Datasets:

Riksarkivet

/

cleaned_Diachronic_swe

like 0

Follow

AI Riksarkivet / AIRA 24

Han har nu en tryggad ställning och lär sig småningom att qjelf skrifva politik, anrättad efter boulevardpublikens smak. Ju mera han får, dess mer vill han emellertid ha. Hans fru har en gammal vän, som varit tredje man i huset såväl under hennes förra man som i hennes andra äktenskap. Denne dör och har testamenterat henne en million. Koliga trakasserier, innan herr Du Roy — ’ som han nu heter — lyckas få hälften af summan för sin egen del. Roliga skildringar af förhållandet mellan honom och hans fru, af hans svartsjuka, hans tvärhet mot henne, hans misstankar och hans brutalitet. Det är hans genomgående grnndsats, detta att han har rätt till allt, att han bör klänga upp på andras axlar och taga för sig allt hvad man kan få ocb mera dertill. Med sin fru fick han i sjelfva verket allt för litet. Hvad han varit dum, när han band sig vid henne! Lika mycket af en nyck som af beräkning börjar han närma sig sin öfverredaktörs fru, en bedagad, aktningsvärd matrona med fullväxta döttrar. Han är som vanligt omotståndlig, och den öfvermogna frakten faller i hans armar efter att ha gjort tappert motstånd, jollrat med honom om kärlek, då de stämt mötei kyrkan sanct Trinité, och derefter biktat för p resaen, för aa sedan komma till honom i hans » ungkarlsvåning » vid roe Constantinople och der h&lla på att stöta till samman med den alltid lika trogna fru de Marelle, hon som har äldre rättigheter. Gumman blir v&r hjelte snart trött på. Hon skaffar hoooa just ioga fördelar, ejidasfc en 70,000 francs, en ringa del af de« kolossala vinst, hennes man roffar & t sig af staten på ett (mis ’ tåg till Marokko. 70,000 francs, hon borde skämmas! Man hade bedragit honom, insöft honom i säkerhet, medan man plockade million pi million ur statens fickor. Nu börjar nästan den svåraste tiden för den arme herr D » Roy, baron Du Roy de Caniel, som han numera heter. Glapaade äregirig och penninghungrig men stängd på alla håll!

Grez den 28 Sept 85. Vännen Kanske X skulle genom Rubenson kunna underlätta. August. Kära Bror! Om arvodet kan jag ej bråka, men nog skulle jag vilja ha mer. Kan du genom Frithiof Lundgren utfå ett pass efter detta prestbetyg så vore jag glad, ty vi ha ibland obehag af att vara utan.

Han ger porträtten med fasta linjer, med insiktsfull och sparsam användning af skuggeffekter, med en skärpa, som är dristigt realistisk, och med en på en gång käck och behärskad karaktäristik. Medaljernas frånsidor — som naturligtvis kräfva helt andra egenskaper än porträttskulptörens — utmärka sig för stilfull komposition och för formgifningens adel och renhet, och hvilken sida man än vänder upp, så har man tillfälle att glädja sig åt utförandets kraft och säkerhet. Adolf Lindberg har som af ofvanstående framgår aldrig legat på latsidan, och ändå har han haft tid att vara en eftersökt sällskapsbroder i intelligenta stockholmskretsar. Hans friska lynne har nog varit honom det bästa stöd i arbetet — ej minst då han knogade som en slaf i myntet och såg så mycket pengar, men fick så få af dem — och detta friska lynne har hållit fast hans ungdom, som alldeles inte är förlupen vid detta laget. Enligt egen och biografiska lexikas uppgift skulle han nu vara ett godt stycke inne på 60-talet. Det låter onekligen otroligt, men det lär verkligen vara med sanna förhållandet öfverensstämmande, och det utgör ett JPin, hvit och Fraiche blir hy och - hud om man alltid tvättar sig med F. Pauli ' s Balsamtvål, som innehåller de för huden mest välgörande hygiensfea ämnen och balsamer. Prisbelönt London, Paris, Wien, Chicago, Stockholm med guldmedalj. F. Pauli ' s Balsamtvål öfvei träffar alla andra. Vårda, tänderna. Enligt framstående läkares och tandläkares ojäfviga intyg är P. PATJLI ' S AZYMOL det yppersta af alla medel för munhygien, äfvensom för sårbehandling, ekzem, finnar, Imdrodnader, reformar o. d. Azymol erhöll guldmedalj i London 1899 såsom bästa antiseptiska munvatten. - glansfullt bevis på, hur arbetet plus pojklynne konserverar. Adolf Lindberg har alls inte blifvit gråare öfver hufvud taget än hvad han var för tjugu år sedan — orsaken framgår af porträttet här ofvan. En lokal, som ofta och länge blifvit upplyst af Adolf Lindbergs glada ansikte med de pigga ögonen och den rappa tungan, är konstnärsklubbens.

Det är däremot ett utomordentligt hjälpmedel för att ta biopsier för histopatologisk undersökning, och det har ersatt cytologisk diagnostik baserad på finnålsbiopsier (Franzénbiopsi). Metoderna, som tillkom under 1980-talet, har gjort det möjligt att ge behandlingen polikliniskt. En del slås ut snabbt, till exempel kryobehandling [16]. SAMMANFATTAT Hematuriscreening har värderats, men ännu inte etablerats [18]. Behandlingsmönstret har också drastiskt förändrats, men det är för tidigt att säga om och vilka reella vinster det medfört. Orsaken är okänd, det har spekulerats mycket kring det men faktiska kunskaper saknas märkligt nog [25]. Prostatit - dåliga kunskaper och ineffektiv behandling Inte minst den minskande morbiditet detta givit har, tillsammans med det faktum att så många prostatacancrar upptäcks när de fortfarande är lokaliserade, helt förändrat behandlingsmönstret under 1990-talet. Till största delen är det instrumenttillverkarna som ligger bakom dessa framsteg. För denna kompletterande utveckling kan kontrollerade, randomiserade studier vara av värde, det vill säga för att förfina metoderna. Även här pågår alltså en gradvis utveckling, och sannolikt har metoden kommit för att stanna. TUR-P är nu en mogen metod. Kostnadseffektiviteten har också ifrågasatts. Inga genombrott anas. Andra har först gradvis, efter längre tid och efter serier av kliniska studier, funnit sin plats, som hypertermibehandling av benign prostatahyperplasi och transrektalt prostataultraljud vid prostatacancer. På klinikerna kommer det sedan an att på ett grannlaga sätt värdera vad som erbjuds, och att kunna se vad som är av värde att införa och när man bör avvakta. Randomiserade studier har för dessa innovationer egentligen inte behövts, metoderna har varit så uppenbart överlägsna. Blåstömningsproblem hos män De är minimalt invasiva, polikliniska och framgångsrika. Redan nu är det många män som vill ha serum-PSA kontrollerat (egenscreening). För andra tillstånd som njurcancer och prostatit har däremot inte så mycket hänt. Läkemedelsindustrin ligger bakom fluorokinolonpreparaten. Att urologin spänner över ett så stort område och är både en kirurgisk och en medicinsk specialitet gör att den speglar utvecklingen inom sjukvården mer generellt. Sannolikt är det inte brist på resurser.

” Eftersom detta artar sig till en scen, i hvilken K. Så skulle det vara nu. ” Ja, hvad är det för en? ” instämde de båda andra och synade nu vid dankskenet Janne, som stod så rak som ett femtal och icke blinkade, fastän det hela föreföll honom bra besynnerligt. Man anmärkte den dagen på börsen, som då hölls å Rådhuset, att Guldberg saknades. Redan i barndomen känner den torftige, att kläderna göra sitt till för mannen. Vid Skolgatan i Haga bodde inne på gården i en liten trång stuga, som var både matsal, sängkammare och kök, en hustru, hvars man lemnat henne och tvenne barn för att söka sin lycka i Amerika. Då mor Eriksson slutat, tog Olle upp ett bref ur fickan, och gick fram till henne med det samma. Fåfängdt. Han var en bild af den till sig sjelf vaknade menniskokraften. Anders var så fin och prydlig, som en brudgum höfves. Flere gånger ville Anton brusa upp, men hejdades af moderns allvarliga och bestämda ton. Ingen lifvets packning har ännu knäckt den här ryggen. Strida runno tårarne Och så hans arma hufvud värkte! De skulle ju stanna der nere, under det jag skulle belysas af de strålande kronornas glans der uppe. Det sjöd för hans öron, och ögonen blodsprängdes. Då hon slutligen blef varse Oscar, som förläget aftog blankhatten och helsade, neg hon med en lätt rodnad och vände sig nu med ett något tillgjordt skratt till Jan Eriksson, som menade, att väl hade man förebrått honom för lurendrejeri, men aldrig förr hade han haft för K. Gån! Emma har vuxit fast vid mitt hjerta. Då Janne vaknade till besinning följande morgon, helsade han den nyfödda dagen i häktet. Alla gamla hus ha sin historia. Men hvad? Han tittade noga på kompassen, för att se till om han följde rätt kurs, så godt det lät sig göra i driften, samt läste för sig sjelf Fader vår och Herrans välsignelse. Hon öppnade sin famn och i en hjertlig kyss möttes deras läppar. Ännu en gång trängde ljudet af klingande glas, höjda qvinnoröster och skratt till hans öron. Der fans dock endast skeppsbröd i bänkens inre.

Ibland bodde de i en bil och flickan var ofta borta från skolan. Hamas och Fatah ska dela makten i palestiniernas områden. Milan Martic döms till fängelse i 35 år. Nu ger hovrätten mannen samma straff som tingsrätten. Fatah säger att Hamas vill ha ett stort krig i de palestinska områdena. Krig mellan palestinska grupper De palestinska grupperna Hamas och Fatah har lovat att samarbeta. Vissa tjänstemän har struntat i vad politikerna har bestämt.

Han glömde helt och hållet sin präktiga Rosamunda för den bleka, blyga, barnafromma Lilia. Ni skall resa dit ensam, ty det är icke farligt nu för tiden, och taga in på det hotell, hvarpå jag skall gifva er anvisning, liksom vi äfven kunna brefvexla när som helst, blott ni skrifver till Paris till min förnämsta agent, hvilkens adress jag skall gifva er. – Hvad vill du med den der? Han störtade tillbaka yr i hufvudet och rusade sin väg, utan att taga vara på sin nattsäck. Men ett vilkor är det, som jag borde sagt förut, och det är att fröken icke får sälja åt någon annan, icke ens nämna för någon annan, att fröken gör blommor, icke annonsera, icke skänka bort blommor, så kommer jag igen kanske om en månad eller två och vill ha flera. Brudtärnorna vacklade mellan fasa och skrattlystnad. Jag förslösade under tiden hela mitt arf. – Ha! – Se så, nu är han påträdd, söta mamsell! Mamsell Svanhals satt på en stol, rak i ryggen och lyssnade ifrigt. Fru Lundström skrufvade på sig, men Dingel, som såg saken i ett klarare och förhoppningsfullare ljus, gaf genast allt kontant, som han hade i plånboken, åt Lisa och befallde henne komma till honom följande morgon. Hon bör vara belåten att få mig, det har jag sagt henne, men hon är dumhögfärdig, för hon är fröken, gubevars. – Jag älskar dig Erico! Hvarföre voro kläderna framlagda? Han hade hela sitt lif igenom oupphörligt, den ena gången efter den andra, förlorat dem, som han älskade, och han älskade alltid lifligt, fastän hans kärlek icke var djup. tror du verkligen, att jag varit så dåraktig att presentera dig för excellensen? Men då han hört henne sjunga falskt med så stort anspråk, blef han ledsen och gick ut, för att slå henne alldeles ur hågen. Hvarföre hade hon gråtit så mycket, som hon sjelf sade, i klostret? Nehej! Först harmades han öfver den dager, hvari hans fästmö blifvit framställd för hans ögon, och dertill oroades han på ett sällsamt sätt öfver den obekanta flickans öde. svarade Robert matt.

Hvilka förändringar hade ej föregått på ¯ett enda år¯ — så långt i perspektif — så kort sedan det utrunnit ur tidens stora timglas! — med hastande steg hade hon blifvit förd från barndomens lekar, genom ungdomens blomstergård, der hon knappt hunnit kasta omkring sig några blickar, förrän hon måste lemna den. Nu tyckte hon sig redan öfverträdt den gränseskilnad, som förde till medelåldrens ofta törnbeväxta bana. Hu! Det var att måla svart vid sjutton år! «Så ser menniskan nästan alltid ¯verlden¯ genom känslans synglas, och den visar sig mörk eller purpurfärgad, allt efter färgen på det glas, hvarigenom hon betraktar den,» säger Andersen. Leonna gjorde sig i tankarna en förteckning på det hon upplefvat. Allt hade gjort intryck på hennes känsliga hjerta: Vänskapsförbundet med Ottilia, sammanträffandet med Feodor; mormodrens hastiga död, vistandet med och skilsmessan från Ottilia, Petters giftermål, och otrefligheten med denna nya slägt, oenigheten mellan Petter och Feodor, dennes besynnerliga bref och den ovisshet hvari hon nu lefde. Sätta vi oss i hennes belägenhet, och genomgå vi med henne denna förteckning, skall väl ingen finna det besynnerligt, att hon, utan annat sällskap än denna mor, ansåg lifvet äga mera skugga än ljus. Nyårsdagen passerade hon hos brodren. Maria klagade sig illamående, var tyst och sluten; Leonna hade så tråkigt der, att hon med glädje återvände hem. Sent på en februariafton, vandrade hon ensam i den af en muntert sprakande eldbrasa upplysta salen. Med ens hörde hon bandhunden skälla, och äfven skall af fremmande hundar. Hvem kan det vara, tänkte hon, pappa är borta, och mamma, som i dag varit bra otålig, sofver redan, och jag skall så här ensam taga emot gäster! Hvad som möjligtvis i hast kunde framsättas till en aftonmåltid, undergick revy i hennes tankar, under det att hon tillika skyndade att öppna dörren för dem, som redan hördes vara i förstugan. Den första hon mötte var hennes far, som ovanligt munter utropade: «Nå min flicka! Håll dig beredd att taga emot välkomna gäster!»

ligen ha kvinnorna icke deltagit i diskussionen om aktuella politiska frågor, som icke direkt trängt sig på dem personligen, såsom t. ex. storstrejken; och jag tror att man utan öfverdrift kan påstå, att det i Sveriges land icke finns många, som ens sökt skaffa sig en själfständig mening om exempelvis så viktiga frågor som aftalslagarna, F-båten, dechargebetänkandet för 1910, emissionsbanker; och alla dylika frågor skulle ju, under förutsättning af kvinnors politiska rösträtt, komma att afgöras tillsammans med dem eller deras ombud. Ser man på det som kommit till offentligheten af diskussionerna i deras klubbar och föreningar, så röra de sig i bästa fall kring en eller annan filantropisk, pedagogisk eller lättfattligare ekonomisk fråga eller om ting af estetisk natur, men sällan eller aldrig om någon fråga af politisk innebörd, utom förstås den outslitliga rösträtten. Jag tror, att man utan öfverdrift kan säga, att de allra flesta kvinnor i de dagliga tidningarna läsa — utom modekrönikan — sällan annat än annonser^ personalnotiser, teateroch litteraturanmälningar och följetongen. Och nu frågan: hur djupt och hur utbredt är behofvet af och önskan om politisk rösträtt hos kvinnorna själfva? Behofvet af rösträtt är alldeles säkert hos de allra flesta ett på konstlad väg framalstradt behof, som icke kännes annat än hos ett mycket litet fåtal öfverklasskvinnor. Tänker man sig rösträtt förenad med röstp / iTtf, så skulle utan allt tvifvel de allra, allra flesta kvinnor vägra i vändningen. Rösträttsagitationen bedrifves inom vissa kvinnokretsar som en slags sport, så god som någon annan; detta visas på ett ofantligt roligt sätt i den kvinnliga rösträttsagitationens klassiska roman Pennskaftet, där personerna aldrig klargöra för sig hvad de egentligen vilja med rösträtten, det hela är Fart pour 1 ' art. Frågar man sig hvilka egenskaper, som måst kräfvas af medlemmarna i en riksförsamling för att den bäst skall arbeta till fäderneslandets gagn och fromma, så måste svaras: utom förmåga att sätta sig in i föreliggande frågor, mod att fasthålla sin åsikt och förmåga att se saker i stort.

I Senare tillagt ord. II Ovanstående sententia är avtryckt efter konceptets ursprungliga lydelse före de rättelser och strykningar, som ingingo i den renoverade tänkeboken. Jfr nedan s. 126. s Jfr renoverade tänkeboken, nedan s. 127. 4 I ms.-marginalen sfår: 'ifrå anno 44 och til 49 [sic]. 1400 på 2 års tÿdh.'

som med framgång bemödar sig att hålla nere allvarlig konkurrens. I följd af denna omhvälfning uti sodatillverkningen är sodafabrikationen icke längre den stödjepelare för den kemiska industrien, som den förr var, men sodan är allt fortfarande en af de kemiska produkter, som tillverkas i största och alltjämt stigande mängd. *Tjärfärger.* I det föregående har berörts endast oorganiska kemiska produkters fabrikation, men det gifves äfven en mängd organiska ämnen, hvilka äro föremål för en icke mindre stor och lönande tillverkning. Tysklands, ja, hela världens största kemiska fabriksetablissement, Badische Anilin& Soda-Fabrik i Ludwigshafen a/Rh., tillverkar sålunda i hufvudsak organiska ämnen, nämligen tjärfärger eller, som de vanligen kallas, anilinfärger. De olika grupperna af dessa färger äro: anilin-, alizarin-, azo-, naftolresorcin-, gallussyrefärger samt indigo. Råmaterialierna, benzol, toluol, antracen, naftalin och fenol härstamma samtliga från stenkolstjäran. Det första anilinfärgämnet, mauvein eller anilinviolett, upptäcktes 1856 af engelsmannen Perkin, assistent hos den store tyske kemisten A. W. Hofmann. Föranledd af Liebig hade Hofmann redan 1843 börjat en undersökning af stenkolstjäran, ur hvilken han 1845 isolerade benzol, modersubstansen till en lång rad af färgämnen och en oändlig mängd andra organiska ämnen. Benzol var redan förut af Faraday 1825 funnet uti kondensat af oljegas. År 1849 började Mansfield i stort tillverka benzol ur stenkolstjära. De första anilinfärgfabrikerna uppstodo mot slutet af 1850-talet i England och Frankrike. Först i midten af 1860-talet upptogs tillverkningen i Tyskland. Genom nitrering af benzol erhålles nitrobenzol (mirbanolja) och genom dennas reduktion, vanligen medelst järn och saltsyra, erhålles anilin (amidobenzol, fenylamin). Genom nitrering af toluol och därpå följande

Thesse ransakade om the eller andre mæn kunde wita vm fornæmpda Wkn ware kronogotz eller ey, ok saghdo, soro (! ) ok witnadho at swa lankt noghor kunde tilbaka minnes, tha wisto the engin annan radha for: da Wkn vtan frw Helgho, ok hafdho hørt aff ællismannom at herra Waldemar Erikxsson, ther for: da [frw] Helgha atte, hafde the sama øø epter sina forældra ærft ok herme til morghengawo gifuit, ok ominnes hefd war ther a komen, swa at engin kunde finnes then ther meth nogher wisso kunde sighia, at the sama øø hafde kronone tilhørt. Thy tildømdom wi the sama øø Wknena til Vpsala domkirkio til ewerdhelika ægho, mædhan engin amot oss eller næmpdene wædhia wilde, ok førbiudhom wi hwariom manne, hwa han hælzt ær, epter thenne dagh the førscripna øø i noghre mato hindra eller qwælia for domkirkene amot thenne war dom widher xl marker for konungx dom ok sex mark for laghmanz dom. Til thes mere wisso ok forwaring tha hengiom wi war incigle for thetta breff.

har han fått bodh effter sig genom Nicol. Gerstadius [Hierstadius/Hjertstedt] af Ol. Litzing att han skulle komma till Andreas Sil[f]werling, hwilcken när han till honom kommet, strax swarat sig ey hafwa något ärende, effter han ey eller wijste dher af, uthan een kokerska wijst honom till Math. [Schmidt] bardberare, hwärest och dhe andre wore församlade. När iag kom in sade han med dhe andra, stod dören effter oss yppen, hwar afJohan Gladstrand strax söckte saak med mig; Felskrivning för G ladstran d. dher något skulle förefalla, samt om af nöden är att någon af Consistorio öfwerkommer. II. Rector påminte ampliss. facult. philos. att hon effter Hans HögGrefl. Excellrces Illust. Cancellarii skrifwelsse wille förklara sig i Consist. hwem dhe uthsedt att komma i Mag. Palmrotz stelle till adjuncturen i samma facultet. Decanus philosophise respondebat att facult. philosophica, warit tillsammans, och effter noga betänckande äro samtel. dheras vota fallne på Mag:r Celsius att blifwa Adjunctus för dhe skiähl som i facultatis actis finnas och effter Ampliss. Decani gifne extract här finnas införde nembl. d. 23 Octobrå kommo facultatis philo­ sophicas Professores tillsammans uthi Consistorio minori Gustaviano, nembl. h. Bilberg, h. Arrhenius, h. Peringer, h. Norrman, h. Forelius och Decanus Andreas Spole som noterade acta, och effter Hans HögGrefl. Excell :ces Academiae Cancellerens nådige brefz befallning till Consistorium af d. 28 Septembm, tagit i noga betänckiande, hwilcken af dhe tre förslagne personer i samma bref skulle

Jag ska begrava den sista av min ätt och efter mig hemsökelsen och syndafloden. Alla svenska tandläkare har kåkar i Taormina. Som vi minns. Jag visste omedelbart att det var en film i min smak. Han ville bli rik. Denna kompis som han kallade Skepparn berättade han då och då om. Jag illustrerade noveller och dikter åt några svenska tidningar och det fick jag betalt för. Jag tänkte högt. Vi gav honom det. En staty där du sitter på en häst svingande din kofösarhatt. Varför monumentets byggande plötsligt avstannade artonhundrafyrtioåtta är ganska lätt att räkna ut. Han var en man. Till våren skulle vi kanske förälska oss och förirra oss långt bort mot Eiffeltornet och Triumfbågen. Han hade nu givit upp hoppet om att någonsin komma hem. Dom fick allt. Han tycks ha gott om pengar. Nils Johan måste få låna nåt varmt. Att hon snart trodde att hon skulle sitta i biosalong igen och suga på en gammaldags Nickel. Amerikanarnas och skandinavernas stamställen råkade detta år vara dom samma. Vi måste ha mat. Eller vad fan är det frågan om. I flera dagar hade jag försökt ordna hans bokhyllor. Du är smal som en lilja. Jag försökte resa mig. Jag ska långt. Men ändå. En gång för alla. Jag ska vidare om nån timme. VII Ja, vad annat var att vänta. Det är inte för sent än, sa jag. Då skriver jag till den nye presidenten i U S A och så får han tvinga Heston att utesluta gossen ur A F I. Men inte på Nesle. Finnas till hands. Inte Margaretas, sa hon. Men han såg liten ut. Jag förstår inte hur vi kunnat undgå varann. Jag såg alltså filmen sittande bakom Pär Johan och hans flicka och tänkte sen icke vidare över saken. Så sjuk är han väl ändå inte så han behöver sitta och fundera på sånt. Det är klart vi får ner förskott. Vi ärvde arbetets dignitet. Undrar över hur president Ronald Wilson Reagan mår i det tråkiga Washington. Jag tror inte det, sa Maria. Nils Johan såg mycket mager ut och hans smala bara vita ben hade inte längre några muskler kvar där dom försvann i stövelskaften. Jag gråter, sa hon. Vi hade inte glömt henne. Där håller vi väl mest till.

