersökning av möjligheterna att åvlägga kommuner i ett sammanhängande bostadsförsörjningsområde att anordna gemensam bostadsförmedlin betänkandet av remissbehandlas och beredning i ärendet pågår inom inrikesdepartement utredningen väntas slutredovisa sitt uppdrag under loppet av detta år bland annat återstår för utredningen att lägga fram förslag beträffande grunderna för förmedlingsverksamheten samt möjlighetern att öka förmedlingarnas tillgång på bostadslägenhet en lösning av dessa frågor har givetvis stor betydelse om man anordnar gemensam bostadsförmedling för flera kommuner frågan om gemensamma bostadsförmedlingar har aktualitet främst i storstockol intebenanten utgår från förhållandena i detta område mellan kommunerna i storstaken pågår överläggningar om förutsättningarna att på frivillig väg anordna gen för huvudstadsregionen gemensam bostadsförmedling enligt min mening bör utgången av dess överläggning avvaktas innan åtgärder vidtas för en eventuell lagstiftning om det visar sig möjligt att på frivillig väg nå en tillfredsställande ordning beträffande gemensam bostadsförmedling i storstockholm torde det knappast bli aktuellt med någon proposition i ämnet skulle det däremot visa sig att de pågående överläggningarna inte leder till ett otagbart resultat inom de närmaste månaderna får arbetet på en sådan proposition fullföljas rlidahär | 4,667.055 | 4,756.471 | 1916-07-05 | 2000-09-06 | 0.148918 | 0.633945 | 1 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
i-Qr3K3QLpFhpiYTddYTXznT | prot-1966--ak--25 | 36 | [
"1966-05-23",
"1966-05-24"
] | Essen Lindahl | i-9C6mLQs4QzU7geZ2uSMUpe | i-9C6mLQs4QzU7geZ2uSMUpe | null | Socialdemokraterna | Stockholms läns valkrets | ledamot, andrakammarledamot | man | 4,793.539898 | 5,302.385399 | 508.845501 | Herr talman! Jag ber att få tacka statsrådet för svaret på min interpellation om hur det skall bli med den ge- mensamma bostadsförmedling i Storstockholm som vi så länge har diskuterat. Statsrådet hänvisar i sitt svar till de överläggningar mellan kommunerna i Storstockholm som pågår och som syftar till att utreda om man på frivillig väg kan åstadkomma en för regionen gemensam bostadsförmedling. Statsrådet framhåller att utgången av dessa överläggningar bör avvaktas innan åtgärder vidtages för en eventuell lagstiftning. Om man på frivillig väg kan åstadkomma vad statsrådet kallar »en tillfredsställande ordning» blir det således inte aktuellt med någon proposition i ärendet. Slutorden i statsrådets svar, att om överläggningarna inte leder till ett godtagbart resultat kommer en proposition att framläggas, är ett klart besked. Det är bra att det har lämnats just nu. Det är ingen tillfällighet att vi i Storstockholm tillmäter frågan om gemensam bostadsförmedling den största betydelse. Bostadskön har, trots ökad bostadsproduktion, på grund av den stora inflyttningen till storstadsregionen inte kunnat reduceras. Under de senaste åren har just detta område haft inte mindre än 40 procent av den totala folkökningen i landet. Jag hoppas att bostadsförmedlingsverksamheten kan effektiviseras och byggas ut efter ett enhetligt system. En gemensam bostadsförmedling för Storstockholm framstår som en angelägen reform. Fördelarna med en gemensam bostadsförmedling är många. Fördelningsprinciperna kan göras enhetliga, och större rättvisa kan ges de bostadssökande. Vidare borde vi med en gemensam bostadsförmedling få bättre möjligheter att ge de bostadssökande bostäder närmare deras arbetsplatser. Det är inte ovanligt att en pojke och en flicka, som ämnar gifta sig, är bosatta i skilda kommuner och därför hamnar i olika bostadsköer. Sedan kanske de arbetar i en tredje kommun, där de helst vill bo, varför de anstränger sig för att komma med i en tredje bostadskö. Ofta träffar man folk som bor i t. ex. Sundbyberg eller Sollentuna och som arbetar i Nacka eller Tyresö och får räkna med timslånga tröttande