Riktigt blind blef hon heller aldrig, och glad var hon ändå in i det sista, min lilla kvitterärla. Då måtte han och jag aldrig haft den rätta kärleken, ty i så fall skulle väl Den, som själf är kärleken och lifvet, ha skänkt oss sin välsignelse. – Får jag göra som jag vill i allting? Du har sofvit på ditt vis och jag på mitt, ända se ’ n vi blefvo gifta. – Mm, det vore väl detsamma. – sa pajas. För femton år sedan hade de plockat betor på samma herregård, hållit samman i vått och torrt, lånat hvarandra strumpor och träskor, haft drickalägeln ihop och varit förtroliga som systrar. – Han hade gått och väntat bra många år och skref allt emellanåt och bad mig göra allvar, men slutligen blef han utledsen på allt ihop och gaf sig in på artilleriet i Kristianstad. När hon har gått härifrån, så är det precis som klocka och allting stannade – så tyst som bär blir. Men hon kan rent inte stafva rätt och den latinska stilen är hon svag i, om det är något, som hon inte kan utantill förut. Ibland stortjöt hon och sa, att hon skulle ta lifvet af sig, efter hon ändå inte kunde få bli kvinna till den, som var hennes allt. Hvar dag tänkte Pehrson på det där fruntimret och så småningom eldade han opp sig till glödande ovilja mot den stackars tösen – han, som aldrig haft hjärta att kunna köra en katt ur en kakelugnsbänk en gång. – Tänk på att du hel-gar hvi-lo-da-gen! Han bara såg och såg på henne. Pehrson fick tårarna i ögonen. – Förrän du det skall, Margreta lilla, ta vi och gifta oss strax. Det var en psalmvers: Men icke desto mindre var hon sparsam och hushållsaktig, och därför hade hon, fastän endast tjugufem år gammal, redan hunnit lägga på kistebottnen några slantar utom allt det rara linne, ylle och sängkläder, som alltid hägra för en ung tös, därför att hon gärna tror sig skola få ett eget bo, när hon bara en gång har fått något att föra dit in. – Sju gånger åtta är femtisex. – Tåla sig nu, Pehrson!

Serveras med matolja, OHE BRO «In TTtw-FABRIK, par minuter Beredning: Sillen får ligga i i, H. — I hemmen och önska ett •• •••••••••••••••••••••••••••••••••••• • « 2 gånger. Den flås, tages ur, skölGraflax kan skäras i tunna skifvor utomordentligt v a c k e r t och jes väl och torkas med en fiskoch halstras i nästan torr stekpanna. Roman håUbart arbete böra använda handduk. Hufvud och stjärt skäras Serveras som föregående. emaljfärgen Chinalack. Pappersarken delas itu, klipKö k t lax (Halmstadslax anses gan. Erhålles hos alla färgpas ovala och bestrykas med smör som den bästa), skares i jämna, handlare. på så stor fläck sillen upptar. Silvackra skifvor, omkr. 75 gr. för hvarje Se t i l l att N i verkligen får len lägges därpå, kanterna hopvikas Parson, samt serveras med färsk speChinalack o c h t a g ingen antätt öfver hvarandra, hvarefter silnat och förlorade ägg. |j Pris 6: 50, inb. SS len lägges i en stekpanna med het nan. - B. Göteborg och Stockholm sättes därefter i varm ugn, 18 pres.). 1 färsk eller lätt rökt:::: Pannan tills papperet blåst upp som en balskinka på omkr. 5 kg., 50 gr. salt, H " Astrid Rönne är en äkta long. Den serveras med kokt pota25 gr. socker, 1 tsk. hvitpeppar, 1 Barnen taga lätt Apoteket |: kvinnogestalt. " jj tis som frukost-rätt. tsk. ingefära, 2 flaskor rhenskt vin, Vasens Laxérmarmelad på grund NÄR MAN HAR EN Stockholmstidningen. •• vatten. Pris 1 SS " Att boken skall få sin SS ris (f. 5 — 6 pers.). 5 hela ägg, ring: 50 gr. tryffel, 1 msk. äggkr. pr ASK. Finnes å alla 1 äggula, 5 msk. grädde eller vathvita, 1 tsk.

Du vet inte alls var utgången är.‟ Och jag gick in där första gången och tänkte: ‟Vilken idioti! Emigrationen och utvisningarna till Västtyskland hade tidigare undergrävt motståndet mot SED-regimen genom att kritiska människor flydde eller tvingades lämna landet. Intervjupersonerna är anonymiserade och de namn som används i texten är fingerade. Alltså det hade överhuvudtaget inte passat in i deras Copyright Design eller så, men man smällde upp det, smack, smack. Det funkar helt enkelt inte. Jag går under här.‟ Vet du, de kom allihop till Öst, den vägen. Att denna unga kvinna, som var tolv år då DDR upphörde att existera, fattade små som stora beslut, som till exempel var hon skulle studera eller vilken radiokanal som var pålitlig, utifrån dikotomiseringen i Öst och Väst, väckte min nyfikenhet. Alia Jaensson, Pheromonal mediated behaviour and endocrine response in salmonids: The impact of cypermethrin, copper, and glyphosate, 2010 47. Und wenn jemandem das Wort noch ausrutscht so, dann. Beskrivningarna av känslor är avgörande för berättelsernas autenticitet. Du blir inte befordrad. Tvärtom betonar han motsättningen mellan regimen och ” folket ” i singularis, som blev uppretat när dess utvandrade del förolämpades i pressen. Although the interviewees are critical towards this development, they were careful to position themselves in the centre and to situate the periphery somewhere else. Det är bristen på varor, i det här fallet byggmaterial, som är utgångspunkten för berättelsen, men det är släktens gemensamma strategier för att övervinna den som står i centrum. Straffet för att planera s.k. ” republikflykt ” var fängelse. Det mest kända exemplet är återuppbyggnaden av Frauenkirche i Dresden, som bombades av de allierade i andra världskrigets slutskede. Hennes uppdelning av världen i Öst och Väst innebär en tydlig hierarkisering, där hennes inordnande av sig själv i den östra delen innebar att hon var ” så dum ” och ” inte fattade något ”. Den nationella gemenskapen förutsätter uppfattningen att den egna nationen skiljer sig från andra nationer.

Nielson Getingz Gård, dock cum Reservato, af den Fordran som till domKyrkian är af 100:de D:r K:mt sampt till Hospita let D:r 30 Dito Mynt, som wid utmä- tandet komma att Consideras Mäster Jonas Ekebom, Opwijste för Rätten ett Kiöpebreef, af sin Swärfader M:r Samuel Jonson och des Hustru Ingerid Olufz d:r d: 20 Janu: A:o 1700, på en lada, neder wid Åhn på Stadsens Grund belägen, för en Summa Penningar 150 D:r Kopp:rnt, der å in qvantum Juris bewilliades inteckningh och första opbud med Reservato, at Kongl: May:tz interces och Revenuers bewakande och i acht tagande Regementz Fältskiäraren Konstehrfarne H:r Herman Rudolph Stappelmohr bewilliades 3:die opbudet på 2:ne Obligationer, angående Sahl: HäradzSkrifwarens Anders Månsons gård på Hunnebergz Gatan belägen, den ena af d: 28 Jan: 1703 och den andra af d: 28 Jan: 1704: på en arf och egen Gård, sampt någon åcker här wid Staden belägen, intecknades än en obligation d: 22 Febru: 1702 af samma Ingeborg Jöns d:r på 18 D:r Kopp:nt utgifwen som kommer i Gården att inberäcknas För S:e Olaus Schonbergh, inteckades, Måla re Änckians Hustru Anna Bengtz dotters Gård, för dett han betalt 2:ne åhrs innestå- ende landgiälle af den Åcker Hustru An na haftt Jämpte 4 Caroliner, som han hafwer att fordra, hwilka utj Gården böra Refunderas, tillträdandes hädan eftter S:e Olaus Schonbergh åckren som är ½ tunneland Häcktemakaren Petter Broms, aflade sine Buhrgiäldz penningar, och begiärade få blif

Blommor åt sekularskurkar! Och jag känner icke färgen på era Lovenskioldar och hvad de heta! Din vän Aug Strindberg Som det dröjer 14 dagar innan jag får Verdens Gang är jag rysligt nyfiken! Jag läste nyss i Suisse-tidning att ni fått ministèr. Törnen åt de andra! Helsa B Bn. Kära, kasta åt mig ett brefkort och förklara saken! Kära Lie! Jag vill icke störa honom i hans politik! Ären i nöjda eller ursinniga? O! O! O! Bed för mig! Helsa honom och säg, att om jag nu varit i Stockholm hade jag antingen sutit på Dårhus eller fått Serafimerorden (= sutit på Långholmen!) Och sådant skall man lida!

Bland inbjudna ar afven friherrinnan S. L-d Adlersparre. I NewYork finnas omkring I Go q~inlig-a kikare, bland hvilka många hafva ratt betydliga inkomster. S i t. ex. hafva tolf af deni en årlig inkomst af 36,000 kr., och en lär uppbiira sanimanlagdt omkring 54,000 kr. för ar. Qvinltga skol2 ' 7tsjekh-ispr hafva i ar förordnats till ett antal af 50 ensamt i. staten Maine. 311 \ M ?s K. Richmond, soiii eger vidsträckta blygrufvor i nordvestra delen af IViscoilsin, har infört iiya metoder för att tillgodogöra sig denna metall. Med anlediiing haraf hj~r intresset för arbetet i dessa grufvor ökats och bidragit till traktens " ekonomiska välstånd. Miss Pk Couzis har vid domstolen i St. Louis blifvit kallad till wniarshal of the U. S. Court~. H o n ar den första qvinna, soin erhållit en dylik utmärkelse. M s s Mnrion Osgood i Chelsea Blass., sjalf begåfvad ung violinist, har organiserat den första och enda fullstiiridiga ' orkester, der de olika instrumenteriia skötas uteslutande af qviimor. Fran Fredrika-Bremer-Förbundet. ' id stipendiekomiténs sammanträde den g .okt. antogs till dess sekreterare fröken Mathilda Silow. Arbetet p; grundlag-. gandet af stipendiefonden ar, i enlighet med den faststalda arbetsplanen, börjadt inom flere lan i norra och södra Sverige. Till det nyligen stiftade Whitlockska stipendiet hafva före. aiisökningstidens utgång anmält sig 14 sökande. Af dessa äro. 4 medicine studerande och j bereda sig till filosofie kandidat-. examen. Flere bland de sökande äro eller hafva varit prakti-. serande lärarinnor. Såsom förut meddelats, kommer genom Fredrika-Bremer-. Förbundets försorg ett pris af 200 kr. att utdelas för den basta. skrift rörande utredningen af fragan om den qvinliga ungdomens husliga uppfostran.

Daran solt du gedencken Hertzallerliebste mein, Mein Hertz thu ich dir schencken, schencken, Es sol dein eigen seyn. 5. Kein Mensch sol vns fort scheiden, Allein der getrewer Gott, Der dich vnd mich all beyde, beyde Zusammen gefüget hat. Haff tack för sångh min Nächtergaal, Förminskat är myckit wårt qwaal. Som bäst talas läthom bestå, Och til wår siuke Fadher gå. Om j ginge til dödhen in, Wore iagh och wedh samma sin. Doch tagen j en annan leedh, Ingen weet wij ha talas wedh: Min hiärtans Rosz far wäl en stundh: Du och så min Rosz sammalundh. H. Byrg F. Märet. H. Byrg Ach wij äre i störste nödh! Wår Härfar är nu blijffuin dödh, Then oss hafuer hafft mycket kiär, Wår vpfödelse witne bär. Byrger, Erich, Waldemar och Torkill. Actus I. Scena VI. F. Märet. H. Byrg Han

Man tog det i allmänhet med jämnmod och ung­ domen var förstås stormförtjust. Av oväder. Under vigselceremonien iakttog några ord, som kyrkoherden tillvisöverstinnan med stigande oro sin kade sin syster, förstod hon att han bror. Han var trots sina några och i detta oväder inlade en särskild ond ket på flera mils omkrets hade in­ bjudits. Innan gästerna kommo talade överstinnan ännu en gång med sin bror men på ett annat sätt än förut. — Göran, bad hon inträngande, hör på mig! Jag talar till dig av uppriktigt hjärta. Vad som kan gö­ ra din gärning förlåtlig är att du tror, fullt och fast tror på dess rätt­ mätighet. Tro att du är löst frän din ed. Att den döda återgivit dig den. Du har rättighet att göra det. Hon älskade dig innerligt. Hon ville din lycka. Hon förlåter dig, hon ger dig fri. Varje god kvinna skulle handla så. Håll fast den tanken, bror Göran! Tro att du har rätl all handla som du gör! Men kyrkoherden såg bort — Det hade hela dagen varit ett strå­ lande vackert väder, men när slä- darne med bröllopsgästerna vid tre­ tiden svängde upp till Lindhults trappa började mörka moln torna upp sig på himlen och en och annan vindil varslade om ett kommande betydelse. Hans ögon flammade av vrede och trots, och vid middagsbor­ det föreföll han att vara den glada­ ste av de glada. Mycket ofta förde han vinglaset till sina läppar och överstinnan såg hur eldflammorna under huden brunno med allt star­ kare färg. Hon ville höja handen till varning då genom det glada sor­ let trängde ljudet från en silverklingande bjällerkrans. Så starkt för­ nams det av somliga, att de und­ rande lyfte huvudet för att lyssna, därmed väckande även deras upp­ märksamhet som ingenting hört. En iskall vind med snöflagor i följe drog in genom salen. Man frågade om varandra: — Vem kommer så sent? — Det är väl ingen som kommer! — Men hör ni då inte bjällrorna? - — Inte ett spår! Det är stormen som gnyr i någon fönsterspringa. Man frågade om varandra: Men vem är det? — Vem? — Han som står i dörren! — Där står väl ingen! Det är en röd schal som vinden fått tag i.

Mera än en person, som under månljusa kvällar haft Sin väg förbi Trollhålan, har sett hur trollen där bredt Ut sitt guld. Lång väg har detta lyst. En bonde försökte Att få tag i några af trollens dyrbarheter då han gick Förbi, men fann han att dessa voro sköra som papper. Av fruktan för att bli sjuk lät han det ligga kvar. En Bit hade emellertid blivit hängande vid hans vadmalsRock. Vid ankomsten hem synade han den noga och Fann att det var rent guld. Han ångrade då att han Inte behållit mera. En dräng kom sent en natt körande förbi Trollhålan. Plötsligt förnam han att lasset blev så tungt, så att Hästarna knappast orkade med detsamma. Han missTrodde naturligtvis trollen, och sedan han vändt Hufvudstolen på hästarna var tyngden försvunnen. Ljus har man ofta sett lysa, och förr i världen brukade De gamle omtala att platsen varje julafton var upplyst, Medan trollen med liv och lust svängde sig om med Varandra. Berättat av Nils Niklasson i Västraby, Emmislöv sn. Troll. Svenstorpa-Per och Tågaröds-Tufve voro en gång ute På jakt. De träffade därvid på en hare, på vilken de Bägge sköto utan att träffa. De förföljde honom och Kom han därvid slutligen till Broestorpa port. I nämnDa gård bodde vid den tiden en gubbe, som sades Ha med själve hin att skaffa. Just som haren skulle Springa in där, lossade de åter skott på honom och Nu blev han liggande i portöppningen. Där togo de Honom. Under det de gingo hem uttalade de sin förVåning över hur lätt han var. Svenstorpen tog honom Med hem och hängde honom där över köksdörren. Om natten brann hela gården ner, och Svenstorpen Och hans hustru fingo rädda sig barfota i snön, utan Att få det minsta lilla plagg med sig. Han förstod då Att det var en trollhare som de skjutit.

På aftonen den sjuttonde dagen stod de lutade mot det vita järnräcket och såg hur lamporna kastade gyllene ljusgator över den våta sanden och sen fortsatte ut i vattnet, så att man efter en stund fick svindel och inte visste vad som var strand och vad som var hav. En månad efter bröllopet, fem månader efter aborten, hittade Boel Anja inne på Filmhusets toalett. Solen sken. I dag hörde han vad det innehöll. " Hjälp mig. Som i halvsömn lät han rösterna flyta ut och in i huvudet utan att riktigt förstå vad de sa. Förlåt mig ", sa han och kände knutarna i maggropen. Hon snuddade den hårda bänkkanten, men inte så det gjorde ont. Med vävstol. " En mullig blondin och en slank brunett som gör allt för att behaga honom. Påminn mig om att jag måste ta en timme med Anja och få det ordentligt dokumenterat ... " sa John. Onödigt hårt drog han igen dörren. Därmed slutade Anjas försök i dansens värld. Det hade varit alldeles outhärdligt hett och klibbigt i Madrid. Träet håller nog ", sa hon lugnt, tog bort hans händer, böjde sig fram och fäste snöret i träslån som löpte längst upp, förde med sig linan till andra ändan och fäste den med en likadan knop där. Är du alldeles vild. Men han såg på munnen att hon sa: " Å, förlåt. " Det kunde ha varit du. Bara fint. " Tror du inte jag gjort det? Den nya bostaden kom att ligga vid Olof Skötkonungs väg i Aspudden. Är du också det? " " Ja. Han hade trott att hon överdrev eller rentav hittade på. " O, så ovanligt att någon i din ålder heter Aron. " Hela livet ", skrattade han och kapade alla förtöjningar bakåt och framåt. Han gick utan att ens se på henne. Men vad fan, när benet lönnvärkte hela tiden, och nog har en arbetare rätt till en sjuttifemma på fredagen? Tolvåringen, när hon blir ertappad av fröken med att smygläsa en flickbok mitt under Trettioåriga kriget. Hon lutade sig mot detta räcke, som. Hon grät av rädsla. I hennes tambur tog han av sig kläderna och blev den man hon älskade. Jag heter Boel. Han måste ringa två samtal.

”Ack nej, bästa du, det går visst icke an,” svarade Carolina rodnande, men tycktes likväl icke ogerna höra, att Rosa sökte öfvertala henne. Rosa, väl bevandrad i de der mytherna, spelade så lyckligt rolen af älskvärd envishet, att Carolina slutligen gaf efter, och, insvepta i sina kappor, ilade de lätt öfver gatan. Professorn hade så tillställt, att han skulle vara ensam, då de anlände, men att Ferdinand borde infinna sig en stund derefter. I salen aflade de balsmyckade tärnorna sina öfverkläder, och Rosa öppnade dörren till gula förmaket, hvilket var ovanligt upplyst, och der professorn satt i ena soffhörnet och väntade. ”God afton, bästa farbror!” sade Rosa. ”Tillåt mig presentera en god vän, Carolina Ahlmark, som jag tagit med mig, emedan jag vet, att farbror tycker om vackra flickor.” Blyg och darrande och liksom anande, att hon icke var der af en ren tillfällighet, nalkades den intagande Carolina. En hvit klädning omslöt i rika veck de yppiga formerna, och öfver de bländande axlarne var lätt och behagligt kastad en lång shawl af ljusblått krusflor. Håret, glänsande svart, var slätkammadt och utan all annan prydnad, än en hvit törnros, sammanflätad med en eternell. Den enkla, flärdlösa drägten behagade mycket vår gode professor, och den hulda, älskliga gestalten, som böjde sig djupt ned öfver hans hand, att kyssa den, behagade honom ännu mera. ”Välkommen, Carolina!” sade professorn vänligt, och kysste flickans höga, vackra panna. Carolina rodnade djupt. Hon kunde icke förklara den stora rörelse, hon erfor vid den gamles vänliga, förtroliga helsning. Rosas takt bragte likväl snart den förvirrade flickans sinnen i nödig jemnvigt. Man satte sig, och nu kom kaptenen balklädd och strålande af lefnadslust och glädtigt mod. Professorns ögon voro, under Ferdinands lätta bugning, fästade på Carolina, och förnöjd blinkade han åt Rosa, liksom han velat säga: ”Allt har sin riktighet. Det går nog!”

ningar. Dess$, diag ur fabrikdivet stå ' rattarkonst ?ör sig aven iiloiil den bre-. helt löst ' och t.fatt bredvid. vai-andra. dare skildringens ram med den henne. Men de ha sanningsstampeln på sig,~.och av gammalt. karakteristiska fyndiga de ha ratt att ' bli tagna på allvar i sitt snabbheten. eget on~utliga verklighetsallvar. Ett lyckligt grepp, som man har att Anna Lenah Elgström har. med några kon~plimentel-a förf. till, ar inflyttandet o r d pekat på der1 mission denna.lilla bok. av talspråkets diatektiska egenheter i kan fylla .- om mänskor vilja taga den själva berattarspraket. Det. ar forva-: till ' sig -, hur clen kan bidra att närma nande att .denna metod hos oss. knappt ' de tv; folken i folken, som annu stå s2 alls tillampats, mau synes. inte ha. uppskilda at och. veta s a. alltför, .litet om .. -. fattning av och inte heller öra för clet varandra. Iielhetsintryck ett sådant förfarande ger.,. E. K-N. Clara Viebig, niastarinnan i tysk folkoch siniifolksdiktning, vet Gad det bety' ' Det nya ' Europa., Interiiatioiiell tid_ der, - Elin Wagnerförstår det ocksa. F r. Nicolai. Hon hesparais oss f r h att förvirrade skrift utgiven av Geoig Redaktör ocli ansvarig utgivare f.ör svenslitas .u. bondedjön för att stundtals ska ~~pplagan Algot .Ruhe. Häfte I. '. Ti-. dens förlag. restallningsva ?ld, dar författaren sjalv - Med f&fatta&n~ till ' Krigets biolpgi: '. för ordet i välvalda, av Svenska Akanamn som utgivare. ar denna tidskrifts. demien: godkanda ordvan&ingar. Hal-. program klart. Professor Nicolai. har, ser, hör och uppfattar man med Ljung-, otvetydigt ha~rdat sig .som, den kompi-o-.

Nelly hade redan inhemtat så många arabiska glosor, att hon hjelpligt kunde göra sig förstådd och förstå. De muslimanska kvinnorna talade beständigt om Emin ibn el-Arabi. De berättade i öfverdrifna bilder och talesätt om hans stora egenskaper, hans mildhet och mod. Lika död som han var i serbiska konsulatet lika lefvande stod han här för allas fantasi. Hon hörde kvinnornas tal med omedvetet välbehag. Hon insöp, nästan utan att sjelf märka det, deras barnsliga men fasta och rörande tro på hans storhet. Äfven fick hon så småningom en helt annan syn på hans uppförande mot henne sjelf. En vesterländsk man vid Emins ålder var mer kall, mer reflekterande, mer förhårdnad. Hon började inse, att Emin var en yngling i mangestalt och att han också måste bedömas derefter. När det nu led mot den solnedgång, då Emin bedt henne att infinna sig i Velids moské för att han skulle få förevisa denna, ordnade hon framför sin spegel det svarta doket. Det klädde henne också ypperligt. Hon var mer nogräknad än någonsin, att det skulle falla i sådana smakfulla veck som de infödda kvinnorna förstodo att ordna. Vid sidan af sin krage nästan uppe på axeln fäste hon en liten bukett af violer. Det undgick icke henne sjelf, att hon gjorde allt detta för att behaga Emin. Just då hon steg ut ur konsulatets port, sammanträffade hon med Blumenbach. Hon vardt förlägen som om hon stått i begrepp att göra något ondt och blifvit tagen på bar gerning. Han var vid gladt och ystert lynne, men varnade henne att under den nuvarande gäsningen så ofta begifva sig ut i staden. Hon svarade med Emins ord, att i Österlandet antastas aldrig en kvinna. Gycklande bad Blumenbach, att i sådant fall under hennes skydd få göra sällskap.