resor morgon och kväll. Ur bostadsfördelningssynpunkt utgör Storstockholm en enhet, en gemenskap. Med en gemensam bostadsförmedling uppnås större rörlighet och rättvisa. Ur kommunikationssynpunkt och för att få en fungerande arbetsmarknad är det angeläget att vi efter alla diskussioner nu går från ord till handling. Vi har över 170 000 bostadssökande, men hur många av dessa som är i verkligt behov av bostad vet vi inte. En enda bostadskö skulle bidra till att sanera marknaden och underlätta möjligheten att få fram en nettokö, vilket framstår som mycket angeläget. Jag delar uppfattningen att det är naturligt att all nyproduktion förmedlas genom samhällsorganen. Även den privatfinansierade delen av produktionen bör förmedlas genom bostadsförmedlingen. Så kallade successionslägenheter, som uppstår genom att bostadssökande tilldelas lägenheter genom nyproduktion, skall också ställas till den gemensamma bostadsförmedlingens förfogande. Det är angeläget med sådana rättsregler att dessa lägenheter inte utan starkt vägande skäl kan undandras bostadsförmedlingen. Den form av obligatorisk förmedlingsverksamhet som här har skisserats bör emellertid tillåta lägenhetsbyten utan medverkan av bostadsförmedlingen. Den som vill ha förmedlingshjälp skall naturligtvis ha möjlighet att få sådan. Bostadsförmedlingen kan i så fall tjäna som bytescentral. På socialdemokratiskt håll har den uppfattningen vuxit sig allt starkare att i princip samtliga nyproducerade lägenheter samt i succession ledigblivna lägenheter skall tillföras den gemen- samma bostadsförmedlingen. även om förturerna behandlas restriktivt är det emellertid i de snabbt växande förortskommunerna nödvändigt, om samhället skall fungera, att cirka 20 procent av nyproduktionen får disponeras av respektive kommuner för förturer åt sjukvårdspersonal, läkare, poliser = etc. Fastän man ute i kommunerna i princip ger sin anslutning till förslaget om en gemensam bostadsförmedling är det just på denna punkt kritiken har satt in, då man anser sig ha långt större behov. I en kommun, vars invånarantal på 15 år vuxit från 6 000 till 38 000, anser man att det är alldeles för litet med de 20 procenten, Det är Järfälla kommun som här åsyftas. Problemets storleksordning framgår av det förhållandet att man inom det obligatoriska skolväsendet på tre år har fått 113 nya skolklasser i denna kommun. Dessa invändningar från kommunernas sida bör man så långt som möjligt ta hänsyn till. De bottnar inte i någon negativ inställning till en gemensam bostadsförmedling. Men de realistiska kommunalmännen har inte försummat tillfället att också peka på de egna behoven. Kan för övrigt kommunerna räkna med att få disponera över en viss del av produktionen för de egna angelägna behoven, därest vi får en lagstiftning? Statsrådet framhåller att det inte behöver bli någon lagstiftning, om vi på frivillig väg kan åstadkomma en tillfredsställande ordning. Vad betyder detta? Är det enligt inrikesministerns mening en tillfredsställande ordning, om exempelvis 2 kommuner säger nej, medan 28 svarar ja? Vad sker i en sådan tänkt situation? Jag utgår från att den gemensamma bostadsförmedlingen måste gälla för samtliga berörda kommuner. De kommunalmän som jag rådgjort med kräver för sin del en hundraprocentig an- slutning. Det vore enligt deras mening orättvist, om någon skulle få stå utanför. I så fall är det bättre med en lagstiftning, anser man. Är statsrådet tillfredsställd med det konstruktiva förslag som framlagts av Storstockholms planeringsnämnd? Såvitt jag kan förstå är detta ett ambitiöst försök att på ett svårbemästrat område åstadkomma praktiska resultat. Frågan om gemensam bostadsförmedling har betydande intresse för den stora och ständigt växande befolkningen i regionen. Jag tolkar statsrådets svar så att ställningstagandet i kommunerna blir avgörande för statsmakternas fortsatta handläggning av ärendet. Om kommunerna väljer den frivilliga vägen är saken klar. Men om den vägen inte är framkomlig, kommer regeringen att allvarligt överväga en proposition om lagstiftning. | herr talman jag ber att få tacka statsrådet för svaret på min interpellation om hur det skall bli med den ge mensamma bostadsförmedling i storstockholm som vi så länge har diskuterat statsrådet hänvisar i sitt svar till de överläggningar mellan kommunerna i storstockholm som pågår och som syftar till att utreda om man på frivillig väg kan åstadkomma en för regionen gemensam bostadsförmedling statsrådet framhåller att utgången av dessa överläggningar bör avvaktas innan åtgärder vidtages för en eventuell lagstiftning om man på frivillig väg kan åstadkomma vad statsrådet kallar en tillfredsställande ordning blir det således inte aktuellt med någon proposition i ärendet slutorden i statsrådets svar att om överläggningarna inte leder till ett godtagbart resultat kommer en proposition att framläggas är ett klart besked det är bra att det har lämnats just nu det är ingen tillfällighet att vi i storstockholm tillmäter frågan om gemensam bostadsförmedling den största betydelse bostadskön har trots ökad bostadsproduktion på grund av den stora inflyttningen till storstadsregionen inte kunnat reduceras under de senaste åren har just detta område haft inte mindre än förtio procent av den totala folkökningen i landet jag hoppas att bostadsförmedlingsverksamheten kan effektiviseras och byggas ut efter ett enhetligt system en gemensam bostadsförmedling för storstockholm framstår som en angelägen reform fördelarna med en gemensam bostadsförmedling är många fördelningsprinciperna kan göras enhetliga och större rättvisa kan ges de bostadssökande vidare borde vi med en gemensam bostadsförmedling få bättre möjligheter att ge de bostadssökande bostäder närmare deras arbetsplatser det är inte ovanligt att en pojke och en flicka som ämnar gifta sig är bosatta i skilda kommuner och därför hamnar i olika bostadsköer sedan kanske de arbetar i en tredje kommun där de helst vill bo varför de anstränger sig för att komma med i en tredje bostadskö ofta träffar man folk som bor i t ex sundbyberg eller sollentuna och som arbetar i nacka eller tyresö och får räkna med timslånga tröttande resor morgon och kväll ur bostadsfördelningssynpunkt utgör storstockholm en enhet en gemenskap med en gemensam bostadsförmedling uppnås större rörlighet och rättvisa ur kommunikationssynpunkt och för att få en fungerande arbetsmarknad är det angeläget att vi efter alla diskussioner nu går från ord till handling vi har över etthundrasjuttiotusen bostadssökande men hur många av dessa som är i verkligt behov av bostad vet vi inte en enda bostadskö skulle bidra till att sanera marknaden och underlätta möjligheten att få fram en nettokö vilket framstår som mycket angeläget jag delar uppfattningen att det är naturligt att all nyproduktion förmedlas genom samhällsorganen även den privatfinansierade delen av produktionen bör förmedlas genom bostadsförmedlingen så kallade successionslägenheter som uppstår genom att bostadssökande tilldelas lägenheter genom nyproduktion skall också ställas till den gemensamma bostadsförmedlingens förfogande det är angeläget med sådana rättsregler att dessa lägenheter inte utan starkt vägande skäl kan undandras bostadsförmedlingen den form av obligatorisk förmedlingsverksamhet som här har skisserats bör emellertid tillåta lägenhetsbyten utan medverkan av bostadsförmedlingen den som vill ha förmedlingshjälp skall naturligtvis ha möjlighet att få sådan bostadsförmedlingen kan i så fall tjäna som bytescentral på socialdemokratiskt håll har den uppfattningen vuxit sig allt starkare att i princip samtliga nyproducerade lägenheter samt i succession ledigblivna lägenheter skall tillföras den gemen samma bostadsförmedlingen även om förturerna behandlas restriktivt är det emellertid i de snabbt växande