Men hon 11011 af dem, personligen, hvar enda skaran tBgat in och ofningarna tagit sin borjan, ty en, och hon forstod dem och deras bekymmer - diiri utrymmet ar ej stort och hjaltinnorna for dagen ha 141g hemlighetei~. Hur het och ifrig hon kunde bli, na det. gallde att fii en krokig bokvurm att inta en intet ogonblick till ofvers att vara artiga. Hvilket lif utmarker ej taflan! Atsjtskilliga f j hrderiktig kroppsstiillning, och hur hon kunde lAta sktimklassister kommeadera hvar sin rote a£ de lagre klastet och kvickheterna hagla, s& sade en alltid den sernas elever; en fem, sex friska, klara flickroster korsa vackra, goda glimten i ogonvrhn, att hon egentligen hvarandra, och f6r lekmmnen ar det ett under att bara, tyckte, att det var synd om en, soin inte forstod reda och precision kan bibehhllas p& h v a j e punkt. hur h&rligt det var att aga en frisk, spanstig, rsk En bra stund driSjer det, innm man upptacker, hvem kropp. Men det vnr inte bara i det afseendet hon kunde sorn regerar i salen, men s& fhr man midt i virrvarret syn p& en liten svartkladd gestalt, sorn foljer hvartycka det var synd om de unga. Niir nhgon profenda grupl3, hvarenda rorelse med sina bruna, glada, lektioii ghtt illa eller en tentamen misslyckats, och det klnka ogon. Sh ljuder hvisselpipan, scenen fiirandras, riida ansiktet och de sorgsna ijgonen skvallrade om nu a-r det andra och tredje klassens elever, som gymutgjutna thefloder, ljod alltid ett friskt och vwligt: wHur ar det ined dig, d u? ~, o * ch. i nilgot horn af mien nastisera ocll hon, sorn kommenderar.

Tag ej illa upp, jag m enar inte illa d ärmed. Tvärt­ om! I Trollslända redan finnas småsaker, som lämpligt illustrerade skulle göra sig ut­ märkt i en bok för barnkammaren; de ha den nödiga enkelheten och lustigheten. Sådana äro i det hela En grodvisa eller Kajan kikar ur kyrketorn, eller Kråkan kraxar på gärdesgård, för att nämna ett par exempel. Men genom sitt ämnesval, som ej alltid kan roa eller förstås af de små, lämpa sig ju icke a lla på samma vis, icke ens de som eljes ha samma harmlösa behag och lätthet. Det är småvisor, melodier, stäm­ ningar af sommar, fjärilar o ch sol. Tyvärr är själfva versen icke alltid lyckad, men också den är bäst i de bitar, om hvilkas art jag menar, att den vore en vinning för småttin­ garna. Deras bokhyllor äro icke så syn­ nerligen väl försedda. — Jag kan tillåta mig att ej stort mer än räkna upp de böcker, som i öfrigt kommit mig till handa. f ärade M Till medlemmar af Turistföreningen = lämnas 10 % raball. — E l i s e S ö d e r ­ lund: Några drag ur barnens värld, små flärdfria historietter, som kan­ ske ha en del att lära fåfänga och tanklösa föräldrar. — Slut ligen, samma förlag och pris, omtryck af två äldre romaner af A n n a Wahlenberg: Hildur och Siri. Men hvarför nya titlar? Böckerna gå nog ändå. MARIKA STJERNSTEDT. På årsdagen af Strindbergs död den 14 maj utkom hos det kända förlaget Stanley Paul i London en biografi öfver August Strindberg, författad af fröken Lizzie Lind af Hageby, hjältinnan i den stora vivisektionsprocessen. I en diger volym, prydd af vackra och väl valda fotografier, har hon följt - hans bana från fädernehemmet i Klara till grafven på Nya kyrkogården. Hela Strindbergs under­ bara lefnad drar här förbi och i samband härmed skildras hans verk, deras historia, de stämningar och erfarenheter, ur hvilka de uppstått, och det öde de rönt. Analyserna äro kortfattade men vägledande för dem, som önska en introduktion i St rindbergs för­ fattarskap.

Diskussionen har i övrigt huvudsakligen rört sig på två linjer, en politisk och en teoretisk-national-ekonomisk. Den politiska diskussionen har kretsat kring handelspolitiken och frågan, vilka åtgärder som böra vidtagas för att begränsa importen och förbättra betalningsbalansen för att därigenom stärka den svenska kronans utlandsnotering. Nationalekonomernas inlägg ha huvudsakligen koncentrerats på uppgiften att utforma ett program för vår penningpolitik med syfte att förhindra en utveckling i inflationistisk riktning. Det svenska näringslivets egna synpunkter på penningproblemet ha i denna diskussion knappast fått några auktoritativa uttryck. De inlägg som gjorts från den sidan ha i regel rört någon viss detalj och i allmänhet präglats av en osäkerhet inför problemet i stort, en osäkerhet, som förklaras av den ovissa och ytterst komplicerade situation, som det svenska näringslivet nu befinner sig i. Det råder dock knappast något tvivel om att uppmärksamheten under den närmaste tiden kommer att mer och mer dragas ifrån de principiella synpunkterna på det penningpolitiska problemet till de rent praktiska, vilka skola med växande styrka göras gällande från de olika näringsintressens sida och i de stundande riksdagsdebatterna bemängas med ett starkt politiskt inslag. Utvecklingen har under de senaste månaderna i stort sett icke medfört den lättnad för det svenska näringslivet, som man rätt allmänt väntade som en följd av kronans frigörelse från guldet. Den exportpremie, som valuta-DAGENS FRÅGOR 403 deprecieringen innebar, har redan i stor utsträckning neutraliserats genom importrestriktioner i köpareländerna, och det skärpta handelskriget öppnar oroande perspektiv för svenskt näringsliv. I detta handelskrig existerar icke begreppet neutrala, och vårt land får bereda sig på att bära sin fulla andel av krigskostnaderna. Ett fåtal hemmaindustrier ha fått en viss lättnad i konkurrensen tack vare importens försvårande, men en fortsatt pris-deflation öppnar för dessa, särskilt om de arbeta med importerade råvaror, allt annat än ljusa framtidsutsikter. Jordbrukets läge är oförändrat dåligt och föga utsikter till bättring kunna skönjas. Av dessa skäl måste man ställa sig mycket tvivlande till möjligheten att utan allvarlig skada för vårt land fullfölja den heleller halvdeflationistiska politik, som blir det praktiska uttrycket för programmet att den inre prisnivån skall med alla medel bevaras intakt. Invändningen gäller här icke programmets principiella berättigande, icke heller dess betydelse som ett led i ett målmedvetet strävande att snarast möjligt återgiva vårt land ett fast penningvärde ej alltför långt under guldpariteten.

Huset, där Ellen hade sin lägenhet, var ett äldre fyrfamiljshus, som renoverats i början av 50-talet, något år innan Johanna kom inflyttandes. På dagarna körde han båten över sjön, från åtta på morgonen till åtta om kvällen. Får man lift? Fadersblodet gällde. Propellerlagret började bli utnött, tänkte han, det började likna fan vad hela båten skakade när propelleraxeln vibrerade. Äh vad är nu det där! Hälsa Duoddar! frågade en av de överåriga eleverna. En fattiglapp är en utanmänniska. Abraham var lycklig åt turistbyn i Lillsjön. min dröm! frågade Anders sedan Lindberg gått. Hon är slöjdare, försörjningsmässigt sett, o.h.h. Du ska minnas det jämt. Tre barn hade stockholmsfrämmandet, Jenny som var en stor jänta jämnårig med Majlen och två halvstora frön, Jimmy och Jane. Gräset stack upp mellan tårna. Lars-Petter tyckte det var trivsamt att de kom varje sommar, stockholmskusinerna, som ett avbrott, och Lindberg själv brukade hiva upp litern nere vid sjöstranden och bjuda på en jävel. Systern hade inte varit till England eller Italien eller Mellan Östern. Olovandes. Det är livet, tänkte Lars-Petter, huset fullt av folk, det är själva livet det, tänkte han, skrål och skratt och bråk och rörelse, och en tuting med prat bakom sjöboden. Handlingen tog hela dagen. Det ska bli en turistby, Anders-pojken min, din och min och Thomas schangtila turistby i Lillsjön. Vilket gnägg. Ack ja. Jag flyttar hem ett tag. Egentligen var gnället inte riktat till sonen; egentligen var det menat åt stan. Nu syntes huset uppe på backen. Det kan vara värt ett spektakel. Vem? Alla for, nästan alla. Det befrämjar tänkandet. Prata inte om det, inte nu Jenny. 48:an går dit. Hon mässade jämt. Ja, synnerligen litet, sa dottern, märks att karlarna byggde köket fast det är kvinnorna som arbetar där! Bussen! Här? Jamenförfan, de måste bli vuxna! Friskt blod är hälsosamt för släkten, brukade Abram säja, ingen inavel hos oss som i de där satans finnbyarna. skrek Majlen och rusade bort till fadern och brodern. Majlen skulle rösta för första gången, hon hade fyllt 21 i januari.

Detta betydde ' icke en seger för ett Så har nu den japanska regeringen, sedan den en: begtämdt parti, ty häraf vor0 18 platser socialdemokratergelska regeringen i våras företog sitt bekanta stringa nas och de öfriga 37 fordelade sig ' på de tre liberala ingripande mot suffragetthögkvarteret ï London, mofraktionerna. För att kunna bedöma hvilket hflytande biliserat polisen mot de harmlösa japanska r6stfätts ' - detta sakläge. har för framgangen af kvinnornas. rösträttskvinnorna. i Tokio om hvilka de tre liberala partierna förenat sig vid valen, ha inkallats af polisen och förehållits " att undvika var en författningsparagraf i n b l a n c o ifråga om kvindiskussioner ' som kunna verka upphetsande. De " nya kvinnornas " * motto, " kroppens & h melsen om rösträttsvillkoren, så ' att lagtolkaren efter eget sjalens emancipation ", kunde betyda allt möjligt anbehag skulle kunna gifva eller undanhålla kvinnorna den såg man, och det berodde lieit och hållet På huru det politiska medborgarrätten. Ett mycket ringa framGeg såletyddes och. predikades af ledarna. des för det kvinnliga släktet, men dock alltid. ett ' framsteg. E n B af den nya-kvinnorörelsens ledare, fru ToschiMan vet hur .svårt det var, såsom förhållandena Mgo, ko Tamura, har ' med anledning haraf yttrat, att hon att bilda en reieiirig, c13 socialdemokraterna med blott ' icke ser nigot skal för pajisens inskr~dande ' mot att 18 % af rösterna i folkförsamlingen ej ville bekläda någon kvinnorna fritt uttala sina åsikter. Om de ha en ' tanministerpost och ' de inom sig delade liberalerna e ' j betrakke, som bränner deni, hvarför icke få uttala den? Den tade sitt program såsom ett verkligt uttryck för sina önskbrinner. Nu har, emeli d é har an& ej mognat i Japan; endast ett första lertid drottningen lyckats att åt hr Carl van der Linden, steg ar taget i kampen för frigörelse.

Det man kan kalla aptit på livet, är inte det i själva verket aptit på verklighetens fenomen, aptit på upplevelser. Vems är mitt liv?

Mathilda syntes, vid min anblick, ännu mer öfverraskad än jag, och när Sophie glädtigt presenterade mig som sin fästman, var hon i en så synbar förvirring, att det icke undgick någon af de i rummet varande. Hela aftonen var hon tyst, och syntes lida af en inre oro den hon fåfängt sökte dölja. Jag närmade mig henne för att börja ett samtal angående Hernösand och Majorskan, hennes mormor; men hon svarade enstafvigt och såg så blyg ut, att jag icke vågade fortsätta samtalet. Jag började tro att Sophies beskrifning varit sann, och att Emelies varit en entusiastisk öfverdrift af vänskapen. Mer tyst än vanligt och nästan nedstämd, tog jag afsked af familjen och begaf mig hem, men jag kunde på hela natten icke sofva, ty Mathildas bild föresväfvade min inbillning, och min fästmö hade nästan försvunnit. Tidigt om morgonen fick jag en biljet från Sophie, som bad mig vara hos henne precis kl. 10 på förmiddagen för att följa henne ut i bodarna och utse morenos till möbler. Jag inställde mig på utsatt tid. Då jag kom i tamburen hörde jag någon spela på det i salen stående flygelfortepiano. Jag lyssnade, det var hvarken Sophie eller Emelie. Sophie sjunger med mycken konst och har en stark, en grann röst; Emelies är mera melankolisk: denna har intetdera. Det var en klangfull, behaglig silfverstämma, hvars fylliga toner genomträngde hela min själ, och sättet hvarpå den sjungande personen manierade instrumentet, röjde samma smak, vana och färdighet som den jag hos Sophie så ofta beundrat. Jag steg in och – Mathilda var det som spelade och sjöng. Vid mitt inträdande steg hon upp, rodnade, neg och lopp med en skygg blick ur salen. Sedan har hon beständigt undvikit mig. Nej Herrman! jag tröttar dig för mycket, jag måste sluta. Jag rodnar att hafva skrifvit ett så långt bref bara om fruntimmer, men du är min vän och du skall säkert förlåta mig. Jag känner ej mer igen mig sjelf; jag vet icke hvar mitt glada lynne tagit vägen och hvarifrån min dysterhet kommit; ett blott vet jag – att jag ej mer finner mig lycklig. Bästa bror! när du får tid så skrif till Din vän Ludvig R.

Olofsson, som för 10 åhr sedan tiente i Fijnlijn (Lierne) i Norge hoos Fredrik Öön, hafwer han begifwit sigh öfwer fiället till Norrige och lappen Johan Clemetsson hafwer warit med i föllie som skulle honom ledsaga. Men uti baakresan ähr sal. Joen Olufsson om lifwet undkommen, huru och på hwad sätt, weet han icke, uthan hufwudskallen ähr i förledin sommar igenfunnin på landet, af Hans Bengtsson i Lijden (Sörli?). Men hanss börda och mössa fanst straxt igen i siön ett stycke ifrån byyn, och igen lijknelsse til sielfwe perssohnen. När som lappen begaf sig i föllie med Jon Olufsson, hade han icke en penningh med sigh, men när han kom til baka, hade han penningar nogh, och Lijdens boerne som bekommo penninger af lappen, hafwa sedan kiöp slagat med Snas (Snåsa) boerne, hwilka igenkände samma penningar som dhe hafwa utskickat med sal. Jon Olufsson. Sammaledes en smörask som Jon Olufsson hade i sin maatsäck wäst öfwer fiället, ähr och sedan igen känd, at lappen baar honom tilbaka, och allt sedan hafwer lappen hållit sigh undan. Til detta nekar lappen Johan Clemetsson, föregifwandes at han hafwer skildtz wäl ifrån Jon Olufsson, och han sedan gick til sin hemstadh. Erich Olofsson af rätten pålades til näste laga tingh förskaffa sigh bättre skähl och bewis ifrån Finlijen dher mordet skal wara skedt. Fördenskuld ährendet opå Kongl. Maij:tz nådige behag, opskiötz til widare inqvisition och ransakningh. Källa: Renoverade domböcker, Gävleborgs län, vol. 22, s. 736r–736v, Svea Hovrätts arkiv, RA (mikrokort S

Av de som inte räknar med en högre makt svarar 47 % samtidigt att de utgår från en kristen grund när de vill skapa livsmening. Redovisning av intervjumaterialets resultat ... 155 Introduktion till presentation av intervjuer 155 Definition av hälsodimensioner i intervjuerna 164 Redovisning av den generella informantprofilen på gruppnivå 167 Redovisning av tre existentiella kategorier 168 1. 2) Health dimension of existential significance related to the existential needs In relation to the large number of statements in this study where informants talked about their physical, mental, social, and environmental health aspects as having existential relevance there was relatively little connection to or in common with the eight categories in WHO ’ s perspective for spirituality, religiousness, and personal beliefs in the WHOQOL-SRPB Field-Test Instrument. För att utröna vad bristen i de meningsskapande strukturernas funktion innebär och bottnar i måste riter, symboler och berättelser närmare studeras. n = 54, Internt bortfall = 6 Tabell 35. Det kan till exempel handla om när individen relaterar till information som berör individens hela sammantagna existentiella villkor, när en individs hela existens upplevs hotad, utan att nödvändigtvis kopplas samman med någon existentiell livsåskådning. At three selection points in the life journey: retrospectively for childhood and “ three years ago, ” and currently at the time of the interview, the person marked on a scale provided if he / she included a higher (transcendent) dimension in the life journey, if it was a literal or symbolic interpretation, and if it was important or not for daily life function. Det kan även handla om att komma till insikt och acceptera sin livssituation. Gruppen hade generellt en öppenhet och ett intresse för andliga och religiösa frågor. Många uppgav att möjligheten att hjälpa andra påverkar meningen med livet. Informantprofilen utifrån Memos Memos har använts till all information, utom de olika hälsodimensionerna respektive de existentiella behoven.

Kronprinsen afsåg, att, under ett längre vistande på Ekolsund med sin unga gemål, aflägsne från hufvudstadens buller och hofkretsens förströelser, samt med ett till några få uppvaktande inskränkt umgänge, de höga makarna skulle vänja sig att vara nog för hvarandra. Den, som här var vittne till Gustafs ömma uppmärksamhet mot sin gemål, deras inbördes smekningar och nästan barnsliga joller, sådant som endast kan ursäktas och begripas af tvänne förälskade personer, skulle omöjligen kunnat ana den framtid, till hvilken dessa sötebrödsdagar utgjorde gryningen. Äfven här öfverraskade Gustaf sin Sophia med fester af den utsöktaste smak, af den mest ridderliga belefvenhet. En mera förbländande syn kan hvarken beredas ögat eller inbillningsgåfvan, än tillställningarna på parnassen i Ekolsunds vidsträckta park, upplyst af lampor, lyktor och brinnande tjärtunnor, och der Sophia Magdalenas namnchiffer i brokiga lågor mötte blicken, hvarhelst den sökte sig en hvilopunkt. Också kunde ingen vara mera intagen af, mera tacksam för den fina uppmärksamheten i detta bemötande, än kronprinsessan; och ännu sedan sällheten i deras husliga lif blef skakad af vidunderliga tilldragelser; ännu sedan Gustaf, förirrande sig bland politiska och moraliska utsväfningar, vårdslösade sin gemål; ännu sedan den vederstyggligaste missgerning aflägsnat henne i förtid från den thron, hon delat med Gustaf, var det långt mindre den, än honom hon saknade, och den frejdade konungen, med sina lysande egenskaper och sina mörka skuggor, stod ännu lika älskad, lika tillbedd för Sophia Magdalenas slocknande minne, då hon drog sin sista andedrägt på Ulriksdahl 1813, som 1766, då hon, stödd vid hans arm, tog i ögonsigte första gången detta lustslotts herrliga omgifningar, Sveriges Richmond i grannskapet af Sveden. NITTONDE KAPITLET.

Bland etablerade farmakologiska metoder kan nämnas fibrinolyshämmare, prostaglandinhämmare samt hormonella metoder som ppiller och gestagener. Steg 4 innebär att panelmedlemmarnas skattningar dataregistreras; tabeller som visar deras ställningstaganden tas fram. I den svenska panelen ingick sju gynekologer och två allmänläkare medan det i den amerikanska ingick fem gynekologer, två allmänläkare och två invärtesmedicinare. Vi har försökt att ge ett svar med hjälp av en metod utvecklad av Rand Corporation, den s k Rand Appropriateness Method (RAM). Dysmenorrén förutsätts dels medföra betydande funktionsnedsättning, dels ha pågått i minst sex månader. Man tog också bort alla indikationer som avsåg myomektomi, eftersom dessa indikationer inte bedömdes innehålla tillräcklig klinisk information för att utgöra en homogen grupp av patienter. b. Resultat från tidigare undersökningar med RAM-metoden, som tidigare oftast tillämpats på diagnostik och behandling av koronarkärlssjukdomar, tyder på ett varierande och ofta betydande överutnyttjande av de medicinska metoder som studerats. De instruerades att grunda sina bedömningar på sina egna kliniska erfarenheter och tre vetenskapliga litteraturöversikter: en som tagits fram som underlag för den svenska konsensuskonferensen om hysterektomi [6] och två som tagits fram av Rand Corporation [7, 8]. I fall med ensidig adnexresistens av okänd etiologi där laparatomi ej gjorts kan beslut om hysterektomi fattas först i samband med att laparotomi genomförs. Tabell II illustrerar panelens uppgift och vissa resultat. 682 indikationer för hysterektomi vid myom avsåg kvinnor som ej fyllt 40 år. KERSTIN HAGENFELDT docent, överläkare, kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset, Stockholm RAM är en metod för att fastställa när det är lämpligt att vidta medicinska och kirurgiska åtgärder.

Tryffeln var nästan okänd, till och med champignonen sällsynt; den finare Bordeauxdrufvan ingen hvardagsdryck; gödd gås ansågs redan för en läckerhet, och man rimmade för lefvern, utan att ana gommens framtida öfverretning af från främmande länder införskrifna lefverpastejer. Nu ser du mig icke ut att kunna sjunga el » ler rimma. » Under sex veckors tid, som han der qvarblef, njöt den späde Gustaf Adolf intet ögonblicks hvila eller lugn: dagligen var han tvingad att utbreda sina insigter. (suckar). Om det är något ni åstundar för er egen person eller edra vänner; – om för framgången af planer, beräknade på edra landsmäns sanna fördel, hvilken ligger min höga monarkinna fullt ut så mycket om hjertat, och mera oegennyttigt kanske, än er egen regering, några underlättande medel behöfvas, som bero af mig att anskaffa; så var förvissad, att det alltid skall blifva mig ett utmärkt nöje att bidraga till edra önskningars uppfyllande, äfvensom (härvid reste Razumoffsky sig upp från soffan och sträckte handen åt Pechlin) generalen nog lär förstå, att Rysslands ambassadör ej lättsinnigt slösar med löften och icke inlåter sig djupare i underhandlingar, om än med enskilte, än han känner stödet af en vilja, som äger makt att göra sig gällande. » Några dagar senare reste Gustaf öfver Sundet, för att på Seland och lustslottet Marienlust spisa middag med kongl. Landet, och i synnerhet en så afläg » sen provins, äro icke gjorda för er: ni är skyldig er » närvaro åt hufvudstaden och hofvet, der man icke » upphört att sakna er. » Medan baronen var deruppe, blef ett förfärligt oväsende på gatan. Än mer: jag skall skrifva till Jacobsson, som har hus i Nyköping, att vi göra honom och hans hustru besök på ett par veckor, då jag önskar, att han ser de betydligare hos sig.