förortskommunerna nödvändigt om samhället skall fungera att cirka tjugo procent av nyproduktionen får disponeras av respektive kommuner för förturer åt sjukvårdspersonal läkare poliser etc fastän man ute i kommunerna i princip ger sin anslutning till förslaget om en gemensam bostadsförmedling är det just på denna punkt kritiken har satt in då man anser sig ha långt större behov i en kommun vars invånarantal på femton år vuxit från sextusen till trettioåttatusen anser man att det är alldeles för litet med de tjugo procenten det är järfälla kommun som här åsyftas problemets storleksordning framgår av det förhållandet att man inom det obligatoriska skolväsendet på tre år har fått etthundratretton nya skolklasser i denna kommun dessa invändningar från kommunernas sida bör man så långt som möjligt ta hänsyn till de bottnar inte i någon negativ inställning till en gemensam bostadsförmedling men de realistiska kommunalmännen har inte försummat tillfället att också peka på de egna behoven kan för övrigt kommunerna räkna med att få disponera över en viss del av produktionen för de egna angelägna behoven därest vi får en lagstiftning statsrådet framhåller att det inte behöver bli någon lagstiftning om vi på frivillig väg kan åstadkomma en tillfredsställande ordning vad betyder detta är det enligt inrikesministerns mening en tillfredsställande ordning om exempelvis två kommuner säger nej medan tjugoåtta svarar ja vad sker i en sådan tänkt situation jag utgår från att den gemensamma bostadsförmedlingen måste gälla för samtliga berörda kommuner de kommunalmän som jag rådgjort med kräver för sin del en hundraprocentig an slutning det vore enligt deras mening orättvist om någon skulle få stå utanför i så fall är det bättre med en lagstiftning anser man är statsrådet tillfredsställd med det konstruktiva förslag som framlagts av storstockholms planeringsnämnd såvitt jag kan förstå är detta ett ambitiöst försök att på ett svårbemästrat område åstadkomma praktiska resultat frågan om gemensam bostadsförmedling har betydande intresse för den stora och ständigt växande befolkningen i regionen jag tolkar statsrådets svar så att ställningstagandet i kommunerna blir avgörande för statsmakternas fortsatta handläggning av ärendet om kommunerna väljer den frivilliga vägen är saken klar men om den vägen inte är framkomlig kommer regeringen att allvarligt överväga en proposition om lagstiftning | rlidahär talman jag vill först tacka stadsrådet för svaret på min interpulation om hur det nu ska bli med den gemensamma bostadsförmedlingen i storstockholm som vi så länge har diskuterat stadsrådet hänvisar i sitt svar till de överläggningar mellan kommunerna i storstockholm som pågår och som syftar till att utreda om man på frivillig väg kan åstadkomma en för regionen gemensam bostadsförmedling stadsrådet framhåller attde utgången av dessa överläggningar bör avvaktas innan åtgärder vidtas för en eventuell lagstiftning om man på frivillig väg kan åstadkomma vad stadsrådet kallar en tillfredsställande ordning blir det sådedes inte aktuellt med någon proposition i ärendet slutorden i stadsrådets svar att om övereläggningarna inte leder till godtagbartresultat så kommer det en proposition är klara besked det är bra att dessa fakta blivit klarlagda och att det har skett just nu det är ingen tillfällighet att vi i storstockholm tillmäter frågan om gemensam bostadsförmedling dens största betydelse bostadskön har trots ökad bostadsproduktion på grund av den stora inflyttningen till storstadsregionen inte kunnat reduceras under de senaste åren har inte mindre än fyrtio procent av den totala folkökningen i landet kommit just på detta område jag hoppas att de bostadsförmedlingsverksamheten kan effektiviseras och byggas ut efter ett enhetligt system en gemensam bostadsförmedling för storstockholm framstår då som en angelägen reform fördelarna med en gemensam bostadsförmedling är många fördelningsprinciperna kan göras enhetliga och en större rättvisa kan ges de bostadssökande vidare borde vi med en gemensam bostadsförmedling få större möjligheter att ge de bostadssökande bostäder närmare deras arbetsplatser det är inget ovanligt att en pojke och en flicka som lämnar gifta sig är bosatta på skilda håll i skilda kommuner och därmed hamnar i olika bostadsköer sedan kanske de arbetar i en tredje kommun där de helst vill bo varför de anstränger sig att på ena eller andra sättet komma med även i en tredje bostadskö ofta träffar man på folk som bor i exempelvis sunbyberg eller sollentuna som arbetar i nacka eller i tyresö och som får räkna med timslånga tröttande resor morgon och kväll ur bostadsfördelningssynpunkt utgör storstockolm en enhet en gemenskap i en gemensam bostadsförmedling blir det större rörlighet och rättvisa ur kommunikationssynpunkt och för att få en fungerande arbetsmarknad är det angeläget att vi efter alla diskussioner nu går från ord till handling vi har över etthundrasjuttio tusen bostadssökande men hur många av dessa som är i verkligt behov av bostad vet vi inte en enda bostadskö skulle bidra till att sanera marknaden och det skulle även bli lättare att få fram en nettokö vilket framstår som mycket angeläget jag delar uppfattningen att det är naturlig att all nyproduktion förmedlas genom samhällsorganen även de privatfinansierade även den privatfinansierade delen av produktionen kan förmedlas bör förmedlas genom bostadsförmedlingen så kallade subsessionslägenheter som uppstår genom att bostadssökande tilldelas lägenheter genom nyproduktion skall också ställas till den gemensamma bostadsförmedlingens förfogande det är angeläget med sådana rätsregler att dessa lägenheter inte utan starkt vägande skäl kan undandras bostadsförmedlingen den form av obligatorisk bostadsförmedlingsverksamhet som härskiserats bör emellertid tillåta lägenhetsbyten utan medverkan av bostadsförmedlingen den som vill ha förmedlingshjälp kan naturligtvis få en sådan bostadsförmedlingen kan i så fall tjänas som bytescentral på socialdemokratiskt håll har den uppfattningen vuxit sig allt starkare att i princip samtliga nyproducerade lägenheter samt i strukstruktion nederblivna lägenheter ska tillföras den gemensamma bostadsförmedlingen även om förturerna behandlas restriktivt så är det i de snabbt växande förortskommunerna emellertid nödvändigt om samhället ska fungera att cirka tjugo procent av nyproduktionen får disponeras av respektive kommuner för förturer åt exempelvis sjukvårdspersonal läkare poliser ett sättra även om man ute i kommunerna i princip ger sin anslutning till förslaget om en gemensam bostadsförmedling så är det just på denna punkt kritiken har satt in då man anser sig ha långt större behov i en kommun som på femton år vuxit från sex tusen invånare till trettioåtta tusen anser man att det alldeles för lite med de tjugo procenten det är hjärfälla som här åskiftas problemets storleksordning framgår av det förhållandet att man inom det obligatoriska skolväsendet på tre år har fått etthundratretton nya skolklasser i denna kommun dessa invändningar från kommunernas sida bör man så långt som möjligt ta hänsyn till de bottnar inte i någon negativ inställning till en gemensam bostadsförmedling men de realistiska kommunalmännen har inte försummat tillfället att också peka på de egna behoven kan för övrigt kommunerna räkna med att få disponera över enviss del av produktionen för de egna angelägna behoven däreftvi får en lagstiftning statsrådet framhåller att det inte behöver bli någon lagstiftning om vi på frivillig väg kan åstadkomma en tillfredsställande ordning vad betyder nu detta ärdet enligt inrikesministerns mening en tillfredsställande ordning om exempelvis två kommuner säger nej medan tjugoåtta svara ja vad sker i en sådan tänk situation jag utgår ifrån att den gemensamma bostadsförmedlingen