En nyhet som genast faller i ögonen, är att varje sönoch helgdag liksom också varje text har blivit försedd med sin särskilda överskrift eller rubrik, varmed man uppenbarligen velat ge uttryck åt söndagens betydelse i kyrkoårets sammanhang och textens innehåll och den huvudtanke eller huvudsynpunkt, under vilken detta naturligen inordnas i detta sammanhang. Dessa rubriker synas vara utformade med stor omsorg och skicklighet och ger åt föreställningen om kyrkoåret ett konkret innehåll, liksom det gör intrycket av hela evangelieboken mera personligt och levande. Visserligen har härmed införts i denna ett subjektivt moment, som kunde väcka betänkligheter såsom möjligen i det följande bindande den svenska predikan, men såväl sättet, varpå saken utförts, som den vinst, rubrikers införande otvivelaktigt medför för evangeliebokens användning i den enskilda uppbyggeisens och kristendomsundervisningens tjänst, torde göra, att man med glädje och tacksamhet kan hälsa denna nyhet. Den nya evangelieboken innehåller icke en ny serie texter. Försök att åstadkomma en dylik, som gjorts under senaste årens förarbeten, hade visat, att det icke lät sig göra att få en efter samma principer som de föregående utvald, med dessa likvärdig ny textserie. Men därmed är icke sagt, att den nya evangelieboken icke tillmötesgår det intresse, som legat bakom dessa försök. Med den har nämligen en ganska genomgripande revision av de 1860 tillfogade årgångarna texter genomförts. Och genom denna, som i främsta rummet bestått i en del omflyttningar, uteslutningar och tillägg av textdelar, utförda för att giva ett bättre uttryck åt söndagarnas ställning i kyrkoåret och att tillgodose praktiska homiletiska krav, har även beretts plats åt en del nya texter. De mindre högtidsdagarna ha nu också försetts med tvenne fullständiga serier nya texter. De nya perikoper, som sålunda infogats, uppgå till ett 40-tal, av vilka det alldeles övervägande antalet placerats som aftonsångstexter. Någon större rubbning i fråga om högmässotexter föreligger alltså icke. I samband härmed bör också omnämnas, att den samarbetning av berättelserna om Kristi lidande, över vilken det predikas under fastDAGENS FRÅGOR 525 lagstiden och som tidigare rubricerats som » Kristi pinas historia », även undergått en behövlig revision och gjorts överskådligare och homiletiskt lättare användbar genom en uppdelning av » akterna » i » stycken » med var sin rubrik.

gjorts icke till en fransman, iitnn till en inföding fran det clinlhöljclzi sagolandet Finland, iir nog inte en hiindelse 1ita.n en fullt inedveten tanke. Karakterer och typar vicka sympati, ej minst diirför att en del ïiro tecknade med en viss diskret Iiiiinor, och de nianga med topografisk trohet framstiillda taflorna friin det moderna London och Paris äro intressanta. Allt detta sammanlagdt gör » Kampen för ett ideab till en mycket underhållande bok, hvilken dessutom äger den aiillsynts egenskapen att vara slrrifven ined fransk esprit utan tillsats af fransk frivolitet. Den goda öfversattningen giir boken i dess iifverflyttade form, till en siirdeles njutbar lektyr afven för svenska lasare. U. Flickskolan iaifôr riksdagen. Att vårt lands representationshus icke alltför mycket belastar sina föredragningslistor med s. k. kvinnofrågor ar tillrackligt ofta konstateradt för att vi hgr ytterligare diiröfver behöfva anstalla nggra reflexioner. Äfven i år Gro de ämnen af speciellt kvinligt intresse, som framlagts till behandling i riksdagen, siirdeles fåtaliga. På ett område ar dock detta ej händelsen, niimligen p& undervisningens. Icke blott från enskilda motioniirers iitan afven frau regeringens sida ha Atskilliga förslag blifrit framkastade, gbende iit p % att på ett eller annat satt höja och befriimja den kvinliga bildningen i all synnerhet i samband med folkskolan. Vi vilja har liimna ett sammandrag af dessa förslag i afraktan på deras fiiredragande inför kamrarna, d i vi skola, Hterkomma till iinmet. i ifrilgavarande fall innehåller iir Hvad stnts~.~) .k.~p~~opositioi~e~~ följande:

I samverkan med övriga truppslag ha de hindrat de polska trupperna att under återtågen sätta sig till ordnat motvärn. Till sist lia de slutit ringen om dessa och framkallat kapitulationen. Tydligt är att den polska arméns luftvärnsoch pansarvärns-materiel icke varit tillräcklig. Bortses från det kvantitativt mycket underlägsna men kvalitativt goda och väl utbildade polska flygets insats i luftförsvaret, må framhållas, att det polska luftvärnsartilleriet sedan någon tid varit under omorganisation och ombeväpning. Under införande var en 75 mm. luftvärnskanon av polsk konstruktion samt Bofors här i Sverige välkända 40 mm. pjäs. Huru långt den nya organisationen var genomförd vid krigsutbrottet torde icke vara närmare känt, men antagligt är, att ortsförsvaret i viss mån tillgodosetts, samt att åtminstone varje linjedivision disponerade ett eller ett par moderna luftvärnsbatterier — en tillgång, som gent emot den i luften oerhört överlägsna motståndaren givetvis varit alltför knapp. För stridsvagnsbekämpning var den polska armén utrustad med Bofors 37 mm. pansarvärnspjäs, samma vapen, som införts i svenska armén. Ett stort antal pjäser ha levererats från Sverige, varjämte tillverkning på licens ägt rum i Polen i sådan utsträckning, att åtminstone linjearmén bör ha varit fullt utrustad vid krigsutbrottet. Varje infanteriregemente hade ett pansarvärns-kompani om 6 pjäser och varje kavalleriregemente en pansar-värnstropp om 2 pjäser. Till divisionschefernas förfogande torde ha stått ett pansarvärnskompani med 8 — 10 pjäser. I en del fall synas dessa kompanier ha varit motoriserade. Tydligen har pansarvärnet varit för fåtaligt och dess rörlighet för ringa. Måhända komma erfarenheterna från det polska fälttåget att visa, att endast stridsvagnsförband besitta tillräcklig eldkraft och rörlighet för att med utsikt till framgång kunna upptaga striden med fientliga förband av samma slag enligt den gamla regeln » ont skall med ont fördrivas ». Därjämte torde det även bli nödvändigt att utrusta de mindre truppenheterna med specialvapen (grovkalibriga gevär el.

11 § Jordbruksverket får föreskriva att 1. till grund för ersättning för sådan förlust eller kostnad som anges i 5 § första stycket 1 eller 2 skall läggas ett visst högsta värde på djur eller annan egendom som skall ersättas, 2. ersättning för kostnad eller förlust med anledning av smittrening eller produktionsbortfall får lämnas enligt viss angiven schablon. 12 § Till ansökan om ersättning för djur som avlivats skall det fogas ett intyg om djurens värde. 13 § Finner Jordbruksverket att det behövs särskild värdering för beräkning av ersättning för djur som avlivats skall verket utse en värderingsman efter förslag av länsstyrelsen. Värderingsmannen har rätt till ersättning av staten enligt bestämmelser som meddelas av Jordbruksverket. 14 § Vid värderingen skall hänsyn tas till djurets slaktvärde och till det livvärde djuret kan anses ha utöver slaktvärdet. Vid uppskattning av livvärdet skall särskilt avseende fästas vid djurets produktionsförmåga, ålder och avelsvärde. 15 § Jordbruksverket meddelar ytterligare föreskrifter om 1. vilka uppgifter som skall fogas till ansökan om ersättning, 2. hur värderingsmän skall utses, 3. hur uppkomna förluster skall värderas. 16 § Ansökan om ersättning skall göras hos Jordbruksverket inom sex månader från den dag ett beslut enligt 5 § zoonoslagen (1999:658) har upphävts. Görs inte ansökan inom den angivna tiden är rätten till ersättning förlorad, om det inte finns särskilda skäl. Behöriga myndigheter 17 § Jordbruksverket skall utföra de uppgifter som ankommer på en behörig myndighet enligt de EG-bestämmelser som kompletteras av zoonoslagen (1999:658), om inte annat framgår av 18 § eller regeringen beslutar något annat. Kontrollmyndigheter 18 § Länsstyrelserna utövar offentlig kontroll om inte annat följer av andra stycket. Länsstyrelserna är därvid i tillämpliga fall behöriga myndigheter att utöva offentlig kontroll i enlighet med de EG-bestämmelser som kompletteras av zoonoslagen (1999:658). Jordbruksverket utövar offentlig kontroll av efterlevnaden av beslut som meddelas av Jordbruksverket med stöd av 1. zoonoslagen, 2. föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, eller 3. EG-bestämmelser som kompletteras av lagen. Jordbruksverket är därvid i tillämpliga fall behörig myndighet att utöva offentlig kontroll i enlighet med de EG-bestämmelser som kompletteras av zoonoslagen. Jordbruksverket samordnar länsstyrelsernas kontrollverksamhet och lämnar stöd, råd och vägledning i denna verksamhet. Föreskrifter om kontroll

De väntar tills agenten går ut på gatan för att ta sig ett bloss, sedan ber de läkaren om en bit bröd och lite sockervatten till den gamla, de förklarar att det enda felet med henne är att magen är som ett skrumpet plommon, tommare än en utomhusbassäng på vintern. Den innehöll en massa röd-svarta armbindlar som tillhörde 26-julirörelsen. Ja, vi hade ingen som städade, städerskan blev sjuk och fick förtidspension, och jag tänker minsann inte ligga på knä och jobba, nej du, så roligt ska vi inte ha. Den så efterlängtade. Själva smörjer de kråset så mycket de orkar, och sedan ger de sig på anständigt folk som jobbar och sliter för brödfödan, kallar dem för roffare, nej, de kan ta sig i häcken, under de senaste drygt trettio åren är det de som har stått för roffandet! Av tradition. Babal Ayé: De sjukas och fattigas Orisha. Cuquita tänkte att en riktig karlakarl, en älskare typ Highlander, med evigt liv, nog skulle kunna ge henne den ömhet som hon aldrig hade fått uppleva under sin otrygga barndom. Vad är det med dig, egentligen? De skulle just inleda en moskitbekämpningskampanj och det var på håret att jag hade blivit av med min ståtliga planta, men som tur var hade jag kvar beviset på att den hade vunnit första pris i en gullranketävling där den visat sig vara den mest stridbara och strävsamma gullrankan av alla. Det var ju ingen som ville prata framför kameranÖ Folk är skitskraja, de snackar en massa sinsemellan, men så fort de får syn på en kamera tiger de som murenÖ Du får gärna sova över hos mig i natt, förrestenÖ En kvinna som inte har bulimi är helt ute. Du har tydligen ändrat smak, första gången vi träffades hade du faktiskt på dig en klänning som liknade den här. Cuca MartÌnez försökte med alla möjliga sorters gifter, hon använde sig av teknisk, ideologisk och till och med av psykologisk krigföring, men det var alltid de som segrade. De går tillbaka till bilen. Jag vet inte varifrån jag plötsligt fick allt det här, om jag hade haft en penna skulle jag ha skrivit ner det för att visa eftervärlden att jag en gång i tiden hade förmågan att utforma vackra tankar.

Gott och väl att nazismen vid maktövertagandet understöddes av 52 % av tyska folket ocli omedelbart satte igång med att vinna, samt, som var och en i dag vet, genom en lika skicklig som hänsynslös propaganda och genom de uppnådda resultaten av sitt regemente verkligen också vunnit de allra flesta av de återstående 48 procenten. Väl så viktigt, betraktat på längre sikt, var och är problemet att vinna ungdomen. Hur det skulle lösas var i princip klart, och exempel att följa funnos: Ryssland ocli Italien. Om man närmare ser efter, skall man finna, att de dessutom existera även på annat håll, nämligen i alla stater i alla tider. I de nutida demokratiskt styrda staterna råder principiellt lärofrihet från ovan och ända ned. Men särskilt i botten är det som det kan med principens tillämpning; ja man kan säga att frihetens grundsats bredvid sig finner en annan som strängare tillgodoses: skolan skall vara statsbejakande eller samhällsbevarande. S. A. ställes skolan exempelvis direkt i tjänst hos en stat, som ur en viss synpunkt kallats the melting pot, den smältdegel, ur vilken barn av vitt skilda raser skola komma som helstöpta, chauvinistiska U. S.-amerikaner. Men man behöver inte gå över ån efter vatten. Vår skola skall vara och är i allt väsentligt politiskt neutral. Men den skall hålla på det bestående, sådant det i vart ögonblick under den långsamt försiggående sociala och politiska evolutionen är beskaffat. En lärare, som är högerman, folkpartist, bondeförbundare eller socialdemokrat uppfattas i sko 406Ben tredje statsmakten — propagandan lan a priori som politiskt neutral oeli är det helt visst utan större svårighet. Men lian får inte plädera partipolitik i skolan. Gör han det dock, knorras det väl på sina håll — men den demokratiska staten är tolerant. Veterligen har ingen avskedats för dylika förseelser, ej ens den på sin tid beryktade kommunistiske läraren i Jukkasjärvi. Nationalsocialistiska och kommunistiska lärare finnas väl även; om de någon gång finna det besvärligt att klanderfritt ocli helhjärtat lära barnen, att den demokratiska statsoch samhällsordningen är den bästa, förefaller det ursäktligt.

143 Rådhe gudh, iagh blijr icke kuke vall! Jo, tocke iagh och venta skall. Å, huru velan vendes om! Holfrödh, som var förra så from, Hon blifuer alla daghar verre: Hon vill nu blifua min hosbonde och herre. I förgår böria wij lijthz att täfla, Män hon slogh moth som alla dij knäfla Hon hafuer fått en galin sedh: Hon slåår alt så tröjan remnar vidh. Aller var hon dett förra wan, För än hon börja handla medh Dan. Först Holfrödh och iagh wij komme till samman, Håhå, då var glädie och mykin gamman! Iagh elskade henne, dett inghen troor, Mykitt mer en min kere mor. Iagh vett icke, huem migh kom der till: Iagh tenker wist, att iagh var will. Iagh sleckte hennes rygg i samma villan Hela natten rett endan emillan. Hå, leer icke så mykit der åth! Iagh menthe natten, din fåre flååth! Men, sedan Dan böria komma där, Allan vår kärleck uthsleckter ähr. Iagh troor, iagh mins rätt inghen dagh, Där iagh har icke fått 7 vedeträslagh. Iagh årkar inthz fattigh tagha emoth: Käppen ähr nu min trijdie foot. Iagh måster nu här j skoghen gåå Och sij, huar märanar vara måå. Migh tycker, iagh hörer en skälla här; Iagh täncker, dett vist vår Fiärnoss ähr. Fäår iagh man sij, huar Fiärnosan gåår, Snebaken och Sticklinghen jagh väll fåår. Hielp, vår herre! huadh ligger här? Wist vår nålegha fröleka thz ähr. En vngh kaar ligger der och medh; Huadh troo nu mon betydha dett?

Enligt Emil Bovin bör detta tremannarråd bestå av ett medicinalråd, en psykiater och en intern kliniker. Med dagens syn på steriliseringsverksamheten, och speciellt motiven (indikationerna), framstår ett antal vetenskapliga Don Quijoter som de faktiska hjältarna: Alfred Petrén, Bror Gadelius, Sam Clason, Israel Holmgren, Emil Bovin, Gunnar Dahlberg och ytterligare några som inte uttalat sig här. Medlemmar i Svenska Läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund hade möjlighet att yttra sig i båda sammanhangen. » Enligt Bovin är det så uppenbart att en icke-läkare fört pekpinnen vad gäller Befolkningskommissionens steriliseringsbetänkande. Där han på grund av den själsliga rubbningen för framtiden är ur stånd att handhava vårdnaden av sina barn. Sista diskussionen om sterilisering 1959 Steriliseringsfrågan debatterades inte särskilt ofta Även om man var medveten om att sinnesslöa i princip kunde få psykiskt friska barn ansåg man att de inte kunde fylla föräldrakallet och att de därför inte skulle få sätta barn till världen. Med 1941 års lagstiftning ökade antalet steriliseringar och nådde ett maximum under åren 1945-1948 för att sedan successivt sjunka till år 1956. Att i I Sällskapets remissvar tillstyrker man förslaget och har enbart synpunkter på säkerhetsaspekter o dyl. Man ansåg inte att de rashygieniska synpunkterna och strävandena var mogna för att omsättas i statliga aktioner av större räckvidd. Vill man sålunda ha en bild av läkarvetenskapens syn på steriliseringsfrågor under perioden 1920-1960 är Läkaresällskapets dokument av relevans att studera. Han framförde ihärdigt en naziinspirerad ideologi inom ramen för Sällskapets diskussioner. Två skäl för sterilisering Humanitära skäl Den 18 mars 1930 presenteras ett förslag till remissyttrande angående påtänkt lag om sterilisering. Central nämnd skulle besluta Intresserade läsare hänvisas till den samlade dokumentationen som publicerats i bokform [1]. Att sträva emot skulle, enligt Antoni, kunna uppfattas som Don Quijotiskt. Man beslutade vidare att med yttrandet bifoga en utskrift av den förda diskussionen. De verkliga hjältarna och andra

Klockringningen erinrar henne om det närmaste föremålet. Hon berättar den bortgångne Konungens uppbyggliga afsked, och beskrifver hans nya vistelse-ort: Högt öfver månans ring och middags-strålens näste, Och än de andra fem villfarand’ stjernors rad, Högt öfver alla de små natte-solars fäste, Der står en herrlig borg, en mäkta präktig stad. Tolf perle-portar, som ej nånsin blifva läste, Stå öppna städs för dem, som denna boning glad Få ärfva. Men här finns i staden intet tempel: Gud Sjelf är sinas der båd’ kyrka och exempel. En blank demante-mur, som jaspis och rubiner, Sapphirer och topas till all sin grundval har. Kring detta stora slott med sådan prydning skiner, Att solen mörknar mot den fägring, som så klar Af Gud Sjelf lyser fram; dess gata är helt finer, Af guld, hvars höga färg ej nånsin skifte tar. Kort sagdt: en dylik stad har aldrig någons öga Än sett; mans tankar ock ej nånsin gå så höga. De englar, Herrans här, som honom städs bistogo, Och förr om Kung och Thron och Krona höllo vård, Hans sälla själ de nu på sina armar togo, In i sin himlaborg, sin Kunga-Konungs gård: Der alle helige sin bror till mötes drogo; Och Gud ny krona der (dock ingaleds så hård, Som den hos oss han bar) uppå hans hufvud satte; För hvilkens åsyn sol och stjernorna bli matte. Svithiod eller Svea, nu liknande ”en högt bedröfvad enka, klädd i sorgeflor och kolsvart boy’”, målas i sina vanliga drägter och sitt förriga lynne sålunda: ”Hon plägat ömsa förr, med tvenne helgdags-kläder: Den ena är helt grön, af mjuka silket byggd; Derpå, invirkade i gull, stå många städer, Och kyrkor uti silf, och mången vacker bygd; Högst på det blanka bräm kringspelar Nordanväder, Bland berg och högväxt skog, af fruktbar art och dygd. Men kanten ses omkring upphöjd, i blått, borderad Med haf och tusen skepp, bland skär och klippor flera.

Forskningsläge och litteraturgenomgång Inför 100-årsfirandet av 1862 års kommunalförfattningar togs under ledning av Sven-Ulric Palme fram en jubileumsbok, där en rad författare försökte sammanfatta den kommunala utvecklingen under seklet som varit. Det första budet anno 1921 gick ut på att man skulle inrätta kommunalkontoret i den gamla fattiggården, nu tidsenligt omdöpt till ” vårdhemmet ”, men det föll på två saker, dels att arbetslöshetsexpeditionen redan inrymdes där och dels att man inte kunde lägga beslag på mer plats från de gamla och sjuka. I de flesta voteringar deltog färre än 50 röstägare, vilket motsvarade färre än var tjugonde i hela kommunen. Sveriges riksdag, band 9, Stockholm, 1937. Det ville han inte uppleva igen. Att analysera politisk kultur handlar om att förstå dessa vägval. Innan året 1908 var till ända hade den unge arbetaren Otto Lundin och några av hans kamrater lämnat Brödrahemmet för att bilda eget i kamp mot hela det kapitalistiska systemet, en strid som ingalunda gjorde halt vid frågan om Nylandshotellens utskänkning. Den utsedda medlingskommissionens möte med Wiklund blev dock resultatlöst – med följden att kommunen tog beslut om att inleda ett civilrättsligt åtal. Men kanske kände han ändå hur han höll på att ta sig vatten över huvudet? Det var kulmen på en djupgående irritation över sakernas tillstånd och avsett som en skarp markering mot Berglunds sätt att leda kommunen. Den viktigaste frågan under sent 1870-tal och tidigt 1880-tal gällde huruvida det skulle tillåtas ett lagligt försäljningsställe av brännvin i kommunen. 280 Diagram 3: Sammanlagda fyrktalets i Ytterlännäs fördelning på olika beskattningsgrunder 1863-1902, s. 80. 222 Ytterlännäs kommunarkiv, kn, D I, fyrktalslängd upprättad 1879. Många uppfattade det som ett problem att det gamla skolhuset låg i rotens utkant, vilket medförde onödigt långa skolvägar för barnen. Bodéns protest gällde således hur jordens intressen och rättigheter åsidosattes gentemot den allmänna fyrkens intressen. För att nå de unga behövde man ha med sig lärarkåren.

»Nej gubevars!» utropade hon, i det hon åter sjönk ner i stolen och började fäkta med båda händerna mot mig. »Tala aldrig om det! Det bry vi oss rent inte om. Den är obotelig. För jag har varit både hos Lasse i Ryd och hos Slöingesmedsan och hos Kungsbackakäringen och hos alla de andra doktarna, och de ha gett mig så många slags smörja och medusin så – ja, jag har då kostat på dessa usla benen för öfver fämti riksdaler, det vet jag då säkert – men lika styfbent är jag ändå, och det värker och molar i dem beständigt, och värst mot väderskifte, så jag får knappt nån baring. Men det fins ingen hjelp för det utom bara döden, det begriper jag då, så det bryr jag mig slätt inte om att kosta ut mer pängar på dem till smörja och medusin. Eljes så tror jag la, han kan ordinera, det tror jag visst, när han är doktare.» Under detta talet hade hon kraflat sig upp på golfvet och plockat fram kopp och fat ur skänken och hällde nu i kaffe åt mig. »Var så god och slå i grädde och tag socker och doppa en kaka! De ä både små och dåliga dessa köpekakorna, men jag kan inte baka några själf nu längre!» sade hon, i det hon åter makade sig till rätta i stolen. – »Nej,» vidtog hon sedan och såg halft skälmaktigt, halft pröfvande på mig, »det är inte om gikten, för det är allt om nånting annat, som jag ville snacka med honom. Jaja,» sade hon, när hon såg min frågande min, »han kan bestämdt inte gätta, hvad det är, om jag så lofte honom allt, hvad jag äger och har, fast det är la inte så vidlyftigt,» tillade hon försiktigt. »Hvad är det då?» sporde jag, naturligtvis helt nyfiken.

lika stor r a t t a t t leva livet, som ?lessa hadi., soin icke a1l.s arbetade, blev hon bemött nied haii och skrattsa1v.o.r. " Vi iiro ju födda till a t t arbeta jamnt och iillticl! into kunna vi b1iv.a något annat, oller göra cn omändring. a.v det ') bestående j, som varit i alla ticler) ', 1nena.de de, och s & gjorde de narr av heniics tal. Och h,on var ju e:llsnli.i mot dessa, sorn voro mariga och gamla i deii levande m.anlii.skoiliaskin.eii; därför voa.r d r t i.i:Iic s & ' underligt. om hon blev pessiinistis ' k. 0 - a, '. MORGONBRIS. ANNA SP.RRBINKEN Högsta gällande ranta. B &. Clruadad 1883:: STOCKHOLM. kvinnornas tentalsty relse:. Ordf.: Fru Anna Sterky, Barnhusg. T. Korre~p. sekr.: Fru Agda Ocitlund, UppImdsantan 61, 4 tr. A. T. Vwa ' 20 h6. 5 ' 1, proc. Sot.-dem. Euu a~betarhustru borde icke köpa, annan symaskin än Det var p % en stor koiif.ekti.on.sfabrik i Gö- teborg, soin Mary hamnat. H5ï: ~rlnetacle ett halvt hundratal kvin.nliga skriitldnre, ung3 och ganiia. om varandra .. Fabriken h:de, ocksom & r den yppersta i ' handeln; av största fullkomning och ger största valuta. s5 en miangd s. k. h.cmarbeterskor, soin för cn Vi bjuda fullaste garanti för. att de iisel lön nircistc sy dag och natt, sy för brinmed vårt firmamärke försedda maskiriade livet. '

This can evolve into a balancing act between the desire to be unique on the one hand and to be looked on as normal on the other (see Ambjörnsson, 2004). Här menar Jenkins att ett reflexivt identitetsarbete är något som är kännetecknande för människor i alla samhällen och tider (Jenkins, 2008:34, 201). Det är jättekul att höra att det låter så bra och det kommer från en själv … Det är liksom det som är så kul med att spela musik. De artister och dj:s som omnämns här kommer från Tyskland och Sverige, Danmark, England och Nederländerna samt i ett par fall från Italien och Polen. Jag kommer inte här att redogöra mer ingående för de två ytterligheterna, utan konstaterar att det numera inte, oavsett om man har ett psykologiskt eller ett samhällsvetenskapligt perspektiv, tycks vara särskilt problematiskt att inta en ståndpunkt som ligger någonstans mitt emellan, dvs. Jag sökte också information om artisterna och grupperna i svenska och engelska Wikipedia, samt i förekommande fall på artisternas / gruppernas egna hemsidor. Det visade sig dock att flera av dem, i synnerhet de som inte själva musicerade, inte delade detta synsätt utan gjorde tydliga distinktioner mellan olika former av musikaliskt deltagande. Det är också den slags musik som det anses vara ” normalt ” att lyssna på. Ur en synvinkel innebär alltså ett kompetent musikaliskt deltagande att, enkelt uttryckt, välja musik med självkännedom; ur en annan att inte bryta mot konventioner genom att ägna sig åt ” fel ” musik. Men det här med Idol, jag tror … man tar den chansen, man tar den risken själv. 13 För en mer uttömmande genomgång vad gäller historik och olika inriktningar se t.ex. Många skulle dock beskriva sig själva som ” allätare ”. (2000) beskriver hur de har använt musik som ett ” ’ nyckelhål ’ – en studerbar zon i en kulturell diskurs där mycket annat är svåråtkomligt och svårfångat ” (ibid.:15). Intervjuerna utformades i sin tur så att de kompletterade och följde upp sådant som framkom i såväl enkät som i gruppsamtal. Den musik som finns i telefoner och mp3-spelare kan, och måste, väljas, och kan alltså ses som ett konkret resultat av individens egna val. Skola A är en 7 – 9-skola belägen i centralorten i en kommun med mindre än 30 000 invånare.

Estrada, F. (1997): ” Ungdomsvåld: upptäckten av ett samhällsproblem. Boethius, U. 6 Enligt en SIFO mätning anser en klar majoritet av ” svenska folket ” att ” en stor del av brotts ligheten beror på invandrarna ” (SvD 980121). April / 1998, s. 185-194. Barnoch ungdomsdelegationen. Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem en sammanfattande diskussion 81 vi Kapitel 5 Skolvåldet: reaktion och utveckling 1. Inledning 85 2. Walsh, A. Därutöver visar statistik över ungdomar intagna på särskilda ungdomshem (ungdomsvårdsskolor) en tydlig minskning mellan 1970- och 1990-talet (SCB 1992:27). Offret har uppsökt sjukvård, tandläkare 4. En stabil utveckling av antalet ungdomsbrottslingar betyder dels att tillskottet till den generella trenden avmattats, dels att nyrekryteringen till den grupp av vuxna som ligger bakom en stor del av den traditionella brottsligheten åtminstone inte ökat under de senaste decennierna. Om det varit så att ungdoms-brottsligheten hade fortsatt att öka lika kraftigt (i absoluta tal) åren 1973-1994 som mellan 1950-1973 skulle antalet lagföringar bland 15-17 åringar varit mer än 50 per 1000 invånare. & Percy, A. En stor del av ökningen ligger på år 1997 då det anmäldes sex händelser. Mest framträdande är den kvantitativt stora och kvalitativt nya uppmärksamhet ungdomsvåldet fick sommaren 1986. During the 1990s, on the other hand, the number of minor offences reported by schools, exceeds the total number of reports made during the 1980s. Har våldsbrottslighet bland ungdom alltid stått i fokus för den offentliga uppmärksamheten? (1988): ” Ungdomskultur i Sverige ”, i Himmelstrand, U. Normalt slagsmål; Enstaka knytnävslag, enstaka spark mot kropp ej ansikte, 4. Skador på offret 1. De allvarliga händelserna uppvisar en klart minskad 32 För de allvarliga skadorna understiger förväntat värde 5 i en av cellerna.

I titelrollen — j a, ty tanten år verkligen bara en förklädd karl under fyra femtedelar af pjäsen! — firar herr Hirsch en succés de rire, som ej kan betecknas med lämpligare uttryck än pyramidal. Herr G. Bergström är också med, och att det betyder: skratta, veta vi af gammalt. För öfrigt en stor del af teaterns bästa krafter, som alla ryckas med till framgångsrika ansträngningar af den oemotståndliga ensemblen — båda herrarne Wagner, fröknarna Widell, Lindzén, fruarna Fornell o c h Olsson, hrr Olsson o c h Sternisall. S o m förpjäs gifves en liten spansk bagatell » Doktor Carrasco », äfven den ganska muntrande, där fröken Lindzén med ungdomligt bebag och hr Änder med lika ungdomlig oförskräckthet uppbära hufvudrollerna. Programmet inleddes med ett klassiskt nummer, nämligen Haydns stråkkvartett i a-dur, hvars vackra adagio var särskildt anslå- ende. Hr Aulin utförde violino c h hr Stenhammar, nyligen hemkommen från utlandet, pianostämman, båda på elt synnerligen förtjänstfullt sätt. Detta stycke väckte också det lifligaste bifallet, i det de båda exekutörerna jämte kompositören framropades ej mindre än tre gånger. Soaréns slutnummer utgjordes af Brahms ' stråkkvintett i g-dur med ett par ganska anslående satser, den andra o c h tredje. Intressantare o c h mera anslående kompositioner af Brahms hafva dock, enligt vår åsikt, utförts här. Af Sophie Linge. J a, Tildas den kan då tåla vid att se på, m e n min egen Heléne. » skäms jag då riktigt att visa för » Hur så, dadda, » sade jag, » du brukar eljes alltid göra verkliga mästerverk i den vägen. » » Jo, ser Heléne, en del af garnet blef så illa spunnet i vintras, men frun ville ändå, att det skulle användas till lakan ät folket, ty inte kunde en kasta bort det, förstås. Men om nu Heléne jämför Tildas och min väf, sä ska hon få se en så ' n skillnad det är.

Familjen skulle inte återvända. Det finns ingen anledning för er att stanna här när partiet kräver era tjänster i Budapest. " Hon satte sig på sängen och tog hans hand. grät ogenerat när han slog armarna om den där vedervärdiga kvinnan, och sedan fick Janos till sin häpnad se Eva Kaldy undergå en total förvandling, inte ifråga om karaktär men till utseendet. Och ni är skicklig med ord, mycket skicklig. " Jag skämdes när jag såg hur modig hon var. " Janos bryr sig inte om vad jag är, och jag bryr mig inte om vad han är. " För att jag litar på dig. Du kan komma i morgon. Vi vet inte vad som kommer att hända i framtiden, och någon kan minnas ord som uttalas obetänksamt i vredesmod. " Han lade märke till saker som gjorde honom osäker. Då så. Har han återvänt från skolan? " " Varför kom du inte idag? Hans avsikt hade varit att återvända genom linjerna och ta sig söderut till staden. Hur gammal var han? Han hade lärt sig att bemästra den för åratal sen. Han och Terez grälade förbittrat om henne, och under loppet av dessa åtta dagar slutade han att försöka vara artig mot henne, han röt, behandlade henne som luft eller svor när han kände att det skulle lätta på det undertryckta hat och raseri som jäste inom honom. När Janos kom ut ur Nickys rum nickade han artigt åt Leo. " Gå och lägg dig, mamma ", sa han raljant. " Vi stannar här. " " Svårare! " De hade inte gjort något orätt hon kände sig plötsligt lättad över att hon inte behövde möta Adam med någon skuld på samvetet men hon var fortfarande allt annat än förtjust vid tanken på att komma sent hem med Felix när de båda var lite berusade. Jag har gjort så gott jag kunde. Men på morgonen vände hans kumpaner under nattens rumlande stenhårda ansikten mot honom och sa: " Ni stannar här. " Jag tror dig inte! " " Men du sa ju nyss att du var lycklig. " " Går ni ofta ut med Lisette? Hon har ju en stor våning och gott om pengar ... " Han hejdade sig, insåg att Lisettes sätt att förtjäna pengar knappast kunde tilltala Hanna. De får tro vad de vill! " " Jag går tillbaka till henne. Deras stövlar till exempel och deras uniformer. Nej vänta. "

Hon arbetade på en konservfabrik därute och fick spader, så hon åkte hit igen. Jag visste hur man byggde sånadär grejer. När arbetsdagen är slut (16.25 i dag) lämnar han byggnaden. De skulle flyga till Paris och äta på McDonald ' s eftersom det vore très amusant (det var vad de skulle ange som skäl för alla sina vänner), och en tid skulle de vara lika lyckliga och excentriska som Scott och Zelda. Hon var rena dödvikten, och hon jämrade sig så hela tiden att hon inte hörde på vad han sa åt henne. Franklin log. Betty äter keso. " Varenda mänska har influensa. " Du överdriver. " " Ja, men jag är inte säker på när. Han ringer och säger att han är sjuk. Var fan ligger Eldorado? Hon blir yr och kan inte äta på en vecka. " Vi måste ta betalt för påfyllning ", säger servitrisen när hon dyker upp. Jag är lessen. " Jag var jäkligt tidigt ute. Hon skrev och bad honom om en björnskinnsmatta åt Rebecca och fick inget svar. " Bravo, grabben ", säger han. Jag tänkte säga till dig att vi kunde sälja det och att du kan välja nåt ställe där du skulle vilja bo. " " Jag vill inte förolämpa dig. " Pete, kanske nån av dina vänner som inte är så nära inpå hela problemet kan ge dig bättre råd än jag kan. " Just det ", säger Pete. Hans mor brukade ha vinteroch sommaröverkast på sängarna, vinteroch sommargardiner. " Jaså ", säger J.D. Till sist slutade han ringa, förvissad om att Oxen skulle svara. " Adjö ", säger han och går sin väg. Jag vet inte på vilket sätt hon kände honom. " En jul skickade han ett rådjurshuvud till henne. När han var tillsammans med henne. Hon hade långt brunt hår. Han vet att han har lite mer än trettio dollar. " Vad skulle jag vinna på att inte vara snäll mot dig? " " Jag vet inte ", säger Sam. " Vad var det värsta jag gjorde mot dig? " Jag skulle holka ur mitten på blomkålshuvudena med en kniv. Hon spelade dom hela tiden. In kommer detektiv O ' Hara, ut genom fönstret flyger Charlie. " Ja, då ses vi väl i morron ", säger han. " Jo.

När sedan J. V. Snellman begynte draga de praktiska konsekvenserna ur Åboromantikens läror, med det intresse till stöd, vilket redan begynt vakna även i de rent finska kretsarna, då först fann man, att det var fråga om realiteter: Snellman avsåg visserligen icke att i princip undantränga svenskan, utanFINSKA KULTURSTRÄVANDEN UNDER SENASTE HALVSEKEL 13 ville att det skulle vara ett språk, ined vilket de bildade i landet fortfarande borde vara väl förtrogna, allt medan finskan, skulle vara nationens språk och bärarinna av dess kultur, samt sålunda förhärskande också bland de bildade. Denna fordran blev grundläggande för det positiva arbetet, och den står kvar som dess lösen. Men de bittra polemiker den framkallade betonade också för första gången, att de finska strävandena kunde bliva farliga för svenskans envälde inom undervisning och administration, och en front mot dessa krav uppstod. Det var första gången en intellektuell svenskbetonad rörelse (svekomani) hos oss gav sig tillkänna: tidigare hade motståndet företrädesvis varit av byråkratisk art. Också här spelade naturligtvis traditionerna en mycket stor roll, och när man i de framförda yrkandena tyckte sig stå inför någonting helt främmande, så var det för att det finska språket ansågs omoget att användas som undervisningsoch tjänstespråk, innan ett långt arbete på dess utbildning försiggått. Å andra sidan insågo ju de förnuftigare, huru absurt det var att parterna i en rättegång fingo sina protokoll på ett språk, som de icke förstodo och att barn från finska hem icke fingo högre undervisning på sitt modersmål. Först 1858 kom den första finska lärdomsskolan till stånd, i början tvåspråkig, enligt Snellmans princip, men snart, efter påtryckning från pedagogiskt håll, enspråkig. Vid samma tid höjdes yrkandena på införandet av finskan vid domstolarna allt ivrigare, och två gånger besökte en bondedeputation i detta syfte kejsar Alexander II; han gav löften, vilka emellertid på grund av senatens i Helsingfors motstånd icke ledde till någonting, tills Snell-man 1868 utverkade ett administrativt språkreskript av innehåll, att finskan inom tjugu år skulle likställas med svenskan som officiellt språk i allt vad som omedelbart berörde den finska befolkningen i landet.

Allt måste bestämt hänga ihop på annat sätt än som folk sagt. Stryk bort Englands namn. Stryk bort alla landbeteckningar. Livet är psykiskt. Länderna äro psykiska. Ligga på olika psykiska plan och äro olika plågade av dogmerna. Ah, du pratar din förbannade goja. Här ha vi i alla fall ett skyltfönster. ha? vi ha ficklampa eller ska vi ingen Ska - JO, Pratar vi köper goja. en. sa du. Sånt begriper du inte gosse. T r o r du kanske att storgubbarna hitta på nägot annat än samma gamla England och Tyskland och landgräns och tullgräns och fan och hans mor. Och sådant ynglar av sig med ubåtar och sånt, begriper du väl. te, i vidaste och bästa bemärkelse, till vilket Medborgarskolan vill bidraga att göra sinn deltagare skickade. Ty det framgick av föredraget hur de kvinnofientliga rar som nu har vunnits i Tyskland säkerligen haft ett visst hemligt men bestämt gensvar i mycke: av den tyska kvinnovärldens - i varje f a l l en del av denna - inställning till utvecklingen. Hur en obetydlig kapitulation: in här, än där kanske för fem eller tio år sedan, får sina ödesdigra konsekvenser i det ögonblick, när de vanliga måtten förloras och katastrofen kommer. Kvinnofrigörelsen kan icke uppnås från en dag till en annan. mot tyngande traditioner. Kvinnorörelsen behöver sina verkstäder, där dess företrädare tränas och dugliggöras för sitt värv till samhällets tjänst. Kvinnorörelsen ... (Forts. fr. sid. Tre av Medborgarskolans lärare. Från höger till vänster: Rektor Hermelin, fru Manda Björling, fröken Ebba Holgersson. mer eller mindre erkända svagheter. Men när det kan samlas en sådan elittrupp, utvald genom det frivilliga intressets makt - direkt ur vardagens arbete - bland yrkeskvinnor, husmödrar och studerande från Söderhamn, Nora, Sundsvall eller Norrköping, och när man vidare betänker at: dessa kvinnor med stärkta krafter och ökade faktiska kunskaper skall återvända som föregångsarbetare till sina respektive verksamhetskretsar i alla Sveriges landskap - då får man faktiskt en känsla a v hoppfullhet, som mot bakgrunden av de svarta underrättelserna från andra Europas länder förenas med en icke mindre uttrycklig tacksamhet.

Största munterheten när de bläddrar i klippen och minns tillbaka väcker en förlust (!) De berättar att de spelade ute - hallar fanns inte - ofta i sträng kyla, vilket gjorde spelet svårare eftersom isen blev sträv. - det är rubriken » Örebros läkarlag bortsopat » som får dem att skratta riktigt gott. Men idrottsintresset sträcker sig också långt utanför curlingisen, vilket tagit sig uttryck i att Tore Rydman haft ett par » vaknätter » för att kunna följa OS i Nagano. Det var Sveriges första medalj i Nagano-OS och laget väckte ett väldigt stort intresse - inte minst var bevakningen i TV, radio och tidningar mycket omfattande. De träffas regelbundet bl a när de tillsammans med ett par vänner spelar bridge var fjortonde dag. Och engagemanget är det inget fel på: Tom Ahlgren Det borde resultera i att fler vill börja spela curling nu, hoppas de båda. - En underbar tid, konstaterar de samstämmigt.

»Välan då!» återtog magistern. »Lapp-Manel är visserligen ej kommen långt i lärdomsgraden, men har stora gåfvor, är mycket flitig och har äflats mycket med de lärda språken. Nu är frågan bara den, om alla äro ense om honom? Eller huru skole vi ens utröna, hvad som alla kunna enas om?» Den frågan löstes efter samråd på följande vis. Förslaget kungjordes från man till man ända bort till de yttersta. Och när menigheten öfverlagt en god stund, hissades ett stort lakan på en stång genom det babyloniska fängelsets takåslucka. Ett dånande ja med återfall i bergen höjdes nu af massan såsom det öfverenskomna tecknet, att Lapp-Manel var antagen till skiljedomare. Men härjämte kom en dyning längst bortifrån med ett viktigt tillägg, som undan för undan bars fram af instämmande munnar: skiljedomarn skulle först svära ed med hand på Skriften! För att öfverlägga härom återvände underhandlarne till doktor Görans ängsligt bidande gäster. Efter ett stridigt meningsutbyte i predikoämbetet om den edsform, som kunde brukas här, hämtades Emanuel raka vägen från skolhäktet, redan underrättad af äreborna Anna Beata om det viktiga förtroende han skulle bekläda. Icke utan förlägenhet trädde den torftige djäknen i skinnbeslagna hvardagskläder genom menige mans myllrande hop fram till bordet, som stod vid inkörsporten med den uppslagna Skriften i predikoämbetets och landtdagens samlade krets. Magister Georg trädde fram på motsatt sida, och sedan han upplyst hvarom fråga var, uppläste han det väl öfverlagda edsformuläret samt frågade Emanuel till, om han efter afläggandet af en sådan ed vore redobogen att gå till det förelagda verket, med tre ombudsmän som biträde å ömse sidor. Emanuel undrade ett ögonblick, om han ens kunde säga ifrån, när det kommit så långt. Han jakade och aflade därpå eden med hand på Skriften. Nu hade Svarte-Petter ännu en erinran att göra:

Peterson (1982: 146) menar vidare att begreppet marknad “ […] denotes the audience as it is identified and conceptualized by financial decision-makers within the culture industry ”. Vad skulle du säga är de viktigaste ” faktorerna ” som påverkar en webbplats form, innehåll och funktionalitet? (Webbmaster 1) – Det är den viktigaste kanalen på [lärosätet]. Tekniken innebär i korthet att webbsidor skapas dynamiskt och att informationen kan vara anpassad till enskilda individer, t.ex. i form av resultat på senaste tentamen. Startsidornas form och innehåll i siffror Tabellerna nedan visar en gradvis ökning av olika typer av interaktiva inslag. Webbplatserna är baserade på samma typ av teknik och lärosätena delar ofta lösningar med varandra, vilket leder till liknade tjänster och innehåll. The guidelines and recommendations span over a large field, ranging from levels of interactivity to accessibility guidelines, and compliance to web standards. o Andel av sidan som är olika former av grafiska element och utsmyckning? Instead, they assert that innovations do not have an inner logic or rationality that requires particular kinds of social change and that each invention develops within the context of economic and social relationships. Detta gör att man som besökare på dessa webbplatser kan ta del av ” intern ” information om man så skulle önska. Ramar gör det svårare för en webbläsare med talsyntes att hantera webbplatsen, det är svårare att ange bokmärken för enskilda dokument, för att bara nämna några problem. Med detta sagt skulle jag vilja fortsätta med tre begrepp i citatet ovan som är viktiga för avhandlingen. (Webbmaster 3) 5.4.2 VERVA och 24-timmarsmyndigheten I princip samtliga informanter nämner det som kallas 24timmarsmyndigheten och riktlinjer kring detta som en viktig påverkansfaktor. V VVi iik kkt ttig igiga 9. (Informationschef 1) Webbproduktion i praktiken Samma inställning har Webbsamordnare 3 som även säger att en återkommande diskussion man har med IT-avdelningen handlar om huruvida man ska använda en viss teknik eller inte. Siegel, D.

D & kvinspets), den manliga, världserfarna trygghet, med vilken han handskae med sina norna ha sin plats i ledet. figurer och bedömer, deras öden. Man. Jag vill se solen i ditt ansikte, nar lägger f r h sig boken med en känsla av jag nu gAr bort. Det skall bryta dödms att under nagra timmar ha lysanat till udd och ge mig grepp pA det, som komen man, som grundligt levat sig in i mer efter. stora förhlillanden, vars blick skildar Lägg din kind mot min och de späda djupt under människornas yta och eom armarna kring min hals. tolkar deras märkvärdiga göranden icke Det ar ljuvt med vårens andedräkt, utan en mild och allvarlig visdom. Nu knoppas alla blommor därute, det Algot Iluhe. blir vitt i backarna och dagern står eA vemodig och bli % utanför vårt. fönster. Min son, mitt hopp! MA din makt bli .ljus och sund, må du leva ditt eget liv och inte svika din mors minne! Av Bengt Lidforss. Tank att ha levat och sett framtiden växa fram inför ens ögon; A.-B. Framtidens förlag. Pris 2 kr. tänk att ha levat för att ge världen en Desea kalserier äro helt enkelt bland man l det roligaste man kan läsa. De äro Skulptur av Meuniw. ' Na turvet anskapliga kiwier. Del III. h mycket allmänbildande, lättfattliga, ehuru vetenskapliga, spirituella., mångsidiga. [ntet bibliotek bör sakna nigon av delarna, och den enskilde boksamlaren bör, 5bsolut bestå sig med åtminstone någon iv dem. Ty av Lidforss angenäma metod att undervisa lär man sig nagot,) ch till dessa uppsatser måste man kanna behov att Bterkomma. A sid. 5 ' 0.10 Btergivas utdrag ur de olika uppsatserna, vilka nog bättre an en längre recension komma att locka till inköp av boken. Man kan ej känna sig tillfredaställd med brottstycken; man maste taga del av det vetenskapliga sammm' ianget. Jr " Natur vetenskapliga kåserier ", del III. Ur Jungfrufödsel. Det behöver naturligtvis icke på- pekas, att.

Det glittrar, det frasar kring och underligt klinga psalmens altarbord, ord om andens ledning och heligt mål vid detta snöda prål. Och tanken rycker sig knappast lös från grannlåt, spetsar och silkespös, då talet ljuder om stundens vikt om kärlek, trohet och plikt. Man tager buketten ur brudens hand, ljuft svällda knoppar med myrten ibland, — ur söndrad handske ett finger sträcks mot bojan, som gyllne räcks. fSIpIda född, domslut. hår edda genom kvinnliga glasögon måste, föreställer jag mig, en del manliga åskådningssätt förefalla i hög grad besynnerliga och otillfredsställande. I många fall torde kvinnlig och manlig uppfattning vara hardt när omöjliga att sammanjämka. I intet fall bör det emellertid kunna skada, att man söker utröna, hvari olikheten besticker sig. Låt oss ta koketteriet! Hvad kvinnorna tänka därom, behöfver ej utvecklas för Iduns publik. Männen äro, som bekant, särskildt i sina hjärteangelägenheter, ganska egensinniga och oemottagliga för skäl och föreställningar. D e förälska sig tvärt emot välvilliga råd och anvisningar ofta i föremål, om hvilka hela den kvinnliga bekantkretsen utbrister: » Kan någon begripa, hvad han har sett för märkvärdigt hos henne! » Å andra sidan händer det icke sällan, att riktiga mönsterflickor, riktiga små underverk af sedesamhet och god uppfostran, uppfostrarinnornas favoriter, få sitta vackert där de sitta, medan herrarne på friarestråten gå dem vördnadsfullt förbi. Det ena som det andra må anses ledsamt och ländande männen till föga berömmelse. Värre är, att förhållandet synes ohjälpligt. Mannen är och blir ytlig i sin uppfattning vis ä vis det motsatta könet, så länge han drömmer sig kärlekens lycka som det härligaste i lifvet och kärleken till sin natursida lyder naturlagar och ej moraliska inflytanden. Den unge mannen, som fattar tycke för en ung flicka, attraheras i de flesta fall — han må inse det själf eller ej — mindre af hennes förträffliga egenskaper som människa än af hennes just på hans individualitet anslå- ende egenskaper som kvinna. Det är kvinnan, ej den feminina människan, som i första hand förtjusar honom.