måste gälla för samtliga berörda kommuner de kommunalmän som jag rådgjort med kräver för sin del en hundraprocentig anslutning det vore enligt deras mening orättvist om någon skulle få stå utanför i så fall är det bättre med lagstiftning anser man är stadsrådet tillfredsställd med de konstruktiva förslag som framlagts av storstockholms planeringsnämnd såvitt jag kan förstå så är detta ett ambitiöst försök att på ett svårbemästrat område åstadkomma praktiska resultat frågan om en gemensam bostadsförmedling har ett betydande intresse för den stora och ständigt växande befolkningen i regionen jag har tolkat svaret så att ställningstagandet i kommunerna blir avgörande för statsmakternas fortsatta handläggning av ärendet om kommunerna väljer den frivilliga vägen så är saken klar men om den vägen inte är framkomlig kommer regeringen att allvarligt överväga en proposition och lagstiftning erbeso | 4,783.139 | 5,301.722 | 1916-07-05 | 2000-09-06 | 0.737566 | 0.986983 | 2 | false | RD_AK_L_1966-05-18_1966-05-23_1966-05-24_1966-05-25.1.mp3 |
End of preview. Expand
in Dataset Viewer.
YAML Metadata
Warning:
empty or missing yaml metadata in repo card
(https://huggingface.co/docs/hub/datasets-cards)
Variable descriptions
| Variable | Description |
|---|---|
| speech_id | id of speech in SWERIK. |
| protocol_id | id of protocol in SWERIK. |
| speech_number | Speech number within a protocol. |
| dates | Date(s) from SWERIK for the given protocol the speech was in. |
| name | Speaker name |
| person_id | id of the speaker/person in SWERIK. |
| speaker_id | Same as person_id |
| riksdagen_id | id of the person in Riksdagen's own system (if available). |
| party | Party membership(s) of the speaker over their career. |
| district | The district the person represents (if an MOP) |
| role | Role(s) the speaker has had over their career. |
| gender | Gender. |
| start_segment | Start time of the speech within the media file (filename can be found in audio_file variable). Obtained by running speaker diarization on top of fuzzy string matching in order to refine existing timestamps from fuzzy string matching (the values in start_text_time). This is generally the most accurate estimate of when the speech was given. Time in seconds. |
| end_segment | End time of the speech within the media file (according to diarization method). |
| duration_segment | Duration of speech (diarization method). |
| text | Original protocol transcript of speech from SWERIK. |
| text_normalized | Normalized version of original protocol in a format suitable for string matching with wav2vec2 speech to text output (i.e. lowercase, only alphanumerics, convert numbers to spelled out letters, no punctuation). |
| transcription_w2v | The automatically transcribed text in the region between start_segment and end_segment. |
| start_text_time | Estimated start time of speech with fuzzy string matching (generally less accurate than start_segment) |
| end_text_time | Estimated end time of speech with fuzzy string matching. |
| born | Birth date of speaker. |
| dead | Death date of speaker. |
| bleu_score | BLEU score between text_normalized and transcription_w2v as an indication of the overlap. |
| overall_score | Complicated score for fuzzy string matching that needs to be explained in a paper. |
| nr_speech_segments | How many different speakers were identified by diarization within the duration of the speech (often but not always false negatives) |
| start_segment_same | Is the start_segment of this speech a duplicate of some other speech's estimated start_segment? About ~150 speeches have the same identified start time. Generally either one of the two is correct, or there was a failure case of diarization that created too broad a speech duration that covered parts of two speeches. |
| audio_file | File name of the media file in Riksdagen's media archive. |
- Downloads last month
- 2