På tro och lofven: så sade han – med af rörelse vibrerande stämma. Och Torsten fick nedsatt sedebetyg för den terminen – en fasansfull historia för honom, ty han var som sagdt af en god och aktningsvärd familj, som lång tid efter betraktade honom som ett svart eller åtminstone något spräckligt får. Medan vi andra, som otaliga gånger om våra lärare hade begagnat ord som man förgäfves söker i Svenska akademiens ordlista och som jag inte skall återge emedan Bonnier nog inte vill trycka dem, fingo stora A i uppförande och strålade som små hvita, oskyldiga lamm. DET REGNAR och regnar. Jag tänker på framfarna tider, och skuggor ur det förgångna hålla mig sällskap.

Han ville se utvecklingen af historien. Men då satte de sig till ett envist motstånd. Men huru skulle detta kunna tillgå, då ingen ordning eller lydnad fanns bland de modlösa knektarne? Sannerligen fanns det icke däri en utsikt att lyckas. Och behöfver du någon hjälp sedan, kan du uppsöka mig. Kruse ryckte till, då han förnam ljudet af hans röst. – Men det är ej nog med olyckan och fångenskapen, ers majestät. – Nej, det tycks icke vara någon. På eftermiddagen fick han syn på några stugor. Nere vid stranden kunde de se de svenska batterierna och på andra sidan floden kunde de ryska skönjas. Och ingen wodka. – Friskt mod! Skrik och jämmerrop från kvinnornas sida. Knappt hade polackarna hunnit öfver bron förrän denna, som på förhand var belagd med halm, antändes och inom få ögonblick stod i ljus låga. Dmitri aflägsnade sig. Till deras ytterliga häpnad sprang denna upp och den kyliga nattluften strömmade dem till mötes. – Ja, det skall gudarne veta. Och sedan går allt framåt, alltjämt tills nu. Återvänd i stället till edra gårdar. – Ja, nu går jag ned i kajutan och tar mig en bit mat. Och resultatet några småstrider utan betydelse. – Ja, den är verkligen bruten. Från sträfva mansröster, blandade med kvinnfolkets gnällande stämmor, ljöd psalmen genom kyrkans hvalf. Som vid skenet af en blixt drog hela hans lif och allt hvad han tänkt om deras framtida lycka förbi honom. Föga folk syntes till, mest kvinnor och gamla gubbar. Betjänten högg i. Kungen hade sändt en officer inåt Siebenburgen för att upplåna penningar, och man afvaktade hans återkomst. – Just därför? Raska tag. Men så var också Lisbeth en rasande söt flicka. – Åhja. Inga krigsrörelser kunde företagas, man måste stanna där man var och fira julhelgen. – Jaså, är det någon, som gjort sig skyldig till någon förseelse och har sändt er som sin böneman. – Håll käft, slyna! Han gick ifrån Buss och närmade sig Ibrahim och Kruse mumlande: – Bullret du. Svartsjuka. Där stänkte kungen vatten i hans ansikte och försökte på allt sätt återväcka honom till medvetande.

Konsuln hade småningom blifvit förargad öfver sin egen sentimentalitet. Hans ena mungipa drogs ned till ett kallt och föraktfullt löje; han stötte till revolvern med foten, så att den for långt in under soffan, och gick utan ett ord.

Möjlighet men inget krav Peter Lindvall tar själv upp exemplet med att det förekommit att vårdcentraler varit nära kollaps på grund av uppslitande konflikter, vantrivsel och andra bekymmer. Jag är också övertygad om att avdelningen för allmänmedicin vid Göteborgs universitet kan spela en viktig roll i det arbetet. Det kan t ex handla om geriatriker, invärtesmedicinare eller barnläkare. däremot vill de försäkra sig om att sådana specialister då också vidareutbildar sig med siktet inställt på att bli allmänmedicinare. Det är bra att författarna, som också är lärare vid avdelningen för allmänmedicin vid Göteborgs universitet, i sak inte har några invändningar mot förslaget - En konstruktiv debatt om vårt förslag är precis det vi vill ha. Jag är övertygad om att flertalet av de läkare som valt att arbeta ensamma på sina mottagningar gör ett mycket engagerat och bra jobb. Och vart vänder sig patienten när deras ensamläkare inte orkar på grund av » vantrivsel eller andra bekymmer «? Frågan om enläkarmottagningar Fortbildning för andra än allmänläkare Tillsammans med en rad andra åtgärder kommer detta att skapa större trygghet, tillgänglighet och kontinuitet. Vad nämnden arbetar för är att samverkan ska ske på ett planmässigt och formaliserat sätt. I samma nummer (7 / 01, sidan 721) efterlyser Meta Wiborgh, SFAM, en översyn av de dispensregler som infördes under husläkartiden. En bärande idé i nämndens plan är att alla göteborgare ska erbjudas att lista sig hos en läkare. Planen har just varit ute på en remissomgång, vilket resulterat i genomarbetade och viktiga synpunkter från många tunga remissinstanser. Vi kommer att med Primärvården i Göteborg ta upp frågan om fortbildning för andra specialister än allmänläkare. Därför är det också bra att debatten förs i Läkartidningen. Dispenserna infördes för att ge andra specialister än allmänmedicinare möjlighet att fungera som fast läkarkontakt. I Läkartidningen 9 / 01 (sidorna 997-8) drar Peter Lindvall, allmänläkare i Göteborg, en lans för enläkarmottagningar. Alla ska kunna lista sig hos en läkare Även jag skulle välkomna en översyn av dessa regler, men jag vänder mig mot tolkningen att Hälsooch sjukvårdsnämnden i Göteborg på något sätt förordar lagbrott. Mot den bakgrunden har nämnden förespråkat att göteborgarna ska kunna lista sig hos en läkare som har, vad man kan kalla, en » primärvårdsnära « specialitet.

Häri stöddes hon ifrigt af sin man, som alltid varit en af kvinEli jämförelse. En stockholmsläkare skrifnans varmaste förespråkare så inom som utom ver: » Sedan mer än ett år tillbaka använder jag i stortinget, särskildt v i d alla tillfällen då det min praktik och till dagligt bruk i hemmet » Antisepgällt hennes rösträtt, kommunal eller politisk. tisk AZYMOL » och har funnit att detta preparat så- När nu den norska kvinnan i fjor fick som gurgelvatten och till tvättning och omslag på kommunal rösträtt, då hade makarne Qvam sår o. a. tillfälliga yttre skador är af stort värde den glädjen, att det var deras dotters, läkasamt att ingen af de i handeln förekommande af ren Louise Qvams motion, som gick igenom mig försökta aseptinsorter ens tillnärmelsevis kuni stortinget. na komma i jämförelse med Antiseptisk Azymol. » Under kampen för rösträtten var fru Qvam Till hudens förskönande och vård en af de ledande i den grupp medlemmar i Kvindestemmeretsforeningen, som utträdde för är utan gensägelse F. Paulfs prisbelönta att bilda en n y rösträttsförening med fasthålBALSAM-TVÅL den bästa och angenämaste. lande af föreningens ursprungliga program Den innehåller de för huden mest välgwande — lika rösträtt för kvinna som för man. balsamer. 50MATOSE Erkändt bästa = = = = = = = = = = eningen tog fart öfver hela landet. Snart sagdt på hvarje ort finns en lokallänk i den stora kedjan af rösträttsintresserade kvinnor. De räknas nu i mångfaldiga hundradetal, och deras fordran på äfven politisk rösträtt torde antagligen blifva hörd af den lagstiftande församlingen inom en ej allt för aflägsen framtid. Fru Qvams sällsynt stora organisatoriska och administrativa förmåga har visat sig, förutom i nyss nämnda förening, äfven i Norske Kvinders Sanitetsforening, hvilken äfven är spridd öfver hela landet och räknar några tusen medlemmar. Dess ändamål är att utbilda sjuksköterskor, att anskaffa all slags sjukmaterial för krig och fred o c h att tillskynda mångsidig hjälp vid större landsolyckor.

Då Petrus såg honom, sade han till Jesum: Herre, hvad skall då denne? Sade Jesus till honom: Om jag ville att han skulle blifva, tilldess jag kommer, hvad kommer det dig vid? Följ du mig. Då gick ett tal ut ibland bröderna: Denne Lärjungen dör icke. Och Jesus sade icke till honom: Han dör icke; utan, om jag ville, att han skulle blifva tilldess jag kommer, hvad kommer det dig vid? Denne är den Lärjungen, som vittnar härom, och den detta skrifvit hafver; och vi vete, att hans vittnesbörd är sant. Äro ock mång annor ting, som Jesus gjorde, hvilka, om de det ena med det andra skrefvos, tror jag att verlden skulle icke kunna begripa de böcker, som skrifvas skulle. Amen. Tillförene hafver jag talat, min gode Theophile, om allt det Jesus begynte både göra och lära; Intill den dagen han upptagen vardt, sedan han Apostlomen, som han utvalt hade, genom den Helga Anda, hade gifvit befallning; Hvilkom han ock efter sin pino betedde sig lefvandes, med mångahanda bevisning, då han lät sig se af dem i fyratio dagar, och talade med dem om Guds rike. Och då han hade församlat dem, böd han dem, att de icke skulle gå utaf Jerusalem, utan förbida Fadrens löfte, der I af hört hafven ([sade han]) af mig. Ty Johannes döpte i vatten; men I skolen döpte varda i dem Helga Anda, icke många dagar härefter. Då de nu församlade voro, frågade de honom, sägande: Herre, skall du i denna tiden upprätta igen Israels rike? Då sade han till dem: Det hörer icke eder till att veta tid och stund, som Fadren hafver satt i sine magt; Men I skolen undfå dens Helga Andas kraft, som öfver eder komma skall; och skolen vara min vittne i Jerusalem, och i hela Judeen och Samarien, och ([sedan]) intill jordenes ända. Och när han detta sagt hade, vardt han i deras åsyn upptagen; och en sky tog honom bort utaf deras syn.

Torsten såg där äfven en annan dyrbarhet, som han fann mycket värd att äga; det var den duk, som låg på konungens bord. Den var smyckad med guldränder, och tolf de yppersta ädelstenar strålade därpå. Då föll det Torsten in, att han nog kunde sätta sin lit till den lycka, som följde hans konung, Olof Tryggvason. Och när han såg, att hallens herre ärnade draga den kostbara ringen på sin arm, sprang han fram och tog den ifrån honom, medan han med den andra handen ryckte till sig duken, så att all maten rullade i golfvet. Därefter rusade han på dörren, men sin krumstaf glömde han kvar därinne. Nu vardt ett rasande tumult. Männen hastade ut och satte efter Torsten. När han såg, att de kunde hinna upp honom, sade han: »Om du är så god, konung Olof, som min förtröstan till dig är stor, så stå mig bi.» Så rask blef han då i loppet, att de ej hunno upp honom, förr än han var nära den ström, hvarur han nyss kommit. Där stannade han, och sedan de slagit ring omkring honom, värjde han sig tappert, och han fällde till jorden en otalig mängd troll. Då kom hans kamrat fram till stället och återgaf honom den kvarglömda stafven; hvarpå de båda döko ned i strömmen och kommo tillbaka till samma kulle, hvarom vi förut talat. Solen stod då i väster. Pilten, kastade genom en glugg in sin staf i kullen och därefter den säck, som han fyllt med föda från trollens hall. Och Torsten lämnade äfven sin staf ifrån sig. Därefter lopp den skallige gossen in i högen; men Torsten stannade utanför vid gluggöppningen. Därinne såg han två kvinnor. Den ena väfde gudväf; den andra vaggade ett barn. »Hvarför dröjer han, Bjalve, broder din?» frågade denna. »Icke har han varit min följeslagare i dag», svarade pilten. »Hvem har då farit på den andra krumstafven?» »Det har Torsten den hushöge,» återtog han, »konung Olofs hirdman. Han bragte oss i stor vånda, ty nere i underjorden ryckte han till sig

För individuella program gäller skyldigheten enligt första stycket bara om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen. Skolskjuts 35 § Elever i gymnasiesärskola med enskild huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet. Elevens hemkommun ska ombesörja att skolskjuts anordnas enligt första stycket. Kommunen är dock inte skyldig att anordna skolskjuts om organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Urval 36 § Om det inte finns plats för alla sökande till en utbildning i en fristående skola, ska urvalet göras på grunder som Statens skolinspektion godkänner. Insyn 37 § Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i verksamheten. 19 kap. Utbildning på program i gymnasiesärskolan Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - utbildningarnas utformning och innehåll (2-26 §§), - dokumentation av genomförd gymnasiesärskoleutbildning (27 §), - ansökan, mottagande och fullföljande av utbildningen (28-33 §§), - utbildning på program vid en gymnasiesärskola med offentlig huvudman (34-44 §§), och - utbildning på program vid en fristående gymnasiesärskola (45- 48 §§). Utbildningarnas utformning och innehåll De nationella programmen 2 § Vilka de nationella programmen är framgår av bilaga 4. Vidare ska det ingå ämnen som ger programmet dess karaktär. Det ska också finnas individuellt val. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om ämnen och individuellt val i gymnasiesärskolan. 4 § För de elever på nationella program som ska erbjudas modersmålsundervisning ska modersmål finnas som ämne. Programmål 5 § För varje nationellt program ska det finnas programmål. Nationella inriktningar och särskilda varianter 6 § Inom de nationella programmen får det finnas inriktningar som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. 7 § Inriktningarna är nationella. Regeringen får meddela föreskrifter om vilka nationella inriktningar som ska finnas. 8 § Inom de nationella programmen får det finnas särskilda varianter som börjar det första, andra, tredje eller fjärde läsåret. Statens skolverk prövar frågor om godkännande av sådana varianter. 9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om nationella inriktningar och särskilda varianter. Gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan

Följden häraf vardt, att man formligen sammangaddade sig mot Birger Elfman, emedan denne så samvetsgrannt skötte sin syssla, att han omöjliggjorde det bedrägeri, som dittills systematiskt föröfvats i tämligen stor skala. FYRTIOFÖRSTA KAPITLET. – Det kan inte hin gissa sig till hvad du ä ’ ute i för ärenden om dagarne. Men hon visste en medmenniskas lif i fara Förr hade du ju alltid när som helst tid att komma till mig. Jag kunde hos honom inte märka ett spår af sorg öfver, att barnet dött. Sannerligen tror jag inte, att ni helst åter skulle velat afvisa mig. Här sänkte den talande rösten, så att Maria ej kunde förstå hacs ord, men dessa måste i alla fall ha varit mycket smickrande för Rosalie, eftersom denna svarade: Tror du, nosiga näbbgädda, att John Brusén låter ostraffadt förödmjuka sig på detta sätt? frågade denne. Då sökte hon naturligtvis mitt sällskap, bara för att komma i tillfälle att pumpa mig. – Och hur har herr Elfman då tänkt använda den? Han måste finna en utväg ur denna iråkade förlägenhet. – Utsparkad? Så nätt och smakfullt allt är! Och han arbetade med god framgång, tack vare sin goda vilja och sitt goda hufvud. Ofta lemnade modern, då hon gick ut i staden för att stanna borta kanske halfva, om ej hela dagen, en slant till ett visst kvantum mjölk åt den lilla. Ett utrop af smärta undslapp flickan. – Ja, det gjorde jag i största välmening, försäkrade kocken. Bäst, att hon kommer, precis som hon är; gerna för mig i negligé, ty det är brådtom. Med allt annat än vänskapliga känslor mumlade han: Du har i hemlighet hållit med flickan och underblåst hennes trots mot mig. Han insåg nu, att han haft en mycket skef uppfattning om deras förståndsgåfvor och själslif. frågade hon ifrigt. – Jo, det är den lättaste sak i verlden. Måtte nu bara det der badet ha betagit honom lusten att komma hit igen! Men då ska ’ jag se ut som folk, det kan fröken ge sig attan på. Jag har för länge sedan ledsnat på det göra ’ t, och för resten anstränger det mina ögon alltför mycket att läsa en massa kråkfötter.

De sprän­ gas under gny och brak i småstycken, malais till .stoft, till intet. När stor­ men mot kvällen stillnar och dynin­ gen rullar in mot stranden, ligger den väldiga sjön isfri. Verket är fullbordat. Vinterns sista fäste er­ övrat; och taget. Stormen har spelat upp den fäst­ liga ouvertyren till vårens underbara sagospel sam så starkt talar till bar­ nasinnet: vinden skall blåsa varm, träden knoppas, vitsipporna avlösa hästhoven och blåsippan, nere på stallgården skola de guldgula kyck­ lingarne springa omkring, fruktträ­ den skola överböljas med blommor, stararne flytta in i sina bon, grå­ gässen med utsträckta halsar segla genom luften, läckan sjunga i skyn, bäcka.rne sorla i skogen, vågorna slå mot ' stranden. Varje dag skall kom­ ma med nya under, med nya märk­ liga upplevelser med 1 allt detta som när vi, gamla vordna, drömma oss tillbaka i livet kommer barndomsti­ den att synas så underbar, så rik, så lycklig och oförglömlig. Crayon. " Den Den korta berättelsen är icke en sammanträngd novell utan något all­ deles apart. Den utvecklar sig inte som romanen och novellen inför lä­ sarens ögon — den kulminerar! Den är som ett enaktsdraima, eller en enaktskomedi. Den ger ett människo­ öde, sammanprässat i ett enda ögon­ blick, själva det avgörande ögon­ blicket, Den är som en blomster­ knopp, vilken just springer ut i en praktfull blomma, skön eller giftig, eller som en raket vilken natt höjd­ punkten och nu mot bakgrunden av nattens mörker spränges i en eldkorta berättelserT * Vem shrtver den. ARADE DAMER! COKES G IV. Qöte bor g Saluhallen 21 — 23 förstklassiga Charkuterivaror rekommenderas. Annonspris: Textsida 25 öre pr mm. » sista sidan 20 öre pr mm. Längre annonsering rabatt. Utkommer varje söndag. Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF. För annonsoch ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG. Redaktion och expedition: Magasinsgatan 12, Göteborg. Helår Kr. Prenumerationspris: år Kr.

I ett statsfinansiellt trängt läge blir dessa krav särskilt starka. Under perioden 2005 – 2007 finns svaga kopplingar mellan fusk och arbetslösa, invandrare och barnfamiljer, men framför allt kan en starkare koppling nu observeras mellan fusk och sjukskrivna. Detta argument är mycket centralt för politiska diskussioner om åtgärder mot överutnyttjande, och i en diskursiv bemärkelse är det också ett uttryck för en upplösning av den ekvivalenskedja som utgjort en central förutsättning för konstruerandet av fuskproblemet sedan 90-talets mitt. Under den sista perioden har dock detta förändrats: 2005 – 2007 är temat lika stort som vissa enskilda programformer, och i vissa fall till och med större. Under perioder starkt präglade av ekonomiska diskurser, där fuskets problem huvudsakligen definieras som finanspolitiskt, har en bredare konsensus omkring problemets allvar organiserats förhållandevis enkelt. Genom de analyser som befinner sig inom denna dimension kommer framför allt konstruktioner av vissa samhällsgrupper som fuskare att studeras. The culture of control: Crime and social order in contemporary society. I citatet nedan kritiserar en representant för socialdemokraterna regeringens framställningar av fuskets karaktär och omfattning: Anf. Även om bidragsfusk delvis förefaller vara tydligare kopplat till diskussioner omkring programorienterade förhållanden, snarare än mottagarorienterade, tyder dessa förhållanden på att de bredare genomslaget för fuskdiskussioner också är kopplat till ett ökat synliggörande av vissa mottagargrupper. Fram till och med första kvartalet 2000 minskar återigen uppmärksamheten. 158 Nyliberala diskurser i en socialdemokratisk kontext i en socialdemokratisk kontext I detta avslutande avsnitt ska de övergripande förändringsprocesser som har observerats i den här avhandlingen diskuteras med utgångspunkt diskursteoretiskt influerade resonemang och resultat från tidigare analyser av nyliberal socialpolitik. Fusk och missbruk i bidragssystemen utgör därför betydande hot mot välfärdsstaten. This part of the dissertation focuses on the ways in which discourse on benefit fraud in different sectors of society relate to each other, how these relationships change over time, and how these changes in turn relate to changes within the welfare system. Intervjuer har genomförts med fyra personer. Av de analyser som genomförts i det här arbetet framstår denna dimension av bidragsfusk som förhållandevis osynlig i nyhetsrapportering före regeringsskiftet 2006.

Ingen dålig reklam. " Vad var hans plikt mot denna sorgsna, sällsamma själ utan några vänner, om nu det värsta skulle inträffa? Vad i helvete skulle det där betyda? I likhet med Five-O höll dom sig tätt intill latinos under blocktiden. Dom skrek om att dessa svarta Freaknikfestare var ohyfsade, högljudda, bråkiga och fräcka, att dom söp sig avskyvärt fulla och skräpade ner gatorna och urinerade på (vitt) folks gräsmattor, att dom korkade igen gator och gallerior och kostade (de vita) affärsidkarna miljoner dollar, ja tillochmed att de förde ett sånt oväsen att noshörningarnas känsliga parningsvanor i Grant Parks zoo blev störda. Å andra sidan, om han vägrade tänk om han då förlorade Turpmtine, förlorade allt han hade, inklusive sitt hus på Buckland Road blev utplånad! " Ska jag vara helt uppriktig ", sa Peepgass, " så bryr jag mig inte så värst mycket om hur det går med Charlie och Charlies plantage. När pausen blivit lagom laddad sa Fleet: " För ni och jag, vi känner ... PASTOR ISAAC BLAKEY! " " Javisst. " Springande steg ... någon flåsade, kippade efter luft för att få fram orden: " Hörru Corky ... Cliff ... Jesus Kristus ... Nån måste hjälpa Morrie ... Det hade han totalt glömt bort! Hela tiden höll han utkik efter människor som kanske tittade på honom och tänkte ... eller sa ...: " Den där stora skiten med allt sitt skrävel och sina egoistiska planer, nu är det slut med honom! Han ville inte visa The Wiz vilket behov han hade av en drink hur hans kropp krävde den! Och innan hon vet ordet av så är hon i den jävelns sängkammare. " Presskonferensen är över, raring ", sa hon. Så jag går å träffar Faireek Fanon. Att han omöjligt kan tro att Fareek är skyldig till nånting sånt som man smutsar ner honom med nu, och så vidare, och så vidare. " " Var inte orolig ", sa Conrad. Om Faireek Fanon faktiskt har gjort de där som alla pratar om?

Då nu Hilda tycktes ha något så särskildt att meddela honom: hvem vet, kanske det gällde romanen? Tänk, om hon ville stiga ned från sin höga tron och göra Torsten till medarbetare. Hilda var femton år. Torsten bara tolf. Men Torsten hade varit i stan i skolan och fått läsa mängder af indianböcker. Nog skulle de kunna samarbeta. Han kunde ju ta till fantasiens prärier och och fylla dem myllrande fulla med rödskinn, med tappra nybyggare, brinnande farmer och vilda svindlande ridter. Och han hade läst sin]. O. Åberg också. Hilda ville be. Men be, det måste hon. Ty han kände sig litet förfördelad af systern. Han hade en dag fått en liten bok med hvita blad uppe hos bokbindarn, som gjort den af restpapper. Det var just i det taget, som Hilda anförtrott honom om sin roman. Där satt nu Torsten i en berså — och den lilla boken lockade med alla sina hvita, oskrifna blad. Inte kunde han rå för, att han m å s t e skrifva. Blyertspennan kom fram, och det blef följande historia: en rik, grym bondefader, en ädel dotter, en fattig, god soldafpojke. Kärleken vaknar mellan den fattige pojken och den rika bonddottern. Den grymma fadern skiljer de älskande åt. Tårar, afgrunder af kval. Snapphanekrig. Den rika gården brinner. Far och dofter föras bort. Den fattige soldatpojken ställer sig i spetsen för en trupp af redliga, tappra, svenska krigare, som uppsöka snapphanarna i deras håla, ringar in dem och far dem till fånga just då de hålla på att skjuta brinnande pilar genom den rike, nu litet slaknade bondefadern. Stor sluttablå i bengalisk belysning med de återförenade älskande och den ångrande, välsignande fadern. Där fantasien och J. O. Åberg trufit för Torsten hade han lagt till en del blyertsteckningar. Ty rita " gubbar ", det var det roligaste han visste. Denna bok hade emellertid Hilda råkat få fatt på, och hon hade i slutet klottrat in sin rätt beska kritik. Torsten hade hittat boken, läst kritiken och blivit blodröd af blygsel öfver att någon hade fått syn på hans berättelse.

Vi påstod felaktigt att ca 250 kr tillkommer fondalternativet efter förslag från centralstyrelsen. En annan nyhet är de så kallade coxiberna (Vioxx och Celebra) mot inflammationssjukdomar i rörelseorganen. Det är en bensodiazepin som har biverkningar i form av betydande risker för beroende och användning i berusningssyfte. Socialstyrelsen har tittat särskilt på förskrivningen av psykofarmaka till barn och ungdomar, en förskrivning som ökat under hela 1990-talet. Försäljningen av dem har på mycket kort tid ökat kraftigt. - Den tendensen tillsammans med den ökade förskrivningen av antidepressiva medel till ungdomar bör ses som en signal om att insatser behöver diskuteras för att förebygga psykisk ohälsa i gruppen, kommenterar Nina Rehnqvist, överdirektör vid Socialstyrelsen. Däremot finns det indikationer på att självrapporterad psykisk ohälsa ökar i vissa tonårsgrupper. Kostnaderna har sedan i fjol ökat för alla grupper av läkemedel utom för hudläkemedel och mediciner för sjukdomar i andningsorganen. Ytterligare ett sätt är att utveckla nationella modeller som kan ge stöd för prioriteringar mellan olika behandlingsalternativ i vården. Unga kvinnor får mer antidepressiva mediciner än unga män. red Kraftig ökning av antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar Nya mediciner bidrar starkt till stigande läkemedelskostnader Det framgår av rapporten » Läkemedel i användning - förändringar och tendenser ». - För att motverka allt högre läkemedelskostnader behövs en förstärkning av den producentobundna läkemedelsinformationen. - Det är anmärkningsvärt att detta läkemedel fortfarande skrivs ut till yngre personer, säger Nina Rehnqvist.

embetet. Rentemestaren sade sig aldrig willia någon inspection hafwa öfwer Communitetet, om honom en spijsmestare okunnigt påtrugat warder. 4. Inkommo 2:ne nobiles, Laurenti#; Styltenhielm* emoot den äldre Joh. Landz­ bergh, klagandes att Landzberg honom tillfogade en stor skinff i aftonsongen i sundagz, i det han förehölt honom stolz dören när han kom, och icke slapp dher in ehuruwel han altijdh dher stått hafwer så wel som Landzbergh, hwar medh nu Styltenhielm klagar att honom icke föruntes kyrkiofred för Landzbergs otijdigheet i den måtton. 2:do. Skedde sådant i hela församblingenes närwaru. 3:00. Förargades iag icke ringa der af, i det iag samma dag gick till herrans natthwardh hwilket iag bad honom icke giöra. Eliest halp hans dreng att hålla dören till för migh. Landzbergh swarade: Styltenhielm hafwer tagit sigh före att komma altijdh sist i kyrkian på det han må behålla fremsta rummet, det wij icke kunne taga till godo som äldre ähre, uthan wele att hwar tager sine rum såsom dhe komma. Således giorde han denne gång och så. 2:do. Ähre så många förr i den stool att flere icke fåå rum. 3: tio icke tillfogade iagh honom någon orätt medh ordh eller gerningar, uthan allena lade armen öfwer stolz dören och sade, i fåå rum i den andre stolea 4:10. Nekar att hafwa hört honom tala om förargelse den dag han gick till Herrans nattward, innan han kom i den andre stolen, eliest war iag i bonde kyrkian under höghmässan, och wiste intet af att han war till H. nattward. Lagerquist inkom och wittnade. När Styltenhielm kom i kyrkian och stegh till

I Maximiani keysara daghum / war een man j nichomedia mæktogher och riker heeth dioscorus / Han war een hedhninge oc dyrkadhe afgudh / Han hafdhe ena dotter dyghdelika oc ærlika xv ara gambla ok kalladhis barbara / Hænna fadher læt gøra eeth høgt torn oc lykte hona ther inne at hon skulde ey aff mannom sees for hænna wænlek skuld oc fæghrind / Mange store herra beddos hona til hustru / Hon war ey æn døpt / tho throdhe hon oppa wan herra ihesum christum / Hænna fadher foor lankt borth j landit sit ærande Oc mædhan wardh barbara hem j sino torne døpt / Hon gig ther æpter j torneo oc screff korsins tekn j stenstolpa mz sinom finger / oc stenane blotnadho som annat wax / oc korsins mærke syntis ther æn j dagh / Hon slo sins fadhers afgudh giordh aff gul oc sølfwer all sunder / j stykke som j torneno waro nær henne Nokot ther æpter kom henna fadher heem / oc wardh thes til radha at han wilde sina dotter manne gifwa / Han gig een dagh j tornit

Och ändock fanns det stunder, då han klart och stilla fattade diktningen som en värld för sig och förstod dem, som sutto på tinnarna af templet, ägde sig själfva, voro nog, hade nog, starka, fria, glada som gudar. Dem bekymrade det föga, att allt var ett i tusen bitar sönderrifvet Gudsbref, som aldrig kunde hopsättas. Han älskade denna frihetens värld. Men han kunde icke stanna där. Det förvända, det grymma, det orättvisa tog honom med hull och hår, ned måste han, ned till jorden, där man slogs och blödde. En dag på våren såg han i boklådsfönstret en nyutkommen roman af en känd yngre författare. Boken hade bebådats men ännu icke hunnit anmälas. Hoffberg köpte den och satte sig i Humlegården att läsa. För en diktare är det ofta en spännande känsla att öppna en ny modern bok. Han halft fruktar, halft hoppas att igenfinna sitt eget jag. Gör han det, så blir det en orolig förnimmelse af att icke hafva sagt det själf, att mer väntas, mer är i annalkande utifrån af det han och ingen annan skulle gifva. Och det drifver honom till skrifbordet i nervöst alstringsbegär. Gör han det icke, så grips han af en kylande, sammansnörande, egendomlig tomhet, som stode han inför ett hemlighetsfullt område, slutet för honom, kanske rikare, kanske med större möjligheter än hans. Och för ett ögonblick vämjes han vid att skrifva, han går ut och går, går fort med långa steg, går för att återvinna sig själf. När Ernst Hoffberg slutat sin bok, var det svart för hans ögon. Han hade läst i ett sträck i den mjuka vårluften, i lukten från knopparna och myllan, med starkt solsken på hjässan. Omkring honom svärmade människorna som yrhöns, trippade på, vände om, skrattade utåt esplanaderna, tittade upp i den blå himmelen. Han började mekaniskt gå och gå. En stor smärta drog genom hans hjärta, så stor att den uppsög alla små och stora begär, alla stridiga, lifsglittrande rörelser och blef i sin kraftiga äkthet till ett moget beslut.

Visserligen ar grefvinnan Martini den romerska rostrattsforeningens ordforande, och ingen .ma tro, att icke denna insiktsfulla, energiskt anlagda och djupt kannande personlighet ar sa skarpt deciderad som nagon i fraga om kvinnororelsens oafvisligaste kraf. Men ack, de ' fysiska krafterna racka icke till att utfora det denna eldsjal skulle vilja satta i verket, ty grefvinnan ' Martini ar sjuklig och icke langre ung, och det blir darfor vice ordforanden, den unga docenten i juridik, hvilken utit star som representanten for den lilla men tappert stridande falangen. Hennes namn ar det, som standigt kommer p i lappen, nar det talas i kvinnosak, ingen dithorande fraga blir i ' pressen namnd utan att det med detsamma heter: hvad sager professoressa Labriola om det? Teresa Labriola ar ocksa liffullheten personifierad och racker darfor till for mer an en sida af det myckna, som tarfvar andring for kvinnorna har i varlden. Det ar om ett nytt omrade, dit hennes reformifrande verksamhet strackt sig, som har nu skulle sagas nagra ord. Den senaste tiden har det i Italien talats mycket om grofva missforhallanden i kvinnofangelserna. Jag vet ej, om det ar dessa svarbevisliga handelser, som kommit Teresa Labriola att tanka pa de kvinnliga fangarnas villkor. Svarbevisliga aro dessa desto mer, som de bokstafligen doljas af en klosteraktig hemlighetsfullhet. Saval dessa fangelser som kvinnliga forbattringsanstalter sta namligen med endast ett undantag, det stora straffarbetsfangelset i Perugia, icke direkt under staten. Denna har engagerat nunneordnar sasom mellanhander: de straffade och de unga, som domas till tvangsuppfostran, aro ett slags pensionarer i. nunnornas vald. I Montelatefangelset i Rom ar visserligen nyligen tillsatt en lekmannainspektor, men annars ar allt vid det gamla. " Det ar denna urgamla ensidighet, " sager signorina Labri~la, " som gor att vi maste tanka p i kvinnorna i fangelserna, p2 de helt unga ' flickor, som vaxa upp inom reformatoriernas tjocka murar.

Han tänkte på sin första anblick av henne kvällen innan då hon hade demonstrerat sin skrämmande makt på den eldflammande platån, och genast förnummit att bland de nattliga besökandena från Ortelga så var han den i vars hjärta den outtalade hemligheten låg förborgad. Var härbärgerades han? " De sov påklädda på golvet, som ju var oundvikligt, och Tuginda fann sig tåligt i smuts och obekvämlighet, och till och med i ohyran som inte lämnade dem i fred. " Beh ' vs inte stå ' t tjänst. " Folk tycker om dig. " Och inte till Ortelga heller, för hon vet att de skulle döda henne där. Men också i detta utmattade tillstånd fick dem deras passionerade tro på Shardiks ödesbestämmelse att vackla, att ragla, att linka vidare. Nej, han såg inget. " Nej ", svarade pojken. Du också, Sheldra. " När pojkarna hade sprungit sin väg vände han sig till Kelderek: " Din store tjockskalle! " För närvarande. " Det förstår jag. När Shardik blir bra kommer de att behövas för sången. " " Du kan dricka här, Shara lilla. Han nickade allvarligt och hon vände sig utan ett ord om och gick före honom. Hon vacklade under tyngden av ett barn som hon höll i famnen. Han kunde antingen vapenlös krypa ut i skogen och svälta tills soldaterna träffade på honom, eller också stanna där han var och avvakta Gensheds åtgärder när dagen grydde. " Ja, herre. " frågade hon. Han sade dämpat: " Som förhållandena är borde du gå med dem. " " Ortelga. Han väntade och medan han väntade insåg han att han visserligen inte visste vart han skulle gå men att detta inte betydde något. " Det är för hennes skull som jag inte har gett upp ", sade han. Det är i min yrsel jag kan se det. " Vilken är kraften? " " Man blir trött på att höra dem gasta och skrika ", sade Genshed. " Du är ju inte något barn och jag visste inte om han tänkte göra det eller ej. " Jag ska tala klarspråk. Jag sålde min kropp en gång för tre ägg och ett glas vin. Han var klädd i en nött lädertunik och bar en smidig armslång käpp. Yeldashay-armén kom in i Zeray dagen efter du hade gått.

Vi måste också följa konsekvenserna för fortbildningen av den nya överenskommelsen mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen. Vid samtliga medicinska fakulteter pågår idag ett förändringsarbete för att modernisera utbildningen. Dock måste huvudmännen tillskjuta betydande resurser för att utbildningen även skall få den kvantitet som erfordras. Genom utbildningsboken för AT-läkare samt genom att införa SPUR-inspektioner för AT-utbildningen på samma sätt som för ST, finns ett instrument för att stärka kvaliteten på AT-utbildningen. De närmaste uppgifterna för förbundet är att utveckla modeller för dokumentation och uppföljning av fortbildningen samt att mer resurser avsätts från huvudmännen för fortbildning. Den breda förankringen kring utbildningsfrågorna inom specialitetsföreningarna, samt den nya överenskommelsen mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen, gör att förutsättningarna nu är mycket goda för att få en kvalitativt mycket bra vidareutbildning. Genom en rad initiativ av bl a Läkarförbundet har på senare tid en förbättring skett av villkoren för vidareoch fortbildning, exempelvis genom införandet av SPUR-inspektioner och uppbyggnaden av IPULS. Genom Läkarförbundets studierektorskonferenser ges studierektorerna möjlighet att två gånger per år samlas kring aktuella frågor. Grundutbildningen - det första steget i det livslånga lärandet - befinner sig i en spännande brytningstid. ST-tjänstgöringen har redan tidigare genomgått stora förändringar. Det är därför mycket angeläget att de sjukhus och de kliniker som har AT-läkare aktivt tar initiativ till SPUR-inspektioner. Det är utomordentligt angeläget att vi själva stödjer institutet genom att låta alla kurser som vi själva arrangerar eller beställer kvalitetsgranskas via IPULS. Genom regelbundna träffar med fakultetsledningarna vid de olika universiteten följer och påverkar Läkarförbundet kontinuerligt utvecklingen inom detta område. Av ovanstående kan man dra slutsatsen att det händer mycket på utbildningsområdet som berör samtliga läkare, oavsett var de befinner sig i det livslånga lärandet. Det är därför av yttersta vikt med ett resurstillskott för att tillräckligt med kurser skall kunna genomföras. Det kanske enskilt viktigaste instrumentet för vidareutbildningen, såväl kvalitativt som kvantitativt, är inrättandet av IPULS. Ett stort arbete sker här i specialitetsföreningar och yrkesföreningar. Läkarförbundet arbetar för att AT-provet utvecklas och delvis ersätts av moment kontinuerligt under AT-tjänstgöringen. Läkaryrket är unikt på många sätt, inte minst när det gäller kraven att ständigt uppdatera och utveckla sina kunskaper och färdigheter. Det är också mycket viktigt med positiv feedback - som en del i detta finns » Årets handledare «.

– Tviflar du på att dessa pängar äro ärligt åtkomna? Och i utbrottet af sin första förbittring hade han i sinnet, att genast ställa Mercedes till räkenskap, ja, till och med en blodig räkenskap emedan hon sårat och kränkt honom i hans heligaste rättigheter och i hans dyraste känslor. – Både för dig och två till. När en tio minuter eller närmare en kvart förflutit, reste sig Borgman och sade: – Jag är visserligen beredd att stånda till svars för denna min förseelse, som ni dock själf framtvingadt. – Det blir som jag sagdt. Hufvudet var obetäckt; och äfven under lugnare sinnesförfattning än som var för handen, skulle Gloschner ej kunnat urskilja, om det var den aflidnes drag eller Borgmans ansikte, som stelt blickade honom till mötes från den hvita skep naden. utropade Mats Det är Mrs Jackson, som Europeerna undvika emellertid detta skyddsmedel på grund af dess afskyvärda stank. Som en annan i sällskapet, fotografen, hvilken jag omnämt, just roade sig med att knäppa af några vyer från passet, hvilka han sedermera sålt jämte andra till däraf intresserade guldgräfvare såsom minnen från färderna i dessa arktiska regioner, kom han äfven att afbilda scenen af våra förförsök att få lif i vår kamrat Se första bilden, jag visat. – Inte på mig, svarade Mats sanningsenligt. – Jag kan tro det. – Säg snarare en och en tredjedel, inföll Judit med ett tonfall, som vittnade om att hon icke var rädd. Och att hon var frånvarande kunde någorlunda bidraga till att Mats under denna tête-à-tête med hennes man såg sig i stånd till att behärska den förlägenhet, som därunder gång på gång hotade att öfverdraga hans kinder med en förrädisk rodnad; icke som Mats i verkligheten hade något att rodna för, men som dock hans oskuldsfulla och oförderfvade sinne tyckte, att man borde rodna åt. Det luktar svedt om dig! – Inte? Ty därigenom bli biljettprisen icke allt för vansinniga. Det extravaganta i hennes uppträdande minskades icke af, att det hängde en blossande tobakspipa mellan hennes välformade, sinligt krökta läppar. – Från Örsjö.

»Kittlar det inte?» sa’ Karin till sist. »Nää.» »Du är dum!» Så satte hon ut de röda läpparna i en tut och sa’: »Kittla du nu!» Sten drog ett par fumliga drag med strået över de varmröda bågarna. Då började Karin att skratta mycket värre än nyss, skrattade, så de blå ögonen dimmade sig som sjö, när morgonsol faller. »Vad skrattar du nu åt?» sa’ Sten än missmodigare. »Du är allt riktigt dum, du Sten!» Då förstod han med ens, hur en gosse skulle kittla ett par flickläppar, som ställa sig »i tut»! Då var han aderton och hon sexton år. När Sten den dagen kom tillbaka till stugan i fattigfärg, skrattade han så det klang. Gamla Pär och hans hustru, tröttkörda arbetshjon och så lika bergen omkring dem, att man ibland inte kunde skilja dem åt — sågo båda i häpnad upp från arbetet. Båda grundade över vad de hört, men först dagen därpå kom sig Pär för att säga: »Du skratta i går du, Sten?» Sten förstod nog frågan, men han teg. Knyta samman vad de hört med något visst kunde inte föräldrarna, men de gömde på Stens skratt ändå, gömde på det som om de hade hört undret av göksång mitt i vintern. Vad kunde de där två barnen, Karin och Sten, göra annat än bli fästefolk? De hade ju växt varann närmare tum efter tum, långt innan de kände varann. Torparpojkens försök att komma upp till henne, »rika Hans flicka», hade svårt roat Karin. Ja, hon hade till och med skaffat sig en egen tidräkning från de försöken. »Det hände, när pojken var vid tallen:det hände, när pojken rullade nedöver och slog sig så hårt. » O.s.v. Allt det där blev steg i kärlekens trappa. Men Karin visste att om Sten nu kom till gårds som friare, så skulle han bli kastad ut av dörren lik en hund. Rika Hans var nämligen inte bara rik, utan också lett högfärdig.

Däremot kan man hävda att aristokratin på Island, på samma sätt som den frankiska aristokratin, både omorganiserades och formerades för att klara av de nya maktförhållandena. En lokal hjälte skapades.122 Axel Kristinssons tolkningar av islänningasagornas kontextualitet är övertygande och har betydelse för denna undersöknings analys av andra genrer. Enligt Björn Lárussons undersökning fanns det 67 gårdar som översteg 60 h.71 Det var bara en bråkdel av dessa som ämbetsmännen ägde såvitt vi kan se av källorna. Således bodde jarlen Gissur på gårdar som ofta omnämns i Sturlunga saga, liksom även Sturla Þórðarson, Hrafn Oddsson och Þorvarður Þórarinsson. Denna oförutsägbarhet måste rimligen ha påverkat den isländska aristokratin och dess möjligheter till maktkonsolidering under perioden. Därefter kommer han in på hur lagmännen har skött sig �������������������� och påpekar att hövdingarna visserligen inte alltid kom överens men att samtliga i alla fall var trogna kungen. With the kingship a new political system emerged with new law books Járnsíða (1271 – 1273) and Jónsbók (1281). Lagsagomannen hjälpte inte till och hänsköt de flesta mål till biskopens dom och till andra som han valde ut. Enfield Lock 1992, s. Tabell över gårdar på Island Taxeringsvärde Antal gårdar Andel av det totala antalet gårdar i procent Totalt värde av gårdar Andel av det totala värdet i procent 1 – 12 h. Rapporter til det nordiske historikermøde i København 9 – 12 August. Jarðabók Árna Magnússonar og Páls Vídalíns Bd I – XIII. Kung Håkon VI Magnusson började regera Norge 1355 (regeringstid 1355 – 1380) men hans far kung Magnus fortsatte regera skatteländerna tills han blev fängslad år 1365.

På kvällarna fick Elena lära sig hur man tillredde tjocka, invecklade stuvningar och stekte fisk eller kött kryddat med lök och paprika: hon hade köpt en ungersk kokbok och överflyttade stegvis uppgiften att lära sig recepten på Elena, som var mycket ivrig att få hjälpa till. Han trodde inte på vad som sagts. " För att dina ögon skulle bli röda och fula och förgråtna, så att du skulle slippa arbeta i morgon ...? Men det var kanske inte Ardis det var kanske den där andra kvinnan, Olivia Larkin. Tre år senare, hemma i Detroit, bläddrade Jack i ett nummer av tidskriften The Nation på någons kontor på rättshjälpsbyrån ... och fick se namnet Hurley, ett namn som slungades upp mot hans ögon. " Hur gick det sen med din pappa då? " Hela ansiktet svullnade upp på mej sen ... " Svartmuskig hy med några bärliknande finnar i pannan. Elena såg en suddig bild av sig själv, eller av någon som liknade henne, i en mattslipad spegel i närheten: huvudet stelt högburet med det blonda håret som ett moln av metalltrådar omkring. Om han hade väntat, förnuftigt, klokt och förståndigt, om han hade väntat till kvällen och om, om han hade gömt sig i buskarna utanför huset, om han hade skjutit ur mörkret in i ett upplyst hus, fyrat av de där fem kulorna i Neal Stehlins kropp ... Man måste acceptera den, andas in den i lungorna, för annars kunde man inte leva. " Nej tack ", sa Leo. Du är arg för nånting annat ... Honom, din klient ... honom bryr du dig egentligen inte om. " Jag vet inte vilken det var. Han kastade en blick på Rachel men kunde inte tolka hennes min: hon lyssnade på den knubbiga, söta svarta kvinnan som satt bredvid henne och nickade eftertryckligt. " Men han känner inte mig. Det gick inte.

IPUN 1908 ILLUSTRERAD TIDNING FÖR KVINNAN OCH H E M M E T UNDER MEDVERKAN AF ALFHILD AGRELL, MARIKA STJERNSTEDT-CEDERSTROM, SIGRID ELMBLAD, LAURA FITINGHOFF, MARIE LOUISE GAGNER, JANE GERNANDT-CLAINE, ELISABETH KUYLENSTIERNA-WENSTER, SELMA LAGERLÖF, FRIDA LANDSORT, GURLI LINDER, ULLA LINDER, ELLEN LUNDBERG, F. NYBLOM, HELENA NYBLOM, MARIA RIECK-MULLER, ANNA MARIA ROOS, MATHILDA ROOS, MÄRTA STARNBERG, HILMA SÖDERBERG, ANNA WAHLENBERG, ELIN WAGNER, RUBEN G:SON BERG, HENNING BERGER, BO BERGMAN, TORE BLANCHE, DANIEL FALLSTRÖM, GUSTAF AF GEIJERSTAM, STEN GRANLUND, E. WALTER HULPHERS, OLOF HÖGBERG, ERNST HÖGMAN, HARALD JACOBSON, GUSTAF LINDQVIST (MARI MIHI), NILS WILHELM LUNDH, ERNST LUNDQUIST, HENNING VON MELSTED, KG. OSSIAN-NILSSON, GEORG NORDENSVAN, VILHÄLM NORDIN, LUDVIG NORDSTRÖM, FREDRIK NYCANDER, OLOF PALME, BIRGER SCHÖLDSTRÖM, OSCAR STJERNE, E. N. SÖDERBERG, GUSTAF ULLMAN, FREDRIK VETTERLUND, N. P. ÖDMAN, ANDERS ÖSTERLING M. FL. UTOIFVEN AF JOHAN NORDLING

» V j U l e j, ingen af dem vill stanna i hemmet, tlfiUt » det vet jag bestämdt, » säger den med tre döttrar begåfvade enklingen » I kupéen »; men han uppgifver ingen orsak till en så vrång vilja hos sina barn. Han låter oss däremot se, att han ej är säker på fötterna i ekonomiskt hänseende, och att döttrarna därför torde blifva tvungna till att bidraga till familjens underhåll. Under sådana förhållanden kunde det j u synas, som om fadern borde med tillfredställelse tänka och tala om döttrarnas beslut att gå ut i lifvet och förtjäna uppehället åt sig och honom; men tänka vi närmare på saken, så finna vi, att han hade grundade skäl till sitt vemod. Han inser nämligen först och främst, att hos oss det sammanlagda beloppet af tre i verk, bolag eller inrättningar strängt arbetande kvinnors afiöning ej går upp till hälften af den summa, som gifves åt män inom samma arbetsfält, och detta ofta som ersättning åt mannen, för det han där ser på, medan kvinnorna arbeta. Här stå vi åter vid samma mörka punkt, som i en föregående uppsats påpekades. Kvinnan har ännu ej lärt sig inse, att det vi kalla staten, samhället, folket, är en lefvande organism, i hvilken ej den ena lemmen eller det ena sinnet kan misshandlas och skadas, utan att hela samhällskroppen äfven lider och skadas därvid. Fadern » I kupéen » inser, att alla hans tre döttrar skola nöja sig med de lägre platserna i » försäkringsbolagen?, fastän de, utan tvifvel, långt bättre än han, landtbrukaren, tillegnat sig de kunskaper, som kräfvas för äfven de högre posterna därstä- des. Och dock skulle han, fadern, kunnat * Denna uppsats ansluter sig till en i n; r 4G för i fjor införd artikel, benämnd » / kupéen », en dialog i kvinnofrågan, hvilket vi nämna för våra nytillträdda prenumeranter. ' IDUN 1890 göra anspråk på en direktörsplats, medan andre mäns döttrar skötte allt arbetet för honom. Men han saknade naturligtvis alla andra relationer, än hvad som stod honom till buds genom mannen till en hustru, som nödtorftigt försörjde honom och barnen.

Så börjar han åter vandra, och hon kryper ned under skärmtaket. Han behöfver ej tala med henne, det är glädje nog att hafva honom hemma igen efter endast två års skilsmässa. Han var dömd att vara borta i tjugufyra. Hon hade ej väntat att få se honom mer. Men nu har kungen gett honom nåd. Ty kungen är en god man. Om han endast finge vara så god, som han ville. Bosco går fram öfver däcket och frågar matroserna om de ej se guldskyn där framme vid horisonten. »Det är Palermo,» säga sjömännen. »Det sväfvar alltid en sådan ljussky öfver det om natten.» Det kan ej vara något, som angår honom. Han vill sätta sig in i att ingenting är gjordt för honom. Han kan ju ej begära, att alla människor på en gång skola hafva blifvit socialister. Men om en stund tänker han: »Det måtte dock vara något ovanligt på färde. Alla matroserna samla sig framme i fören.» »Palermo brinner,» säga sjömännen. Se, det kunde det ju också vara. — Det är därför att han lidit så förfärligt, som han väntar, att det skulle gjorts något för honom. Men så se sjömännen eldarna på bergen. Det kan ej vara eldsvåda. Det måtte vara en helgonfest. De fråga hvarandra hvad dagen heter. Han försöker också tro, att det är något sådant. Han frågar sin mor om det är festdag. De hafva så många af dem. De komma allt närmare. Det dånande festbruset från den stora staden kommer dem till mötes. »Hela Palermo sjunger och spelar i denna natt,» säger en. »Det måtte ha kommit telegram om en seger i Afrika,» säger en annan. Ingen har en tanke på att det kan vara för hans skull. Han går och ställer sig i aktern för att ingenting se. Han vill ej gäcka sig själf med förhoppningar. Skulle hela Palermo illuminera för en fattig socialist? Så kommer hans mor och hämtar honom. »Stå ej där! Kom och se på Palermo! Det måtte vara en konung, som kommer dit i dag. Kom och se på Palermo!» Han tänker efter. Nej, han tror ej, att någon konung gästar Sicilien just nu. Men han kan ju ej våga tro, då ingen annan, icke ens hans mor

– Kära Ellen, sade Ingrid öfverraskad af denna hastiga manöver, – du vet icke, hvad du gör. Friherren täckes förlåta henne eller rättare mig, ty jag har ej vant henne vid verldens vanliga later, utan låtit henne arta sig efter naturen! – Hvarför behöfver han förlåta oss? frågade Ellen med oförställd undran. – Jag behöfver det ej heller, sade Adolf lifligt och fattade Ellens hand, – ty med denna kyss har du beseglat vårt syskonförbund, Ellen. Förstår du hvad jag menar? Jag vill vara dig en kär broder, och du skall vara såsom min syster. – Ack, så lyckligt, utbrast Ellen med strålande ögon, – jag får då åter en bror i stället för den, som du så ofta begråtit, moder Och då stannar du väl nu hos oss och blir här alltid? – Nej, svarade Adolf leende, – det kan jag icke, men jag lofvar att ofta komma hit till din mor och dig. Är du nöjd dermed? – Jag måste väl, eftersom du icke kan annorledes. – Nådig herre, sade nu Ingrid allvarligt, – jag känner er sinnesart och förlitar mig derpå. Och derför säger jag till er, hvad jag aldrig trodde att jag skulle säga till en yngling af er börd: kom till mig och min dotter, då ni känner er hågad dertill! Det var nu tid för Adolf att återvända till Signildsborg. Han tryckte Ingrids hand, tillhviskade henne några ord om förtröstan till framtiden, kysste Ellen på pannan och anträdde sin återfärd efter hästen, som med honom delat icke blott den förflutna nattens äfventyr, utan äfven den kloka Ingrids gästfrihet och omvårdnad. Men Ellens ögon följde honom genom det lilla fönstret, tilldess häst och släda försvunnit bakom granarne vid vägen. Gästgifvargården.

Och Gudh sadhe til honom, Jagh är then alzmechtighe Gudh, war fruchtsam och föröka tigh, folk och folks skarar skola komma vthaff tigh och Konungar skola komma vthaff tina lender, Och thet landet som iagh Abraham och Jsaac giffuit haffuer, skal iagh giffua tigh, och skal thet giffua tinne sädh effter tigh. Och så foor Gudh vp jfrå honom, jfrå thet rwmet ther han medh honom talat hadhe. Men Jacob reeste vp en steenwård, på thet rwmet ther han medh honom talat hadhe, och giööt drickoffer ther vppå, och begiööt honom medh olio. Och Jacob kalladhe thet rwmet ther Gudh hadhe talat medh honom BethEl. Och han foor jfrå BethEl, och som än nu itt litit stycke wägs war til Ephrath, tå födde Rahel, och födzlan war henne swår. Men tå thet wardt henne så swårt j födzlonne sadhe iordgumman til henne, Fruchta tigh icke, För ty thenna sonen skalt tu ock haffua. Men tå siälen vthgick at hon döö moste, kalladhe hon honom BenOnj, Men hans fadher kalladhe honom BenJamin. Så dödde Rahel, och wardt begraffuen widh wäghen til Ephrath som nu heter BethLehem. Och Jacob reeste vp en wård offuer hennes graaff, thersammestadz är Rahels graaffwård än j dagh. Och Jsrael foor vth, och sloogh vp itt tiäll på hijnsidhon widh thet tornet Eder.

När hans teaterstycke Die Ritter von der Tafelrunde uruppfördes i mars 1989 var det ingen bland åskådarna som undgick att uppfatta de – då fortfarande – mycket kätterska jämförelserna mellan rådlösa gralsriddare och de åldriga politbyråmedlemmarna kring kommunistpartiets runda bord. Än mer obekymrat excentrisk är den ” performance poetry ” som Andreas Neumeister och Marcel Hartges presenterar i antologin Poetry.Slam! Långt mindre provocerande är i så fall Delius när han i Die Birnen von Ribbeck (1991) berättar om hur det kunde gå till när gränsbommarna mot öst slagits upp för gott och de rika västkusinerna ” Wessis ” med videokameror, glänsande bilar och hög musik, drar in som en gräshoppssvärm till ” Ossis ” i den lilla slumrande staden Ribbeck. Boken gick visserligen ut i åtta upplagor redan under första tre veckorna, men kritiken var för den skull – eller kanske just därför – inte nådig: ” Alltför glest har han vävt sitt stoff, snarare välment än välgjort ”, framhöll t.ex. Neue Zürcher Zeitung.65 Litterärt och estetiskt sågs boken på många håll som torftig och ” utan konstnärlig gestaltning ” .66 Just därför får den sägas vara ett gott exempel på Sebalds ovan anförda tes om att det tyska lidandet inte varit och 13 uppenbarligen fortfarande inte är tillåtet att estetiseras i Tyskland, inte ens av landets senaste nobelpristagare i litteratur. 20 1 En utmärkt bibliografi över litteraturen kring den tyska återföreningen är Wende-Literatur. Det var därför inte förvånande att diskussionerna kring vad man skulle kunna kalla Stasi-syndromet, ” den fortskridande intoxikationen av samhället ... ‘ likförgiftningen ’ av DDR ” 17 flammade upp med stor häftighet när arkiven öppnades och obehagliga sanningar började sippra ut om vilka östtyska författare som samarbetat med den östtyska säkerhetstjänsten. Från att antingen ha varit ett socialrealistiskt instrument för regimen eller ett med känsligt öra avlyssnat medium för subtil systemkritik och tabuöverträdelse blev böckerna plötsligt nu ” bara böcker ”. 72 Helmut Böttiger, ” Manches Wort war ein Altersfleck ”, Aufgerissen.

som gått in i hemarbeterskeyrket och ligaste som finns det intressantaste som där förvärva sitt bröd icke bara utfinns, det gudomligaste som finns ja. är förunderligt, att lidandet måste rangeras från de arbetslösa bomullsd6 se vi också tingens underfullhet och ta ett gastgrepp bröstet, när spinnerskornas grupp och mista sitt handlingarnas djupa ödesbestämdhet, inte anden får luft Alltid hämmar det och v i se människornas leenden och tisig att förneka anden. När han storunderstöd utan också förlora sin yrkesskicklighet i s % hög grad att de rar &. an den eviga tiden uppenbarar sig. mar och sliter. säga vi kanske att del är Vi vilja ingen annans tjänare vara än bara en storm i ett vattenglas eller att ha ytterst små utsikter alt åter Id anställning i sitt egentliga yrke. Delta den eviga tidens! det är bara in sinnenas svallning, åstadgav mycket större inkomst i regel än Vi vilja intet annat utforska än det kommen kanske av en vårlig vind. det arbete som de betraktade som eviga livets uppenbarelser! Som om en storm i ett kargt mänskoVi vilja intet annat vara än eviga vandliv vore någonting » bara »! Som om tillfälligt men som av omständigheter. varom de voro okunniga. blev rare på den ändlösa vägen. den inte just där bleve till öde! permanent. Och hur kan del vara någonting förMiss Bondfield tror att delta är en gång händer det, att vi komringande att andens storm stigit ur namanöver för att bereda män tillfälle ma till ett förklaringsberg. Och i turens? att få platser sam på detta sätt b l i morgonljus, när tillvarons innersta blotLivet II förmer I " formerna. Stortar sig en smula, då undfå. vi kraft att mens kraft mätes inte med del rums gränlediga. Hon tror icke på att depressionen inom bomullsindustrien kan fortsätta. Det är, som ginge direkt till ser, där den verkar. förklara den, ty då skulle de manliga våra hjärtan en visshet v i behöva. En När skola människorna lära sig. att naarbetarna behandlas på samma sätt nödvändighet griper om oss och samlar turen inte är något främmande, inte " dsom de kvinnliga, vilket icke är förvårt splittrade väsen. got ligt för mänskor att se ned på eller hållandet.

Detta sammanföll med krav från vänster på en demokratisering av samhällslivet, något som bemöttes från värdekonservativt håll med argumentet att man borde iaktta stor försiktighet beträffande sådana reformer. I mars 1896, när den publicistiska kampanjen ännu var på planeringsstadiet, hade tidningen på ledarplats klargjort att utgivningen av Det sköna Jämtland skulle bli ” det praktfullast illustrerade blad, som någon Svensk tidning hittills utgifvit ” .332 Som om inte detta räckte – det påkostade verket skulle inte bara spridas i Sverige och Skandinavien, utan också i andra delar av Europa och i Amerika. Han skriver, att med ” freden i Brömsebro 1645 vardt landet slutligen en svensk provins och har så allt sedan varit. In the Jämtland of the wide panoramas, if anywhere, a man could learn to know himself as a citizen of society. Detta är viktigt att poängtera och kan något komplettera den bild som Anders Ekström ger i sin studie av Allmänna konstoch industriutställningen 1897. I det första ligger tonvikten på hur Jämtland före 1900 konstruerades som rum med både materiella och immateriella tillgångar. Denna makt utövade man främst med hjälp av landskapsmåleri och panoramor i kolossalformat samt ett stort fotografiskt bildmaterial. In education policy, the answer to this was sought in the new, progressive learning theories: man must be reformed through self-education in order to set free the contextually transgressive within him. Patrik Hall, Den svenskaste historien. The construction of the framtidsland was very much an expression of a strategic endeavour to fit the image of Jämtland into the ongoing national identity project. Den skulle stärka nationalmedvetandet, gynna en känsla av gemenskap och delaktighet, som i sin tur gav löfte om en ljus framtid. ), Sekelskiften och kön. Högerns kamp för och emot demokrati ”, i Jönsson, Christer (red. Jämtarna fick då inte vara svenskar men ville heller inte vara danskar, och regionen var därför under en lång period ett litet kungarike för sig. The English Rustic Tradition, 1760 – 1860, Berkeley & Los Angeles 1986 Berndtsson, Bo (red.

- Ungefär hälften hade fått någon form av behandling under sjukskrivningstiden, oftast medicinering, berättar Gunnar Rylander, läkare och doktorand vid enheten för psykiatri på KI, som arbetat med pilotstudien, träffat och testat alla 100 tjänstemännen. Inom forskningsprojektet ska man utvärdera de metoder som finns och utifrån det ta fram ett behandlings-program. - Vi vet att sjukvårdspersonal är dubbelt så ofta sjukskrivna för utbrändhetssymtom som anställda inom LO-kollektivet, säger Åke Nygren. Man har noterat en ökning av långtidssjukskrivna tjänstemän med nära 80 procent under ett år. Omorganisation på arbetet och att man fått mer att göra på grund av uppsägningar verkar vara orsaker till att andelen sjukskrivna med depression och utbrändhet ökat. Det är Karolinska institutet och institutionen för klinisk neurovetenskap, med enheterna för personskadeprevention och psykiatri, som håller i forskningsprogrammet. För LO-gruppen är siffran 10 procent. - 20 procent av dem hade till och med självmordstankar och det visar om något hur allvarligt problem den ökade stressen i arbetslivet är, tycker han. - Vår utgångspunkt är AMFs försäkringsmaterial, berättar en av de ansvariga professorerna, Åke Nygren vid enheten för personskadeprevention. Den omfattar 100 privattjänstemän och är ett samarbete med försäkringsbolaget SPP. Även om utbrändhet numera är ett välkänt och väl studerat problem finns det inte många studier som handlar om behandling. Tjänstemännen har sedan erbjudits terapeutisk behandling och de flesta har valt kognitiv terapi. Pilotstudie med tjänstemän - Nu ska vi gå vidare med nya SPP-tjänstemän med samma diagnos och erbjuda gruppterapi, dels dynamisk korttidsterapi, dels kognitiv korttidsterapi, som vi sedan ska utvärdera resultaten av, berättar Gunnar Rylander. Personerna är trötta, nedstämda, har svårt att koncentrera sig och upplever att det är relaterat till en ökad press på arbetet. 20 procent av sjukvårdspersonal som är sjukskrivna längre än tre månader har diagnosen depression och utbrändhet. Man kommer att undersöka 4 000 försäkrade, som har diagnosen depression och har varit sjukskrivna i längre än 90 dagar. Det ska pågå i fem år och det är AMF försäkring, tillsammans med Landstingsförbundet, Kommunförbundet, Saco, Svenska kommunalarbetarförbundet och Offentliganställdas förhandlingsråd som tagit initiativet och betalar de totalt 40 miljoner kronor som forskningsprogrammet kostar.

Den tid är förbi, då man efter anglosaxiskt recept kunde skilja på får och getter, den » demokratiska » och » humanitära » brittisk-amerikanska kapitalismen och den » imperialistiska » tyska och japanska. För den nu uppväxande kinesiska generationen sakna dessa distinktioner varje mening. Mindre än ett år efter Karachans ankomst, den 31 maj 1924, såg sig den anglo-saxiskt orienterade Mr Wellington Koo, Peking-regeringens utrikesminister, söm kort förut fått en bomb av obekant ursprung placerad i sin våning, motvilligt tvungen att underskriva och låta presidenten Tsao Kun ratificera den nya av Karachan och G. T. Wang avtalade rysk-kinesiska traktat, som bl. a. gav sovjetregeringen fullt de jure-erkännande. Ett par månader därefter satt Karachan, nu ambassadör, den ende diplomat av denna rang i Peking, installerad i det gamla ryska legationshotellet, en oblidkelig representant för ett nytt, medvetet fientligt Asien mitt i den gamla västerländska diplomatiens högborg, öppet antagande attityden av ledare och beskyddare för » Ung-Kina ». Under tiden råder i Kina anarki — i ordets ursprungliga grekiska betydelse, liktydigt med frånvaro av regeringsmakt. Inbördeskriget Sovjet, Kina oeh Västerlandet.304 DAGENS FRÅGOR vintern 1924 — 25 gav intet definitivt resultat — men betydde en mäktig förskjutning till de anglosaxiska makternas nackdel. Mandschuriets diktator, Tjang-Tso-Lin i Mukden, den både dugligaste och mäktigaste av aspiranterna på högsta makten i Kina, med förbindelser närmast till Tokyo men även till Moskva, vann en relativ seger, fördrev Tsao-Kun och Wu-Pei-Fu, det anglo-saxiska inflytandets män, samt satte sin gamle kumpan Tuan-Tji-Jui som ministerpresident i Peking. Men i Peking måste han räkna med Feng-Ju-Hsiang, som föll Wu i ryggen och allt jämt spelar en tvetydig roll. Feng är förmodligen numera Moskvas handgångne man och måhända beredd att vid lämpligt tillfälle framträda som » Ung-Kinas » och » kommunisternas » man mot » plutokraten » och » imperialisten » Tjang.

# 86 mæfl skyldæstu witnum. kunnu fler mællum sin delæ fla giffs flem wizorfl barnægoz at raflæ sum bætær kan oc bætær will. æ til flæs barn til wiz komæ. Dør bonde oc liwer husfru æptir rafli husfru fore barnæ fæflerni fler til hun giptis. siflen hun giptis ater raflin fla fæflernis frænder fler næstu fore barnum oc barnægoz. æ hwar sum barnægoz hawer handæmællum hwat flet ær faflir ællr mofler. ællr frænder. fla a han hwart ar rækning aff fly goz giøræ fore næstu frændum.

Abbéen lyfte handen och gjorde en effektpaus, så utbrast han plötsligt: — Monsieur de Châtillon och jag resa i morgon till Paris för att i anledning af freden tala med Förste Konsuln. Er tant, Mademoiselle Edmée, önskar, att vi taga er med. — Mig? — I morgon? Men, moster, hon vände sig häftigt till Mademoiselle de Rocroyes. Jag är ju icke färdig till att resa någonstädes, jag har ju icke engång en klädning att ha på mig. Hur kan jag väl Förvirrad, betagen, med strålande ögon, såg hon från den ena till den andra. Blotta tanken om att slippa ut från detta dystra chouanslott, kom hennes unga hjerta att klappa. — Vi ha tänkt på allt, Edmée, nickade Mademoiselle de Rocroyes värdigt och långsamt. Jeanot och Valentine skola följa dig, och bättre ressällskap än abbéen och vår ridderlige vän, Monsieur de Châtillon — hon gjorde en högtidlig böjning hänemot honom — kan du ikke få. Du vet, det är af vigt, tillade hon med eftertryck, att du snart kommer till Paris. Madame de Châteauneuf väntar dig säkert. Edmée rodnade och rynkade lätt ögonbrynen. Madame de Châteauneuf var hennes faders syster, och det hade ända sedan hennes barndom varit ett stående aftal mellan familjerna, att hon, då tiden kom, skulle förmälas med sin kusin, Louis de Châteauneuf. Som barn hade de varit mycket tillsammans — han var förresten en sex à sju år äldre än hon — men sedan kom revolutionen, och hon hade hvarken sett honom eller fastern på tio år. Det förödmjukade henne, att hennes vänner nu vid första lägenhet, som erbjöd sig, ville skicka henne ifrån sig och strax kasta henne i armarne på denne barndomsbrudgum, som kanske icke ens egnade henne en tanke längre. Och hon skulle komma dit utblottad på allt, utan någon annan förmögenhet än anspråken på ett par konfiskerade gods, som det var mer än otroligt, att hon någonsin skulle återfå. Icke ens en anständig resdrägt hade hon att visa sig i för sina slägtingar.

Sedan utbrottet vid Regnbågen har nya tbc-fall konstaterats på andra förskolor. Ingen förälder valde att ta bort sina barn från Regnbågen, och det började även nya barn på förskolan vid den här tiden. Jag märkte även bland mina egna vänner hur stor okunskapen var och jag blev själv alltmer försiktig med att tala om var jag arbetade, säger Lotta Ranzén. Oro bland allmänheten Andra medier smög omkring runt förskolan. Svårt bli av med tbc-stämpeln Under sensommaren 2005 drabbades förskolan Regnbågen i Bromma av det största tbc-utbrottet i modern tid i Sverige. Fortfarande ett år efter det sista konstaterade fallet av tbc-smitta vid förskolan Regnbågen hände det att föräldrar avstod från att placera sina barn där. 19 barn identifierades med primär tbc. – Även om många av de artiklar som publicerades i samband med tbc-utbrottet hos oss innehöll korrekta fakta om tbc, så var dessa faktarutor ofta små och placerade sist. – Läraren som uttryckte sig så sa det säkert skämtsamt, men i våra öron var inget skämtsamt vid den tiden. Och det fanns föräldrar som fortfarande ett år efter utbrottet inte ville placera sina barn hos oss. Beslutet grundar sig i hur utbrottet 2005 speglades i tidningar och etermedier. Värst betedde sig kvällstidningar och vissa rubriker gjorde oss mycket arga. Jag förstår den oron, barnen är ju det viktigaste man har, säger Lotta Ranzén. Så fort tbc hade konstaterats på Regnbågen informerades först personalen om tbc av Smittskyddsenhetens personal, sedan föräldrarna. Men trots det spred sig oron i omgivningarna. Då tidningen Smittskydd först kontaktar Lotta Ranzén meddelar hon att personalen bestämt sig för att säga nej till intervjuer i medier. Det var en mycket jobbig period, säger Lotta Ranzén. Det berättar Lotta Ranzén som är arbetsledare på Regnbågen. Det är texter som ofta inte blir lästa, och de som visade rädsla var de som saknade kunskap om tbc och hur sjukdomen smittar. Stämpeln ” smittad ” hängde länge kvar och nya tbc-fall på andra håll väcker åter liv i frågor och oro även på Regnbågen. Man tänker ju på barnen och inte minst barnens äldre syskon som kanske läser det där. Det respekterades inte. Ingen av de smittade, varken bland de vuxna eller bland barnen, var själv smittsam.